Wöhler — 2004 — Xenofon

42 Pages·2010·1.28 MB·Swedish

Wöhler — 2004 — Xenofon
stamknopp o. bär ett, två Teoretiskt huvudarbete Kunstgeschichtliche
el. flera hjärtblad o. nedåt Crundbegriffe (1915).
övergår i lillroten (växtens Völkischer Beob'achter [folk'-], tysk daglig
blivande huvudrot). tidning; utkom i Munchen o. Berlin. Grundades
Wöhler, Friedrich 1887 såsom Miinchener Bcobachter, köptes
(1800—82), tysk kemist, 1920 av nationalsocialistiska tyska arbetar
en av den moderna ke partiet o. var partiets huvudorgan. Huvud
miens grundläggare. 1836 red, från 1922 var Alfred Rosenberg. Upphör
prof. i Göttingen. Fram de 1945-
ställde 1828 det första Vöringsfossen, storartat vattenfall i den
konstgjorda organiska äm lilla Bjoreiaälven i Hardanger, Norge.
net, näml. urinämne ur Vört, vattenlösning av maltsocker, dextrin
ammoniumcyanat. (Se bild.) m. m., som erhålles ur mäsk genom att filtrera
Wölfflin, Heinrich (1864—1945), Schweiz, bort de olösliga resterna (drav) av maltkornen.
konsthistoriker, prof. bl. a. i Basel 1893, Berlin Vört jäses till öl.
1901 o. Ziirich 1924. Grundläggare av den från Wörth, fr. W ce r t h, köping i Elsass. 1,065
formen utgående stilanalysen, som haft stor inv. Historiskt bekant genom den tyska segern
betydelse äv. för musik- o. litteraturvetenskapen. vid W. 6/« l87° under Fransk-tyska kriget.
X
X 1. Kem. tecken för en atom xenon. — förening. Salterna kallas xantogena't el. xanta't.
2. Mat. Vanligt tecken för abscissan i ett Alkalisalterna erhållas, om alkoholisk kalium- el.
rätvinkligt koordinatsystem o. för en variabel natriumhydroxid skakas med koldisulfid, o.
storhet i allm. — 3. Rom. siffertecken = 10. användas som tillsats vid flotation av mineral.
X i början av ett ord uttalas i regel som — Cellulosaxantogenat ingår i viskos för fram
ks el. s. ställning av konstsilke (jfr Konstfibrer).
Xanta't, dets. som xantogenat. Jfr Xantogen- Xantoprotei'nreaktionen, viktig reaktion
syra. för påvisande av äggvita. Den utföres så, att
Xanten [ksann'-], stad i delstaten Nordrhein- provet blandas med konc. salpetersyra o.
Westfalen, v. Tyskland (Rhenprovinsen, Preus upphettas samt därefter försättes med natrium
sen). 5,000 inv. (1933). Berömd gotisk fem- hydroxid, varvid en orangegul färg visar före
skeppig katedral (S:t Viktor), uppf. 1213—1525. komsten av äggvita.
enl. traditionen grundad av S:ta Helena. Forn- Xantopteri'ri, gult färgämne. Jfr Pteriner.
rom. byggnadsminnen. Xantos, huvudstad 1 det forntida l<ykien,
Xanthi, stad i n.ö. Grekland, Trakien. 25,000 s.v. Mindre Asien. Förstörd 545 f.Kr. av
inv. (1943). Ärkebiskopssäte. Tobaksindustri. perserna, 43 f.Kr. av romarna. Betyd, fotn-
Intogs av tyskarna april 1941 o. var därefter lämningar, särsk. klippgravar o. grek. gravmo
till 1944 besatt av Bulgarien. nument.
Xanthium, örtsläkte (fam. Compositae), 4 Xavie'r [cha-], Francisco (1506—52),
arter. Mångblommiga hankorgar o. 2-blommiga spansk missionär av förnäm släkt, I,oyola3
honkorgar på samma planta. X. spino'sum, vän o. en av jesuitordens grundare, verkade
tistelskräppa, meterhög, rikgrenig, grågrön fr. 1542 i s. Indien, Indo-Kina o. Japan o. döpte
med vanl. 3-flikade, undertill vitludna blad tiotusentals personer. X. är en av motreforma-
o. 3-delade tornar vid bladfästena. Ballast- tionens ädlaste gestalter. Kanoniserad 1622.
platser. X-axel el. a b s c i s s a x e 1, den ena axeln
Xantho'ria, lavsläkte. X. parie'tina, vägg i ett rätvinkligt koordinatsystem. Jfr Abscissa.
lav, gul el. gröngul med bladlika, till under Xe el. X, kem. tecken för en atom xenon.
laget tätt anslutna flikar. Allm. på aspstam- X-enhet, förk. XE, längdenhet, som användes
mar o. gammalt trä (gärdesgårdar osv.). för våglängder inom röntgenspektroskopien.
Xanthorrhoe'a, grästräd (fam. Liliaceae), 1 XE = o.ooi Å = lo-10 mm.
n arter i Australien. Blad gräslika, meter Xe'nier (av grek. xeni'a, gästfrihet) sägas
långa, tätt hopade i skottspetsarna. Blom sådana frön o. frukter vara, vilka ha uppstått
ställning lång o. smal ur bladrosettens mitt. efter befruktning genom en annan arts frö
Vävnaderna innehålla hos en del arter (X- mjöl o. till följd härav få en avvikande form,
hasti'le o. X. austra'le) harts, som utnyttjas. färg el. upplagsnäring. Förändringen beror
Xanti'n el. d i o x i p u r i'n, en viktig purin- på frövitans förändrade beskaffenhet. Om en
bas, som förekommer i växtriket, ex. i kaffe o. normalt gulkornig majs befruktas med en blå-
te, samt i riBtra män«d i urin. Intrår i vissa kornigs frömjöl, utbildar den blåa korn.
nukleinsyror. Jfr Adenin o. Hypoxantin. Xeno'f anes från Kolofon (omkr.
Xantippa, Sokrates' hustru, ryktbar genom 57°—480 f.Kr.), grek. filosof o. skald; be
sin grälsjuka. kämpade antropomorfismen i folkreligionen
Xantofyll' (av grek. xanto's, gul, o. fyWon, samt Homeros' o. Hesiodos' ofta omoraliska
blad), gul karotinoid, som jämte klorofyll ingår gudaberättelser; sökte i stället hävda en strängt
alla gröna växter. Jfr Bladfärgämnen. sedlig monoteism med panteistisk färgning.
Xantoge'nsyra (av grek. xanto's, gul), Som filosof tillhörde X. eleaterna.
HS-CS-OC-II-, en i fri form mycket obeständig Xe'nofon (omkr. 430—omkr. 355 f.Kr.),
Xenokrates 2005 — Yamagatä
grek. fältherre o. författare, slöt sig som ung Xingu [ching'o], biflod fr. h. till nedre
till Sokrates; deltog i Kyros d. y:s olyckliga Amasonfloden, Sydamerika, från mell. Brasi
fälttåg o. ledde efter slaget vid Kunaxa 401 liens berg. 2,100 km. Talrika vattenfall.
grekernas (»de io,ooo:s») återtåg, som han Endast i nedersta delen segelbar.
skildrade i Anabasis (»Uppmarschen»; flera XLT-telegram, telegram med jul- o. nyårs
sv. övers.). Hans hågkomster om Sokrates äro hälsningar enl. fastställda lydelser. Förkortning
en viktig källa till dennes historia. av eng. Christmas letter telegram.
Xeno'krates från Kalkedon (omkr. Xoanon (plur. xo'ana), grek., primitiv grek.
396—314 f.Kr.), grek. filosof; efter Platon kultstaty el. statyett av trä. Ansågos under an
»Akademiens» föreståndare. tiken som de heligaste gudabilderna.
Xenon [-nå'n], enatomig ädelgas, kem. XP, förkortning för fr. exprés payé, ilbud
tecken X el. Xe, atomvikt 131-3 (9 stabila betalt. Användes på telegram.
isotoper), atomn:r 54. Ingår i ytterst ringa X-strålar, dets. som röntgenstrålar.
mängd i luft o. erhålles genom fraktionerad Xylofa'g, (om djur) som äter ved.
destination av flytande xenonhaltig argon. Xylofon [-få'n] (av grek.
xy'lon, trä, o. tone', ljud),
Xeran'themum, örtsläkte (fam. Composi- ett slags harmonika, bestå
tae), 6 arter (Medelhavsområdet o. angrän ende av små trä- el. metall
sande länder). Inre holkfjäll färgade, vita el. plattor, som anslås med pin
röda. X. ann'uum, en i många former odlad nar. (Se bild.)
trädgårdsväxt. Evighetsblomma.
Xylogra'f (av grek. xy'lon, trä, o. gra'fein,
Xeroform' (av grek. *ero's, torr), en för skriva), utövare av träsnittskonsten. —
ening av tribromfeuol o. vismut. Svagt gul- X y 1 o g r a f i', träsnittskonst.
färgat pulver, som anv. till ströpulver i sår. Xylokai'n, ett nytt svenskt lokalbedövnings
Xerof talmi' (av grek. xero's, torr, o. oftalmo's, medel, bättre än novokain. Har kraftig, snabb
öga), en på A-vitaminbrist beroende ögonsjuk o. långvarig verkan samt hög värmebeständig
dom. Tåravsöndringen minskar, vävnaderna i het. Dess kemiska namn är dietylamino-2,6-
ögat (särskilt hornhinnan) bli torra; bakterier dimetylacetanilid.
kävoemnm kaa nt igllr ipoa. öevne r inpåfl aömgamtsa tdiojun paurpe pdsetålar,r msoemd isoXmyelroal klo-llav'äl]t,e nC, 6fHä4r(gClöHs3a) 2,v ädtismkoert ylmbeedn sonlä, sttraen
fullständig blindhet som följd. Förekommer lika kokp. (138—1420). Ingå i stenkolstjära o.
särsk. i Japan med dess risdiet utan tillförsel av användas tillsammans som lösningsmedel.
smör, mjölk o. färska grönsaker. Xylolft, dets. som stenträ. Jfr Sorelcement.
Xerofy'ter (av grek. xero's, torr, o. fyto'n, Xylometer, apparat för bestämning av trä
växt) el. x e r o f i'l a (av xero's, torr, o. fi'los, styckens volym.
vän) sägas sådana växter vara, som leva Xylo'pia, trädsläkte (fam. Anonaceae), 60
på torra platser o. genom hela sin byggnad arter (tropiska Afrika o. Asien). Blad läder
äro anpassade för en knapp vattentillgång. Ex. artade. Frukterna torra, fria, långsträckta
kaktusväxter. De rödglänsande fröna av X. aethiopica (Afrika
Xeroti'n (av grek. xero's, torr), flytande utgöra s. k. morpeppar. Fröna av X. aroma'
sickativ, som användes som tillsats till linolja tica (Antillerna, Guayana) utgöra s. k. neger
för att påskynda dess torkande. Utgöres av peppar.
mangan- el. blysal ter av hartssyror. Xylos [-å's], sockerart (en pentos), som före
Xer'xes I (fornpers. Ksjharsja), d. 465 f.Kr., kommer i trä, halm o. kli i form av en pentosan
konung i Persien, son till Dareios I, dennes x y 1 a'n el. trägummi.
efterträdare 485, företog 480 efter stora för Xys'tus, grekisk kolonnhall, där under vin
beredelser ett krigståg mot Grekland men be tern idrottsövningar idkades; öppen idrotts
segrades vid Salamis (s. A.), Plataiai 479 o. plats, boskéer el. blomsterplanteringar mellan
Mykale (s. å.). Mördades av en gunstling. X. två portiker; under medeltiden beteckning för
torde vara identisk med Bibelns Ahasverus. korsgång i ett kloster.
Y U
Y 1. Kem. tecken för en atom yttrium. — Yama [ja'-] dödsguden i ind. mytologi.
2. Mat. Vanligt tecken för ordinatan i ett rät Yamagatä [ja-], stad i Japan, n. Honshu.
vinkligt koordinatsystem o. för en beroende 70,000 iuv. (1935).
variabel storhet, då den oberoende betecknats Yamagatä, A r i t o m o (1838—1922), furste,
med x. jap. fältmarskalk o. statsman, en av det nya
Yacht [jåt], för sport- o. nöjesändamål Japans skapare, flera gånger ministerpresident,
avsett motor-, ång- el. segelfartyg. arméchef i Japansk-kinesiska kriget 1894,
Yale-lås fje'1-], dyrkfritt amerik. patentlås, chef för generalstaben under Rysk-japanska
uppfunnet av L. Yale. kriget 1904—05. Utövade intill sin död som
Yale University [je'l jonivo'siti], ett av den främste i »de äldsta statsmännens råd»
För. Stat:s förnämsta universitet, grundat 1701, (genro) ett betyd, inflytande på jap. politik,
New Haven, Connecticut. 8,647 stud., rg46. huvudsakl. i konservativ riktning.
Yamamoto — 2co6 — Ymer
Yamamoto, Isoroku (1884—1943)» JaP- tysk filosof, prof. i Königsberg 1867. Känd för
storamiral. Y. erhöll sitt elddop i slaget vid sitt stora filosofi-historiska arb. Grundriss der
Tsushima 1905. Marinattaché i Washington Geschichte der Philosophie (3 bd, 1863—66; i2:e
1921—25. Representerade Japan vid flott uppl., i 5 bd, 1923—28), som är försett med en
konferensen i London 1935- 1936—39 chef synnerligen omfattande bibliografi.
för marinflyget; härunder var han dessutom Yd, eng. förkortning för yard.
tidvis vice marinmiuister. Nov. 1941 befälh. för Y-deltakopplare, dets. som stjärn-triangel-
flottan. Planlade o. utförde anfallet mot Pearl kopplare.
Harbor samt den stora offensiven mot de Ydre härad, Östergötl. 1., omfattar 6 kom
franska, britt. o. nederl. besittningarna i s.v. muner: Norra Vi, Sund, Asby, Torpa, Västra
Stilla havet. Ryd o. Svinhidt. 6,394 inv- (1948). Kiuda o.
Yamashita, Totnuzuki (1883—1946), jap. Y'drc domsaga.
general (1936), militärattaché i Wien 1927—30, Ydre och Södra Vedbo kontrakt, I.inköpings
generalinspektör för flygvapnet 1940. Y., som stift, Östergötl. 1., omfattar 17 församl. Kon
tidigare deltog i kriget mot Kina, genomförde den traktsprostens adr.: Norra Vi.
offensiv genom Malacka, som ledde till dettas Yeats [jets], William Butler (1865 — 1939),
erövring o. Singapores fall 15 febr. 1942. Marss. å. irl. författare, var ledare
befälh. på Filippinerna; besegrades där av Mac för den nationella rörelse,
Arthur 1944—45- Avrättad som krigsförbrytare. som vill återuppliva den
Yamsrötter, dets. som jamsrotter. speciellt keltiska kulturen
Yanaon [ja'-] et. Y a n a m, iransk besitt med dess mystiska tradi
ning på Främre Indiens östkust, nära Goda- tioner; tog 1899 initiativet
varis utlopp. 17.7 kvkm, 6,000 inv. (1941). till den irl. nationalteatern i
Dublin. Y. utgick i sin sym
Yang-tsl-kiang, J a n g-t s e-k i a n g el. T a - bolistiska dramatik (Cath-
k i a 11 g (kin. »blå floden»), Kinas största flod, leen ni Hoolihan, 1902; uppf.
c:a 5,200 km, med många bifloder. Upprinner i Sthlm 1923) från Maeter-
i mell. Tibet, genomflyter under ett vindlande linck o. byggde i sin lyrik
lopp Kinas centrala delar o. utfaller i Gula (Poems, 1905) på legender
havet, där den bildar en stor trattformig vik o. keltiskt sagostoff. Bl. senare verk The Tower
(120 km bred). Segelbar c:a 3,000 km är Y. (1927), dikter, o. Dramatis personae (r936),
Kinas stora trafikpulsåder. biografier. 1923 erhöll Y. nobelpriset i litte
Yankee [jieng'ki] (av osäkert ursprung), ök ratur. — 1942 utgavs en biografi: W. B. Yeats
namn på inbyggare i För. Stat. 1863—1939, av J. Hone.
Yankee doodle [jasng'ki dodl] (eng. doodle,
slarver), nordamerik. folksång, blev populär Yellowstone National Park [jeH'å0stå°n
efter Fransk-amerik. kriget 1755. n£esj'°n°l pa'k], nationalpark i n.v. Wyoming,
Yap el. J a p, ö bland Karolinerna i Stilla ha v. För. Stat., med egenartade geologiska bild
vet. 207 kvkm, 6,650 inv. (1935), därav omkr. ningar, många heta källor o. springkällor
600 japaner. Till 1945 jap. mandatområde, (geysrar) samt en mångskiftande djurvärld.
nu under amerik. förvaltning. Kabelstation. 8,900 kvkm. Fridlyst 1872.
Kopraexport. Befäst. Yellowstone River [jeH'å0stå°n rivv'0],
Yapurå, dets. som Japurå. biflod fr. h. till övre Missouri; upprinner i
YAR, förkortning för York-Antwerpenreg- Klippiga bergen inom Wyoming. Genomflyter
lerna. Yellowstonesjöu o. Yellowstone National Park.
Yaracuy, stat i Venezuela. 7,100 kvkm, 1,600 km. Segelbar 1,200 km.
127,000 inv. (1941). Huvudstad: San Felipe. Yemen, dets. som Jemen.
Yard [ja'd], förk, Yd, eng. längdmått = 3 eng. Yen, myntenhet i Japan = 100 sen.
fot =5 0.9144 meter. Yerkesobservatoriet [jok's-], ett av För.
Yarmouth [ja'mp] el. G r e a t Y. (Stora Y.), Stat:s förnämsta observatorier, grundat 1892
stad (eget grevskap) i ö. England, grevsk. —97 i Williamsbay, Wisconsin, på bekostnad
Norfolk, vid Yares mynning (på flodens andra av Ch. T. Yerkes. Tillhör Chicagos univ.
sida 1, i 111 e Y.). 47,000 inv. (1946). Eng Yessilkoy, flygplats vid Konstantinopel.
lands förnämsta fiskehamn. Badort. Yetorofu, jap. o n. om Hokkaido. Örlogsbas.
Yarrabtrå [jeera'0-] el. nyholländsk Yezo, annat namn för Hokkaido.
mahogny, ett rött, synnerl. motstånds Ygg'drasil, i fornisl. myt. en väldig, ständigt
kraftigt virke av Eucalyp'tus tnargina'ta. grön ask, under vars grenar, som utbreda sig
Yates [je'ts], Edmund Hodgson (1831 över hela världen, gudarna samlas till rådslag
—94), eng. författare, bidrog till den moderna o. under vars tre rötter finnas tre brunnar,
pressens utveckling. Skrev äv. sensationsro Urdsbrunnen i gudavärlden, Mimersbrunnen
maner: Black sheep, 1867, The yellow flag (1873; i jättevärlden o. Hvergelmer i Nifelhem. På
Gula fanan, 1882). Y. (kallad Lära d) hängde enl. Havamal
Yawata, stad på Kyushn, Japan, vid Shimo- Oden nio nätter »sårad av spjut o. offrad åt
nosekisundet. 261,000 inv. (1940). Järnverk. sig själv». Sagan om Y. har trol. utbildats
under inflytande av kristna legender.
Yawl [jå'l], mindre se
gelfartyg med två master, Yingkow, stad i Mandsjuriet. 166,000 inv.
varav den aktra mycket (i939).
liten, placerad akter om Y-koppling, dets. som stjärnkopphng.
rodret (till skillnad från Ylle, garner o. vävnader av spunnen ull.
ketch, vars aktra mast, Sedan ullen tvättats o. rensats mekaniskt el.
som även är den minsta, genom karbonisering, överstrilas den med
står för om rodret). olja till underlättande av dess rening i därtill
Y-axel el. o r d i n a t- inrättade kardmaskiner, varpå den spinnes
a x e 1, den ena axeln i ett mer el. mindre hårt till varp- o. inslagsgarn,
rätvinkligt koordinatsystem. varefter vävning sker i maskinvävstolar.
Yb, kem. tecken för en atom ytterbium. Yllestad, kommun i mell. Västergötland,
Uberlingen, stad i delstaten Sudbaden, s. Skarab. 1. (past.adr. Kättilstorp); Vartofta
Tyskland (Baden), vid Bodensjön. 5,900 inv. laudsf.distr., Vartofta o. Frökinds doms. 685
(1933). Delvis bevarade medeltida stadsmurar. inv. (r947).
Katedral från 1300-t. Fri riksstad 1397—1803. Ymer, i fornisl. myt. jättarnas stamfader,
Oberweg [-vek], Friedrich (T826—71), född i begynnelsen genom köldens o. värmens
Ymer — 2007 — York
möte i Ginnungagap; levde av mjölk från kon 58,500 inv. (1935). Textil-, trä- o. porslins
Audumbla. Y. dödades av Oden, Vile o. Ve. industri.
I hans blod drunknade alla hans ättlingar Yokoha'ma el. J o k o h a m a, stad i Japan
utom två, o. av hans kropp skapade gudarna på ön Honshu, s. om Tokio. 968,000 inv. (1940).
världen. I.andets främsta handels- o. sjöfartsstad. Svårt
Ymer, tidskrift, utg. av Sv. sällskapet för härjad av allierade flygbombardemang 1945.
antropologi o. geografi, grundad 1873, nuv. Yokosu'ka el. J o k o s u k a, stad i Japan
namn 1881. på ön Honshu, s. om Yokohama. 183,000 inv.
Ymnighetshom, ett med blommor omlin (IQ35)- Örlogshamn.
dat o. med frukter fyllt horn, sinnebild för Yol'dia arc'tica flåll'-], i Ishavet utbredd
rikedom el. ymnighet. Jfr Amalteia. liten mussla, vilken allmänt som fossil påträffas
Ympjord, jord, som innehåller knölbakterier. i ishavsleran, »yoldialeran», i Nordamerika,
Inblandas i ringa mängd i åkerjord för att Skandinavien, Storbritannien o. Ostprcussen.
balj växter skola erhålla bättre tillgång på kväve. Namnet kommer av en spansk greve Yoldi,
Jfr Knölbakterier. som var intendent för Kristian VIII:s av
Ympning, en inom trädgårdsskötseln Danmark naturaliesamling.
mycket använd förökningsmetod, bestå YoTdiahavet, benämning på Östersjön vid
ende däri, att en gren av den art, som det skede i senglacial tid, då den genom ett
skall förökas, insattes i en grundstam o. sund över mell. Sveriges lågland stod i för
får fastväxa på denna. Sammanfogningen bindelse med Västerhavet o. då i densamma
kan ske på flera olika sätt. Ympningen levde musslan Yoldia aretica.
bör göras nära jordbrynet. Fruktträd Yo'nai, M i t s u m a s a, f. 1880, jap. amiral
omförädlas av. genom ympning i gren- o. politiker. Var under Första världskr. knuten
kronan. Jfr Okulering. till Moskvaambassaden. Delegerad vid flott
Ympvax, blandning av harts, talg m. m., konferensen i London 1932. Marinminister 1937
som användes vid ympning för att täcka över —39. premierminister jan.—juli 1940, då han av
snittytorna. gick inför militärpartiets krav på ökat sam
Ympämne, dets. som vaccin. arbete med axelmakterna; marinminister juli
Yngaren, sjö i s. Södermanland. 49 kvkm. 1944—okt. 1945.
Avflyter genom Nyköpingsån till Östersjön. Yoneza'wa, stad på n.ö. Hondo, Japan.
Yngeredsfors Kraft AB., Mölndal. Grun 44,700 inv. (1930). Sidenindustri.
dat 1899. Aktiekap. 7.5 mill. kr. (1948). Elektr. Yonkers [jäng'kös], stad i staten New York,
kraftstationer vid Yngeredsfors, Ätrafors o. n.ö. För. Stat., vid Hudsonfloden, omedelb.
Skogsforsen .Angreservstation i Varberg. Verkst. intill staden New York. 143,000 inv. (1940).
dir. I. Bjerström. Livlig industri.
Ynglingatal, fornnordisk dikt, förf. av Tjo- Yonne [iånn'], departement i mell. Frank
dolf från Hvin omkr. 900, behandlade med rike, kring Seines bifl. Y. 7,461 kvkm, 266,000
lemmar av Ynglingaätten. Utdrag av dikten inv. (1946). Huvudstad: Auxerre.
meddelas i Ynglingasagan i Snorres Yorok von Wartenburg, Hans David
»Heimskringla». Översatt av A. Noréen 1925. Ludwig (1759—1830), greve, preuss. fält
Ynglingaätten, »Yngves ätt», svensk ko marskalk, befälhavare för en preuss. hjälpkår
nungaätt under sagoåldern; residerade i (Gamla) under Napoleons ryska fälttåg, avslöt egen
Uppsala o. härstammade enligt traditionen från mäktigt med ryssarna neutralitetskonven
nationalguden Frej (»Yngve frey»). Av ättens tionen i Tauroggen (dec. 1812) o. bröt häri
medlemmar, som besjungas i Ynglingatal (se genom väg för befrielsekriget.
d. o.), synas de äldre vara rena mytfigurer, York [jåk]. 1. Stad (eget grevsk.) i n. Eng
medan en rad av de yngre (från slutet av 400-t.?) land, vid fl. Ouse. 15 kvkm, 104,000 inv. (1946).
numera anses vara historiska. Man har antagit, Ålderdomlig prägel. Stadsmur från 1300-t., upp
att Aun, Egil o. Adils ligga begravna i de tre förd på romerska
kungshögarna i Gamla Uppsala. — Från dessa befästningar.
vida berömda sv. ynglingar uppgav sig den Katedral, Eng
norska kungaätt härstamma, som med Harald lands största
Hårfager besteg Norges tron. kyrka fr. medel
Yngvar, sv. sagokonung av Ynglingaätten; tiden, påbörjad
skall ha stupat under ett krigståg på Ösel. under slutet av
Yngve el. I n g j a 1 d, sv. sagokonung av rooo-t., fullbor
Ynglingaätten, samregent med sin broder Alf, dad 1472 (sel
av vilken han dräptes. — Namnet Y. möter bild). Medeltida!
i norska källor; motsv. sv. form är Inge. glasmålningar.
Ruiner av ett I
Yoff, flygplats vid Dakar. bland landets
Yoga [jå'-J (sanskr., egentl. förening), indiskt största benediktinerkloster. Guild Hall från
filosofiskt system med en mängd detaljerade 1400-t. Säte för ärkebiskop. Industri o. handel.
regler rörande diet, kropps- o. andningsövningar,
själslig koncentration o. moralisk tukt. Genom — Y. fanns före rom. tiden (brigantinernas
ett noggrant aktgivande på dessa söker den huvudstad) o. blev romarnas förnämsta militär
yogalärde, y o g i n, uppnå fullst. herravälde station i Britannien. På 700-t. berömt för sin
över sin kropp o. själ; ytterst åsyftas själens skola. Y. utsattes 1942 för tyska bombräder.
frigörelse ur materien. — 2. Stad i Pennsylvania, ö. För. Stat. 56,000
Yoghurt flagg*-], ett i Bulgarien o. an inv. (1940). Centrum i ett rikt åkerbruks
gränsande länder vanligt näringsmedel bestå distrikt med tillv. av lantbruksmaskiner m. m.
ende av mjölk, som efter indunstning til! York [jåk], eng. hertigvärdighet, buren av
halva volymen avkylts till 500 o. försatts med medl. av eng. konungahuset, vanl. konungens
en viss mjölksyrebakterieblandning o. därefter andre son. Prins Albert, hertig av York, efter
fått stå 12 timmar vid denna temperatur. trädde 1936 sin broder Edvard VIII som konung
Yohimbi'n, alkaloid från den västafrik. väx under namnet Georg VI (se denne).
ten Corynan'the yohi'mbe. Användes i medika York [jåk] el. Y o r k s k a h u s e t, en från
ment mot impotens hos män (oviss effekt med Edvard III:s son Edmund de Langley här
de doser som användas; starkare doser ge för stammande gren av eng. konungahuset Planta-
giftning). genet, regerade 1461—85. Jfr Rosornas krig.
Yokkaichi, hamnstad på s. Hondo, Japan. York [jåk], Kap Y., nordligaste udden på
York-Antwerpenreglerna — 2008 — Yrkeskvinnors samarbetsförb.
Australiens fastland, på Yorkhalvön vid Young [jang], Thomas (i773—1829),
Torres' sund. eng. läkare, fysiker o. mångsidig lärd, prof. i
York-Antwerpenreglerna [jåk-], förk. YAR, fysik vid Royal Institution i London 1801.
på privat väg utarbetade regler för fördel Y. utgav banbrytande arb. rörande ögats
ningen av gemensamt haveri. De gå tillbaka fysiologi, särsk. om ackotnmodationen o. färg-
på regler antagna vid konferenser i Glasgow seendet, samt bidrog jämte Fresnel till att
1860 o. York 1864, utarbetades i sin första ver bevisa riktigheten av undulationsteorien för
sion, YAR 1877, i Antwerpen 1877, reviderades ljuset. Han var äv. en framstående egyptolog.
1890 i Liverpool till YAR 1890 o. utvidgades på Young [jang], B r i g h a m (1801—77), över
en konferens i Sthlm 1924 till YAR 1924. huvud för mormonerna i För. Stat., »apostel»
Yorkshire [jå'ksj0], grevskap i n. England, 1835 o. mormonpresident 1847, guvernör i
mellan floderna Tees i n. och Humber i s. 15,724 Utah 1851; organiserade mormonsamfundet o.
kvkm, 4.2 mill. inv. (1946). Delat i tre delar: utbildade mormonernas lära om månggiftet. Y.
North Riding, East Riding o. West Riding, med efterlämnade 16 hustrur.
huvudstäderna: Northallerton, Beverley o. Young [jang], James (1811—83), skotsk
Wakefield. Kring Ouse bördigt slättland. Bo kemist o. industriman, uppfann metoden att
skapsskötsel (Yorkskinkor). Kolfält i s.v. Eng framställa olja genom destillation av stenkol
lands främsta järngruve- o. järnindustriom o. bituminösa skiffrar o._ grundlade därmed
råde i n.ö., i West Riding landets största ylle den betydande skotska skifferoljeindustrien.
industri o. betyd, stålindustri (Sheffield). För
nämsta hamnen: Hull. Young [jang], O w e n, f. 1874, amerik. in
dustri- o. finansman samt politiker, urspr.
Yorkshiresvin [jå'ki]ö-], äldre benämning advokat. Y. användes som finansexpert av
på de vita eng. svinen. presidenterna Wilson o. Harding. Han var
Yorkshireterr'ier medl. av den 1923 tillsatta Daweskommittén
[jå'ksj0-], en liten eng. för skadeståndsfrågans utredning. Febr.—juni
hund med långt, rakt, 1929 var Y. ordf. i den expertkommitté för
silkeslent, oftast blå- skadeståndet, vars betänkande, den s. k.
grått hår, som från Youngplanen, antogs på Haagkonferensen
ryggen räcker ända aug. 1929 (jfr Skadeståndsfrågan). 1938—40
ned till marken. Hå ordf. i Federal Rcserve Bank of New York.
ret beuat utefter ryg Younghusband [janghass'b°nd], sir Fran
gen från nacken till cis (1863—1944), eng. militär o. forsknings
svansen. (Se bild.) resande, britt, kommissarie i Tibet 1904—06.
Yorktown [jå^ta^n], ort i Virginia, För. Företog flera resultatrika forskningsresor, bl. a.
Stat., nära Yorkflodens mynning i Ckesapeake- i Mandsjuriet (1886), Gobu o. Dsungariet (1887),
vdeikr eCn.o r—nw18a/l1l0i s1 7ti8l1l dgea va msiegr ihkä.-r freann esknag . traurmppée urnna , PaYmoirus nghsötgolwannd L(1i8an8s9s—'ta9°1u)]., stad i Ohio, ö.
vilket praktiskt taget avgjorde Nordamerikan- För. Stat. 158,000 inv. (1940). Kolgruvor;
Ska frihetskriget. gaskällor; järn-, stål-, maskinindustri m. m.
Yosai, K i k u s j i (1787—1878), jap. målare. Yo-Yo el. j o - j o (av fr. joujou), leksak,
Berömd bl. a. för sin egenhändigt illustrerade som består av en dubbeltrissa, vilken sättes i
biografi i 20 bd över japanska hjältar o. lärde, rotation genom att man rycker i ett på dess
Zenken-Kojitsu, avslutad 1836. axel fastsatt o. upplindat snöre. Känd re
Yosemitedalen [jå°semm'iti-], eng. Y o s e- dan under antiken, modeleksak bl. a. i början
mite Valle y, »grisslybjörnens dal», dal i v. av 1930-t.
För. Stat., på v. sidan av Sierra Nevada i Yperen [i'- el.ej'p°rn],flaml. namnet på Ypres.
mcll. Kalifornien. Genomflytes av en biflod Ypres [ipr], flaml. Yperen, stad i v.
till San Joaquin. 12 km 1., 1—11/8 km bred, Belgien, prov. Väst-Flandern. 16,000 inv. (1943).
mellan 900 å 1,500 m höga, tvärbranta berg Under medeltiden mångdubbelt större med
väggar. Bekant för sin vilda naturskönhet o. blomstrande textilindustri. Klädeshallen (1380,
sina storslagna vattenfall, bland vilka de tre förstörd 1915) var ett känt byggnadsverk. —
Yosemitefallen äro tills. 750 m. Y. utgör nu Under Första världskriget till största delen för
en del av Yosemite National Park. stört o. ånyo under tyska offensiven maj 1940.
Yoshi'da, Shigetu, f. 1879, jap. politiker, Ypsilantis, Alexandros (1792—1828),
ambassadör i Rom 1930, i London 1932, under grek. frihetshjälte, tidigt i rysk tjänst, ut
tecknade Antikominternpakten 1936, utrikesmin. nämndes 1820 till ledare för den grek. he-
1945—46, premiermin. 1946—47 o. sed. okt. 1948. tairien o. höjde upprorsfanan i Jassy 1821
Yoshihi'to (1879—1926), kejsare av Japan men måste efter ett nederlag fly till Österrike,
1912—26, efterträdde sin fader Mutsuhito. där han kastades i fängelse.
Y:s regeringstid bar periodbeteckningen Taisho Yr'jö-Kos'kinen, namn antaget av Y. S.
(»hög rättfärdighet»). Y. spelade personligen icke Koskinen (urspr. Georg Sakarias Forsman)
någon större roll o. blev från 1921 urståndsatt vid hans adlande 1884. Jfr Koskinen.
att utöva regeringen, vilken intill hans död för Yrkesinspektio'n, kontroll å efterlevnaden
des av nuv. kejsaren Hirohito som regent. av arbetarskyddslagstiftningens bestämmelser.
You are a humbug, Sir [jo a' °hamm'b°g, Utövas under Riksförsäkringsanstaltens chefs
60], eng., »Ni är en humbug», yttrande av Mr. myndighet av yrkesinspektörer, en
Pickwick i Dickens' roman »Pickwickklubben». yrkesinspektris, en skogs- o. flottleds-
Young [jang], Edward inspektör, en sprängämnesinspektör, en special
(1683—1765). eng. skald, inspektör för stuveriarbete samt järnvägsinspek
blev europeiskt ryktbar ge törer jämte medhjälpare. Instr. av 25/u 1938
nom sin stora moralisk med senare ändr.
religiösa, sentimentala lä Yrkeskramp, krampartad spänning, styvhet
rodikt The complaint or o. plågande trötthet i underarmens muskler vid
night-thoughts (1742—43; visst enformigt, ihållande arbete som vid skriv
Nattankar, r8so), som blev ning (skrivkramp mest känd), pianospel-
av stor betydelse för den ning, sömnad osv. Beror även många gånger
förromantiska strömningen på felaktig teknik.
under 1700-t. I Sverige har
Y. bl. a. påverkat Kellgren Yrkeskvinnors samarbetsförbund, förk.
o. Lidner. YSF, politiskt neutral organisation, bildad 1944
genom sammanslagning av Svenska kvinno-
Yrkesutbildning — 2009 — Yuan Shi-kai
föreningarnas samarbetskommitté o. Yrkes förhållandena i gränsytor mellan olika ämnen.
kvinnors riksförbund. Har i huvudsak grundlagts av I. Langmuir.
Yrkesutbildning. Kungl. Överstyrel Gasers adsorption på fasta kroppar ger ofta ett
sen för yrkesutbildning, en under enkelt lager av molekyler (monomolekylärt
ecklesiastikdepartementet lydande myndighet, skikt), som bindas av s. k. restvalenser från
som har överinseendet över yrkesutbildningen i atomerna i den fasta kroppens yta. En droppe
riket ävensom över följande anstalter: tekniska oljesyra på vatten sprider sig över ett stort
läroverk, han delsgymnasier, centrala verkstads område men kan medelst lämplig anordning
skolor, komm. o. statsunderstödda ensk. anstal lätt sammantryckas till en mindre del av ytan.
ter för yrkesundervisning m. fl. samt övriga an Den härtill erforderliga kraften blir avsevärt
stalter för yrkesutbildning. Chef: överdirektör. större, när ytan minskats, så att oljesyran
Instr. 31/12 1943 med sen. ändr. täcker vattnet med ett monomolekylärt skikt.
Yrsa, nord. sagodrottning, moder till Rolf Ytspänning, dets. som kapillaritet. Jfr
Krake o. maka till Uppsalakonungen Adils. Kapillär.
Namnet Y. betyder »björninna». Ytteragnar, skärm- el. tomfjäll hos gräsen.
Ysander, Torsten, f. 10/3 1893, teolog. Ytterbi't, dets. som gadolinit.
Föreståndare för Fjellstedtska skolan i Uppsala Ytter'bium, sällsynt jordmetall, 3-värt grund
1930—35, domprost i Göteborg 1935, biskop i ämne. Kem. tecken Yb, atomvikt 173.04 (7
Visby stift 1936—47, i Linköpings stift sed. stabila isotoper), atomn:r 70.
1947, e.o. hovpredikant 1939. Religionshist.
författarskap. Ytterby, kommun i s. Bohuslän. Göteb. 1.
(past.adr. Kungälv); Kungälvs landsf.distr.,
Ysane, kommun i s.v. Blekinge, Blek. 1. Inlands doms. 2,017 inv. (1947).
(past.adr. Gammalstorp); Sölvesborgs landsf. Ytterby fältspatbrott pä Resarön nära
distr., Bräkne o. Listers doms. 1,121 inv. (1947). Vaxholm är vida bekant genom det där före
Ysaye [isai'], E u g é n e (1858—1931), belg. kommande sällsynta mineralet gadolinit.
violinvirtuos, 1886—97 prof. vid Konserva- Ytterenhörna, kommun i n.ö. Söderman
toriet i Bryssel. Konsertresor, bl. a. till Ame land, Södermani. 1. (past.adr. Södertälje);
rika samt flera gånger till Sverige.
Strängnäs landsf.distr., Livgedingets doms. 727
Ysby. kommun i s. Halland. Hall. 1. (past. inv. (1947).
adr. Ränneslöv); Skottorps laudsf.distr., Hall.
s. doms. 881 inv. (1947). Yttergran, kommun i s. Uppland. Upps. 1.
Yser [fr. utt.: isä'r, belg. utt.: ej'ser], fransk- (past.adr. Bålsta); Håbo landsf.distr., Upps.
belg. flod från franska dep. Nord genom belg. 1:3 s. doms. 777 inv. (1947).
prov. Väst-Flandern till Nordsjön. 86 km. Ytterhogdal, kommun i ö. Härjedalen,
Segelbar i Belgien. Bekant från Första världskr. Jämtl. 1.; Ytterhogdals landsf.distr., Härjedalens
(Y s e r 1 i n j e n) o. 1940 från Andra världskr., doms. 1,734 inv. (i947)-
då Yserdalen sattes under vatten för att hindra Ytterjord, äldre benämning dels särsk. på
tyska framryckningen mot Dunkerque. yttriumoxid, Y.>03, o. dels på oxider av med
Uskub', dets. som Skoplje. yttrium närbesläktade sällsynta jordmetaller,
Yssel [ej'sel], dets. som Ijssel. näml. skandium o. europium—lutetium (atom-
Ystad, stad i s. Skåne, vid n:r 63—71). vilka ingå i mineralet y 11 e r b i t
Östersjön. 12,558 inv. (1948). el. gadolinit från Ytterby fältspatbrott.
Staden har delvis en ålderdomlig Ytterjärna, kommun i ö. Södermanland,
prägel o. äger flera märkl., väl Sthlms 1. (past.adr. Järna); Ökncbo landsf.
bevarade korsvirkeshus från 1500 distr., Södertörns doms. 549 >nv. (1947)-
—1600-t. Mariakyrkan från Ytterlännäs, kommun i s. Ångermanland,
1200-t., fullb. på 1600-t. S:t Västernorrl. 1. (past.adr. Nyland); Nylands
Petri kyrka, en del av ett fran- landsf.distr., Ångermani. mell. doms. 6,439
ciskanerkloster (»Gråmunkeklostret»), påbörjat inv. (1948), varav i Nylands municipalsam-
1267, restaurerat 1907—12, huvudbyggnaden hälle 581. Två kyrkor, varav en medeltida med
(se bild) nu mu- kalkmålningar signerade Eghil.
seum o. biblio Ytterselö, kommun i n.ö. Södermanland,
tek. Förlägg Södcrmanl. 1. (past.adr. Stallarholmen); Sträng
ningsort för Söd näs landsf.distr., Livgedingets doms. 1,098 inv.
ra skånska in (1947). Medeltida kyrka med stjärnvalv, prydda
fanteriregemen med målningar. Romansk dopfunt o. nederl.
tet (I 7). Högre altarskåp från omkr. 1500.
allmänt läro Ytterstfors, sågverk vid Byske älv nära
verk, kommuna B yskef jorden.
flickskola. Läns Ytterstråk, del av fartygets bordläggning,
lasarett, fång bestående av långsgående järn- el. stålplåtar
vårdsanstalt. utanpå innerstråken, vilka vila på spanten.
God hamn. Mek. Jfr Innerstråk.
industri, kvar Yttertjurbo härad, Västmanl. 1., omfattar
nar, konservin- 4 kommuner: Ängsö, Björksta, Tortuna o.
dustr. — Y. är omtalat på 1240-t., då Liibeck Sevalla. 2,189 inv. (1948). Västmanl. mell. doms.
hade kompanihus där. Äldsta bevarade stads Ytt'rium, sällsynt jordmetall, 3-värt grund
privilegier från 1516. Stadsvapen, se bild. — ämne. Kem. tecken Y, atomn:r 39. atomvikt
N12a8m0n, eto . Yi. äYrs tbaethl ag1t 2i8 5a. djF. öyrsrtaa elnesdise,n 'yäsrt amdsökj'l,. 88Y.92t ve(rreknaenl,e mdeentts, . ses omd. os.k)i. neJfffre kYt.t terjord.
gen. av namnet på den angränsande Öja (Ye) Yuan Shi-kai (1859 —1916), kin. statsman,
socken. Namnet skulle då betyda 'Öjas båtstad'. under Boxarupproret 1900 guvernör i Shan-
Ystning, ostberedning. Jfr Ost. tung, där han med kraft upprätthöll ordningen,
Ytbergarter, effusiva bergarter, under kejsardömets sista årtionden Kinas in
eruptiva bergarter, som stelnat vid jordytan, flytelserikaste statsman. Reorganiserade armén
t. ex diabas. Motsats: dj upbergarter. o. genomförde betydelsefulla finansreformer.
Ythärdning, sådan härdning av stål, att ytan Störtades 1909 efter änkekejsarinuan Tshu-hsis
blir hård men kärnan bibehåller sin seghet. Jfr död men tilldelades hösten 1911 av prinsen-
Sätthärdning. regenten Chun diktatorisk myndighet för ku
Ytkemi', den del av kemien, som behandlar vande av den republikanska revolutionsrörelsen.
Yucatan — 2010 — Zahle
Efter framgångar mot de revolutionära avtalade Yverboren, i O. Rudbecks »Atlantica» före
Y. emellertid en kompromiss med dessas ledare, kommande försvenskning av hyperboré, med
varigenom kejsardömet avskaffades o. Y. betydelsen »högboren»; numera »övermodigt
blev republiken Kinas förste president (febr. patriotisk». Rudbeck sade sig ha funnit ordet
1012). De följ. åren gjorde Y sig oberoende av i »en gammal visa» o. ansåg det vara grund
parlamentet o. regerade diktatoriskt. ordet för det grek. hyperbo'reoi, »folk från Höga
Yucata'n. i. Halvö i Centralamerika mellan Norden».
Mexik. bukten i v. o. Karibiska havet i ö. Yvetot [ivtå'], stad i Normandie, Frankrike.
N. delen tillhör Mexico, s. delen Britt. Hon- 7.000 inv. Väverier. — Namnet av norman
duras o. Guatemala. 200,000 kvkm. Torrt diskt urspr., har sammanställts med Skånes
lågland med kusterna kantade av laguner i Ivetofta. Y. med omnejd var ett självst. rike
n., korallrev i ö. och v. Odling av hampa,
socker, majs, tobak, bomull m. m. — Ännu i slutet av 1300-t.—1681.
på 1500-t. tätt befolkad o. med talrika städer, Yxhult, industriområde i Kumla. Stenhuggeri,
prydda med praktfulla byggnadsverk, medel gasbetongfabrik o. kalkbränneri, tillhörande
punkt för det kulturellt högtstående maya- Yxhults Stenhuggeri A B., urundat
folket. Storartade ruiner från denna tid. — 2. 1878. Aktiekap. 2 mill. kr. (1948). Verkst. dir.
Stat i Mexico, utgörande n. och ö. delen av A. Carlén.
Y. 1. 38,508 kvkm, 416,000 inv. (1940). Hu Yxlan, långsträckt ö i Sthlms skärgård, Blidö
vudstad: Mérida. kommun. r7 kvkm. 2 fyrar. — På Y. ligger
samhället Köpmanholm. Lotsstation.
Yucca, palmliljcsläktet (fam. Lilia-
ceae), nära 30 arter i Mellanamerika. Ofta träd- Yxnerum, kommun i s. Östergötland, Öster-
artad stam, långa smala blad o. klocklika, götl. 1.; Valdemarsviks landsf.distr., Hammar
hängande blommor. Av vissa arters blad er kinds, Stegeborgs o. Skärkinds doms. 565 inv.
hållas yuccafibrer, ett textilmaterial, som (1947).
användes till segelgarn, säckar, mattor o. fi Yx'pila, hamnplats vid Gamlakarleby, Fin
nare flätverk. Y. filamento'sa, palmlilja, odlas land.
som prydnadsväxt (Skåne o. Gotland) o. i Yxtaholm, gods i Lilla Mellösa kommun,
Ostprcussen som fiberväxt. Sthlms 1., känt sedan 1329. Nuv. huvudbygg
Yukon [jo'kän]. r. Flod i n.v. Nordamerika. nad uppförd 1752.
Uppstår i n.v. Britt. Columbia o. utfaller med Yiian, kinesisk härskarätt 1280—1368; äv.
stort delta i Berings hav. Med ena källflöden, kallad mongoldynasticn.
Lewes, 3,300 km. Segelbar 3,000 km. — 2. Yun-nan el. J y n n a n, provins i Kina
Territorium i n.v. Canada. 536,326 kvkm, längst i s.v. 393,583 kvkm, c:a 10.8 mill. inv.
4,900 inv. (r94i). Huvudsakl. tundra; höga (T947). Bergland, synnerligen rikt på alla
berg i s.v. Bergsbruk (guld i Klondykedistrik- slags mineral, främst stenkol. Huvudstad:
tet, silver, koppar, kol). Pälsjakt. Huvud Yun-nan-fu el. Kunming (185,000
stad: Dawson City. inv., 1936), som har kopparverk, div. annan
Yundum, flygplats vid Bathurst (Gambia). industri o. handel med landets produkter.
Zaandam [sa'n-], stad i n.v. Nederländerna, boktryckeri (»Wezäta») i Göteborg 1882. Initia
prov. Nord-Holland, n.v. om Amsterdam. tivtagare till Sv. boktryckarföreningen 1893.
41,000 inv. (1947). Talrika kvarnar o. annan Zachrisson, Bror, f. 12/12 rgoö, rektor
industri. Vid skeppsvarven i Z. arbetade r697 vid Grafiska institutet från dess grundande
Peter den store. 1943-
Zabrze [sabb'£je], polska namnet på tyska Zaghlul pascha, Saad (T852—r927),
staden Hindcnburg. 104,000 inv. (T946). egypt. politiker, ledare för wafdpartiet. För
Zacate oas. 1. Stat i inre Mexico. 72,843 handlade r9i9 med britt, regeringen ang.
kvkm, 553,000 inv. (1940). Öken- el. stäpp- Egyptens oberoende. Premierminister jan.—
artad högplatå. Betyd, bergsbruk (främst nov. 1924. Avgick efter en skarp konflikt med
silver, som brutits sed. 1500-t., äv. guld, britt, regeringen.
kvicksilver, koppar m. m.). — 2. Huvudstad Zagreb [sagg'rep] el. A g r a m, stad i n.
i Z. 1. 20,000 inv. (1930). Jugoslavien, Kroatien. Universitet (gr. T874),
Zacharias, Otto (1846—1916), tysk biolog, vetenskapsakademi; industri- o. handelsstad.
prof:s namn 1907. Bl. arb. Tier- und Pflanzen- 350,000 inv. (1942). Intogs av tyskarna 15/4
welt des Siisswassers (2 bd, 189T). i94r, därefter Kroatiens huvudstad till 1942.
Zachariä von Lingenthal, Karl Salo- Za'grevs, binamn på Dionysos o. Hades.
mo (1769—1843), tysk rättslärd, prof. i Wit- Zaha'rol, sir B as il (1849—1936), inter
tenberg 1802. Bl. arb. Viersig Bilcher vom nationell finansman av grek. börd. Engelsk
Staate (r820—32), livligt beundrat av samtiden. knightvärdighet. Tjänade en jätteförmögenhet
Zacbo [sakk'å], Christian (1843—1913), på vapenaffärer. Samarbetade med Lloyd
dansk målare, utförde huvudsakl. landskap från George o. påverkade vid flera tillfällen eng.
Danmark o. Frankrike. Äv. porträtt. politik i grekiskt intresse.
Zachrisson, Waldemar (r86i—1924), Zahle [sa'-], Carl Theodor (1866—1946),
boktryckare, grundare av Wald. Zachrissons dansk radikal politiker, statsminister 1909 —10
Zahn — 2011 — Zaragoza
samt 1913—20, justitiemi 1922, utrikesminister i Grabskis ministär jan.
nister 1929—35. Under Z:s —juli 1924.
senare ministär genomför Zamora [bamå'ra]. 1. Provins i v. Spanien
des 1915 en radikal författ (Leon), mot Portugals gräns. 10,615 kvkm,
ningsreform. Under Första 309,000 inv. (1946). — 2. Huvudstad i Z. 1,
världskr. förde Z. en även vid Duero. 32,000 inv. (1940). Katedral från
mot Tyskland välvillig, noo-t. — 3. Annat namn på staten Barinas i
neutral o. pacifistisk poli Venezuela.
tik. Z:s avgång 1920 or Zamora [bamå'ra], A 1 c a 1 å, f. 1877, spansk
sakades av meningskilj- liberal politiker, urspr. advokat. Under Primo
aktigheter med konungen de Rivera var han en av oppositionens ledare,
o. ledde till ett svårartat övergick 1930 till republikanerna. Efter monar
valnederlag för det radikala partiet. kiens fall april 1931 var Z. till okt. s. å. chef för
Zahn [tsa'n], Theodor (1838—1933). tysk den provisoriska regeringen o. valdes i dec. till
evangelisk teolog, prof. vid flera univ., sist i spanska republikens förste president. Måste
Erlangen (1892—1909), en av den konserva april 1936 avgå o. lämnade Spanien men fick
tiva nytestamentliga bibeltolkningens främsta 1945 tillstånd att återvända.
målsmän. Huvudarbeten: Geschichte des neu- Zamoéö [samm'åsj?J], stad i mell. Polen
testamentlichen Kanons (1889—92) o. Ein- vojevodsk. Lublin. 21,000 inv. (1946). Förut
leitung in das neue Testament (1897—99). rysk fästning. 1595 —1774 universitet. Trä
Zahn [tsa'n], Ernst, f. 1867, Schweiz, varuindustri.
författare, har skrivit en rad populära hem Zander, Gustaf (1835—1920), läkare, ska
bygdsberättelser, såsom Albin Indergand (1901; pare av den mediko-mekaniska gymnastiken
Kyrkoherden i Anderhalden, 1915), Die Clari- grundade 1865 ett institut för mekanisk sjuk
Marie (1904; sv. övers. 1921) o. Binsamkeit gymnastik i Sthlm, vilket vunnit efterföljd
(1909; Ensamhet, 1916). i alla länder (Zanderinstitut).
Zahrtmann, Christian (x843—I9i7), Zando'nai, Riccardo (1883—1944), ital
dansk målare, historiemålare med färgstarka tonsättare. Komponerade bl. a. operor, ss
bilder ur Danmarks historia (Kristian II och Francesca da Rimini (1914; uppf. i Sthlm 1937)
Sigbrit genomgå räkenskaper) samt ital. folk samt Kavaljererna på Ekeby (1925; uppf.
livsbilder, landskap o. stadsmotiv. Sthlm 1928).
ZäTmis, Alexander (1856—1936), grek. Zandvoort [santfå'rt], badort i n. Neder
politiker. Konseljpresident första gången 1897. länderna, prov. Nord-Holland, v. om Haarlem
Guvernör nå Kreta 1906—09. Stödde under 9,200 inv. (1937).
Första världskr. konung Konstantins neutrali Zangwill [sa?ng'°ill], Israel (1864—1926)
tetspolitik gentemot Venizelos' strävanden att eng. författare av judisk börd, en av ledarna
förmå Grekland till krigsdeltagande som en- för sionismen, skildrar i sina romaner med
tentens bundsförvant. Konseljpresident okt. realistisk kraft o. varm humor livet i Londons
—nov. 1915, april—sept. 1916 o. april—juni rysk-polska judekvarter (Children of the ghetto,
1917. Efter Venizelos' seger drog sig Z. tillbaka 1892; Ghettons barn, 1908).
från politiken. Zannichell'ia, örtsläkte (fam. Potatno-
Zakopane [sakåpann'e], stad i s.v. Polen, getonaceae). Spensliga, nedsänkta vattenväxter
vid n. foten av Höga Tatra, vojevodsk. Kra- med oftast trådsmala, gruppvis sittande blad.
k6w. r4,ooo inv. (1946). En av Polens mest Blommor mycket små, enkönade, i bladvecken.
besökta kur- o. vintersportorter. Turiststation. Z. palusfris, hårsärv, i sött o. bräckt vatten
Zakrev'skij, Arsenij Andrejevitj över hela världen.
(1783—1865), greve, rysk statsman, general Zante, ital. namnet på Zakyntos.
guvernör i Finland 1823—31; motståndare Zantedesch'ia, örtsläkte (fam. Araceae),
till dess konstitutionella frihet. 10 arter (s. Afrika). Blad långskaftade, spjut
Za'kyntos, ital. Z a n t e, den sydligaste av lika, blommor enkönade, kolv kort, omgiven
Joniska öarna i Egeiska havet. 400 kvkm, av ett trattlikt vidgat hölster. Z. aethio'pica,
40,000 inv. (1938). Mycket bördigt slättland, i kalla, med stort, kritvitt hölster, vanlig kruk
mitten o. i ö. med vin- o. fruktodling. Huvud växt. Jfr Calla.
stad: Zakyntos. Zapol'ska [sa-], Gabryela (1860—1921),
Zales'ki [sa-], Bondan Jözef (1802 polsk författarinna. Till en början realist under
—86), polsk författare, skald. Född i Ukraina Zolas inflytande skrev Z. senare friska o. opti
besjöng Z. detta land o. försökte försona ko mistiska noveller o. skådespel med moralisk
sackerna med polackerna. tendens.
Zales'ki, August, f. 1883, polsk diplo Zåpolya [sa'paja], ung. adelsätt, till vilken
mat o. politiker, utrikesminister 1926—32 samt bl. a. hörde Johan Z. (1487—i54°)> furste
efter Polens sammanbrott 1939 i den exterri- över Siebenbiirgen fr. 1511 o. konung i Ungern
toriella polska regeringen. Han avgick somma 1526—38 (i landets ö. del o. under turk. över
ren 1941 som protest mot den då träffade polsk höghet).
ryska överenskommelsen. Num. i London. Zaponlack [-på'n-], celluloid, löst i aceton el.
ZaIev'kos, Greklands äldsta lagstiftare, ver amylacetat. Användes som skyddande överdrag
kade i den grek. kolonien Locri i Syditalien före på metaller.
600-t. f.Kr. Zara [tsa'ra] (kroat. Zadar). 1. Jugosl. provins
Za'menhof [-håf], Ludwig (1859—1917), i Dalmatien. no kvkm, 22,000 inv. (1936). —
polsk läkare o. språkman, upphovsman till 2. Huvudort i Z. 1 (omdöpt till T i t o g r a d).
världspråket esperanto (1887). 20,000 inv. (1936). Bl. äldre byggnader San
1. Zamoj'ski [sa-], Jan Szariusz (1541 — Donato, en bysantinsk kupolkyrka fr. 900-t., nu
1605), polsk fältherre o. statsman, utövade stort museum, o. domkyrkan, påbörjad på 800-t.
inflytande vid de polska konungavalen o. genom men huvndsakl. uppf. under 1100- o. 1200-t.,
drev bl. a. 1587 Sigismunds val. Han kämpade i lombardisk-romansk stil. Z. tillhörde Italien
1601—02 segerrikt mot svenskarna i Livland. 1920—45-
Lärd o. ofantligt rik: grundare av en akademi. Zaragoza [baragåb'a] cl. S a r a g o s s a.
2. Zamojski, Maurycy (1871—1939). gre 1. Provins i n.ö. Spanien, Aragonien, kring
ve, polsk konservativ politiker o. diplomat, dele Ebro. 17,116 kvkm, 630,000 inv. (1946). Vin-
gerad vid fredskonferensen i Paris 1919, sände o. olivodling, får- o. silkesmaskavel. — 2.
bud därstädes 1919—24, presidentkandidat Huvudstad i Z. 1, det forua konungariket
Zarathustra — 2012 — Zenobia
Aragonieus huvudstad, vid Ebro. 284,000 inv. ZegadJowicz [segadlå'vitij], Emil (1881—
(1946). Z., delvis omgivet av medeltida murar, 1941), polsk skald o. romanförfattare i katolsk
är rikt på märkl. byggnadsverk, av vilka dock anda. Ballader i folkvisestil, Dziewanny (1927;
flera fått förfalla. Catedral de la Seo från Kungsljus), o. symboliska dramer ur folklivet.
i30o-t., Catedral de la Virgen från 1600-t., den Zei'n, ett äggviteämne i majs (släktet Zea).
senare i senrenässans (uppf. av Fr. Herrera) 1. von Zeipel, Carl (i793—1849), bruks
med berömd madonnabild. Stadsmur, delv. ägare, romanförfattare. Bl. arb. Carl IX,
från morisk tid. Univ., grundlagt 1474. Textil-, Rabenius och häxeriprocessen (1845), Vasa-
maskin- o. kem. industri. — Z. är grundlagt ättlingarna i Rom (1846), Seton (1847), en
av kelter o. blev rom. koloni 27 f.Kr. Huvud- skildring från Gustav III:s tid.
Sdetat d nåi ddeett smino rhisökgts tar ikbe lo7m1s5t—rin1g0 17i , Avraagruonndieenr 2. von Zeipel, Hugo, f. 8/g 1873, astro
från n 18 till konungariket Spaniens bildande. nom, prof. i Uppsala 1919—38. Har utg. arb.
Staden belägrades av fransm. 1808—09 o. intogs rörande astrofysik, stellarastronomi m. m.
efter fruktansvärda gatustrider. Zeiss, världsbekant företag med fabriker i
Jena (1947 nedmonterade av ryssarna) för tillv.
Zarathust'ra el. Z o r o a s t e r, mazdais- av optiska instrument, ss. mikroskop, kikare,
mens grundläggare, uppträdde som profet i glasögon, fotografiska objektiv, astronomiska o.
n.v. och ö. Iran trol. på 1000—900-t. f.Kr. geodetiska instrument m. m. Äv. glasverket
under skydd av en medisk el. baktrisk furste, Schott und Genossen tillhörde Zeiss. Grundades
Vlåtaspa. Hans läror återgå i Avesta, parsis- 1846 av universitetsmekanikern Carl Zeiss
mens heliga skrift. (1816—88) o. utvecklades under hans o. E.
Zarlino, Giuseppe (1517—9°). itaI- Abbes ledning. — Zeiss Svenska A B.,
musikteoretiker, grundläggare av den moderna Sthlm. Gr. 1936.
harmoniläran. Utgav de tre värdefulla skrif Zeiss-kikare, dets. som prismakikare.
terna Jstituzioni hartnoniche (1558), Dimostra- Zeitblom [tsajfblåmm], Bartolomeus,
Hioni hartnoniche (1571) o. Sopplimenti musicali omkr. 1450—1518, tysk målare, huvudsakl.
(1588). verksam i Ulm, där han bildade skola.
Zawiercie [savjärr'tje], stad i s.v. Polen, Zeitz [tsajts], stad i delstaten Sachsen-Anhalt,
vojevodsk. Katowice. 21,872 inv. {1946). Textil-, mell. Tyskland (prov. Sachsen, Preussen), s.v.
maskin- o. glasindustri. I närh. kol- o. järn om Leipzig. 37,000 inv. (1939)- Industri. Brun
gruvor. kolgruvor.
Zdzieehowski [sdjähåffski], Mar j an (1861 Zeligowski [sjeligåffski], Lucjan (1865—
'—1938), polsk litteraturhistoriker, prof. i i947)i polsk militär o. politiker, ledde okt. 1920
Kraköw o. senare i Wilno. Stora monografier den militärkupp, varigenom Vilna besattes,
Över Byron, Chateaubriand, Napoleon III. Äv. krigsminister 1925—26.
djuplodande essäer om Rysslands psykologi. Zell el. Zell am S e e, stad i n.v. Öster
Ze'a, majssläktet (fam. Gramineae). Enda rike, vid Zeller See (5 kvkm). Omkr.
art Z. mays, trol. från Mexico, anses vara en 3,000 inv. Sport- o. kurort.
i odling tagen, missbildad form av ett när- Zeller, Eduard (1814—1908), tysk filosof;
Stående, i Mexico o. Guatemala växande gräs, prof. i teologi i Bern 1847, i filosofi i Heidelberg
Eucklae'na mexica'na. 1862 o. Berlin 1872. Z:s arb.: Die Philosophie
Zeaxanti'n, en karotinoid i majs. der Griechen (1844—52; 5:e uppl., i 6 bd, 1879
Zédé [sede']. G u s t a v e (1825—91), fransk —1909), blev grundläggande för uppfattningen
ingenjör, konstruerade 1888 den första ubåten. om antik filosofi.
Zeebrögge [se'bryggej, hamn i n.v. Belgien, Zellman, Tollie, f. S1/s ,1887, skådespe
prov. Väst-Flandern, utnämn till Briigge lerska. Från 1907 anställd vid olika teater
(kanalförbindelse). Färjtrafik med Harwich sällskap o. teatrar har hon med sin personliga
(England). — Under Första världskr. av tys replikkonst gjort stor lycka i lustspelsroller.
karna använt såsom operationsbas för jagare o. Äv. filmroller.
ubåtar; 20/s 1918 sammandrabbade utanför Z. Zellstof f el. c e 11 s t o f f, av pappermassa
eng. o. tyska jagare. berett förbandsmaterial.
Zeeland [se'lant], provins i s.v. Nederlän Zeloso [-å'så], it., musikterm: ivrigt.
derna. 2,695 kvkm, 259,000 inv. (1947). Zeloter (av grek.), ivrare, nitälskare, rikt
Består huvudsakl. av öar, delvis under havets ning inom den judiska fariseismen, som strängt
nivå, skyddade av vallar. Bördig jordmån. höll på »lagens» yttre efterlevnad; igångsatte år
Huvudstad: Middelburg. Z. bjöd motstånd mot 66 ett uppror mot romarna (»judiska kriget»),
tyskarna ända till 18/5 194°. då övriga delar av som slutade med Jerusalems förstöring år 70.
Nederländerna redan givit upp. Svårt härjat Zend-aves'ta, förr vanlig, mindre riktig
av översvämningar vid_tyskarnas reträtt no v. form för Avesta. Jfr Avestiska.
1944. Ze'tiit (sp. cenit, uppkommet genom fel
van Zeeland, Paul, f. 1893, belg. politiker läsning av arab. semt, huvud), punkt på him
(kristligt-sociala partiet) o. finansman, prof. i melsgloben lodrätt över åskådaren. Motsats:
Louvain, vicepresident i Nationalbanken, mars n a'd i r.
1935—maj 1936 konseljpresident o. utrikesmin. Zeno el. Z e n o n {426—491), östrom. kej
i en nationell samlingsregering. Z., som i hög sare 474, förmådde östgoterna att lämna Bal
grad åtnjöt kon. Leopolds förtroende, spelade en kanhalvön för att i Z:s namn taga Italien 1
framträdande roll i de följande årens europ. besittning.
politik, särsk. på det finansiella området. Zeno [tse'nå], gammal förnäm släkt i Vene
Zeeman [se'-], Pieter (1865—1943). boll. dig, vartill bl. a. hörde den framstående dogen
fysiker, 1900 prof. i Amsterdam. Z. utförde R e n i e r Z., d. 1268, under vilken Venedigs
betydelsefulla optiska undersökningar o. upp välde förstorades genom framgångsrika krig
täckte, att en ljuskällas spektrallinjer uppdela mot Bysans. — Till samma släkt skola enligt
sig i flera, om den placeras i ett kraftigt magnet senare uppgifter hört bröderna Nicolö o.
fält (Zeeman-effekt). Erhöll tills. m. Antonio Z., vilkas märkliga upptäcktsresor
H. A. Lorentz nobelpriset i fysik 1902. i n. Atlanten vid slutet av 1300-t. skildras i
ett 1558 i Venedig utgivet arbete (Bröderna
Ze'fyr [se'-], grek. Ze'fyros, västanvinden, i Zenos resor). Äktheten av berättelsen ansågs
grek. mytologi son till Astraios o. Eos. Alstra länge fastslagen o. först i vår tid har arbetet
de med harpyan Podarge Akillevs' snabba visats vara en förfalskning.
hästar. Z:s bröder voro Boreas (nordanvinden),
Notos (sunnanv.) o. Evros (östanv.). Zeno'bia, S e p t i m i a, drottning i Palmyra
Zenodotos — 2013 — Zickerman
(se d. o.), lärjunge till filosofen Longinus, gemål (1828—80), brorson till J. V. Z., botanist,
till Odenatus, efter vars död år 266 Z. regerade lektor i naturalhistoria o. kemi i Jönköping.
för sin omyndige son Vaballatus. Då det pal- Utgav talrika avh. av växtgeografiskt innehåll
myrenska väldet, som slutl. sträckte sig från samt om mossor.
ERgoympetresnk a tirlil keöt. , Minignrderpe kAejssiaern ,A uhroetlaidaen uss por.ä nbgea 18Z66e,t tesprsråtékefonr, skaKrea, rpl rofW. ii lshemelitmis,k a fs. prå"k/8 i
segrade Z. år 272. Z. fördes 274 i kejsarens Uppsala 1904—31, har bl. a. översatt Koranen
triumftåg i Rom, varefter hon internerades i (1917). Medred. av tidskr. Le monde oriental sed.
Tibur (Tivoli). 1906 (red. 1922—28) o. medarb. i Norstedts
Zenodotos, omkr. 325—260 f.Kr., grek. lärd Världshist. (del V).
från Efesos, förste föreståndaren för det be r. Zetterström, Hans
römda biblioteket i Alexandria. Utgav den {1877—1946), författare
första kritiska Homerosupplagan. (Il a s s e Z.), 1901 red. för
Zenon från E 1 e a (omkr. 490—430 f.Kr.), Söndagsnisse o. 1924—43
grek. filosof av eleatiska skolan; känd genom för Söudagsnisse-Strix; ut
sina bevis mot rörelsen, bland vilka »Akillevs gav Grönköpings Veckoblad
o. sköldpaddan» torde vara mest bekant. 1916—43, medarb. i Sv.
Zenon från Ki tion (omkr. 336—264 Dagbl. från T931. Populär
f.Kr.), grek. filosof; stoiska skolans grundläggare. humorist (Gräshoppan, 1903,
Zenta [sänn'ta], stad i n. Jugoslavien. Sla- En skön samling, 1906,
vonien, vid Theiss. 32,000 inv. Spannmålshan Anna C lära och hennes
del. — Prins Eugen av Savojcn vann där en stor bröder, 1917, 25 dr med
seger över turkarna 1697. svenska folket, 1931, Tänkt
och misstänkt, 1934, Ett tjusigt panoptikon, 1937,
Zeolit, en grupp färglösa mineral av växlande m. fl.). Från 1912 utgav han den humoristiska
sammansättning, utgöras av vattenhaltiga silikat årskrönikan Lutfisken. Från början höll sig Z.
av kalcium, aluminium, kalium o. natrium. till en farsartad situationskomik av amerik.
Undergå lätt jonutbyte. kynne men med svensk lokalfärg; hans mycket
von Zeppeli n Ltse-], Ferdinand (1838— äkta o. i grunden allvarliga humor fördjupades
1017), greve, tysk kaval sedan alltmer till en världsklok o. överse
leriofficer, deltog i Amerik. ende livsvisdom. Särskilt förstod han att turnera
inbördeskriget r863, kri en anekdot o. med replikens hjälp karakterisera
get mot Österrike r866 o. människor. Han var också en utmärkt skild
Fransk-tyska kriget 1870 rare av sekelskiftets Stock
—71; uppfann 1900 det holm. (Se bild.)
styrbara, stela luftskeppet
(z e p p e 1 i n a r e). Jfr 2. Zetterström, Erik,
Luftskepp. f. "/g 1904, son till H. Z.,
Zerbst, stad i delstaten författare (sign. Kar de
Sachsen-Auhalt, mcll. Tysk M u m m a). Kåserier (i Sv.
land (Anhalt). 23,000 inv. Dagbl.) o. revyer. Upp
(1943). Slott (r7oo-t.), fran- slagsrik o. kvick har han
ciskanerkloster (1200-t.). Bryggeri- o. annan sin# styrka i förmågan att
industri. påpassligt utveckla sina ko
Zermatt', by i s. Schweiz, kant. Wallis. miska idéer i en stil av
Belägen i en av Alpernas mest storslagna okynnig behagfullhet. (Se
dalar (Nikolai- el. Matterdalen) mellan väldiga bild.)
bergmassiv har Z. mycket livlig turisttrafik. Zettervall, Helgo (1831—i9°7), arkitekt.
Zernatt'0, G u i d o, f. rgo3, österrik, politi Z. utförde ett stort antal kyrkorestaureringar,
ker o. författare. Maj 1936 utsågs han av bl. a. domkyrkorna i Lund, Uppsala o. Skara,
Schuschnigg till statssekr. för inrikesärenden o. varvid han för att uppnå »stilrenhet» ofta för
blev samtidigt Fosterländska frontens general- grep sig på betydande konstnärliga värden o.
sekr. Febr. 1938 blev Z. inrikesminister. Han stundom med olycklig verkan använde oäkta
lämnade Österrike n mars 1938 vid Schusch- material (cement). Bl. hans egna arb. märkes
niggs avgång. Z. har skildrat Österrikes under Lunds universitet (1877—82).
gång i »Sanningen om Österrike» (1938). Zevs, i grek. myt. den högste guden, son
Zerom'ski [sje-], Stefan, av Kronos o. Rea, född på Kreta, där han
författarnamn M a u r y c y uppfostrades av nymfer (jfr Amalteia). Z.
Zych, Jözef Katerla nedstörtade sin fader o. de övriga titanerna i
(1864—1925), polsk förfat Tartaros o. tog sin bostad i Olympen. Z:s
tare, en av Polens främsta, gemål var Hera, vars svartsjuka han väckte
kallad »smärtans o. lidan genom otaliga kärleksförbindelser (lo, Evrope,
dets diktare». Mest kända Leda, Danae, Antiope m. fl.), varigenom han
av i:s romaner äro Ludzie blev fader till ett stort antal heroer. Z. bar
bezdomni (2 bd, 1900; Hem åskviggen i sin hand, beskyddade den borger
lösa människor), Popioly (3 liga friheten o. rättsväsendet. Han dyrkades
bd, 1904; Eld o. aska, 1923), i äldsta tid på höga bergstoppar, där regn
Przedwioénie (1925; Vårbryt moln skockade sig (Ida, Olympos). Berömda
ning) o. trilogien Walka z tempel åt Z. funnos bl. a. i Olympia, Dodona
szatanem (1916—19; Kampen med Satan). Äv. o. Aten. Han avbildades ofta i konsten; mest
skådespel. berömd var Feidias' guld-elfenbensstaty i
Olympia, num. förlorad.
Zetkin, Klara, f. Eissner (1857—
I933)i tysk kommunist, samarbetade med Rosa Zev'xis, grek. målare, från Heraklea i s. Ita
Luxemburg i Spartakusrörelsen, i riksdagen från lien, verksam under 300-t:s förra del f.Kr.
1920, dess ålderspresident r932. Högt uppskattad för sitt illusionistiska måleri,
1. Zetterstedt, JohanVilhelm (1785 som är känt endast i litteraturen.
—1874), entomolog o. botanist, professor i Zgierz [sgjäsj], stad i mell. Polen, vojev.
botanik 1839. Z. utgav naturalhistoriska rese Lodi. 21.690 inv. (1946). Stor bomullsindustri.
berättelser från lappmarkerna, arb. över Sveri Zibeton [-å'n], luktämne hos skunkdjur. Jfr
ges tvåvingar, rätvingar m. m. Polymetylener.
2. Zetterstedt, Johan Emanuel Zickerman, L i 1 1 i, f. M/8 1858, baubrytare