Table Of ContentVattenskalbaggar frin Dalums och Timmele socknar
i Atradalen, Viistergiitland
ANDERS N. NILSSON & BERTIL ANDREN
Nilsson, A.N. & Andr6n, B.: vattenskalbaggar frin Dalums och rimmele socknar i Atrada-
len, viisterg<itland. [Aquatic coleoptera from the upper Atran valley, southwest Sweden.]-
Ent. Tidskr. 114 (11):43-49. Uppsata, Sweden 1993. ISSN 0013-886x.
The water beetle fauna of the Dalum and rimmele parish in the vesterg6tland province, SW
Sweden, was investigated periodically from 1985 ao 1992. Preferred habitats ani relative fre-
quencies are listed for 115 recorded species, chiefly representing the families Dytiscidae and
Hydrophilidae. Selected wetlands with rich local faunas are presented, e.g. Horidckrasj6n in
Dalum with 75 recorded species. Species richness is discussed in relation to area and latitude.
Nearby records are presented for selected species of Dytiscidae and Elmididae expected to
occur but not found in the study area. Helophorus nanus Sturm is recorded from Viistergrit-
land for the first time.
A.N. Nilsson, Gottlandsdsen 1805, 5-922 00 Vindeln, Sweden.
B. Andrdn, P.O.Box 35, 5-440 92 Svanesund, Sweden.
Inledning
Nationellt och regionalt iir den svenska skal- Om man begriinsar sitt intresse till en eller
baggsfaunan fcirhAllandevis viil kdnd. Arternas nAgra skalbaggsfamiljer, i vArt fall de vattenlevan-
landskapsvisa fcirekomst finns redovisad av de familjerna, blir det ingalunda lattare att hitta
Lundberg (1986). Dock saknas aktuella utbred- uppgifter om lokal artsammansattning. Istdllet
ningskartor med hcigre upplosning f<ir flertalet kanske det blir svArare dA allroundsamlare tende-
familjer, vilket gcir det vanskligt att utifrAn littera- rar att behandla vattendiuren mer civersiktligt.
turen nA kunskap om en lokal faunas artsamman- DA vi nu dA och di under sju Ars tid be"drivit
siittning. Flertalet landskap ar stora, och dA de ej riktad insamling av vattenlevande skalbaggar
avgrensats utifr6n biologiska eller naturgeografis- inom en begrdnsad del av Atradalen finns det
ka skiil rymmer varje landskap mAnga olika alltsA goda skll att redovisa resultatet i tryck.
naturtyper. Vdstergotland har en kort kuststracka Denna del av Viistergotland blir ddrmed den biist
mot Viisterhavet, och rymmer sAvAl slAtt- som kiinda vad gdller fdrekomsten av vattenskalbag-
skogsbygder mellan Viinerns och Viitterns striin- gaf.
der Anda upp till Tiveden. Vi vill hiir passa pA att Valet av Dalums och Timmele socknar iir rent
peka pA VAstergotlands felaktiga avgriinsning pi personligt. OmrAdet Ar huvudsakligen skogsbygd,
di en karta som finns pA pArmens insida i bcickerna och narheten till det smAlAndska hoglandet Ar
serien Fauna Entomologica Scandinavica. PA pAtaglig. Vidstrackta betesmarker och 6krar kan-
denna karta har GciteborgsomrAdet felaktigt f<irts tar Atran som i dessa bAda socknar meandrar sig
till Bohusliin, varfdr VestergOtland saknar kon- fram i botten av sin pA mAnga stdllen branta dal-
takt med Viisterhavet. gAng. Vlrens hcigvatten ger upphov till mAnga
NAgon heltiickande fcirteckning civer skalbaggs- mer temporera vatten, ofta rika pi vattenskalbag-
faunan inom nAgon begriinsad del av Vistergot- gar. Tillsammans med kArr och korvsjoar bildar
land har aldrig publicerats. DA nAgra samlare, t ex dessa miljcier en varierad mosaik av livsmiljder
G<ista Svensson i BorAs, byggt upp sina samlingar fcir vattenskalbaggar. I <istra delen av Dalums
frAn en och samma trakt vore det mdjligt att socken rinner Atran norrut, och vid inflddet i
genom studier av dessa fA en bild av nAgra lokala Vinsarpasjcin finns vidstrhckta kiirrmarker.
faunor. PA samma sdtt kan Gdteborgstraktens Mitt i Dalums samhiille ligger Tingvallakdrret
fauna studeras via Naturhistoriska museets sam- med den i storlek mycket variabla Horsickrasjdn.
lingar. Detta kiirr dr mycket varierat med inslag av
43
Anders N. Ni/sson & Bertil Andr€n Ent. Tidskr. 114 (1993)
sumpskog och mosseartade partier. Tingvallakiir- Tab. l. Artantat fdr olika vattenlevande skalbaggsl'omil-
ret har underscikts extra noga och visat sig vara en jseorc ki:n (aVr,G ()T VKii)s tTeirnggavilaalnladk,i i(rDreTt, ) (DNaBlu)m Ns oorrcbho Tttiemnm oeclhe
mycket rik lokal ftir vattenskalbaggar.
(MT) metlersta Toynedalen. Vilrdena fdr Hvdrophilidue
Frin de f<irsta irens relativt fria insamlingar
avser endast vattenlevande arter.
har arbetet blivit mer mAlinriktat for att under de
tre sista iren inriktas pfl fdrviintade men ej funna Artantal
arter. Denna utveckling har lett till att en ming- Famili VG DT TK NB MT
fald av sdtvattensmiljcier underscikts. med varie- Haliplidae 12 5 294
rande resultat. Noteridae 110
Dytiscidae 104 68 48 92 72
Gyrinidae 9 4 t74
Material och metod Hydraenidae tl 6 3 50
Om ej annat anges har djuren tagits av A. Nilsson Hydrochidae422ll
Spercheidael0000
oucnhd efdr rfvoaljraansd ie d epnenrieosd esra:m 5li.nVg.1. 9In8s5a, m1 lli n-1g3 .hIVa.r 1s9k8e6tt. FEilymdridopidhailiedla3e0 4338 24 l'l 30 19
t6-20.1v .1987, l5-18.IV.1 988, l0-l 1.II. I 990, 24' 32020
28.VII.1991 samt l1-17 Vl- 1992 Dessutom har Dryopidae 191 115 75 151
djur fAngats av Anita Johansson 3.I.1985 och 2- Summa 103
6.VIII.1986. Fynd gjorda av Bertil Andrdn
4.V.1986. 8.IX.1991, 29.1X.1991 och 1.XI.1991 H. heydeniWehncke: tagen i Flatasjon 25.VII.1991 och t
anges med BA och Gciteborgs Naturhistoriska Annestorpasjtin l'7 .V 1.1992.
Museum forkortas GNM. En karta <iver det stu- H. fiavicollis Sturm: tagen i nAgra sj<iar och st<lrre dam-
derade omrAdet ges i Fig. 1. Omridet iterfinns pA mar.
topografisk karta 7 D SV och ligger mellan fiiljan- H. fulvus (F); T, som foregiende art.
de bredd- resp liingdgrader: 57'49'-56'Nl 13'21'- Noteridae
32',E. Noterus crassicornb (Mi.ill.); T, allmiin i sjciar och dam-
Ett T efter artnamnet anger att arten taglts t mar.
Tingvallakiirret. Nomenklaturen fciljer Lundberg Dytiscidae
(1986), fdrutom att Hydroporus dorsalis forts till Liccophilus hyalinus (De G.); 3 ex tagna i Atran vid
sliiktet Suplrrodytes, atl H. melanocephalus hdr Dalum 24.VII.1991.
heter 1L morio och alt Anacaena lutescens sepa' L. minutus (L); T, 1ex taget i griiskdrr ndra Atran vid
rerats frAn A. limbata. Till vattenskalbaggar riik- PHlyapteh y1d3r.uIVs. 1o9v8a6t uosc h( L1 )e: xt ai gHeonrs iii cskarkatsfljytitna n4d.Ve. 1d98e6la Br Aav.
nar vi foljande familjer: Haliplidae. Noteridae. Atran och i korvsjtiar kring Dalum.
Dytiscidae. Gyrinidae, Hydraenidae, Hydrochi- Hygrorus inaequalis (F); T, alhan i vegetationsrika
dae, Spercheidae, Hydrophilidae (delvis), Elmidi- vatten av mer permanent karaktiir.
dae och Dryopidae. H. versicolor (Schall.); tagen relativt sparsamt i Atran
liksom i sj6ar med fast botten.
Coelambus impressopunctatns (Schall.); T, tagen i flera
Resultat griisiga kiirr i anslutning till Atran vid Dalum.
Totalt har 115 arter av vattenskalbaggar hittats i Hydrop-orus scalesianus Steph.: T, ej ovanlig i ktirren
Dalums och Timmele socknar. Av dessa arter har liings Atran liksom i Tingvallakiirret ddr den ar mest
75 patreffats i Tingvallakiirret. Nio arter har i abundant i anslutning till gropar med brunmossor och
omrf,det endast hittats pA denna lokal. Arternas kaveldun.
H. angustaau Sturm; T, allmdn i vegetationsrika vatten
fdrdelning pA olika familjer visas i Tab. 1. Flerta-
let arter hdr till Dytiscidae och Hydrophilidae, aHv. otlriiksatis s l(aPga.yk.); T, allmiin i skogskiirr och iiven ftire-
medan dvriga familjer inriiknar fem eller fiirre kommande i mer tippet beliigna kiirr liings An.
arter. Nedan f<iljer en uppriikning av de funna H. umbrosus (Gyll.); T. allmdn i de flesta tyPer av
arterna i systematisk ordning med uppgifter om vatten.
frekvens och habitatval. H. glabriusculus Aubd; T. ett flertal ex tagna i Tingval-
lakiirret: 13.IV.1986. 4.V.1986 BA, 10.II.1990,
Hdiplidae 25.UI.1991,8 & 29.IX.1991 BA, l.XI.l991 BA. Arten
ttaliplus confinis Steph.; I ex taget i Atran vid Dalum fdrekommer individrikast i gropar med brunmossor i
24.VII.1991. karrets sddra del. Aven pAtraffad i kanten av Annestor-
H. ruficollb (De G.); T. traktens vanligaste haliplid som pasjdn i Timmele 1.XI.1991 BA.
f6rekommer i sA gott som alla typer av vatten. H. palustrb (L); T, aflmen i oLika typer av vatten.
44
Ent. Tidskr. 114 (1993) Vattenskalbaggar frdn Viistergdtland
1km
Oversiktlig katta iiver Dalums och Timmele socknar, Viistergdtland. Sjdar iir Ndrstreckade.
H. incognitus Sharp: T, allmdnt f6rekommande i vegeta- Tingvallakiirret; I ex 5.V.1985, 2 ex (varav i nykhckt)
tionsrika, giirna beskuggade vatten. 25.VII.1991, 12 ex 8.IX.1991 BA,6 ex 29.IX.1991 BA, I
H. striola (Gyll.); T, som fdregiende art. ex l.XI.1991 BA. Aven I ex i kanten av Annestorpasjrin
H. eryrhrocephalus (L); T, allmdn i olika typer av i Timmele l.XI.1991 BA.
vatten. H. rufifrons (Mtill.); T, tagen enstaka i diken och moss-
H. morio Aubi; T, 1 ex petraffat bland brunmossor i gcilar.
s6dra delen av Tingvallakdrret 4.V.1986 BA. H. planus (F); T, ett fAtal ex tagna i diken och dppna
H. obscurus Sturm; T, I ex petreffat i Tingvallakiirret kiirr.
25.VII.1991. H. fuscipennb Schaum; T, tagen i antal i grdsiga kiirr
H. elongatulus Sturml T, huvudsakligen pAtreffad i ISngs An liksom i Tingvallakdrret.
45
Anders N. Nilsson & Bertil Andrin Ent. Tidskr. 114 (1993)
H. discrerus Fairm. & Bris.: T, tagen i kiillbick vid Nrire llybirc fenestrarus (F); allmln i Atran liksom i de under-
liksom enstaka i drAg i Tingvallakdrret. srikta sj6arna.
H. nigrila (F); T. tagen enstaka i diken. mindre biickar I. ater (De G.); T. mycket vanlig i olika typer av vegeta-
och kiirr. tionsrika vatten.
H. memnonius Nic.l T. ej ovanlig i flera olika typer av I. fiiliginosus (F): T. vanlig friimst i Atran och i sjciar.
vatten. men aven hittad i mindre vatten.
H. melanorius Sturm: T, allmiin i skogskdrr. bl a vid I. subaeneus Er.: T. tagen enstaka i Tingvallakiirret och i
VedAsla; I ex taget iTingvallakiirret 4.V.1986 BA. eta Typha-kerr vid Knape.
H. neglectus Schaum: T, tagen enstaka i mossrika kiirr. I. quodriguttatus (Lac.): T. ej ovanlig i kiirr och sjciar.
Suphrodytes dorsalis (F); T, tagen sparsamt i olika typer I. guniger (Gyll.); T, vanlig i mAnga olika typer av
av vegetationsrika vatten. vatten.
Graptodytes picnu (F); endast tagen i Flatasjdn I. aenescens Thoms.: endast hittad i biickkirr niira Tim-
25.VII.1991. mele 2.VIII.l986, leg. A.Johansson.
Laccornis oblongus (Steph.); T, petraffad i Tingvalla- Narttts grapii (Gyll.); T. alla larvstadier av denna art
kiirrets sddra del bland brunmossor: 3 ex 4.V.1986 BA. togs rikiigt i.Tingvatlakiirret 25.VII.l99l. Aven tagen i
I ex 25.VII.1991. I ex 8.IX.I991 BA. I ex 29.1X.1991 korvsj6 vid Atran.
BA. Aven pAtriiffad i Annestorpasjdns gungfly I ex Rhanrus frontalis (Marsh.); T, tagen enstaka i Tingvalla-
t2.v1.1992. kiirret, i kdrr ndra Atran och vid Vinsarp.
Porhydrus lineatus (F); T, alLnan i vegetationsrika R. suturellus (Harr.); T, tagen e.nstaka 4.V.1986 BA i
vatten av mer permanent karaktiir. Tingvallakdrret samt i kerr nara Atran.
Deronec.tes /atus (Steph.); 1 imago plus flera larver R. ixsolerus (Forst.); T, tagen enstaka i avor av Atran
tagna i Atran vid Plate 25.UI.1991. och vid Vinsarp liksom i Tingvallakdrret.
Potamonectes depressus (F); tagen sparsarrt i Atrans Colymbetes paykulli Er.; T. pAtriiffad enstaka i kiirr vid
mer strommande partier vid Dalum och Plate. Atran och Vinsarp om vAren.
Scarodytes halensis (F); vanlig i biickar pA betesmarker C. striarus (L): T. tagen enstaka i Atrans avor och korv-
kPrliontgam Nbdurse .maculatus (L); vanlig i Arran och i flera sHjcyidara tvicidu sD tarlaunmsv oecrsha Nlis6 r(eP.ontopp.); T, 2 ex i kanten av
bdckar. Horsiickrasjcin 4.V.1986 resp 8.IX.l99l BA.
Agabus subtilk Er.: T, tagen enstaka i diken vid Vinsar- H. seminiger (De G.); T. tagen enstaka i Tingvallakiirret
pasj6n och i AssjehAlan vid Nrire samt I ex i Tingvalla- 4.V.1986 och 8.IX.1991 BA. samt i Tvpha-ktin vid
karret 4.V.1986 BA. Knape 28.VII.1991.
A. chalconotus (Panz.); 1 ex taget i landsviigsdike oster Acilitts sulcarus (L): I ex taget i landsvagsdike 6ster om
om Vinsarp 27.V1I,1991. Vinsarp 2'l.VIl.l991.
A. guttatus (Payk.); tagen enstaka i biickar vid N6re. A. canaliculatus (Nic.)l T, tagen i olika typer av sjciar.
A. melanarius Aubd; tagen i kella vid N6re 3.I. och kiirr och dammar.
5.V.1985 samt i skogsdike vid Skogen 8 och 29.1X.1991 Dytbcus marginalis L: tagen enstaka i kowsjdar vid
BA.
N6re.
A. bipustulatus (L); T, tagen i mAnga olika typer av D. circumcinctus Ahr.; T, 1 ex taget i korvsjri vid Ndre
vatten- 17.IV.1988 och I ex i sjcin i Tingvallakdrret 8.IX.1991
A. striolatus (Gyll.): T, 3 ex tagna i dike vid Vinsarpa- BA.
sj6n 20.IV.1987 och 2 ex i Tingvallakdrret, nera dikers
mynning isydviistra delen av sjdn 4.V.1986 BA. Gyrinidae
A. sturmii (Gyll.): T, ej ovanlig i olika typer av vatten. Gyrinus marinus Gyl[.; endast tagen i Vinsarpasjdn
A. wasastjernae (C.R.Sahlb.); endast tagen i smA moss- 23.VIL1991.
iga skogskdrr vid VedAsla I 1.II.1990. G. aeratw Steph.; traktens till synes vanligaste viwel-
A. fuscipennis (Payk.): T. larver funna i ett flertal diken bagge tagen i sj6ar, b?ickar samt i Atran.
och kdrr under april och maj; I imago i dike vid Vinsarp G. natator (L); T, t ex i dike ndra An vid Vinsarp
27 .V 11.199 1 samt fl e ra i Horsiickrasj6n 17 .V 1.1992. 15.IV.1988 samt I ex i damm i dnden av Tingvallakdrret.
A. uliginosus (L); ej ovanlig i grtsiga k:irr liings Atran G. substrianu Steph.; tagen enstaka i diken, bdckar och i
under vAren. Atran.
A. paludosus (F); vanlig i biickar pA betesmarker kring
Ndre. Hvdraenidae
A. affinis (Payk.); T, allmdn i mossiga kiirr och sj6kan- Ochthebius minimus (F): T, tagen i antal i dy i kanten av
ter. Horsiickrasj6n 12.V[.1992.
A. biguttulus (Thoms.); tagen enstaka i griisiga kanter Hydraena polustris Er.: tagen enstaka i kanten av igen-
av korvsjdar. avor och kiirr liings Atran vid Nijre. viixt kowsj6 vid N6re 17.IV.1988.
A. unguicularis (Thoms.); vanlig i kiirr ldngs Atran och H. britteni Joy: T, tagen i antal i m6nga olika typer av
even tagen vid Vinsarp. vatten framst pA varen.
A. congener (Thunb.); T, allmdn i diken och kiirr med H. riparia Kug.; endast tagen i kanten av Atran vid
nAgon beskuggning. N6re under virfloden.
46
Ent. Tidskr. ll4 (1993) Vattens kalbaggar frdn Vintergdtland
C. convexiLtsculra Steph.: T. tagen i antal i kanten av
olika kiirr l2ings dn liksom i Tingvallakiirret.
Hvdrobius fuscipes (L): T. tagen enstaka i kiirr och
diken i anslutnins till Atran liksom iTingvallakiirret.
Anacaena globulus (Payk.): tagen vid kiillbiick niira
(E N6re 3.1.1985 och 13.IV.1986 och i skogsdike ndra Sko-
UFJ gen 8.Ix.1991 BA.
C)E A. lutescens (Steph.)l T. mycket allmiin i kanten av alla
tvper av vatten.
F Laccobius minutus (L); T. tagen i kanten av sjdar och
st6rre k5rr.
L. siruntus Motsch.: T. en hona tagen i Horsiickrasj6n
8.tx.1991 BA.
Helochares obscurus (Miill.); T, tagen i kanten av Flata-
sjdn och i klrr liings Atran vid Nore.
or23t5 EnochrLts ochropterus (Marsh.); T, tagen enstaka i mos-
LOG (I.YTA) siga klrr liings An och i Tingvallakiirret. '
E. fuscipennis (Thoms.); flera ex tagna vid Annestorpa-
Fig. 2. Fdrhdllandet mellan ontal funna arter av vatten- sjdn 12.VL1992.
skalbaggur och area fdr ndgro olika omrdden: (TK) E. alfinis (Thunb.); T, tagen i Tingvallakiirret
Tingvallakiirret, (DT) Dalums och Timmele socknar, 25.VIL1991 och 12.VI.1992.
(VG) Viistergdtland, (MT) mellersta Tornedalen och E. coarctatus (Gredl.); tva ex tagna i Typha-ktirr vid
(NB) Norrborren. Knape 25.VII.1991. Aven i Annestorpasjdn.
Cvmbiodvta marginella (F); T, tagen enstaka i kiirr
lZings 6n vid Ndre liksom i Tingvallakdrret S.IX.1991
H. gracilis Germ.; allmiin i traktens biickar liksom pA BA.
sand- och grusbotten i Atran. BerosLts luridus (LI:.T. tagen i griiskiirr ndra 6n vid Plate
Limnebius truncatellus (Thunb.); T, tagen i kanten av 17.IV.1987 liksom i Horsiickrasjdn 29.IX.1991 BA.
olika typer av vattendrag, frAn diken till Atran. Aven i Elmididae
stillastAende vatten i Tingvallak,iirret. Elmis aenea (Miill.): rikligt f6rekommande pe harda
Hydrochidae bottnar i Atran: tagen iiven i biick vid Nore.
Hvdrochus brevrs (Herbst): T. tagen enstaka om viren i Oulimnius tuberculatus (MUlt.); rikligt f6rekommande
kiirr vid Atran liksom i skogskiirr vid Vedisla. pd h6rda bottnar i Atran.
Hydrochus elongatus (Schall.); T. en hona tagen i dv i Limnius volckmori (Panz.); ej ovanlig i str<immande
kanten av Horsdckrasj6n l2-V I.1992. partier av Atran vid Dalum och Plate.
Hydrophilidae Dryopidae
Helophorus aequalis Thoms.: T. hittad i griisk?irr vid Dryop.s auricularrrs (Fourcr.); tagen i antal i griiskiirr
Plate niira An 11.1V.1986. samr i Tingvallakdrret nara Atran vid Plate 11.ry.1986 och 17.IV.1987.
29.tX.1991 BA. D. luridus (Er.); tagen i kanten av Flatasjdn
H. grandis lll.: T, tagen i olika typer av vegetationsrika 25.vII.1991.
vatten.
H. brevipalpis Bed.: T. endast pAtriiffad en ging under
vAren. men mvcket vanlig under sommaren.
H. granularis (L): T. allmtin inom Atrans riversvdm- Ndgra fdrviintade men ej funna arter
ningsomrAden och iiven petreffad i nAgra andra kiirr. Vi liimnar hiir fynduppgifter frfln angransande
H. nanus Sturm: tagen i antal 17.IV.1987 och 18.IV.1988 omraden for en rad arter som borde kunna
i kanten av korvsjo (Aven) ndra Atran vid Nore. Ny f6r patrAffas inom de tvA studerade socknarnas grdn-
VG. ser. Listan behandlar endast de tvA familjerna
H. strigifronsThoms.: T. allmiin inom Atrans 6versviim- Dytiscidae och Elmididae for vilka detaljerade
ningsomrAde.
och aktuella utbredningskartor finns tillgiingliga
HH.. floabvispceusr uFs; TM. uallslm.:d enn di oalsikt ata tgyepenr ia vd ikkieirr voidch Vdeikde6ns.la (Nilsson & Persson 1989, Engblom et al. 1990).
l 1.II.1990. Dytiscidae
Coelostoma orbiculare (F); tagen i juli 1991 vid kanten Coelambus novemlineatus (Steph.); rapporterad frAn
av Flatasj6n och i Typha-k:irr vid Knape. vattenfylld erosionsfira pA Komosse i SmAland (Linn-
C-ercyon tristrs (Ill.)l tagen vid korvsj6 (Aven) niira man 1965).
Atran vid N6re 18.IV.1988. Hygrotw decorarus (Cyll.); tagen bl a vid Skeppshult i
C. marinusThoms.: T, tagen i dy i kanten av Horsiickra- Smiland (leg. S.Persson) och i trakten av Skara i Viis-
sjdn 17.VI.1992. tergotland (leg. B.Weidow).
47
Anders N. Ni/sson & Bertil Andrin Ent. Tidskr. 114 (1993)
Hydroporus longicornis Sharp: tagen i biickdrdg pri Frigan ir bara om denna regionala skillnad i
Komosse i Smiland 18.IV.1987. artrikedom har ndgon motsvarighet pi det lokala
Graptotlvtes granularis (L): tagen bl a i trakten av planet. Med andra ord. skulle Tingvallakiirret ha
Omberg i Ostergdtland (leg. T.Palm). fdrre arter av vattenskalbaggar om det lig i Norr-
Agobus erichsoni Gemm. & Har.: rapporterad frfln oli- botten? Det vet vi inte.
gotrof tjarn vid Grdtsniis i Vhstergotland (Hagstrom & En av Danmarks rikaste lokaler fdr vattenskal-
Tdrnvall I969).
A. ktbiarus (Brahm)l tagen i skogskdrr vid Kinnared baggar. Holmegirds mose pa Sjalland. har enligt
utanfdr Ulricehamn 18.1V. t987. Holmen (1988) en fauna av adephaga vattenskal-
Ilvbius angustior (Gyll.): tagen bl a niira Boris (coll. baggar som rir mycket artrikare ein den i Tingval-
GNM). lakdrret. Holmen anger 92 arter som funna inom
[. crassus Thoms.; I larv tagen i skogskiirr vid Fagrared HolmegArds mose. medan motsvarande antal for
ndra Ulricehamn l8.IV. 1987. Tingvallakiirret ar 51. Troligen skulle skillnaden
L sirzilrs Thoms.: tagen bl a niira BorAs (coll. GNM). bli iinnu storre om dven andra familjer togs med i
Graphoderus bilinearus (De G.): narmast kiind frin beriikningen.
damm med kaveldun vid viig 48 5 km NV Jdnkilping
(leg. J.van Tol & S.Kofman 30.VI.1978).
Dytiscus latissimus L; bl a tagen vid Giillstad i VAster- Utbredningsgriinser
gOtland (leg. R.Baranovski).
VAra studier av de utvalda socknarnas vattenskal-
Elmididae
Stenelmis canaliculota (Gyll.)l bl a tagen vid utloppet baggar visar bAde pi delvis oviintade fcirekomster
frin sjdn Tolken vid Hyltends 12 km S om Kinna i av arter liksom pA fr6nvaron av fdrvAntade arter.
Marks kommun (leg. M.Medin 1987). Det senare fcirhillandet upplevs ofta som ett
Oulimnius troglodvtes (Gyll.): bl a tagen i vattendrag misslyckande, men kan vara mycket intressant
niira J6nk6ping liksom i sj6n Mjdrn vid Alingsis (Eng- om det har en reell bas.
blom et al. 1990). Avsaknaden av smApalpbagget Ochthebius
minimus kiindes definitivt som ett misslyckande
sA l6nge den s6gs som en river hela landet vanlig
Diskussion art. Nar det istdllet visade sig vara tvA arter, den
sydliga O. minimus och den nordliga O. rugulo-
Artrikedom sus, med faktiska luckor mellan utbredningarna
Generellt giiller att artrikedomen avtar med ytan. (Cuppen & Nilsson 1991) blev arternas frAnvaro
Exakt hur detta frirhillande gestaltar sig i det intressant. Till slut petraffades dock O. minimus i
enskilda fallet beror pA m6nga faktorer. J2imfor vi Tingvallak2irret.
artrikedomen i Viistergotland (ca 17 100 km:) MAnga av Viistergcitlands arter tycks ha en pre-
med den i Dalums och Timmele socknar (84 km') ferens for kust- och sliittbygder. SAdana arter
resp Tingvallakiinet (0.04 km:) ser vi att den min- tycks kriiva solexponerade vatten ftir sin utveck-
dre ytan rymmer ca 60 o/o av den stdrres artantal ling och saknas i skogsbygderna mcijligen p g a
(Tab. l). F<irhAllandet mellan den logaritmerade den liigre temperaturen. Bra exempel pi sidana
ytan och artantalet iir ndstan linjart (Fig. 2). Dock arter bland dykarna dr Hydroglyphus pusillus,
fir vi vara uppmarksamma pa att Tingvallakiir- Hydroporus pubescens och Rhantus suturalis
rets 0.04 km: kanske er det artrikaste omredet av (Nilsson & Persson 1989).
jiimfcirbar storlek i de bida socknarna. Hade vi VArt kanske mest oviintade fynd iir kanske det
istallet valt en fotbollsplan hade artantalet nar- av Deronectes latus i Atran vid Plate. Denna art
mat sig noll. finns i Sverige i stora delar av Norrland samt i
Forhillandet mellan yta och artantal ger en vattendrag liings viistkusten (Nilsson & Persson
grund ftir jiimforelser med andra regioner. Nils- 1989). En forekomst ca 100 km in6t landet frAn
son (1989, 1991) redovisade 103 arter av vatten- Viistkusten iir klart anmiirkningsviird, och tyder
skalbaggar frin mellersta Tornedalen i Norrbot- pe att arten kan vara fdrbisedd.
ten (ca 1 230 km'), medan hela landskapet (26138 Agabus striolatus Zir en cistlig, siillsynt art. Vara
km:) har 151 arter (Lundberg 1986) (Tab. l). fynd i Dalum och vid Vinsarp tycktes ldnge vara
En jdmfdrelse som tar hiinsyn till arealskitlna- de vdstligaste i Sverige (Nilsson & Persson 1989).
den visar tydligt pi en lagre regional artrikedom i Dock lir arten numera kdnd iiven frfln Bohusl5n
Norrbotten iin i VAstergcitland. Denna skillnad iir (leg. B.Andrdn,1989).
hogst forviintad dA den passar in i en generellt Den rika fcirekomsten av Hydroporus fuscipen-
avtagande artrikedom frin ekvatorn till polerna. nls liings Atran ar fcirvinande dA arten tycks sak-
48
Ent. Tidskr. 114 (1993) Vattenskalbaggar frdn Viistergdtland
nas frAn Viistsverige i ovrigt (Nilsson & Persson dessa marker fortsetter att hillas cippna genom
1e89). betesging. En viss igentyllning av hilor och gro-
par med bl a halm och annat avfall har skett. Det
Ndgra s kyddsviirda lo kaler iir angeliiget att sadan verksamhet inte tillats bli
I det undersrikta omridet framst6r fyra lokaler alltt'or omfattande i framtiden.
som siirskilt intressanta. Tingvallakiirret i Dalum
inklusive Horsiickrasj0n iir med sina 75 arter vAr Tack titl Anita Johansson. Gottlandsisen. upp-
artrikaste lokal. Av speciellt intresse Ar fynden av viixt i Nore. tbr guidning och hjiilp med insamlan-
Hydroporus glabriusculus, H. elongatulus, Lac- det. Tack iiven till Anitas sliikt och vdnner i
cornis oblongus och Agabus striolatus. Dessa fyra Dalums och Timmele socknar fcir viktig informa-
arter ar alla siillsynta och deras fcirekomst tyder tion. trevligt umgdnge och annan hjtilp.
pA en mycket speciell miljri. De tre fcirstniimnda
arterna har sin storsta fcirekomst i anslutning till
mossepartiet i kiirrets s0dra del diir de fcirekom- Litteratur
mLiekrn ia gnrdoepa gr rmopeda rb fli na nbsru nlivmeons sio r doech a knasvluetladnudne. Curpupgeunlo. sJu.sG W.Mo.l la&st oNni lsinso Fne. nAno.Nsc.a n1d9ia9 t.( COoclehothpetebriuas.
sumpskogspartierna. Tingvallakdrret er even en Hydraenidae). - Ent. Tidskr. 112:39-42.
botaniskt intressant lokal, med bla fcirekomst av Engblom. E.. Lingdell. P.-E. & Nilsson. A.N. 1990. Sve-
strandviol och flera siillsynta starrarter, varfor det riges biickba_egar (Coleoptera. Elmididae) - artbe-
lir angeliiget att eventuella dikningar och vatten- stiimning, utbredning. habitatval och viirde som mil-
sdnkningar ej ges tillst6nd. j<iindikatorer. - Ent. Tidskr. 111:105-121.
En annan artrik lokal Aterfinns vid Atrans Hagstrdm. T. & T6rnvall. A.H. 1969. Meddelanden om
inflcide i Vinsarpasjrin med korvsj<iar och vid- coleopterf-vnd. - Opusc. ent. 34:133-135.
striickta kiirrmarker. Aven h6r har Agabus strio- Holmen. M. 1988. De adephage vandbiller (hvirvlere.
latus pltraffats och lokalen iir vtird en mer ing6- haliplider. noterider og vandkalve) fundet i Holme-
gArds Mose. - Stencilerad rapport. Helsinge. 19 sid.
ende unders<ikning. Aven Annestorpasj6n i Tim- Linnman. N. 1965. NAgra skalbaggsfynd. - Ent. Tidskr.
mele iir vdrd fler bescik. Lokalen har undersrikts 86''24-27.
1.XI.1991 (BA) och l2-17.V1.1992 varvid bl a Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae. -
Laccornis oblongus, Hydroporus elongatulus och Stockholm. Entomologiska fcireningen och Naturhis-
H. glabriusculus hittats. toriska riksmuseet.
Det fjiirde omridet vi vill lyfta fram dr Atrans Nilsson. A.N. 1989. Mellersta Tornedalens vattenskal-
<iversviimningsmarker vid Ncire och Plate. En rik baggar - utbredning och habitatval. - Natur i Norr 8:I-
mosaik av temporara dammar. korvsjoar och kiirr 16.
Nilsson. A.N. 1991. Mellersta Tornedalens vattenskal-
gor detta till en mycket artrik lokal frdmst under
baggar - ett tillagg. - Natur i Norr 10:45-47.
vAren. Speciellt intressanta 2ir de rika forekom- Nilsson. A.N. & Persson. S. 1989. The distribution of
sterna av bl a Hydroporus fuscipennis, Agabus predaceous diving beetles (Coleoptera: Noteridae.
biguttulus och Helophorus nanw. Den sistndmn- Dytiscidae) in Sweden. - Entomologica basil. 13:59-
da arten har hiir sin enda kiinda fcirekomst i Viis- t46.
tergotland. Det er troligen viktigt fcir faunan att
49
