Table Of ContentT[ndratrollsliindan Somatochlora sahlbergi funnen
i nordligaste Sverige
GORAN SAHLEN
Sahl6n, C.: Tundratrollsliindan Somatochlora sahlbergi funnen i nordligaste Sverige [The
dragonfly Somatochlora sahlbergi Trybom 1889, found in northern Sweden (Odonata,
Corduliidae)l - Ent. Tidskr. l15 (4): 137-142. Uppsala, Sweden 1994. ISSN 0013-886x.
The first Swedish breeding population of the circumpolar dragonfly Somatochlora sahlbergi
Trybom is reported. At least l0 males and 3 females were observed in an area of small bog
tams, 50 km W Karesuando, Tome Lappmark, July 3l and August l, 1994. The area is located
approx. 240 km W of the nearest Finnish locality. Patrolling males were sturdy fliers,
constantly alert to any attempt in catching them. Females deposited their eggs by "hamring"
them into the vetetation at the edge of the water or into the water itself in the same manner as
the common S. metallica (Lind.). At night the species seemed to rest in the mountain birch
forest covering a nearby hill. Means of separating the species from the related S. alpestris
(Selys) is provided.
G. Sahlin, Entomologiska avdelningen,Zoologiska institutionen, Uppsala universitet,
Villaviigen 9, 5-752 36 Uppsala, Sweden.
Inledning
Av alla trollsliindearter som finns i viirlden anses och exuvier (larvskinn) av arten i fem smAsjciar,
tundratrollsldndan, S o ma toc hl o ra sa hlbe r g i, v ara alla beliigna i niirheten av Kevo. I och med dessa
den nordligaste (Cannings & Cannings 1985). fynd fastslogs det att arten verkligen var bofast i
Denna mtirka glanstrollsliinda har i Europa ett omrAdet och att den dessutom kunde finnas i ett
rykte om sig att vara svlrfunnen (Butler 1992), flertal olika slags sjdar. Pedersen (1992) rapporte-
detta beroende pA dess fcirekomst precis vid triid- rade arten frin cistra Finnmark, Norge, baserat pl
grdnsen i fjiillomrAden med allt vad detta innebiir observationer av flygande exemplar. Detta fynd
niir det gZiller dAliga viiderfdrhillanden och svAr- refereras av Olsvik & Dolmen (1992). Sommaren
tillgiinglighet. S. sahlbergi iir en cirkumboreal art 1992 unders<iktes vidare ett stort antal lokaliteter i
som fcirekommer i Kanada, Alaska och norra Sibi- ostligaste Nordnorge varvid larver av S. sahlbergi
rien (Belyshev 1968, 1973, Cannings & Cannings hittades i sju smisjciar (Olsvik in press). Arten
1985, Kosterin1992). Valle (1931, 1952) rappor- finns alltsA, om an sparsamt, i norra InL respektive
terade arten frAn nAgra fA lokaler i Pechenga-om- F(o).
ridet i nordligaste Ryssland. Det drdjde fram till
1966 innan arten hittades innanfdr nuvarande fin- En svensk lokal
ska griinser, en ensam hane 14 km <ister om Ka- Med utseendet av lokalen vid Kevo i minnet bdr-
rigasniemi, Inari Lapland (HiimiilAinen 1967\. lag jade jag fundera pl om nAgra liimpliga miljiier fdr
sjiilv Aterfann arten i InL 1986,2 hanar flygande arten kunde tiinkas finnas i Sverige. DA det iir
civer en liten fjiillsj6 omgiven av fjiillbjcirkar niira lAngt frAn den viistligaste lokalen i Finland till niir-
Kevo Subarctic Research Institute (Sahl6n 1987). mast mdjliga svenska omrAde besltit jag att bdrja
Detta satte fart pi en del inventerare av trollsliin- scikandet i de nordostligaste fjiillen i Torne lapp-
dor och under de niirmaste lren besdktes lokalen mark. I slutet av juli och bcirjan av augusti 1994
av ett flertal personer. Butler (1992) fann larver underscikte jag ett omrAde kring sjcin Ddvvaj6vri,
t3't
Gdran Sahl6n Ent. Tidskr. 115 (1994)
omkring 50 km SSO Treriksrdset och 50 km v6s- och flngade hiirvid en hona av Somatochlora
ter om Karesuando. En bilviig leder hiir in i ett sahlbergi som flcig upp frin sin nattkvist i l6v-
raketskjutftilt (fdr uppskjutningar frAn Esrange) verket. Det var en mycket gammal hona med tra-
till ett rengiirde vid sjcin Vuomajdvri, och hiirifrin siga vingar och som niistan upphdrt att liigga iigg.
kunde man vandrande ta sig vesterut omkring fyra Niista dag (l aug.) beslutade jag mig fcir aft eter
km till D6vvaj6vris norra strand. Naturen hiir bjtid kontrollera raden av smAsjciar. Jag observerade dA
som alltid i fjiillviirlden p[ storartade scenerier (vid niotiden) hur minst tvA hanar av en miirk
med palsar (pl nigra stiillen upp till 4 meter hd,ga) Somatochlora-art flOg lengt ute dver vattnet i den
och vidstriickta vAtomrAden. Triidgriinsen gick ostligaste sjiin. Dl det inte gick att komma niir-
precis genom omrAdet, vilket bestod av kalfjiill mare iin tio meter frAn djuren fdrflyttade jag mig
med smA fliickar av fjiillbjdrkskog och dviirg- et vester till niista lilla sjci, och fann diir likaledes 2
bjd rkshedar. En me r s amm anhiin gande fj iillbjtirk- eller 3 hanar av den mdrka arten patrullerande
skog teckte det lilla berget Silki, NV om D6v- langt ute 6ver vattnet. Om de nagon gAng svepte in
vaj6vri. Viidret var soligt med en del smdrre moln civer strandvegetationen var det alltid pl den mot-
under hela perioden. Dagstemperaturer pi dver satta sidan mot diir jag stod. Vid den tredje lilla
25"C rAdde samtliga dagar. Sommaren 1994 var sjdn patrullerade 3 eller ibland 4 hanar och hiir
mycket varm och torr ocksl i detta omrede. kunde man komma sil pass ndra dem att alla de
SMHI:s miitviirden frln Ovre Soppero, ca 50 km "vanliga" svenska Somatochlora-arterna kunde
At sydost, ger vid handen att dagstemperaturer pA uteslutas. Gungflyet runt strenderna hindrade mig,
runt 20"C och diirdver varit fcirhtirskande i mer dn det l[ga vattenstindet till trots, frln att fAnga ni-
tvA veckor. Under denna period hade endast 4,5 gon hane (iiven om en 4-meters teleskophAv hiills i
mm regn fallit, i sanning ovanligt fcir svenska ett sAkert grepp), men strax efter lunch lyckades
fjiillftirhAllanden. jag fl tag i en Aggliiggande hona, vilken bekriif-
I frlga om trollsliindor hade jag inte sett speci- tade att det verkligen rcirde sig om S. sahlbergi.
ellt mlnga vid nAgon lokal f<irriin jag kom till en Detta exemplar var betydligt yngre med hela
serie smt tjiirnar beliigna i ett sammanhiingande vingar. Aven denna kviill observerades ett flertal
strAk av gungflyn NO om Silki (Fig. l). Det fdll exemplar i fjiillbjdrkskogen men inget flngades.
sig diirfcir naturligt att koncentrera mina observa- Bide hanar och honor verkade ta sin nattvila i
tioner hit. Genom att den torra sommaren ockse bjcirkarna (Fig. 2). En nykliickt hona av Soma-
tycktes ha haft effekt i fjiillviirlden var det mdjligt tochlora arctica (Zett.) fAngades dock, ovanligt
att vandra 6ver delar av gungflyet och diirmed ta lAngt norrut f6r denna art.
sig niirmare kanten av de smA sjiiarna iin vad som
torde giilla en normal sommar. Vegetationen i och
kring de sml diirnarna dominerades av vitmossor Observerat beteende
(Sphagnum-arter) vilka utgiorde huvuddelen av De patrullerande hanarna av arten flcig pAfallande
gungflyet. I tivrigt viixte det bl. a. iingsull (Erio- kraftfullt och var ordentligt vaksamma till skill-
phorum angustifulium), tuvull (E. vaginatum), nad frfln de hanar jag tidigare sett i Finland
rostull (8. russeolum) flaskstarr (Carex rostrata), (Sahl6n 1987). Det varna sommarviidret kan i
sumpstarr (C. magellanica) och myrstar (C. hel- detta fall ha en viss betydelse dA de finska obser-
eonastes). vationema giordes den fcirsta soliga dagen efter en
tids regn. Rimligen bcir djuren dA vara skiare iin
efter flera veckors vackert viider. Efter att ha sett
Svirfingad art de patrullerande hanarna vid den svenska lokalen
Den 31 juli sAg jag nigonting som liknade en vill jag beteckna arten som en kraftfull flygare,
mdrk Somatochlora flyga liings kanten av en av precis som den i resten av landet allmiinna S. rre-
smAsjciarna. Trots konstant "vakthillning" hela ef- tallica (Lind.).
termiddagen Aterkom inte djuret. Ovriga trollsliin- Honornas iiggltiggning skedde iiven den som
dor som observerades hdr var Aeshna caerulea hos S. metallica. Honan flyger tett dver vattnet el-
(Strtim), A. juncea (L.) och Leucorrhinia dubia ler bland de vattenviixter som sticker upp precis i
(Lind.). PA kviillen tog jag med hAven pA en pro- kanten av gungflyet och "hamrar" ner tiggen genom
menad i fjiillbjrirkskogen pA Silkis nordsluttning att slA med bakkroppen sA att hennes valvula kom-
138
Aul.ups{r. ttE )tO6t( lnuprDtrol ls Toupou {nuua u t g ta t r Ea
7r3' 1'gu sDutatDultp uo?^oupa saua hptuot t a11 8nu3[7.{outDpa'N'1g.uofoltt'lotua TodlturotT'gaw,usttot pau
snauslo dodnlDttouau tnuptDtrollslDupDu sowotoJlrloJo soq1qatif'!r4ntout ^tttuossot )gdltoSunu sdd( powr-
D^
uatos ao$11?qatau1 ^ouuat ou8snll )gtlodqotnw ougnspto11nu('tn^nli )g'r,og1uo1nu('tostpl )grnssaolnu(
fyos1:stott )Xotax rosrroto('snwdstott )3' wo3a11ou1co( otq urKtsqtt d' qpaouD$as(' Colo: DorDu sDql?u'
goqttot {ot tqa SMayrsq dodnlotlou ot gowolocltloto soq1qoif'
D^
gt3'7'rtt1oupa ltouD tnuplDlto1lslpupDu S' soqlqat31'
gppa qDuDt o)q llouot tllqtlu8opa uDliatuD I $pliq[Ali
sltoSau dg po 1t11o qaufn stllus uoipslifluruS' troSto
qnupto walat ttpu ^D)urDpeoulippat' vrtau pt w.{t1p
tuotlD ta)luDp'o)q qtoddsloufau D) uDstDtt Slotrsoupa
SADtt' ltous ltDl t^o 3n1o4ttBo [lpcqot' ocq au ntt 1tufa
fTuus 1 sa?waut8tpusau wallDu DuptD ocq ltapta
qoqqtoddslapau'1ac4utu3 : CQtDU SDqt?u'
y tauola g' soqlqatf tasyuS 1u t4> uonttotu q1tc1t lot-
a$ ou tqa uouqatu slodas ol 5ryr1' gop.{ colon slttutuS
qlDp' axzaif J14o KalioM wDHpuSs ou 4ous Dup D r,lltta
lrua MqDa DqPoutluDl saSwaU Z Dup t folu'
tt6
Gdran Sahlin Ent. Tidskr. 115 (1994)
Fig. 3. S. sahlbergi, a) analbihang hane, b) valvula hona. S. alpestris, c) analbihang, hane, d) valvula hono . Den
senare artens valvula verierar mellan att vara ndstan heh rundad i spetsen till att ha en tydlig insktirning sctm pd
bilden. S. sahlbergi har dock alltid en ntycket kraftig,ore insktirning som ttistdn ser ut ott dela pldten.
S. sahlbergi, a) ana! appendages, male, b) vulvor scale,femole. S. alpestris, c) anal appendages, male, d) vulvar
scale,female. lncision at tip ofS. alpeslris vulvar scale somelimes absent.
Artkaraktdrer
mer i kontakt med vattnet eller vitmossan i gung-
flyet varvid ett antal agg sliipps. Endast en parning Somatochlora sahlbergi iir en liittidentifierad art
observerades pt lokalen och de biigge djuren fl<ig niir det giiller hanama, och tydliga bilder finns i
dA nigon meter civer marken upp mot fjdllbjcirk- Sahl6n (1985) och Sandhall (1987) (2iven Fig. 3).
skogen i pamingshjul. Trots upprepade hAvningar Honorna skiljs enkelt frln S. alpestris, som dr den
i vattnet hittades ingen trollsliindelarv i tjarnama. i Sverige mest niirstAende arten, genom utseendet
140
Ent. Tidskr. I 15 (1994) Tundratroll s ltind an fu nne n i Sve r i ge
Fig. 4. Den kdnda utbredningen av S. sahlbergi i Europa. Varje prick motsvorar ibland flera ndrliggande lokaliteter.
Known distribution ofS. sahlbergi in Europe. Each dot sometimes represent several close-by localities.
pA sin valvula. Hos S. alpestris 6r spetsen rundad kan vi, om dessa grdnser iiven giiller hos oss, fcir-
eller svagt inkrcikt medan den hos S. sahlbergi ar viinta oss arten ocksA ldngre viisterut i Tome lapp-
kraftigt inskuren vilket syns tydligt redan ner man mark.
hAller ett exemplar i handen (Fig. 3). I litteraturen
uppges det ibland att valvulan dr utstAende hos
Litteratur
den ena eller ibland hos biigge arterna. Detta sak-
nar betydelse eftersom den ?ir rcirlig ftir iiggliigg- Belyshev, B. F. 1968. Contribution to the knowledge of
ningens skull. Om valvulan ster ut eller ej beror the fauna of dragonflies (Odonata) of Siberia. IV.
alltsA pi i vilket l2ige den fastnar niir exemplaret Geography of the dragonflies of Siberia. - Fragm.
faun. Warszawa 14:. 407 -536.
torkar, och ej pf, vilken art det iir. - 1973. The dragonflies of Siberia (Odonata). Nauka,
Novisibirsk.
Butler, S. G. 1992. Notes on the collection and rearing
Miijlig utbredning i Norden out of the larva of Somatochlora sahlbergi Trybom
Den svenska lokalen ligger hela 240 km liingre from Finland (Odonata: Corduliidae). - Opusc. zool.
vesterut 2in det viistligaste finska fyndet (Fig. 4). flumin. 84: l-5.
Detta betyder att arten bcir fiirekomma i mellanlig- Cannings, S. C. & R. A. Cannings 1985. The larva of
gande omraden, d. v. s. EnL i Finland och liimp- Somatochlora sahlbergi Trybom, with notes on the
lliiginag rdea lsgcAidnegraurt ip Fi e(nl) loi kNaol rig eS. ibAirrtieenn (aBre fluynshneevn HiimsCp?oeirlZdciiueinlsieid nian, e Mt)h. .e - 1 YO9u6dk7oo.n nSa totoemlorargittiooccaryh ,lo l4Cra:a 3ns1aa9dh-al3b 3e(A0rgn.ii sTorpytbeoram:
1973) och en pA Kolahalvcin (Valle 1952, jfr. Fig. (Odon., Corduliidae) Utsjoelta (lnl-). - Luonnon Tut-
4), men i huvudsak mellan 68' 25' och 69' 50' kija 71: 25.
nordlig bredd(Valle 1952, Butler 1992).1 Sverige Kosterin, O. 1992. New distribution records of Soma-
l4l
Giiran Sahl6n Ent. Tidskr. 115 (1994)
tochlora sahlbergi Trybom (Odonata, Corduliidae). - Sahl6n, C. 1987. A new site for Somatochlora sahlbergi
Acta Hydroent. Latvica 2: 22-26. Trybom in Inari Lapland (Odonata, Corduliidae). -
Olsvik, H. & D. Dolmen 1992. Distribution, Habitat and Notul. entomol. 67 : 3-4.
conservation status of threa!ened odonata in Norway. Sandhall, A. tSAZ. Trollsliindor i Europa. Interpublis-
- Fauna norv. Ser. B 39: l-21. hing, Stockholm.
Pedersen, H. 1992. Somatochlora sahlbergi Trybom, Valle, K. J. 1931. Materialen zur Odonatenfauna Finn-
1889 (Odonata: Corduliidae) - a new species to lands. II. Somatochlora sahlbergi Trybom. - Notul.
Norway. - Fauna norv. Ser. B 39:.22. entomol. ll:. 4l-57.
Saht6n, G. 1985. Sveriges trollsliindor (Odonata). - 1952. Die Verbreitungsverhiiltnisse der ostfennoskan-
Fiiltbiologema, Sol lentuna. dischen Odonaten. - Acta ent. fenn. 10: l-87.
Fiirgguide till blomflugelarver
Rotheray, G. E. 1993 Colour Guide to mycket kvar att upptiicka och mAnga fragetecken
Hovefly Larvae (Diptera, Syrphidae). att reta ut. Den som intresserar sig fcir mAngfalden
Dipterists Digest No. 9. 155 sidor. f 12 + av liv i nAgon av de ovan angivna livsmiljcierna -
porto. Kan best?illas av Derek Whitely, l7 t.ex. i d6d ved - har nytta av hiiftet. Experten fAr
Rustlings Road, Sheffield Sll 7AA, U.K. veta det senaste och fir en vdlkommen tiverblick.
Larvens principiella uppbyggnad och funktion
beskrivs. PA 96 smi ftirgbilder av utmiirkt kvalitet
Blomflugorna dr fArggranna, vackra och eleganta i
sin flykt. Detta kan inte siigas om deras larver - visas larver och deras livsmilj6. Kombinerad med
bestZimningsnyckel och tydliga skisser civer vii-
beniimningen "den fula ankungen" passar in
biittre. Blomflugorna ir viinliga och iilskviirda i sentliga detaljer mtijliggdrs bestiimning till sl2ikte
dagens solsken. Om de flr representera Mr Jekyll eller art. Beskrivning och biologi fiir respektive
sliikte anges samt <iversiktliga uppstiillningar civer
si representerar larverna fcir sig hiilften av arterna livsmiljd samt henvisningar till speciallitteratur.
Mr Hyde niir de glufsar i sig miingder med blad-
Ett kapitel handlar om biologisk bekdmpning (av
l6ss eller mindre larver om natten. Ovriga arters
exempelvis bladkiss respektive tistlar) genom
larver lever pa vitt olika sett, men i princip alltid
blomflugelarver samt ger exempel pA biotop-
inuti nlgot - blad, stAnglar, <irtet lcikar, slam och
skdtsel fcir att gynna en hotad arts framtid.
gegga, sav, ruttnande vdxtdelar eller multnande
Hiiftet behandlar den engelska faunan och ytter-
fuktig eller vAt ved. Blomflugomas larver iir vAl
ligare nlgra arter. Den tacker dermed utmiirkt
anpassade till respektive Iivsmiljci och har diirmed
iiven skandinaviska fcirhAllanden. Engelskan iir
mycket olika utseende - frAn snigelliknande till
prinskorvar med och utan det rlttsvanslika liittillgiinglig och fackuttryck fcirklaras. Jag saknar
dock mAttskala pl fotografierna.
andningsrciret.
Vid niirmare piseende stemmer begreppet "fula
Det i oktober 1994 utkomna glansnumret av tid-
ankungen" inte liingre - den kommande svanen
skriften Dipterist Digest cippnar denna viirld fcir
kan skcinjas!
oss. Nybcirjaren fAr en chans att pA ett trevligt siitt
bekanta sig med ett fascinerande omrAde med Hans Bartsch
t42
