Table Of ContentSven Wimnell 1 dec 2014:
Tidningskommentarer 27 okt - 27 nov 2014
om de sista 11 politikområdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzs2.pdf
Sven Wimnell 1 dec 2014:
Tidningskommentarer 27 okt - 27 nov 2014
om de sista 11 politikområdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzs2.pdf
Sven Wimnell 1 dec 2014: Tidningskommentarer 27 okt - 27 nov
Följande ingår i http://wimnell.com/omr36-39zzs2.pdf
2014 om de sista 11 politikområdena.
4
* Sjuk- och hälsovård, kemikalier,
http://wimnell.com/omr36-39zzs2.pdf
räddningdtjänst.
Politik för en socialminister med hälso- och sjukvård.
Innehåll: 86
* Hushållet. Mat, boende, energi, konsumtion,
Sida i
De fösta 11 politikområdena som ingår i
ekonomi.
zzs1
http://wimnell.com/omr36-39zzs1.pdf
Politik för en hem- och konsumentminister och en
energiminister.
95
* Partiledare Stefan Löfven. 171
* Barn- och äldreomsorg. Välfärd. Socialtjänst
Se området fördemkrati.
Politik för en barn-och äldreminister med välfärd och
96
* Allmänt om socialdemokraterna och regeringens
socialtjänst o d
politik.
Se området för demokrati. 225
* Utbildning. Forskning.
97
* Utrikes- och världspolitik. Globaliseringen.
Politik för en utbildningsminister.
Politik för en utrikesminister.
263
* IT. Information, Konst, kultur, idrott.
397
* Europapolitik.
Politik för en IT-minister och en kultur- och idrottsminister.
Politik för en EU-minister.
426
* Demokratiproblem, juridik. 475
* Jobb.
Politik för en demokratiminister och en justitieminister.
Politik för en arbetsmarknadsminister.
499
* Försvar. 528
* Näringar.
Politik för en försvarsminister.
Politik för en näringsminister.
523
* Klimat och klimatpolitik
537
* Handel.
Politik för en miljöminister.
Politik för en handelsminister.
540
* Transporter.
Politik för en infrastrukturminister. 552
* Migration. Integration.
558
* Planering av fysiska miljöer.
Politik för en migrationsminister och en integrationsminister.
Politik för en plan- och byggminister.
603
* Polisen. Brott. Kriminalvård.
567
* Landsbygdspolitik.
Politik för justitieministerns polis- och kriminalpolitik.
Politik för en landsbygdsminister.
590
* Bistånd. 637
* Pengar. Skatt, bidrag, finanser, pensioner,
Politik för en biståndsminister. Se området för utrikesfrågor. -751
försäkringar.
Politik för finans-, finansmarknads- och
socialförsäkringsministrar. DN 27 okt 2014
* Sjuk- och hälsovård, kemikalier, “Ebolan blottar en brist på tillit
räddningdtjänst.
Politik för en socialminister med hälso- och sjukvård. Utanför de direkt drabbade länderna har ebolasmittan gett upphov till
en malande, existentiell rädsla. Nationsgränser och myndigheter ter sig
uppluckrade och ineffektiva.Det småskrattas lite här och där åt
människor som överreagerar på ebolaviruset. Där var kvinnan som
kom till flygplatsen i egenhändigt tillverkad skyddsoverall. Där var de
hundratals föräldrarna i Mississippi som höll sina barn hemma från
skolan därför att rektorn hade varit i Zambia, ett land i södra Afrika
som inte har berörts av ebolaepidemin i kontinentens västra del. Där
var skoldistriktet i Ohio som stängde en förskola och en
mellanstadieskola därför att en i personalen eventuellt hade flugit med
samma plan (inte ens på samma resa) som en ebolasmittad
sjukvårdsanställd.Kritikerna påpekar att dessa människor beter sig
hysteriskt, utan all proportion till de vetenskapligt fastställda riskerna,
och det är alldeles riktigt. Men de missförstår vad som pågår. Rädsla är
inte bara en funktion av risk, det är en funktion av isolering. Vi lever i
ett samhälle som är nästan perfekt anpassat för hysterins och
överreaktionens smitta.
För det första lever vi i ett segmenterat samhälle. De senaste
decennierna har vi sett klyftorna mellan olika samhällsklasser vidgas.
Folk är mycket mindre benägna att gifta sig över klassgränserna eller
gå med i en förening och bekanta sig med människor av en annan
klass.Det innebär att det finns många fler som känner sig totalt
främmande för landets ledarklass, oavsett om det handlar om den
politiska, kulturella eller vetenskapliga ledningen. De känner ingen i
maktposition. De ser en enorm statusklyfta mellan sig själva och män
niskor med makt. Det händer att de känner sig intellektuellt
underlägsna personer i maktposition. Den enklaste utvägen är att vifta andra person som är vettskrämd för döden”, skriver Philip Roth. I
bort allesammans som icke trovärdiga, och den misstron isolerar dem kulturer där döden är mer närvarande, eller åtminstone betraktas som
ännu mer. ”Vilken ensamhet är ensammare än misstro”, frågar George något ganska vanligt, är människor mer bekanta med denna andra
Eliot retoriskt i ”Middlemarch”.Därför får vi fler föräldrar som vägrar person och kan tänka lite klarare om dödsriskerna i olika situationer.
att låta sina barn vaccineras, som inte litar på den här av experter som
talar om för dem att vacciner är riskfria. Vi får fler I kulturer där människor helt enkelt slutar tänka på döden kan
vetenskapsmotståndare som misstror forskningsrapporter med utsikten till plötslig, smärtsam död, även om den är avlägsen, väcka en
befolkningsdata och hellre lyssnar till vad vänner och bekanta säger. tät mental dimma av fruktan och en fritt svävande, utopisk önskan att
Därför får vi fler och fler som inte tror på vad etablissemanget säger reducera risken för tidig död till noll och låta alla andra resonemang
om ebolaviruset, särskilt som etablissemanget över huvud taget inte fara.Med alla dessa omständigheter på plats hamnar man i en
verkar särskilt kompetent. emotionell spiral som snurrar vidare av egen kraft.Ebolakrisen har
utlöst en egen rädslovariant. Det är inte den hjärtbankande rädsla som
För det andra har vi en stor mängd personer som är in i märgen man skulle känna om man sprang undan en björn eller något tydligt
misstänksamma mot globaliseringen, mot vad den gör med deras hot. Det är en malande, existentiell rädsla. Det är en rädsla man känner
arbeten och närsamhällen. Ebola in på scenen, det fulländade när allt omkring tycks fientligt, när sådant som ska inge trygghet, till
biologiska förkroppsligandet av vad många kopplar ihop med exempel nationsgränser och nationella myndigheter, ter sig
globaliseringen. Det är en dunkel, försåtlig kraft från något mystiskt uppluckrade och ineffektiva, när ett hot är svårt att förstå.
ställe långt borta som verkar sprida sig ohejdbart och tränga sig in i
hemlivets intima sfär. Under dessa förhållanden förvandlas skepsis mot överheten till
frätande cynism. Man vill bygga upp murar, man drar ihop
För det tredje har vi den blixtsnabba nyhetsförmedlingens kultur. Det förtroendets cirkel. Man blir rädd. Fruktan föder fruktan. Fruktan är en
är ett egendomligt fenomen i den medieålder vi lever i att det, utom dimma som förändrar varseblivningen och fördunklar tanken. Som
under extrema förhållanden, är mycket mer uppskakande att följa ett författaren Yann Martel säger är fruktan ”ett ordlöst mörker”.Ebola är
händelseförlopp på tv än det är att vara på plats och skildra det. När en förrädisk motståndare. Den har hittat en svaghet i våra kroppar.
man tittar på tv ser man bara döden och förödelsen. Men när man är Värre är att den exploaterar svagheten i vår kulturs väv.
där ser man det bredare sammanhanget där vardagslivet går vidare
jämsides.Efter bombattentatet under maratonloppet i Boston Översättning: Margareta Eklöf Copyright: New York Times David
konstaterades det att de som hade slukat allt som visades och skrevs Brooks
om händelsen under den första veckan var mer stressade än de som
befann sig där.För det fjärde har vi vår kulturs tendens att distansera
sig från döden. ”Inom varje lugn och förnuftig person finns det en dold
DN 31 okt 2014: – Oftast handlar det om missbruksrelaterad brottslighet. De döms för
“ Missbruket boven bakom kriminaliteten stölder, bedrägerier, olovliga körningar och brott som handlar om att
finansiera narkotikan, säger Felipe Estrada.
Få stopp på missbruket. Det är den mest effektiva metoden att få
Dödligheten bland missbrukarna är också mycket hög, visar den nya
kriminella att sluta begå brott. Det visar en ny svensk studie av
studien. Hela 40 procent av männen och 30 procent av kvinnorna har
personer med långa brottskarriärer.
avlidit före 56 års ålder, visar undersökningen.
– Det här framstår mer som ett missbruks- än ett brottsproblem, säger
De som slutade missbruka i unga år lyckas däremot bättre på alla sätt.
Felipe Estrada, professor i kriminologi.
Deras brottslighet minskar kraftigt. Dessutom lyckas en stor del av
dem komma in på arbetsmarknaden.
Han har tillsammans med Anders Nilsson och Olof Bäckman på
kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet studerat
– Man brukar säga att förr eller senare slutar alla att begå brott. Men
kopplingen mellan narkotikamissbruk och brottslighet. De har följt
för narkotikamissbrukare ser det inte ut så, säger Felipe Estrada.
samtliga personer i Stockholms län som är födda år 1953. De har
undersökt hur många som har begått brott, och om de har fortsatt på
den kriminella banan. Till detta har de kopplat indikatorer på mer Forskarna har i studien inte tittat på hur alkoholmissbruk påverkar
allvarligt narkotikamissbruk, utifrån sjukvårds- och socialtjänstdata. brottsligheten, men en kommande studie visar på ett liknande mönster
bland alkoholmissbrukare. Skillnaden är bara att brottsnivåerna är
något lägre jämfört med narkotikamissbrukarna.
Det är sedan tidigare känt att unga personer, oftast män, står för en stor
del av alla brott. Men flera studier visar att brottsligheten i allmänhet
klingar av när de blir äldre. Redan i 20–25-årsåldern har den minskat Forskarna ifrågasätter också om den svenska restriktiva
kraftigt. Då har också många lyckats få mer ordning på sina liv och narkotikapolitiken är så effektiv som det brukar hävdas. Felipe Estrada
slutat missbruka narkotika. menar att missbrukarna i studien uppenbarligen inte haft så många
vägar ut ur sitt missbruk utan återkommande straffats för
missbruksrelaterade brott. Han tycker att det skulle vara intressant att
Men för dem som fortsätter att missbruka ser det riktigt illa ut, både
titta på vägar med så kallad ”harm reduction”, alltså metoder för att
för män och för kvinnor. De fortsätter att begå brott och lyckas sällan
minska skadeverkningarna av missbruket, utan att nödvändigtvis få
komma in på arbetsmarknaden. Studien visar att 94 procent av de män
missbrukarna att helt sluta. Några sådana omdiskuterade metoder är att
som vid 30 års ålder missbrukar narkotika också är registrerade för
se till att sprutbyten och metadonprogram.
brott. Bland de missbrukande kvinnorna är siffran 74 procent.
– Uppenbarligen har vi väldigt svårt att hitta vägar som bryter DN 1 nov 2014:
missbruket. Det skulle vara intressant att se andra strategier. Mycket “Niklas Orrenius: Bänd inte loss livs
sämre än det varit för denna generation missbrukare kan det i alla fall
inte bli, anser han. levande armar
Stefan Lisinski
Vi kollar som vanligt efter kaniner på förskolans gård, dagen innan såg
vi fem små paltar med vita rumpor som skrämt skuttade iväg men den
[email protected] här morgonen är de borta och vi säger att de nog är nere i sina hålor
Fakta. Så gjorde studien och så går vi in på avdelningen och när vi ska ta avsked så slår han
sina armar runt min hals och vägrar släppa.
Studien omfattar drygt 14 000 personer födda 1953 i Stockholms län.
Av dessa har drygt 2 600, drygt 18 procent, begått brott någon gång i Han är stor nu, fyra år, trivs jättebra på dagis. Avskedet på morgonen
livet. brukar vara kort innan han rusar in till vännerna: en kram, en puss,
hejdå. Men något är annorlunda den här morgonen.
Hos 284 personer fanns uppgifter om ett svårt narkotikamissbruk. Av
dessa 260 personer, alltså över 90 procent, begått något brott. “ Sekunderna går, blir till en halvminut. Han har inte panik eller så, han
gråter inte, säger inget. Han ser bara väldigt allvarlig och bestämd ut
och låser fast min nacke med sina mjuka underarmar.
En förskollärare märker att vi liksom har fastnat, hon ler och tänker att
hon ska hjälpa. ”Kom nu”, lirkar hon, ”vi går in, dina kompisar är
här!”
Men han trycker bara sin kind hårdare mot min. Jag har glömt att raka
mig och tänker att det måste riva. Den långa kramen är underbar men
något i mig känner att jag inte enbart borde uppmuntra det här, att jag
borde visa honom och förskolans personal att det inte finns någon
anledning att tveka inför en dagisdag, att jag måste ge signalen att
förskolan är bra och att jag litar på den.
Omfamningen har nog pågått i en minut. När jag börjar stålsätta mig Jag kände dem inte. Men de tycktes så otroligt levande. Anderzon med
inför att bända loss hans armar far en tanke genom huvudet: ”Klas sin glada blick och starka utstrålning. Ingesson med sin östgötska, sina
Ingesson är död”. Genast ger jag upp alla ambitioner att bryta gigantiska snusprillor och sitt jävlaranamma. Och de levde för bara
några dagar sedan!
omfamningen. I stället kramar jag tillbaka, hårdare.
När ens mentala skyddsvallar för döden väl har rasat marscherar
Karl Ove Knausgårds romansvit ”Min kamp” inleds med ett
liemannen in i tankarna hela tiden. Jag läser att Mare Nostrum, Italiens
resonemang om vårt samhälles kluvna förhållande till döden.
räddningsaktion för migranter på Medelhavet, nu ska avslutas: mer
Knausgård skriver om de ansträngningar vi gör för att slippa se döda
död. Ser höstlöven falla: ännu mer död. Sätter på radion: ebola, Syrien,
människor. död död död.
På sjukhus förvaras de döda i svårtillgängliga rum och ”vägarna dit är I förskolans tambur släpper han till slut järngreppet runt min hals. En
dolda med särskilda hissar och särskilda kulvertar”, påpekar glad kompis har dykt upp vid hans sida. Tillsammans springer de in i
Knausgård och fortsätter: ”Även om man av misstag skulle förirra sig ett lekrum.
in dit, är de döda kroppar som rullas förbi alltid övertäckta. När de
sedan ska fraktas bort från sjukhuset sker det från en separat utgång, i En kyrkogård ligger på min cykelväg till jobbet. På sadeln, med en
bilar med mörktonade rutor, på kyrkogården finns det ett eget podcast om ett mordfall i lurarna, mumlar jag namn på några
fönsterlöst rum för dem, under begravningsakten ligger de i stängda människor vars kvarlevor jag vet ligger där.
kistor.”
I dag är det Alla Helgons dag. Minns de döda. Krama de levande. Och
bänd inte loss några armar.
Samtidigt söker vi aktivt upp och betalar för skildringar av mördande
och död. I krigsfilmer, i kriminalromaner, i datorspel. Döden finns
alltid runt oss, i nyhetsrapporteringen om våldsbrott och från Niklas Orrenius är reporter på Dagens Nyheter.
krigshärdar. Men mediebilderna av död upplevs inte som så hotfulla,
menar Knausgård. De flesta ”glider bara igenom oss och försvinner för Niklas Orrenius [email protected] “
gott”.
Så är det. Oftast går det att förtränga döden. Men så finns det vissa
veckor. När döden tränger sig på, kryper in under skinnet.
Kim Anderzon. Klas Ingesson.
DN 1 nov 2014: Han studerar vid journalisthögskolan och röker nästan varje dag. Han
“ Drog legaliserades – för att stoppa våldet delar lägenhet och marijuanaplanta med sin bror. När föräldrarna
kommer på besök gömmer sönerna undan plantan. Men snart är det
dags att berätta, menar han.
Montevideo. Som första land i världen har Uruguay legaliserat
odling, försäljning och rökning av cannabis. Tanken är att den nya
– Det är ju lagligt att röka. Ingenting att skämmas över, säger han.
lagen ska slå undan fötterna på den organiserade brottsligheten i
landet.
Det enda journaliststudenten inte gillar med den nya lagen är att staten
Men mer än hälften av invånarna röstade nej till legaliseringen. tvingar den som vill köpa cannabis av staten att registrera sig.
Mitt på eftermiddagen löper en ström av människor längs
strandpromenaden i Montevideo. De flesta joggar, några promenerar – Jag vill inte hamna i ett register, säger han.
och en del röker marijuana. Doften av röken är så vanlig att man inte
reagerar. Längre fram hänger ett gäng ungdomar runt
På sjätte våningen i det nya presidentpalatset vid Plaza
skateboardparken Rodó och delar en joint bland palmerna.
Independencia sitter landets "Drug tzar", Uruguays högsta chef för
drogbekämpningen. I Latinamerika brukar den posten innehas av en
– Jag brukar gå ned här efter jobbet, åka skateboard och röka lite. Det maskingevärsbeväpnad före detta polis som går i skottsäker väst, bär
får mig att koppla av, säger Federico Barriola, 25. svarta solglasögon och förlorar sitt jobb med jämna mellanrum
eftersom han, det är alltid en han, samarbetar med drogkartellerna.
Han är programmerare och gillar den nya lagen som gör det möjligt
för honom att odla sin egen cannabis. Tidigare köpte han sin drog av I Uruguay bär landets drogbekämpningschef en vinröd
en knarklangare. manchesterskjorta, en röd silkesscarfs och har runda glasögon. Han ser
mer ut som en svensk folkhögskolelärare.
– Det här är mycket bättre. Ingen tjänar pengar på det och jag slipper
kontakten med langarna, säger han. Uruguays drogbekämpningschef är sociolog och arkitekten bakom
världens mest liberala cannabislagstiftning.
En av hans kompisar kommer förbi på rollerblades. Han tar ett bloss
och tittar ut över Rio de la Plata som blänker i solskenet. – Vi gör det för samhällets bästa, säger Julio Calzada.
– Alkohol gör mig våldsam och tråkig. Jag föredrar marijuana, säger Bakgrunden till beslutet att legalisera var en brottsvåg som sköljde
Felipe Lostorto, 21. över Uruguay efter den ekonomiska kraschen 2002. Nästan 40 procent
av medelklassen blev fattig och brottsstatistiken sköt i höjden.
Uruguay, som alltid varit det lysande undantaget i Latinamerika, blev – De som är fattiga lever där knarkkartellerna håller till. De hatar
nästan lika våldsamt som sina grannländer. drogerna för att de vet att de dödar. Inte genom bruk, utan genom
dispyter över marknaden. För att våldet ska upphöra måste vi göra
drogen laglig, säger Julio Calzada.
När vänsterkoalitionen Frente Amplio (Breda fronten), som styrt
Uruguay sedan 2005, studerade våldsstatistiken såg de att majoriteten
av morden skett i samband med droghandel. Han arbetar just nu med den offentliga upphandlingen av de företag
som ska odla marijuanan åt staten i växthus utanför Montevideo.
Plantorna förväntas vara mogna kring karnevalen i februari, och
– På bara några år ökade antalet mord med nästan 150 procent. Det var
kommer då att säljas på statskontrollerade apotek där varje invånare
uppenbart att vi behövde göra något, säger Julio Calzada.
får köpa upp emot 40 gram cannabis i månaden.
Hans förslag var att legalisera för att på så sätt slå undan fötterna på
Än så länge finns det därför inget svar på frågan om legal cannabis
knarkkartellerna.
haft någon inverkan på brottsstatistiken.
– Vi vill sno deras marknad för att undvika att de kör vårt land i
Nancy Alonso är psykolog på Fundación Manantiales, ett
botten, säger han.
behandlingshem i Montevideo för missbrukare. Hon är inte övertygad
om att den nya lagen kommer att fungera.
Regeringen gjorde en undersökning som visar att åtta procent av alla
vuxna i Uruguay är marijuanarökare och insåg att det vore svårt att få
– Droger är farliga, oavsett vilka de är. Jag har patienter som inte gjort
dem att sluta så länge de är i händerna på kartellerna. Om staten i
något annat än rökt dagarna i ända, säger hon.
stället legaliserade bruket kunde vården hjälpa dem som börjat röka
för mycket, tänkte Julio Calzada.
Hon menar att det kvittar om marijuanan är laglig eller inte. De som
söker sig till drogen kan bli beroende och få sitt liv förstört. Hon hade
Regeringen arrangerade en folkomröstning där 64 procent röstade nej
hellre sett att regeringen satsat mer på utbildning i skolorna som
till en legalisering. Men landets populäre president, José Mujica, lade
hjälper folk att tacka nej till droger.
då in sitt veto med motiveringen att detta var en sådan viktig fråga att
han var tvungen att gå mot resultatet. En undersökning som regeringen
gjorde i samband med omröstningen visade att bland de bäst utbildade – Jag har många exempel där det börjat med att man rökt lite
och rikaste i Uruguay var 70 procent för en legalisering. Bland de marijuana. Sedan har det blivit mer och mer. Till slut har drogen blivit
fattigaste och sämst utbildade var 80 procent mot den. viktigare än ditt jobb och din sambo. Den har tagit överhanden och
splittrat ditt liv, säger Nancy Alonso som jobbat med missbrukare i
femton år.
Description:narkotikapolitiken är så effektiv som det brukar hävdas. Felipe Estrada menar att skarp rivalitet med Elizabeth Arden. Parallellt med affärerna
