Svenska timmar : språket

381 Pages·2011·144.88 MB·Swedish

by  Svante Skoglund

språket
Lennart Waje • Svante Skoglund
gleerups
Språket
I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.
Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.
Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom
värdefulla synpunkter på både innehåll och form.
Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.
Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!
Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på
telefon [phone] eller via www.gleerups.se
S ST<1D..,,.,,,
o<v
�' ,------ ' �
!-<0(.; J� '"7": -·'-r rr.:.._--.r. r,�r, • l"! .,. r.1-l
cJ) c,;r ___._ _, �
HUVUD�IcLiOTEKET
SVE!,YÄGF.N 73
gleerups�
Gleerups Utbildning AB
Box 367,201 23 Malmö
Kundservice tel. [phone]
Kundservice fax. [phone]
e-post: [email protected]
www.gleerups.se
Svenska Timmar Språket
©2011 Lennart Waje, Svante Skoglund och Gleerups Utbildning AB
R.edaktör Mattias Lindberg
Bildredaktör Katarina Weström
Omslag och grafisk formgivning Helena Alvesalo
IIJustrationer Bengt Lindberg,Jonny Hallberg
Fjärde upplagan, andra tryckningen
ISBN 978-91-40-67336-7
(v\ Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt
� att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av
materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan
upphovsrättsorganisationer och huvudman for utbildningsanordnare, tex kommuner/universitet. För
information om avtalet hänvisas ti!J utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den
som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse
i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Prepress JMS Mediasystem AB, Malmö 2011. Kvalitet ISO 9001 /Miljö ISO 14001
Tryck Livonia Print, Lettland 2011
- -
- ~-- - -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Metoder och verktyg ... . . . . . .. . ......... . 4 '> Språket och samhället... .......... 220
Anteckna bättre .. ········. ........... ·······. 11 Det smarta människospråket ..........2 21
Hjärnan och minnet ... ................. ..... ....... ...... 15 Din väg till språket .......................... 224
Söka information ... ···············. ................2 0 Språk i världen. ............................... 226
Biblioteket ................ ·············. ·········· 31 Språksociologi . . . .. .................. 240
Svenska ord .. . . . .. .. .. . . . . .. ... . ...... ...... ... .... .. . .. 36 Språk i Norden ..................... 252
Vad är ett ord' .. .. . . .. . . . . ... . ...... ... ... .. .... .. .... 39 Dan ka ... . . .. ............................. 254
Homonym er och andra ord ... .. .. ... ... . . .. . . .. ... . .42 Norska ... .. ................................. 258
Skapa nya ord ... . ..... .. . . ... . . .... . ... ....... -1-3 Isländska .. .. ................................. 262
Brak om ord väcker känslor -1-8 Färöiska . . . . .. ..................... 264
Få in nya ord i huvudet .52 Finska. ... . .............................. 266
Ordböcker ..5 7 Grönländska . ... . .. ........................ 268
Svensk språkpolitik .......................... 269
Tala ....... ············· ....................... 64
Svenska dialekter. ....... ................. 271
Bot mot calkramp ..................... ······ ............ 70
Svenska minoritetsspråk ................. 277
Samtalet ............................. ········· ....7 4
Hålla en presentation . . ..... .. .................. . 77 Svensk språkhistoria .................. 282
Retorik ...................................... 85 Språkförändringar ............................ 285
Svenskan - ett indoeuropeiskt språk .. 287
Skriva -grunderna .. ......................... 102
Urnordiska (fram till ca 800) ............ 289
R.ad I -Gör det lätt för läsaren! ............................ 104
R..unsvenska (800-1225). .. . . . ....... 289
Råd 2 - Bearbeta alltid din text.. .. . . . .......... 105
Fornsvenska (1225-1526). ................. 293
Råd 3 -Tänk på syfte, texttyp och mottagare . ...... 106
Äldre nysvenska (1526-1732) . . .. .... 294
R.åd -1--Vänta inte på inspiration ... . . .............. 115
Yngre nysvenska (1732-1900). .......... 297
lUd 5 - Planera dina texter. .. .. .. . . . ............. 118
Nusvenska (1900-) ............... .... 301
R.åd 6 - Läs och kommentera andras texter ....... 122
Pratar du svengelska' ........................ 302
Råd 7 - Skriv och läs mycket.. . ... .. . ..... . 127
Rad - Dela in i stycken och skapa sammanhang 130 Grammatik ... . . ... .. . ... ... .. 310
Råd 9 - Skapa variation . ..... . ... . . . ......... 133 Ordklasser, satsdelar, satser och fraser.. 312
Råd 10 - Lär dig sammanfatta och referera ......... 137 Ordklasser .. .. .. . . .. ................... 317
R.åd 11 - SlutkomroUera texten. . .... . ........ 139 Satslära........ ... ............................. 335
Tre större skrivuppgifcer . . ....1 42
Skrivregler ............................ 348
�
Skriva - argumentera .. ....... 156 Skiljetecken . . . . .. ....................... 349
Tes och argument . . . .................. 158 Stor eller liten bokstav? .................... 358
Konsten att skriva en bra recension .. 167 Förkortningar. . ......... ............ 359
Hur lyckas man övertyga? . .. 168 Sifferuttryck ......................... 361
Skriva längre debaccerande texter . . . . . .. . .. .. .. 175 Sammansatta ord. . ........................ 362
Meningsbyggnad. . ....................... 363
\___Skriva -utreda & rapportera....... . ................ 190
Syfta rätt .. . ................................. 366
Referat -som originalet, fast kortare. . .............. 191
Rätt uttryck ................................ 367
Konsten att citera . .... . . . . .... . . .. .. . ................. 197
Talspråk och skriftspråk ................... 370
Använda kärnmeningar . ... .... .. . . . . . . . ........ 198
Mer om språkriktighet ................... 371
Utreda och jämföra. . . . ............ ... .. ............... 202
Skriva rapporter och vetenskapliga uppsatser ........ 203 Register. .. . . . .. .. . . .. . .. . .. .. . . . .. . ...... 3 75

0
Tänk dig att en forskare lyckas ta fram ett litet piller som gör att du snabbt
som ögat lär dig allt du vill och n1åste. Skulle du stoppa i dig tabletten utan att
tveka?Vi misstänkte det. De flesta av oss gillar smarta genvägar. Dessvärre
finns det inte någon pluggmedicin på apoteket, så du far försöka utveckla dina
egna effektiva inlärningsmetoder. I det här kapitlet far du en hel del tips och
goda råd som hjälper dig på vägen.
Motivation, koncentration och mål är tre nyckelbegrepp inom all
inlärning. Motivation kan beskrivas som "de psykologiska processer som far
oss att göra något". Ibland skiljer man mellan yttre och inre motivation. En
löpare som springer för den egna utvecklingens skull -och för att upplevelsen
är positiv - drivs av sin inre motivation. Om samma person tävlar för att tjäna
pengar eller bli känd handlar det i stället om yttre motivation. Ofta kombine­
ras inre och yttre motivation.
Ju mer motiverad du är i ditt skolarbete - ju mer du villjobba -desto
bättre blir resultatet. Tänk inte bara kortsiktigt utan också på den långsiktiga
nyttan.Visst vill du kunna klara dig bättre utomlands, fa högre betyg, komma
in på drömutbildningen, våga diskutera politik, göra bra ifrån dig på högskole­
provet eller slå din besserwisser till manu11a i frågesport? Allra bäst blir det om
du dessutom tycker att det är kul att lära sig. Lust är en viktig inre drivkraft.
För de allra flesta kan det vara svårt att koncentrera sig på andragradsekva­
tioner, tyska verb och första världskrigets orsaker utan att bli sugen på godis,
titta in en stund på Facebook eller unna sig ännu ett avsnitt av "True Blood"
eller "The Hills". Koncentration handlar om att rikta in och behålla upp­
märksamheten på en viss typ av information eller en viss aktivitet. T skolan är
Metoder och verktyg KAPITEL 1 5
det viktigt att kunna koncentrera sig på vad läraren säger och strunta i ovid
kommande ljud och att kunna läsa en text uppmärksamt och fokusera på
innehållet utan att tankarna glider iväg. Man kan träna upp sin koncentra
tionsförmåga, och sin självdisciplin. Kanske du kan belöna dig själv när du
jobbat hårt med en uppgift?
Om du inte har några mål för ditt arbete är det svårt att veta om du lyckas.
Sätt upp tydliga delmål för varje vecka, t.ex. att du ska lära dig 20 nya engelska
ord till på torsdag eller klara minst 75 procent av alla frågor till samhällskun
skapsprovet senast på tisdag. Sätt inte del.målen för högt.Varje gång du klarar
av en uppgift ökar ditt självförtroende, och du blir motiverad att ta itu n1ed
nya uppgifter som kräver mer möda.
6 KAPITEL 1 Metoder och verktyg
•
8 råd till dig som vill lära dig något
1. Hitta ditt eget sätt att plugga. Är det så att du koncentrerar dig bäst när du
lyssnar på dödsmetall liggande i badkaret ska du naturligtvis göra det.
Studera dig själv. När och hur lär du dig bäst?
2. Samarbeta. Inlärning är en aktiv process, så vänj dig vid att samarbeta med
och hjälpa andra. Förklara för, diskutera med och gör frågor åt varandra.
Det organiserar kunskapen i huvudet och hjälper dig att rensa ut fel och
onödigheter.
3. Koncentrera dig på det du INTE kan. Det är rätt meningslöst att om. och
om igen läsa det man redan förstår. Gör en lista över det du inte kan och
arbeta med det.
4. Gör egna kompendier. Utgå från dina lektionsanteckningar, läroboken och
annat material du har tillgång till. Ta gärna med bilder. Skriv frågor och
förhör dig själv. Det viktiga är att du arbetar aktivt med materialet.
5. Skaffa dig förkunskaper. Läs en populärvetenskaplig bok i ämnet, titta på
en dokumentär på TV eller gå på bio och se en film. som handlar om ämnet.
Och du - läs gärna dagens avsnitt i läroboken innan du går in till lektionen.
Det ger också förförståelse.
6. Lär dig viktiga begrepp. Har du prov i ekologi nästa vecka kan det ju vara
vettigt att veta vad ordet betyder (vet du egentligen vad ekologi är?) och också
vad som menas med exempelvis interaktion, organism, 111iijefaktore1; bioifä1; biologisk
mångfald och population. Lär dig inte bara begrepp och förklaringar
utantill utan försök förstå på djupet vad det handlar om.
Då blir ämnet intressantare.
1. Läs kapitel- och underrubriker en extra gång.
Tänk igenom vad avsnittet under rubriken
handlar om. Komm.er du inte ihåg läser du
igenom hela avsnittet en extra gång.
8. Utnyttja lektionstiden. Ställ frågor till läraren,
delta i diskussioner, anteckna. Lektionerna är till
för dig! Den som är uppmärksam och aktiv på
lektionerna behöver inte arbeta lika mycket
hemma.
Metoder och verktyg KAPITEL 1 7
HAR DU PRÖVAT ...
Jobba i smågrupper, svara ja eller nej på följande frågor om. inlärning och
motivera varför/varför inte det föreslagna är en bra ide.
a. Har du prövat att gå på bio kvällen före ett prov?
b. Har du prövat att gå utanför läroboken för att hitta information?
c. Har du prövat att fokusera på skillnader istället for likheter? På vilket sätt
skiljer sig norrmäns syn på vinterolympiader från svenskars?Vad skiljer
veganers och jägares syn på att döda djur?
d. Har du prövat att svara på frågor så som. du själv vill, inte så som du tror att
läraren vill att du ska svara?
e. Har du prövat att lämna ifrån dig ett arbete som är så bra att du är helt nöjd
med det?
f. Har du prövat att plugga med några andra än dina bästa kompisar?
g. Har du prövat att be läraren förklara något du inte förstår en gång till för
bara dig?
h. Har du prövat att läsa någon bok om hjärnan och inlärning?
i. Har du testat att utmana dina tankar - och din förståelsefönnåga - genom
att läsa krävande skönlitteratur, exempelvis "Pesten" av Albert Camus,
"Dvärgen" av Pär Lagerkvist eller "Satansverserna" av Salman Rushdie?
LISTOR
Träna din kreativitet och pluggförmåga genom att skriva listor. Börja med
följande listor:
a. Mina 2 viktigaste betygsmål för terminen
b. Min måndagslista över 4 saker jag absolut ska klara av i skolan denna vecka
c. Min fredagslista över 9 saker jag har lärt nug under veckan
d. 3 saker jag bör göra för att inte hamna efter i skolan, sådant som att
"omedelbart höra med franskläraren om han inte kan dra det där ni.ed
konjunktiv en gång extra"
e. 6 saker jag kan göra när jag känner nug uttråkad. Två av de vinnande
ideerna i februari 2010 på webbsidan uttrakad.se var "Onanera. Alltid skönt
och avslappnande." och "Skaffa barn och bli av med problemet de närmsta
20 åren." Du kanske har andra tips?
8 KAPITEL 1 Metoder och verktyg
--
--- ~-
~
f. De 8 onödigaste sakerna jag känner till. En sak du absolut inte behöver veta
men nu kan ha med i listan är att det i Alaska enligt lag är absolut förbjudet
att knuffa ut en älg ur ett flygplan.
g. Min lista över ytterligare 7 listor son1 jag ska skriva.
SÄLJA TÄNDSTICKOR
Nu ska du träna på lösa ett problem utifrån helt olika utgångspunkter. Det är
ett bra sätt att locka fram nya ideer ur hjärnan. Arbeta gärna i små grupper.
Uppgiften är enkel; du ska sälja 2000 tändstickor.Vilka tre argument använder
du till följande personer?
a. n1.odellbyggaren e. rörmokaren i. pokerspelaren
b. pyromanen f. konditorn j. kungen
c. fotbollsdomaren g. spionen
d. sjuksköterskan h. parkeringsvakten
SANNINGEN OM STUDIER
Här följer några påståenden om studier och studieteknik.Var och en i
gruppen far en bokstav, läser igenom påståendet och gör sig beredd att säga
om påståendet är sant eller falskt och varför han eller hon anser det.
a. Killar är sämre i skolan än rjejer.
b. Det finns ingen annan anledning att gå på gymnasiet än att det nästan är
obligatoriskt.
c. Man kan inte använda Wikipedia i studierna, för mycket som står där är
inte sant.
d. Det mest avgörande för min lust att plugga är att jag har bra lärare.
e. Vissa presterar bra på prov; andra blir bara nervösa. Det är orättvist.
f. Ta in flera experter utifrån och låt dem jobba som lärare.
g. Jag gör nästan vad som helst for att fa höga betyg.
h. Varje elev i ettan på gymnasiet borde ha en äldre elev som mentor.
i. Skolan borde börja tidigast klockan 9.30 på förmiddagen, for morgontrötta
tonåringar far ändå inget gjort tidigt på morgonen.
j. Återinför ordningsbetygen i skolan, så blir det bättre arbetsro.
k. Hemläxor är orättvisa, för alla kan inte fa hjälp hemma.
Metoder och verktyg KAPITEL 1 9