Svenska Pommern : kulturmöten och identifikation 1720–1815 Önnerfors, Andreas

542 Pages·2017·35.24 MB·Swedish

Svenska Pommern : kulturmöten och identifikation 1720–1815
Önnerfors, Andreas
2003
Link to publication
Citation for published version (APA):
Önnerfors, A. (2003). Svenska Pommern : kulturmöten och identifikation 1720–1815. [Doktorsavhandling
(monografi), Avdelningen för idé- och lärdomshistoria]. Institute of Cultural Sciences, Biskopsgatan 7, SE-223 62
Lund, SWEDEN.
Total number of authors:
1
General rights
Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:
Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors
and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the
legal requirements associated with these rights.
• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study
or research.
• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain
• You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal
Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/
Take down policy
If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove
access to the work immediately and investigate your claim.
LUND UNIVERSITY
PO Box 117
221 00 Lund
[phone]
Svenska Pommerns historia är en del av den svenska historien.
Mellan 1648 och 1815 hörde den tyska Östersjöprovinsen till det
svenska väldet. Denna avhandling skildrar människorna och
deras syn på Sverige under de sista hundra åren av svensk till- A
n
hörighet mellan 1720 och 1815. Hur påverkades provinsens in- d
r
vånare av att å ena sidan räkna sig till den tyska kulturen och å e
a
s
andra sidan erbjudas möjligheten att blicka norrut? Svenska
Ö
Pomrarnas möte med det svenska och deras identifikation
n
n
gentemot Sverige genomgick under de sista hundra åren av
e
r
svensktid tre faser: från det att den svenska stormaktstidens kul- fo Pommern
turella kapital avvisades över en fas av intensiva kontakter till en rs
romantisk idealisering av det nordiska brödrafolket.
Förutsättning för en sådan förändring var att under upplys-
ningstiden lärda och moraliska sällskap etablerades i provinsen
som skapade konkreta mötesplatser. Ett annat inslag i provins-
S
ens kulturliv var lärda tidskrifter som över decennierna flitigt
v
e
rapporterade om svenska ämnen. Genom blandäktenskap, resor n
s
och förbindelser till Sverige och ömsesidig migration skapades en k
a
allt större kompetens i fråga om språk och historia. Översätt-
P
ningar och resskildringar skapade en förtrogenhet med Sverige o
m
som lade grunden för en positiv idealisering under romantikens
m
frambrytning och Napoleonkrigens omtumlande år. e
r
n
Ugglan, Minervaserien:
1 Bengt Forkman: Och det blev ljus. Hur MAX-lab kom till,
växte upp och blev stor (2001)
2 Håkan Håkansson: Seeing the Word. John Dee and
Renaissance Occultism (2001)
3 Fernando Flores: Mellan åsikt och vittnesbörd. Amerika och
Västerlandets arkaiska rötter (2001)
4 Monica Libell: Morality Beyond Humanity. Shopenhauer,
Grysanowski, and Schweitzer on Animal Ethics (2001)
5 Virvlande visioner: Fysiken i Lund under det senare 1900-talet.
Red. Hans Ryde.
Kulturmöten och identifikation 1720 – 1815
ISBN 91-974153-5-9
Minervaserien
Andreas Önnerfors
Svenska Pommern

Svenska Pommern
Kulturmöten och identifikation 1720-1815
Andreas Önnerfors
Lunds Universitet
Ugglan
Minervaserien 6
Omslagsillustration: Caspar David Friedrichs Lebensstufen (daterad 1834). Museum der bildenden
Künste, Leipzig.
Ugglan, Minervaserien utges av avdelningen för Idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet,
Biskopsgatan 7, 223 62 Lund
Redaktör för bokserien: professor Gunnar Broberg
Svenska Pommern: Kulturmöten och identifikation 1720-1815
© Andreas Önnerfors, 2003
Grafisk form: Stefan Stenudd
Tryck: Media-Tryck, Lunds Universitet, 2003
ISBN 91-974153-5-9
Innehåll
Förord 7
Inledning 10
Människorna vid Svenska Pommerns stränder 10
Svenska Pommern – nyckeln till Tyska riket 19
Svensk och tysk forskning om Pommern, källmaterial och tidigare studier 28
Årtal i Svenska Pommerns historia och karta 35
Motsättning – striden om idéerna 39
Stormaktstidens ideologiska slutfas 39
Christian Nettelbladt och den göticistiska traditionen 43
Konflikterna om religion, historia och juridik 56
Schwedische Bibliothec – svenska ståndpunkter på tyska 70
Försvaret för det nordiska och kampen mot klimatläran 84
Konflikterna läggs åt sidan 109
Samförstånd – sammanhangen skapas 117
Nya värderingar delas 117
Mötesplatser – lärda och moraliska samfund 121
Pressen och dess svenska rapportering 203
Den lyckliga förbindelsen 245
Idealisering – blicken riktas mot norr 269
Fönstret mot norr 269
Det svenska kulturinflytandet ökar 274
Det politiska medvetandet 315
Idealiseringens generation: Wallenius, Thorild, Arndt 373
Slutakten – Napoleonkrigen och övergången till Preussen 449
Avslutning – svensktidens skiftande ekon 485
Motsättning, samförstånd och idealisering 485
Från avståndstagande till internalisering – ett schema 490
Zusammenfassung 499
Litteraturförteckning 515
Bildförteckning 532
Personregister 534
5

Förord
Du stjärna över vilda vatten
Som lyste åt oss alla
Vi såg i mörka natten
Ditt sken för evigt falla
(cid:148)
Men när en gång i öst
En silverstrimla visar sig
hör jag min broders röst
och syns en hand som räcks åt mig
In memoriam Stellan Önnerfors (1952-1998)
En människa som jag med all säkerhet hade tackat för inspirerande, engagerande
och uppiggande samtal under avhandlingens gång är min bror Stellan. Vi som
känner och som minns honom kan föreställa sig vad jag menar. Han hade varit
en outsinlig källa av bildning och kvicka associationer, ett borrande intellekt som
inte hade gett sig innan han hade fått ett uttömmande svar. Säkert hade han rättat
sin vilsefarande broder i de stundom luftiga resonemang denna avhandling präglas
av. Säkert hade han kommit med en rad hänvisningar till skönlitterära och vittra
verk som hade berikat framställningen. Säkert hade han hjälpt mig med korrektur
av min bristfälliga svenska som jag redan nu ber läsarna om ursäkt för. Nu blev
det inte så. Avhandlingen skrevs till en betydande del alltså in i ett tomrum.
För tio år sedan flyttade jag från Tyskland till Sverige. På tio år händer
mycket och det går inte att berätta om vägen hit. Scio me nihil scire – jag vet att
jag intet vet – som Sokrates uttrycker det. Just det är en bra sammanfattning av
kunskapsprocessen som leder fram till en avhandling. Ju mer man vet desto mer
vet man som man inte vet. Antalet sidor är bedrägligt. De förblir ett fåfängt
försök att fånga in något förflutet och förlorat. Svenska Pommern var en gång en
del av det svenska väldet. Jag känner igen mig i de människor jag skriver om. Ett
ofta citerat svar på frågan Vad är idéhistoria? är Sten Lindroths “Det är mina egna
rötter jag söker; historien, lärdomshistorien, handlar till sist om mig själv, min
egen gåta.”
Den intellektuella kultur jag försöker beskriva på de följande sidorna är
historien om ett dagligen pågående möte mellan tyskt och svenskt, ett möte som
mitt eget hem, min uppväxt och min familj präglats av, präglas av. Tusentals
associationer och reflektioner till det jag själv har upplevt och av egen erfarenhet
tänker på bildar en osynlig kontext i avhandlingen. De har väglett mig i många
situationer. Det finns ett antal människor som mer eller mindre synligt har
bidragit till att denna avhandling blivit verklighet. Mina föräldrar, professor Alf
och Dr phil Ute Önnerfors, har skapat den uppväxt som har gett näring åt det
vetenskapliga och kritiska tänkandet. För all hjälp med översättningar av latinskt
och franskt källmaterial, för den förmånen att ha en humanistisk kunskapsbrunn
man i tid och otid kan ösa ur, kan jag inte tillräckligt tacka för. Och inte minst
för ekonomiskt stöd, praktisk hjälp med barnpassning och mat när det har kärvat
7
ihop sig, som det ofta gör i en doktorands liv. Och andrummet, vårt Småland,
med kräftskivor och kalas –
Som den yngste av bröderna är man till viss del ett resultat av de äldres
egenskaper. Storebror disputerade först, tack för det. Då visste jag att man kan
klara det. Vad mer kan man lära sig av sina bröder? Noggrannhet, ihärdighet,
kritisk förmåga, och en orädd attityd av att aldrig ge upp eller hålla tyst om det
som upplevs som falskt eller moraliskt förkastligt. Det har min omvärld fått erfara
under de gångna åren tid efter annan, vilket kan ha stört somliga. Mitt i ett
dimmigt och vårvintrigt Lund träffade jag min fru Frida Margareta Mebius.
Oväntat, oförberett. Och jag skulle lära mig mycket som jag inte kände till: om
islam, det förträffliga Östergötland, det storslagna Indonesien, fantastiska
Värmland och Wermlands nation. Sedan dess har tiden gått ruskigt fort, fem år,
och vi har vår familj med lille Eldgrim, hans frågor och fantasi. Låt oss aldrig höra
upp att kämpa tillsammans, på senare tid med var sitt avhandlingsprojekt. Tack
också svärföräldrarna, Birgitta och Lars, för alla andningshål på värmländska
Björkvik, med samtal, mat och den vackra naturen.
Det tyska forskningsrådet Deutsche Forschungsgemeinschaft har i flera år
genom ett generöst stipendium för främjande av kvalificerad vetenskaplig återväxt
gjort det möjligt för mig att vistas i Greifswald. Där ingick jag som svensk
deltagare i en grupp med doktorander från Östersjöområdet, “Kontaktzone Mare
Balticum: Fremdheit und Integration im Ostseeraum”. Professor Dr North, som
är ansvarig för detta Graduiertenkolleg, har på ett effektivt sätt styrt gruppens
arbete i seminarier och föreläsningar och ständiga presentationer. Med mina
doktorandkollegor har teorier och texter stötts och blötts i nästan skolastiska
diskussioner. Presentationer vid institutionen för nordisk historia har gett mig
värdefulla uppslag till forskningen. Jag är djupt tacksam för dessa erfarenheter.
Inte minst har de upprepade vistelserna i Greifswald gett mig förmånen till en rad
bekantskap. Den svensktalande bibliotekarien och historikern Ivo Asmus har
otaliga gånger hjälpt mig med källmaterial och böcker. Oförglömliga är de samtal
som vi har fört om provinsens svensktid och de små exkursioner till de gamla
svenska slotten Griebenow eller Wrangelsburg som Ivo har lockat mig till. I en
stor tacksamhetsskuld står jag till historikern Nils Jörn som bland annat frikostigt
har ställt sin databas över Nettelbladtdokument till mitt förfogande. Personalen
vid Greifswalds universitets- och Stralsunds stadsarkiv har varit till stor hjälp för
denna avhandlings tillkomst, vilket jag tackar för.
Enskilda forskare och släktforskare har gett mig mycket värdefulla uppslag
eller tillhandahållit material jag annars inte hade kunnat beakta. Till dessa hör:
Hans Nettelbladt/Bromma, Alexander Pereswetoff-Morath/Lund (nu levande
släktingar till personer i avhandlingen), Peter Nicks/Hamburg, professor Ulf
Göransson/Uppsala, Per Nilsén, Thomas Sörensen och Mikael Österlund från
Lund samt Felix Schönrod och Alexander Muschik/Greifswald. Svenska bibliotek
och arkiv har på ett fantastiskt sätt hjälpt mig i sökandet efter material. Kungliga
Biblioteket, Riksarkivet och Vetenskapsakademins arkiv i Stockholm är tre platser
där man lätt kan känna sig hemma. Tack också till mina svägerskor Anna och
Karin med familjer som ofta har inhyst en stundom asocial gäst som knappast
talade om något annat än dammiga arkivfynd. Och Johan: jag skall en gång
renskriva det där Humble-dokumentet från 1732!
8