SVA – 100 år av kunskap

81 Pages·2011·3.12 MB·Swedish

SVA – 100 år av kunskap
1911–2011
Foto: Elina Elisseeva | Dreamstime.com
Avsnittsbilder
Inledning Fyra kvinnor på uppfartsväg
Bilden är troligen tagen i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet,
när SVA hade sina lokaler vid Experimentalfältet i Stockholm. Bilden användes
som omslagsillustration till jubileumsboken som gavs ut i samband med SVA:s
50-års jubileum, med byrådirektör Richard Jobson som redaktör.
Foto: SVA:s bildarkiv, fotograf okänd.
1920-tal Ligghallarna vid Svenshögens sanatorium.
Under första halvan av 1900-talet byggdes många sanatorier för vård av
tuberkulossmittade människor. Denna bild kommer från Svenshögens
sanatorium i Bohuslän. Sanatoriet öppnade 1911 och hade då plats för 72
patienter. Som mest fanns 276 platser på sanatoriet (1938). En viktig del i
behandlingen var utomhusvistelse. Ligghallarna byggdes med detta syfte och
användes året runt, oavsett väderlek.
Foto: Bohusläns museums bildarkiv, fotograf okänd.
1940-tal Bonde som lastar av betat utsäde
I början av 1900-talet upptäckte man att kvicksilver hade mycket god effekt
mot skadesvampar. Det resulterade i att man började behandla utsäde med
metylkvicksilver. De första varningssignalerna kom redan på 1940-talet. Först
på 1960-talet togs varningssignalerna på allvar. Kvicksilverbetningen av utsäde
blev en av de första symbolfrågorna för den nyvaknade miljörörelsen.
Foto: Jan Rietz. Bilden kommer från Naturskyddsföreningens bildarkiv.
1950-tal Tidningsklipp från Kronobergaren 4 juli 1953
Salmonellautbrottet sommaren 1953 fyllde dagstidningarnas löpsedlar och
förstasidor med stoff. Tonläget var upphetsat. Det här tidningsklippet kommer
från tidningen Kronobergaren den 4 juli 1953. Då rapporteras att 25 personer
dittills avlidit i salmonellaepidemin i Kronobergs län.
Foto: Stig Unge.
1960-tal Lantbrukarpar framför ladugård
Tempot i rationaliseringen av jordbruket skruvades upp under 1960-talet. Då
infördes en ny form av rationalisering, kallad koncentrerad rationalisering, KR.
Stöd betalades ut om yttre och inre rationaliseringar samordnades. På bilden
lantbrukarparet Ola och Britt Bergman framför en nybyggd så kallad KR-
ladugård. Den hade plats för 70 kor i varm lösdrift.
Foto: Nordiska museet, fotograf okänd.
1990-tal Fotomontage
Antibiotikaresistens har utvecklats till en global smitta. Resistensen
gäller flera olika preparat och kan komma till uttryck på olika sätt, vilket
symboliseras av bokstavskombinationerna i bildens gula bollar. MSRA står
för meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSI för multiresistenta
Staphylococcus intermedius och VRE för vankomycinresistenta enterokocker.
ESBL är en förkortning av ”extended spectrum betalactamase” och avser
en resistensmekanism där bakterierna kan bilda ett enzym som bryter ner
penicilliner och cefalosporiner.
Fotomontage: Selander Production AB, originalfoto © Hililo | Dreamstime.com
2000-tal Tät ansamling av sjöfåglar
Vild sjöfågel bär ofta på milda varianter av det virus som kan förändras
till den aggressiva form av fågelinfluensa som spreds över världen under
2000-talet. De första fallen av den aggressiva virustypen påträffades i Sverige
bland viggar år 2006. Detta år utvidgades övervakningsprogrammet för
fågelinfluensa bland vilda fåglar.
Foto: Bengt Ekberg, SVA
SVA 100 år Personalsamling
SVA genomför årligen så kallade Må bra-dagar för sin personal. Denna bild är
tagen en av dessa dagar.
Foto: Bengt Ekberg, SVA.
Upphovsrätt övriga övriga bilder och illustrationer se sid 78.
Innehåll
Inledning SVA 100 år 4
1920-tal Kampen mot lungsoten – en framgångssaga 6
1940-tal Tystnaden som blev en väckarklocka 16
1950-tal Strejk och värmebölja med långsiktiga effekter 26
1960-tal SVA motar Olle i grind 34
1990-tal Smittsam resistens 42
2000-tal När aggressiva virus fick vingar 50
SVA 1911–2011 60
Personalen 62
Lokalerna 66
Organisationen 72
GD 76
300
250
200
150
100
50
0
1911� 1940� 1950� 1960� 1980� 1990� 2000� 2010
Foto: SVA arkiv
300
250
200
150
100
50
0
1911� 1940� 1950� 1960� 1980� 1990� 2000� 2010
”
Det intressanta med historien
och dess gåtfulla lärdom
består i att, från år till år
förändras ingenting, men ändå är allt
helt annorlunda.”
Aldous Huxley
SVA 100 år
Starka band och täta kopplingar. Sådan var,
och är, relationen mellan djur och människor.
Då, när SVA grundades och nu när SVA
firar 100 år.
Berättelsen om 100-åringen pekar framåt. Nöt-
kreaturstuberkulos var ett svårt gissel bland
svenska kor när SVA grundades. Smittan kom till
Sverige genom import av avelsdjur på 1800-talet.
Sen begrep vi hur smittor kan spridas.
Under ett knappt halvsekel, från 1940-talet och
F
fram till Sveriges EU-inträde, hade vi en period oto
när gränserna var mer slutna. Det fanns många : M
y
restriktioner kring import och export av djur och La
u
livsmedel. rell
Anders Engvall.
globalt flöde av smittor
Nu pågår gränspassager i en aldrig tidigare skådad
omfattning. Varje minut rör sig tusentals männis- Här finns kärnan i SVA:s devis för 2000-talet:
kor, djur och varor mellan olika länder och världs- Friska djur – trygga människor.
delar. Baksidan är alla fripassagerare som kan kliva Då, när SVA grundades, hade flertalet svenskar
av och på efter eget gottfinnande – virus, bakterier, direktkontakt med djur, framförallt djur som hölls
parasiter och amöbor. för matens skull. Nu, när SVA firar 100 år, finns
Globaliseringen av världen har medfört en glo- fortfarande täta relationer. Skillnaden är att säll-
baliserad spridning av smittor. Det är mindre roligt skapsdjuren står för den vardagliga kontakten mel-
att framhålla. Därför vill vi berätta vad SVA under lan djur och människor. SVA:s uppdrag har vidgats
sina 100 år har gjort, och gör, för att förebygga och till att gälla fler och nya djurslag.
begränsa riskerna för smittspridning. Av smittor
som kan överföras mellan djur, både allvarliga och framgångar måste försvaras
mer vardagliga. Av smittor som kan spridas från Men maten kommer fortfarande från lantbruket
djur till människa – och vice versa. Precis som nöt- eller naturen. Här kommer fripassagerarna in i
kreaturstuberkulosen vid förra seklets början. bilden.
4
Berättelsen om 100-åringen SVA visar att svens-
ka aktörer gemensamt och framgångsrikt satsat
på att bekämpa eller begränsa förekomsten av ett
antal allvarliga och mycket smittsamma sjukdomar
bland husdjuren. Med öppnare gränser och import
av livsmedel räcker inte historiskt lyckade insatser.
Fripassagerarna kliver av och på utan pass.
Trenden just nu är en minskad svensk produk-
tion av kött och mjölk. Ekonomin är pressad och
gårdar försvinner. I gengäld ökar importen. Vi
måste på nytt hålla utkik efter smittor som bekäm-
pats i Sverige, och dessutom spana efter nya smittor
som kan leta sig hit.
Förutsättningarna kan ändras: de beror av hur
världen hanterar sina relationer och hur behoven av
livsmedel utvecklas. Vi blir allt fler på klotet.
Men oavsett vilken riktning de globala livs-
medelsflödena har kan nya smittor nå Sverige.
Fågelinfluensa utbrottet 2006 illustrerar problemet.
Att hålla både gamla och nya smittor stången är
därför SVA:s stora utmaning under 2000-talet. En
utmaning vi tacklar på bred front.
Anders Engvall, GD
5
1920-tal
Foto: Bohusläns museums bildarkiv, fotograf okänd
”
H immel, du dör, din hosta mig
förskräcker tomhet och klang,
inälvorna ge ljud;
tungan är vit, det rädda hjärtat kläcker,
mjuk som en svamp är sena, märg och hud.
Andas! – Fy tusan, vad dunst ur din aska!
Län mig din flaska! Movitz, gutår! Skål!
Sjung om vinets gud!”
Carl Michael Bellman:
Ur Till fader Movitz, under dess sjukdom lungsoten
7
Kampen mot lungsoten
– en framgångssaga
Redan på Bellmans tid skördar lungsoten nötkreaturen i de mer djurtäta länen tuberkulos.
Uppskattningsvis 10–15 procent av de tuberkulos-
många offer. 1911, när SVA grundas, härjar
sjuka svenskarna, framförallt barn, blev smittade
nötkreaturens egen tuberkulosvariant i allt
via opastöriserad mjölk.
fler svenska ladugårdar. Här finns stoff till
besvärliga kunskapsluckor
en framgångssaga: Sverige kunde 1958
Hur kunde det bli så här tokigt?
förklaras fritt från nöttuberkulos.
Nobelpristagaren Robert Koch som hittade
tuberkelbakterierna missade en viktig poäng: att
Vi startar från grunden och tittar på ett viktigt även nöttuberkulos kunde göra människor allvar-
motiv för att etablera SVBA, Statens veterinär- ligt sjuka.
bakteriologiska anstalt, sedermera SVA och vår Veterinärbakteriologen Bernhard Bang som
100-åring. En 100-åring som under sin levnads- designade de första bekämpningsprogrammen
bana varit med och lagt det pussel som lett till allt trodde att diagnostiken (tuberkulinundersöknin-
djupare kunskap om smittspridning, smittspår- gar) gav tillförlitliga svar.
ning, sjukdomsbekämpning och förebyggande Mjölk hade blivit ett allt viktigare livsmedel, och
djurhälsoarbete. vid denna tid etablerades många mejerier. Retur av
Då, 1911, var pusselbitarna ganska få. Nyss hade obehandlad kärnmjölk och skummjölk från andels-
vetenskapen fått syn på bakterierna och nya möj- mejerier till bönder bidrog till snabb spridning av
ligheter att hitta, bota och bekämpa sjukdom. På smitta.
SVBA fanns en ytterst liten personalstab, men här Tuberkuloskontroll blev i slutet av 1920-talet
skulle tuberkulin för nödvändiga tuberkulosunder- det stora samtalsämnet bland dem som bevittnade
sökningar framställas. eländesutvecklingen: veterinärerna som arbetade
i fält.
tandlös start Nu vaknar myndigheterna till liv. Ett antal
Frivillig kontroll och ett mycket begränsat be- viktiga beslut fattas. Här föds ett angreppssätt
kämpningsprogram mot nöttuberkulos hade star- som blir stilbildande för framtiden. Den svenska
tats under 1800-talets sista år. Men programmet modellen ser dagens ljus: med metodik byggd
var tandlöst. Det byggde på felaktiga föreställnin- på vetenskap, piska och morot för berörda, och
gar om hur tuberkulos smittar. Smittspridningen med samverkan mellan myndigheter och viktiga
kunde fortsätta under nästan tre årtionden – med bransch- och intresseorganisationer.
förskräckande resultat för både djur och människor. Kontrollprogram upprättas i samverkan med
I början av 1930-talet hade nästan hälften av näringen. Staten subventionerar undersöknings-
8