Släktforska med datorn Del 1

193 Pages·2014·15.17 MB·Swedish

Släktforska
med datorn
Del 1
Bengt Kjöllerström
En studiehandledning
till Disgen 2014
Sjätte upplagan 2014
1
Släktforska med datorn - del
En studiehandledning till Disgen 8.2d

Handledningen vill hjälpa släktforskare att använda de många
möjligheter som datorn och Internet erbjuder för att hitta , orga-
nisera och publicera släktforskning. Den ger konkreta råd och
anvisningar och innehåller också flera övningar och exempel till
de olika avsnitten.
Till boken finns en studiecirkel på distans där du kan delta och
lära mer. Gå till kurs.dis.se Kom igång med Disgen
Följande avsnitt behandlas:
ƒ Att komma igång med släktforskning
ƒ En intressant släkting som startperson
ƒ Att komma igång med Disgen
ƒ Lägg till bilder i Disgen
ƒ Disbyt vidgar ditt släktträd
ƒ Kyrkoarkiven
ƒ Kyrkoböckerna på Internet är primära källor
ƒ Digitala källor är sekundära källor
ƒ En sidindelad antavla
ƒ Antavla med foton
ƒ Utskrift - födelsedagslista
ƒ Att säkerhetskopiera i Disgen

Del 2 Gör en släktbok med Disgen
Del 3 Bearbeta digitala bilder för Disgen
Släktforska med datorn kan beställas från:
Bengt Kjöllerström
Östra Vallgatan 41
223 61 LUND

e-post: [email protected]
© Bengt Kjöllerström 2013
Kom igång med Disgen 2014
40
augusti 27, 2014 4:13 em
Kom igång med Disgen 2014
Modul 1
Kom igång med Disgen
5. Kom igång med släktforskning 41
6. Namn genom tiderna 53
7. Kyrkoarkiven 58
8. Kyrkoböckerna på Internet är
primra källor 65
Kom igång med Disgen 2014
41
augusti 27, 2014 4:13 em
6. Kom igång med släktforskning
Släktforskningen har de senaste åren vuxit kraftigt eftersom
datorerna har gett forskarna ett utmärkt verkyg både för att hålla
reda på släktingar och för att söka rätt på dem. Dessutom ger
datorn alldeles enastående möjligheter att publicera resultaten
såväl på papper, CD-rom som på nätet. Våra föräldrar som ville
forska om släkten var tvungna att resa runt till olika arkiv och
där söka i de gamla skrifterna. Glöm inte bort att biblioteken
fortfarande är en rik källa till information. Arkiv Digital, Genline
och SVAR har publicerat kyrkböckerna på nätet och därmed har
de blivit viktiga källor tillgängliga hemifrån.
Spara informationen
Det är lika bra att säga detta först: Du måste vara noggrann
och dokumentera vad du finner och var du finner det. Detta
är forskningens grundprincip. Anledningen är att andra ska
kunna kontrollera om du har rätt i det du skriver. Dessutom
kan du själv glömma. Har man gjort en anteckning om var
man hittade informationen, är det lätt att gå tillbaka och
kontrollera vad det egentligen stod. Förr eller senare kom-
mer du själv att stå inför uppgifter som strider mot varandra
och då behöver du veta varifrån de har kommit.
Källkritik är nödvändig inom all forskning. Felaktiga upp-
gifter som bygger på familjetraditioner kan vara intressanta
i sig, ibland kan uppgifterna ha en kärna av sanning som
först senare kommer fram.
Det allra första
En god regel är att först ta reda på vilken informa-
tion som redan finns. Kanske har någon släkting redan
utrett en del av dina anor? Undersök om det finns släk-
tutredningar som publicerats eller lämnats till arkiv,
Kom igång med Disgen 2014
42
augusti 27, 2014 4:13 em
bibliotek eller föreningar. Särskilt gäller det släkter
med ovanliga släktnamn och släkter som under lång
tid varit knutna till en viss gård, ett yrke eller tillhört
annan speciell kategori. Sveriges Släktforskarförbund,
www.genealogi.se är ett bra ställe att börja på!
Passa på att kontakta släktingar i sidled som kusiner, syss-
lingar, dina föräldrar och deras syskon och kusiner om de
finns i livet. Dokumentera äldre släktingars berättelser, de
kanske är borta innan du är klar. Ha inte för bråttom med
att leta bakåt. Arkiven finns kvar länge men inte de levande
släktingarnas kunskaper.
Fråga din familj och släkt om olika uppgifter.
Kontakta kusiner och släktingar intervjua dem och skriv
ner vad de berättar! Fråga efter foton! Kanske kan du få eller
låna dem och göra kopior av dem. Be dem berätta några
minnen. Fråga efter skrivna uppgifter. Det kanske finns
dokument från farfars konfirmation eller från dina för-
äldrars förlovning osv. Fråga om du kan få ta en kopia av
dokumenten. Om det är en tidningsuppgift bör du anteckna
tidningens och datum. Tala om för den du intervjuar vad
du ska använda uppgifterna till.
Senaste diskulogen
Antavlor och stamtavlor
Ofta redovisar man sina forskningsresultat med en översikt
av någons förfäder, en så kallad antavla, eller med en sam-
manställning över någons ättlingar, en stamtavla.
Om antavlan eller stamtavlan är grafiskt uppställd, med
någon form av trädstruktur, är utrymmet för biografiska
data begränsat. Därför använder man särskilda personblad
eller ansedlar för varje person i släkttavlan där man har
mer plats.
Kom igång med Disgen 2014
43
augusti 27, 2014 4:13 em
Skriv en ansedel för varje person
Ansedeln är en sammanställning av biografiska data som:
ƒ födelsedatum och födelseort
ƒ vigseldatum, vigselort och partner
ƒ dödsdatum och dödsort
ƒ vistelseort
ƒ yrke eller sysselsättning
ƒ samtliga barns namn och deras födelsedatum
ƒ övriga upplysningar
Antavlor och personblad kan du hämta på Internet som
gratis pdf-filer vilka du kan skriva ut på din skrivare,
www.svar.ra.se. Gå till Startsida > Släktforskning >
Kom igång med släktforskning, Här finns också blanketter
för ditt släktträd.
Bild 6.1 Principen för en grafisk antavla. I antavlan är antalet
personer i varje generation givet på förhand.
Kom igång med Disgen 2014
44
augusti 27, 2014 4:13 em
Antavlor
I en grafisk antavla redovisas en persons förfäder i utskrivna
eller tänkta rutor, med linjer som utvisar den inbördes släkt-
skapen med startpersonen. Som ett exempel kan du se min
antavla. Fördelen med en grafisk antavla är att den är lätt
att överblicka. Nackdelen är det begränsade utrymmet för
uppgifter om en person.
Se min antavla på kj2.se/anor. Där kan du klicka på de olika
personerna för att få upp deras antavla.
I en antavla i textform redovisas startpersonen och hans/
hBielnd n6e.2s fPörrinfäcdipeern u ftöarn e nru gtroarfi sokc hst almintjaevrl.a I äsrt ämlleert kroämknplaicse praedr so-
eftersom antalet barn och barnbarn kan variera.
nerna upp i den ordning de skulle ha registrerats i en grafisk
antavla och all information om en person kan skrivas in.
Stamtavlor
Bild 6.3 Principen för en grafisk stamtavla är mer komplicerad
eftersom antalet barn och barnbarn kan variera.
Stamtavlan utgår från ett par stamföräldrar och redovisar
sedan deras ättlingar, generation för generation. Till den
Kom igång med Disgen 2014
45
augusti 27, 2014 4:13 em
grafiska stamtavlan fogas också ansedlar eller personblad
med uppgifter om de ingående personerna.
Till skillnad från antavlan, där antalet förfäder per gene-
ration av naturliga skäl är begränsat, kan en stamtavla bli
mycket omfattande. I barnrika släkter kan antalet personer
efter bara några få generationer bli mycket stort. Stamtavlan
kan liksom antavlan även upprättas i textform.
Informationskällor för släktforskning
Biblioteken är en rik källa för information
Det är lätt att uppfinna hjulet på nytt. Därför kan det vara
bra att noga kontrollera vad som redan finns. Börja med en
upptäcktsfärd på stadsbiblioteket. Många gånger har bibli-
oteket en del lokalt material, som inte finns någon annan
stans.
Övning 6.1 Leta på stadsbiblioteket
Skriv in www.kommun.se i din webbläsare. Byt kommun mot nam-
net på din ort och leta dig fram till Bibliotek och sedan vidare till
Släktforskning och se vad ditt bibliotek erbjuder. Där kan finnas
handledning om släktforskning, historia om bygden, CD-skivor,
Internetuppkoppling till Arkiv Digital, Genline, SVAR mm.
Sveriges Släktforskarförbund
På Sveriges Släktforskarförbund, www.genealogi.se, finns
länkar till de lokala föreningarna, nättidningen RÖTTER,
handledningar i släktforskning och mycket, mycket mer.
Förbundet har också hand om en gravstensinventering
för hela landet. Där kan man söka på viss församling eller
person.
RÖTTER för nybörjare www.genealogi.se
Släktforskarförbundets nättidning RÖTTER är ett av de bästa
hjälpmedlem för att komma igång som släktforskare. På
RÖTTER hittar du alla nyheter men också mycket värdefull
Kom igång med Disgen 2014
46
augusti 27, 2014 4:13 em
information om arkivforskning och släktutredningar,
förutom länkar till andra nationella och internationella
hemsidor med anknytning till släktforskning.
Bild 6.4 Sveriges Släktforskarförbunds hemsida med Bokhandel,
nättidningen Rötter och Wiki-Rötter. Här sidan Stora Släkt-Sök.
Du kan till exempel använda RÖTTERs förteckning över
medlemsföreningar för att se vilken förening som ligger
närmast dina anors hembygd.
Utnyttja också RÖTTER för att komma i kontakt med andra
som forskar på samma geografiska område eller ämne. På
Anbytarforum kan man ställa frågor om det mesta och ofta
få svar.
Du kan se korta beskrivningar av de större svenska arkiven
på RÖTTERs hemsida.
Med Rötters stora Släkt-Sök kan du söka
på flera släktforskarsajter samtidigt som
Släktforskarportalen RÖTTER, Föreningen
Släktdata, Genealogiska Föreningen och
DIS.
Kom igång med Disgen 2014
47
augusti 27, 2014 4:13 em
Wiki-Rötter är släktforskarnas egen uppslagsbok där du
finner många svar, särskilt kategorin för nybörjare och
släktforskarlexikon kan vara till hjälp. Wiki-Rötter bör bli
din självklara sökplats när du undrar över något. Var med
och utveckla Wiki-Rötter till en källa för släktforskare att
ösa ur.
Övning 6.2 Surfa runt på Rötter
Surfa till http://www.genealogi.se/ och se dig omkrig!
När du orienterat dig om det rikliga innehållet kan du klicka på Nybörjare.
Titta också på Wiki-Rötter och Stora släktsök.
Släktforskar- och hembygdsföreningar kan ha information
På www.hembygd.se hittar du hembygdsföreningar från
hela Sverige.
Tack vare ihärdigt arbete i flera släktforskarföreningar finns
idag en hel del av kyrkoböckerna digitaliserade i sökbara
databaser. Den säljs av de lokala föreningarna.
Ett annat exempel är Demografisk Databas Södra Sverige,
www.ddss.nu, som innehåller en databas med uppgifter
om födslar, vigslar och begravningar i Skåne, Blekinge och
Halland.
I föreningarna kan man ibland göra oväntade fynd. Min fru
Annika och jag reste till Ångermanland för att söka hennes
fars anor. I Annikas farfars födelseförsamling Helgum(Y)
hade hembygdsföreningen en hel bokhylla med gamla foto-
album. När vi bläddrat ett par timmar och precis skulle ge
upp fann vi ett album med bilder på honom, och många
andra släktingar som vi så småningom lyckades identi-
fiera. Dessutom bilder på två utvandrade bröder, som vi
kunde spåra till Canada. I Annikas farmors hemförsamling