Table Of ContentSKOLKURATORERS HANDLINGSUTRYMME I
GRUNDSKOLANS LÄGRE ÅRSKURSER
ALEXANDRA GÓMEZ
KENNY NYHUS FADIL
Examensarbete i socialt arbete 15hp Malmö Universitet
Kurs SC163B Hälsa och Samhälle
Mars 2018 205 06 Malmö
SCHOOL COUNSELORS DISCRETION IN
PRIMARY SCHOOL
ALEXANDRA GÓMEZ
KENNY NYHUS FADIL
Alexandra Gómez och Kenny Nyhus Fadil. School counselors discretion in primary school.
Degree project in Social Work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of health and
society, Department of social work, 2018
This study is of a qualitative nature and its purpose is to explore how school counselors in
primary school experiences their discretion, and in what way they work to promote a
beneficial social atmosphere in their respective schools. The research has been conducted by
interviewing six school counselors that work at primary level schools, within different
Swedish municipalities. We wanted to investigate what a few school counselors’ perspective
were on how their duties are regulated and in what way they work preventively on their
respective schools, in correspondence to what the Swedish education act (2010:800) states on
student health, which is supposed to be primarily preventive and promotional.
The material gathered from the interviews was analyzed by using mainly Michael Lipsky’s
(1969, 1980, 2010) theory of street-level bureaucracy, and his theoretical concept of
discretion. The results that we found reveal that the preventive and promotional works the
different school counselors implement are diverse. They experience having a great discretion,
however simultaneously, that discretion is obstructed by several factors. In conclusion several
of the interviewees expressed an endeavor to work more preventively and promotionally, but
felt that it is challenging to succeed, in regards to that there are, for example, regularly
immediate situations that need to be resolved.
Keywords: School counselors, School counselors’ role, School counselors discretion,
preventive work, Promotional work, Social atmosphere
2
SKOLKURATORERS HANDLINGSUTRYMME I
GRUNDSKOLANS LÄGRE ÅRSKURSER
ALEXANDRA GÓMEZ
KENNY NYHUS FADIL
Alexandra Gómez och Kenny Nyhus Fadil. Skolkuratorers handlingsutrymme i grundskolans
lägre årskurser. Examensarbete i socialt arbete, 15/30 högskolepoäng. Malmö Universitet:
Hälsa och Samhälle, Socionomprogrammet, 2018.
En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i grundskolans lägre årskurser upplever sitt
handlingsutrymme och hur deras arbete för att främja det sociala klimatet i skolan ser ut.
Detta har undersökts genom sex intervjuer med skolkuratorer i svenska kommuner och som
arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Syftet med studien är att få skolkuratorernas
perspektiv på hur deras arbetsuppgifter fastställs och hur det förebyggande och främjande
arbetet ser ut på deras skolor i relation till vad skollagen (2010:800) uttrycker om att
elevhälsoarbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Materialet från dessa
intervjuer analyserades med hjälp av främst Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om
gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorernas förebyggande
och främjande arbete ser olika ut, att de upplever sig ha stort handlingsutrymme men att
handlingsutrymmet samtidigt begränsas av flertalet faktorer. I den avslutande diskussionen
tas upp att många av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker en strävan att arbeta mer
främjande och förebyggande men att det är svårt att lyckas, eftersom det t ex ofta dyker upp
akuta ärenden som måste lösas.
Nyckelord: Skolkuratorer, Skolkuratoratorers roll, Skolkuratorers handlingsutrymme,
Främjande arbete, Förebyggande arbete, Socialt klimat
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning sid 5
1.1 Syfte och Problemformulering sid 7
1.2 Frågeställning sid 7
1.3 Disposition sid 8
2. Tidigare forskning sid 9
2.1 Förebyggande arbete sid 9
2.2 Skolkuratorers arbetsuppgifter och handlingsutrymme sid 11
3. Teori sid 14
3.1 Gräsrotsbyråkrati sid 14
3.2 Handlingsutrymme sid 15
4. Metod sid 17
4.1 Urval: Deltagare i studien sid 17
4.2 Datainsamling: Intervjuer sid 18
4.3 Analys: Kvalitativ innehållsanalys sid 19
4.4 Etiska överväganden sid 20
5. Analys och resultat sid 22
5.1 Tema 1: Beskrivning av förebyggande och främjande arbete sid 23
5.1.1 Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning sid 23
5.1.2 Tolkning av förebyggande och främjande arbete sid 24
5.2 Tema 2: Beskrivning av arbetssituationen sid 25
5.2.1 Oändliga behov och akuta ärenden sid 26
5.2.2 Tillgänglig men inte tillräcklig sid 26
5.3 Tema 3: Handlingsutrymme sid 27
5.3.1 Behov av betydande handlingsutrymme sid 27
5.3.2 Faktorer som påverkar handlingsutrymmet sid 28
5.4 Sammanfattning analys och resultat sid 32
6. Diskussion sid 33
6.1 Resultatdiskussion sid 33
6.2 Metoddiskussion sid 34
6.3 Förslag på ytterligare forskning sid 34
Referenser sid 36
Bilaga sid 41
4
1. INLEDNING
“Var femte 15-åring känner sig ensam i skolan” (Skolverket 2017, s.2). Denna slutsats gör
Skolverket (2017) utifrån vad OECD (2017) redovisar i Pisas enkätundersökning från 2015,
som visar att elevers mående har försämrats sedan 2003. Samma undersökning visar att de
elever som känner sig inkluderade också uppvisar bättre resultat i de tre kompetensområden
PISA mäter: naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Socialstyrelsen (2016) menar
också att elevers hälsa och det psykosociala måendet påverkar hur eleven fungerar i det
sociala klimatet på skolan, och att det även inverkar negativt på elevens lärande. Vidare säger
Isaksson (2014, 2016) att forskningen både internationellt och ännu mer i Sverige vad gäller
skolkuratorers arbete i Sverige kring det sociala arbetet i skolan är begränsad.
Kuratorns roll och utveckling, 1943 anställdes den första skolkuratorn vid Norra Latin i
Stockholm och 1955 hade antalet ökat till 15 skolkuratorer i Sverige. På 1960-talet blev det
mer populärt att anställa skolkuratorer som på den tiden skulle ta hand om de besvärliga
barnen och skapa underlag för att placera dem i specialklasser eller specialskola. På den tiden
såg man dessa elever som problembarn både inom skolan men också inom familjen vilket
man inte gör idag (Wester 1996). Kuratorernas roll har också förändrats med tiden. Från
början var det både att ta hand om problembarn vilket då var det elevvårdande arbetet men
också att fungera som studie och yrkesvägledare. Dessa studie och yrkesvägledande
arbetsuppgifter togs senare över av syo/syv professioner på 1960 och 1970 talet vilket gjorde
att skolkuratorn kunde fokusera på det elevvårdande arbetet (Guvå 2009).
Akademikerförbundet SSR (2015) rekommenderar en socionomexamen för skolkuratorer, då
det idag finns krav på skolkuratorn att ha kompetens inom beteende- och samhällsvetenskap,
som sociologi, juridik, psykologi och statsvetenskap samt socialt förändringsarbete och
psykosocialt behandlingsarbete.
Skollagens utveckling från skolhälsovård till elevhälsa. Den nya skollagen (2010:800) som
började gälla juli 2011 ersatte den tidigare skollagen från (1985:1100). Den stora skillnaden
som denna studien tittar på är att i den gamla skollagen från 1985 där menar man främst med
skolhälsa och då förebyggande skolhälsa den fysiska hälsan. I den nya skollagen (2010:800)
förändrades skolhälsa till elevhälsan och då ändrades också vilka professioner rektorn i
skolan var skyldig att tillgodose eleverna med. Även om det inte helt tydligt förklaras vad
tillgång till kurator betyder så finns det ändå en skyldighet att det på skolan skall finnas
tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
5
I skollagen står det att för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas
tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Samt att i de fall en elev har
behov av specialpedagog skall detta behov tillgodoses (2010:800, 2 kap § 25). Socialstyrelsen
(2016) menar att professionerna inom elevhälsan behöver samverka och detta görs i
elevhälsoteam (hädanefter kallat EHT) där det är viktigt att rektorn leder detta arbetet. Detta
för att det är av stor betydelse att skolans personal har en gemensam bild av hur de skall
arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
I Skollagen (2010:800) 2kap 25§ står följande två aspekter: “Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande” och “För ... psykosociala insatser ska det finnas tillgång
till ... kurator”(2010:800, 2 kap § 25). Akademikerförbundet SSR (2015) skriver i sin policy
för skolkuratorer att denne skall ansvara för det psykosociala perspektivet och då vara
skolans kompetens i det sociala och psykosociala arbetet med eleverna på individ, grupp och
organisationsnivå. Att se elevens helhetsbild i skolan.
Med det sociala klimatet i skolan avses här följande:
“Det sociala klimatet i lärmiljön skapas genom relationerna mellan lärare och elever
och elever emellan. Kvalitet och kvantitet av kommunikation och samspel i lärmiljön
påverkar elevers välbefinnande, motivation, självuppfattning och lärande”
(Allodi 2010, s.207; Allodi 2017, s.1).
Detta är från artikeln “Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön.”
(Allodi 2017) som syns på skolverket. Med andra ord utgörs kärnan i det sociala klimatet av
relationer och kommunikation elever och lärare emellan.
I likhet med vad Socialstyrelsen (2016) uttrycker, går främjandet av det sociala klimatet i
skolan i linje med artikel 2, 3, 6 och 12 i Konventionen om barns rättigheter
(Regeringskansliet 2006) (följaktligen kallad barnkonventionen). Särskilt artikel 2 som
beskriver barns lika värde och att inte diskrimineras. Främjande av det sociala klimatet i
skolan gynnar således barns livskvalite. Likaså återkommer delar av barnkonventionen
(artikel 12) även i Skollagen.
“I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets
bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets
inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt
uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska
tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”(2010:800, 1 kap § 10)
6
Förutom ökad livskvalité blir arbetet med att främja det sociala klimatet i skolan även en
samhällsinvestering. Nilsson & Lundmark (2015) menar att “ett tämligen måttligt, livslångt,
utanförskap kostar cirka 10 – 15 Mkr” (Nilsson & Lundmark 2015, s.11) kontra om man
sätter in tidiga insatser för ett barn i skolan vilket skulle kunna kosta med olika
specialpedagoger cirka 500 000 kr.
Skolverkets statistik från 2009 säger att det går 728 elever per heltidsanställd skolkurator.
Enligt senaste Novus (2017) kartläggningen av skolkuratorer så uttrycker tre av fyra
skolkuratorer att de har ansvar för över 500 elever samt att de inte hinner med det
förebyggande arbetet som de skulle önska. I samma kartläggning svarar en av tre
skolkuratorer med ansvar för över 500 elever att de inte känner att de lever upp till det som
sägs i skollagen om att det skall finnas en tillgänglig skolkurator. Kartläggningen visar också
att de kuratorer med ansvar för upp till 300 elever i större utsträckning hinner med det
förebyggande arbetet i önskad utsträckning. Utifrån ovanstående kan man ställa frågor som
belyser skolkuratorers handlingsutrymme och dess främjande och förebyggande
elevhälsoarbete.
I denna studie riktar vi fokus kring just skolkuratorers handlingsutrymme att arbeta för att
främja det sociala klimatet för elever. Detta inte bara eftersom det är ett arbete som främjar
barns livskvalité, utan även eftersom det enligt Nilsson (2015) dessutom är en betydande
samhällsinvestering. Allodi (2012) säger att skolans sociala klimat och miljö påverkar elevers
psykiska hälsa och välbefinnande. Relationen mellan lärare och elever är också en viktig
faktor för just god psykisk hälsa och att den stödjande relation som byggs i tidig ålder tycks
kunna förebygga senare skolsvårigheter. “Förskolan, förskoleklass och de första åren i skolan
är otroligt viktiga miljöer för barns utveckling och välbefinnande” (Allodi 2012). Med detta
som bakgrund fokuserar denna studien på grundskolans lägre årskurser.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer upplever sitt handlingsutrymme
att arbeta för att främja det sociala klimatet i skolan för elever i grundskolans lägre årskurser.
1.2 Frågeställningar
Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats:
- Hur upplever skolkuratorer sitt handlingsutrymme?
- Hur arbetar skolkuratorerna för att främja det sociala klimatet?
7
1.3 Disposition
Denna studien inleds med en bakgrund om skolkuratorns roll och framväxt samt att det
kommer ny lagstiftning. Detta för att ge en bild av hur det historiskt har sett ut. I denna
studien har vi intervjuat just skolkuratorer om deras arbete och hur de tolkar och arbetar efter
nya skollagen förebyggande och främjande. Därefter följer ett avsnitt där vi tar upp tidigare
forskning kring skolkuratorns roll i det förebyggande arbete bland elever i grundskolans lägre
årskurser samt hur de uppfattar sitt handlingsutrymme och vad som påverkar
handlingsutrymmet. Därefter kommer en presentation av teorin som denna studien använder
sig av för att analysera det empiriska materialet då främst Lipsky (1969, 1980, 2010) och
hans teori om gräsrotsbyråkrater. Detta avsnitt följs sedan av ett metodavsnitt som beskriver
vilka som studeras, hur de studerats, hur informationen som getts analyserats och vilka etiska
överväganden som har gjorts. Metodavsnittet följs av studiens analys och resultat i
förhållande till teorin där frågeställningarna besvaras med hjälp av det empiriska material
från våra intervjuer. Sist kommer ett diskussionsavsnitt där görs en sammanfattning och hur
metoden fungerat och några fynd vi gjort i denna studien, samt förslag på fortsatt forskning.
8
2. TIDIGARE FORSKNING
Här nedan redogörs för tidigare forskning kring kuratorers förebyggande och främjande
arbete för att skapa en trygg och trivsam miljö för elever i grundskolans lägre årskurser.
Inledningsvis redovisas och beskrivs processen för hur den tidigare forskningen tagits fram.
Efter det redovisas internationell forskning på arbetsmodeller som visat sig ha ett positivt
utfall i att främja den sociala miljön och minska antal disciplinära åtgärder i skolan.
I likhet med vad Isaksson (2014, 2016) och Backlund (2007) uttrycker, finner vi att svensk
forskning kring skolkuratorer fortfarande är mycket begränsad. Den internationella
forskningen om det sociala förebyggande arbetet i skolan är även den begränsad. Den
forskning som hittats är främst från USA. I USA där har de studerat det sociala arbetet i
skolorna i nästan 100 år (Shaffer, 2006).
Sökning av tidigare forskning. Här beskrivs urvalet och vilka sökningar som gjordes i vilka
databaser, vilka sökord och vilka begränsningar som använts. Vi tog hjälp av MAH
bibliotekets service för att hitta relevant tidigare forskning kring kuratorers förebyggande och
främjande arbete för att skapa en trygg och trivsam miljö för elever i grundskolans lägre
årskurser. Med denna hjälp söktes tidigare forskning i tre databaser Swesub, Eric by ebsco
och psykinfo. Följande sökord användes vid sökning av internationell forskning: “school
counselors AND Prevention AND elementary schools OR elementary schools students”. Och
följande sökord användes vid sökning av svensk forskning: “(kurator* OR skolkurator*)
AND "socialt klimat" Både vid sökning av internationell och svensk forskning tillämpades
begränsningarna 2000-talet och framåt samt “Peer reviewed”.
2.1 Förebyggande arbete
I den forskning som här presenteras, används titeln school counselor. I det amerikanska
skolsystemet har school counselor en bredare roll än sveriges skolkurator. School counselors
i Amerika ansvarar nämligen även för arbetsuppgifter som i Sverige utförs av studie och
yrkesvägledare (American School Counselor Association, 2018). Men eftersom school
counselors också ansvarar för kurativa arbetsuppgifter, bedömer vi att school counserlor är
den profession som mest överensstämmer med Sveriges skolkurator. Men även social worker
at school är en benämning på det som vi kallar skolkurator i denna studie och som
överensstämmer med de arbetsuppgifter som en skolkurator har i Sverige (School social work
association of America 2018).
9
Goodman-Scott, Betters-Bubon & Donohue (2015), Betters-Bubon & Donohue (2016);
Betters-Bubon, Brunner & Kansteiner (2016) belyser vikten av att arbeta förebyggande och
undersöker de evidensbaserade modeller med olika namn som “positive behavior
interventions and support” (PBIS) och “school-wide positive behavioral intervention and
support” (SWPBIS) som är en vidareutveckling av PBIS. Modellerna rekommenderar att det
är school counselors (fortsättningsvis omnämns som skolkuratorer) som bäst leder detta
arbetet och handleder övrig skolpersonal i denna modell.
Figur 1. Trestegsmodell som illustrerar PBIS och SWPBIS
Dessa modeller som arbetar efter en trestegsmodell där det primära arbetet sker till alla elever
på skolan och kräver att hela skolans personal arbetar för att tillsammans forma vilka
värderingar och förväntningar skolan har och hur man skapar det sociala klimatet som gynnar
elevers sociala och kunskapsmässiga lärande. Den sekundära del av arbetet som är mer
intensiv och fokuserar på de elever som man anser ha större behov av både stöd i
undervisningen men också i det sociala samspelet. Där använder man mindre grupper för att
kunna ge det stöd som behövs. En tredje nivå där man ger enskild stöttning och enskilda
samtal till elever med störst behov. Detta är den mest intensiva insatsen, där man försöker
förebygga och främja eleverna i de tidigare nivåer. Det är en evidensbaserad metod och man
arbetar aktivt med uppföljning och utvärdering av data och resultat. Man har gjort mätningar
10
Description:Alexandra Gómez och Kenny Nyhus Fadil. School elever att må bra och trivas för att kunna lära sig, vore det intressant att vidare undersöka.
