Skalor är ackord, och ackord är skalor

62 Pages·2012·4.79 MB·Swedish

T
U

S
A
V
I
R
K
S

J
E

R
Å
F

O
M
E
D
ISBN 978-91-980248-5-2
INNEHÅLL
1. INLEDNING ......................................................................3 Tonarter ................................................................................31
Praktisk Musikteori 2 ..................................................................3 Kadens ..................................................................................32
SYSTEM ..........................................................................................4 KVINTCIRKELN ............................................................................32
Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor ...........................4 ANDRA BEGREPP .......................................................................33
Funktioner .............................................................................4 Spänning (tension) ...........................................................33
Stegsystem ............................................................................4 Avspänning .........................................................................33
Berklee-systemet (jazzteori) ...........................................4 Färgning ...............................................................................33 T
Testa och tänk själv ............................................................5 Betonade & obetonade taktdelar................................34
KEYBOARD ....................................................................................5 Genomgångstoner (avoid notes) ................................3U4
HUR LÄR MAN SIG? .....................................................................5
17. TONIKA (I) ....................................................................35
2. INTERVALL .......................................................................6
18. DOMINANT | V ................................................... ..........36
Analoga intervall (extended intervals) ........................7
Durackord ............................................................................36
Komplementära intervall .................................................7 S
Dominantseptimackord | V7 ..........................................36
ÖVRIGT OM INTERVALL ..............................................................8
Dominantnonackord | V9 ................................................37
3. ACKORD ...........................................................................9 Augumenterat dominantackAord | Vaug .....................37
Dominantens dominant | II7 .........................................37
TREKLANGER ................................................................................9
TVÅFEMETT (IIm–V–I) ..............................................................38
Durackord S3 + L3 ..............................................................9
SKALOR | ACKORD ..................V...................................................39
Mollackord L3 + S3 ...........................................................10
Dur & moll ............................................................................10 19. SUBDOMINANT (IV) ....................................................40
Förminskat ackord L3 + L3.............................................11
I
Överstigande ackord S3 + S3 ........................................11 20. ERSÄTTNINGSACKORD substitut ...............................41
FYRKLANGER septackord ........................................................12 GRUNDACKORDERN ....................................................................41
FEM-, SEX- & SJUKLANGER. .....................................................12 Ackordgrupper ..................................................................42
PARALLELLACKORD ..................................................................42
4. ACKORD & BETECKNINGAR ..........................................13 K
DUR–MOLL variantackord ......................................................43
Oktavtransponering .........................................................13
FÄRGNINGAR ..............................................................................43
Andra ackordbeteckningar ...........................................14
UTVIDGADE ACKORD ...............................................................15 STRITONUSERSÄTTNING (substitut) ........................................43
ACKORDNÄT ...............................................................................44
Ackordtabell ...............................................................................16
21. TONARTSBYTE modulation ........................................46
5. STEGSYSTEM .................................................................17
TILLFÄLLIGA TONARTSBYTEN .................................................46
J
6. KYRKOSKALOR (modus I–VII) .......................................18 Sekundära dominanter ...................................................47
Tvåfemett (IIm–V–I) ..........................................................47
7. KYRKOSKALOR & ACKORD ..........................................E.19
DIMACKORD ...............................................................................48
8. KYRKOSKALORNAS NAMN ...........................................20 Att notera dimackord ......................................................48
9. KYRKOSKALOR/ACKORD | DUR ....................... .............21 22. STÄMFÖRING | VOICING .............................................49
MODUS I | JONISK (1–2–3–4–5–6–7) ..........R.........................21 Ackordläge ..........................................................................49
Bas- och överstämmor ....................................................49
MODUS IV | LYDISK (1–2–3–#4–5–6–7)...............................22
Sammanträngt läge .........................................................49
MODUS V | MIXOLYDISK (1–2–3–4–5–6–b7) .....................22
Å Spritt läge ............................................................................50
10. KYRKOSKALOR/ACKORD | MOLL ...............................23 Parallella stämmor ............................................................50
Självständiga stämmor ...................................................50
MODUS VI | AEOLISK | REN MOLL (1–2–b3–4–5–b6–b7) 23
F Motrörelse ...........................................................................50
MODUS II | DORISK (1–2–b3–4–5–6–b7) ............................23
MODUS III | FRYGISK (1–b2–b3–4–5–b6–b7) ....................24 23. MMR minsta möjliga rörelse ......................................51
MODUS VII | LOKR ISK (1–b2–b3–4–b5–b6–b7) ................24 KROMATIK ...................................................................................51
O Kromatiska ledtoner & ledackord ...............................52
11. ALTERERADE SKALOR/ACKORD .................................25
ORGELPUNKT .............................................................................52
HARMONISK MOLL (1–2–b3–4–5–b6–7)............................25
MELODISK MOLL modern (1–2–b3–4–5–6–7) ..................25 24. BILAGOR ......................................................................53
M
LYDISK DOMINANT (1–2–3–#4–5–6–b7) ............................26 Bilaga 1: ACKORDNÄT...............................................................53
ALTERERAD (JAZZ)SKALA | SUPERLOKRISK .........................26 C ..............................................................................................53
SAMMANFATTNING ..................................................................26 C#/Db ....................................................................................53
E D ..............................................................................................53
12. 5-TONSSKALOR/ACKORD ...........................................27 Eb ............................................................................................53
PENTATONISK DUR (1–2–3–5–6) ...........................................27 E ...............................................................................................54
D PENTATONISK MOLL (1–2–b3–5–b7) ...................................27 F ...............................................................................................54
F#/Gb .....................................................................................54
13. 6-TONSSKALOR/ACKORD ...........................................28 G ..............................................................................................54
BLUESSKALAN (1–b3–4–#4–5–b7) ......................................28 Ab ...........................................................................................55
HELTONSSKALAN (1–2–3–#4–#5–#6) ..................................28 A ..............................................................................................55
Bb ............................................................................................55
14. 8-TONSSKALOR/ACKORD ...........................................29 B...............................................................................................55
DIMSKALOR ................................................................................29 Bilaga 2: INTERVALL & ACKORDBETECKNINGAR ................56
BEBOP-SKALOR ..........................................................................29 Bilaga 3: AVOID NOTES & ROCKSKALAN ..............................57
Bilaga 4: BLUESSKALOR ...........................................................58
15. TONFÖRRÅD | sammanfattning ................................30
Bilaga 5: BERKLEE-SYSTEMET begrepp ................................59
Testa och tänk själv ..........................................................30
Bilaga 6: 1700-TALET – PARTIMENTO ...................................60
16. FUNKTIONER ...............................................................31 Bilaga 7: MUSIKPROGRAM ......................................................61
GRUNDBEGREPP ........................................................................31 Bilaga 8: KÄLLOR urval .............................................................62
I = tonika, IV = subdominant, V = dominant ...........31
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 3
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
T
1. INLEDNING
U
Syftet med Praktisk Musikteori är att förklara grunderna för hur vårt
euro-amerikanska musikspråk fungerar och att underlätta för den

som vill göra egen musik och improvisera.
S
Praktisk Musikteori består av flera delar:
— Del 1: Musiklära. A
— Del 2: Harmonilära.
— Del 3: Egen musik.
V
— Del 4: Blues-metoden
I
Praktisk Musikteori 2 R
Praktisk Musikteori 2 (PM2) är fristående, men kräver viss kunskap i bl.a.
Ordet ”harmonilära” har ingen fastlagd be-
musiklära och notskrift, motsvarKande innehållet i Praktik Musikteori 1
tydelse, utan innebär olika saker i olika sam-
(PM1).
manhang.
S
Ordet ”harmoni” betyder ungefär samklang,
och vår harmonilära handlar om hur toner Avsnitt 2–5: Intervall | Ackord/ackordbeteckningar | Stegsystem
klingar tillsammans i euro-amerikansk musik. Förklaringar av grundläggande begrepp och verktyg.

J
Avsnitt 7–15: Tonförråd | Skalor | Ackord
Handlar omE tonförråd, skalor och ackordbygge. De 7 kyrkoskalorna
(modus I–VII); mollskalor; lydisk dominant; superlokrisk; pentatonisk
dur/m oll; heltonsskalan; blueskalan; dimskalor & bebopskalor.
R
Avsnitt 16–19: Funktioner
Hur olika ackordtyper fungerar i olika sammanhang. Avsnitten visar
Å
olika sätt att använda ackord, eftersom syftet är att göra egen musik,
inte musikanalys (även om man naturligtvis kan lära sig mycket den
F
vägen).

Avsnitt 20–21: Ersättningsackord | Tonartsbyten (modulationer)
O
Hur man kan ersätta ackord och byta tonart.
Avsnitt 22–23: Stämföring
M
Här innebär stämföring i första hand hur man tar sig från ackord till
ackord.
E
Avsnitt 24: Bilagor
Ackordnät; musikprogram; Berklee-systemet; källor/litteratur.
D
MATERIAL
Häfte med kompletterande material.
ARBETSBOK
Övningsuppgifter till PM2.
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 4
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
SYSTEM
Det finns många system för harmonilära. Alla har sina för- och nack-
T
delar. I Praktisk Musikteori används en kombination av olika system.

U
Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor
Utgångspunkt är det urgamla systemet med stamtoner och kyrk oska-
lor, kompletterat med ackordlära. S
Det är genre-oberoende och allmängiltiga system.
A
Funktioner
V
1726 skapade fransmannen Jean-Philippe Rameau begreppen tonika,
Den funktionslära som skapades av Hugo Rie-
dominant och subdominant, för att förklara hur ackord fungerar i
mann vid 1800-talets slut och som ofta an- I
olika sammanhang. Rameaus begrepp används idag i alla system, även
vänds vid musikhögskolor, var tänkt för analys
R
av noterad klassisk musik. Här är syftet att gö- i Praktisk Musikteori.
ra egen musik; därför används inte Riemanns Systemet är genre-oberoende.
system här.
K
Stegsystem
S
Stegsystem har använts åtminstone sedan medeltiden. Grunden för
moderna stegsystem skapades av Gottfried Weber vid 1800-talets

början. Syftet var att ersätta generalbasläran, 16/1700-talens system
J
för praktisk harmonilära. Men med tiden har stegsystem blivit allt mer
teoretiska. IE Praktisk Musikteori används stegsystem parallellt med ack-
ordbeteckningar.
Stegsystem är genre-oberoende.

R
Berklee-systemet (jazzteori)
Å Med jazzteori avses varianter av det teorisystem för jazz som skapats
vid Berklee College of Music under 1900-talets andra hälft. I jazzteori
F används en mix av kyrkoskalor, ackordbeteckningar, funktioner och
stegsystem samt systemegna begrepp och beteckningar.
Att systemet alltid varit omstritt beror på att det bygger på ukrainaren
Berklee College of Music i BosOton var den för- Joseph Schillingers (1895–1943) spekulativa och normativa teorisystem
sta amerikanska utbildningen som utgick från
(Berklee College of Music hette från början Schillinger House).
jazz. Skolan grundades 1945 och har idag över
4.000 elever från hela världen. Idag menar många att Berklee-systemet kan fungera bra för jazzmusi-
M
ker. Men för den som vill hålla på med annan (och modernare) musik
är det ofta överteoretiskt och får enkla saker att framstå som svårare
E än vad de är. Det är naturligt: systemet utgår ifrån jazzmusikens värde-
ringar och behov.
D Berklee-systemet ligger alltså inte till grund för Praktisk Musikteori. Men
eftersom många utbildningar kräver att eleverna använder varianter av
systemet, förklaras vissa begrepp.
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 5
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
Testa och tänk själv
Det finns antagligen lika många sätt att tänka om ackord och ackord-
T
följder som det finns musikmakare. Många av världens bästa musiker
har inte hört talas om vare sig Berklee-systemet eller något annat
U
teoretiskt system.
Det avgörande är att man hittar sätt att tänka på som fungerar för
en själv. Och det gör man genom att hålla på med musik så my cket
som möjligt. S
Låter någonting bra är det rätt, oberoende av vad det ena eller
andra systemet säger. A
V
KEYBOARD
I
Gitarr i all ära – men keyboard är det bästa hjälpmedlet när man lär sig
R
harmonilära. Det är konsekvent uppbyggt och man ser vad man gör.
Det är enkelt att testa olika ackordlägen och stämföring och att bygga
ackord på olika sätt. K
Även om Du är gitarrist – använd keyboard så mycket som möjligt. Det
lönar sig.
S

HUR LÄR MAJN SIG?
FörutsättninEgen för att man ska bli bra på att göra musik är att man
spelar, sjunger och testar. Det finns inga genvägar – man lär sig genom
att hålla på med musik så mycket man kan. Och naturligtvis genom att

lyssna på musik.
R
Musik är en färdighet: ju mer man håller på, desto bättre blir man.
För den som vill göra egen musik finns ingen ände på vad man kan lära
Å
sig. Det finns alltid nya saker att upptäcka. Man blir aldrig fullärd.
F

O
M
E
D
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 6
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
2. INTERVALL
Harmonilära handlar ytterst om avstånd mellan tonhöjder. Avståndet mel-
lan två tonhöjder kallas intervall. I Ex. 1 visas stamtonernas intervall
från grundtonen. Det är grundintervallen. T
U

S
Ex.1
A
V
I
R
K
S

J
E
Grundintervallen finns i olika varianter (Ex. 2). Förkortningarna betyder:
Dubbla förtecken innebär att en not sänks eller
höjs 2 halva tonsteg ( 2 x ½). — L/S = liten/stor; intervallen 2–3–6–7.
R
— R = ren; intervallen 1–4–5–8.
Vad gäller intervall placeras förtecken före inter-
— F = förminskad; ett litet eller rent intervall förminskas en halvton (-½).
vallnamnet (t. ex. #4). Men i tonnamn och ackord
skrivs förtecken efter tonnamnet (t. ex. Bb). Å— Ö = överstigande; ett stort eller rent intervall förstoras en halvton (+½).
F

O
Ex.2 M
E
D
Principen för intervallnamn:
+1 Dubbelt överstigande +1
+½ Överstigande +½
±0 Stor 2–3–6–7 Ren 1–4–5–8 ±0
-½ Liten 2–3–6–7 Förminskad 1–4–5–8 -½
-1 Förminskad 2–3–6–7 Dubbelt förminskad 1–4–5–8 -1
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 7
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
Analoga intervall (extended intervals)
I jazzteori kallas analoga intervall ofta utvid-
gade intervall (extended intervals). Även ”sam- För att förstå harmonilära måste man även ha koll på intervallen 9–13.
T
mansatta intervall” används i jazzteori; då De kallas analoga (= motsvarande) intervall, eftersom de motsvarar
kallas intervallen 1-8 ”enkla intervall”.
intervallen 1–6 + 1 oktav. Så en stor nia/nona (S9) = en stor sekund
U
Analoga intervall är dock det vedertagna nam- (S2) + 1 oktav (R8) o.s.v.
net. Begreppet är bra eftersom det förklarar
När man adderar en oktav med ett annat intervall, räknas oktaven som
att det rör sig om oktavtransponerade grund-
intervall. 7 tonsteg, eftersom man utgår från en 7-tonsskala. Så en oktav + en
S
stor ters = 7 + 3 = 10.
Även de analoga intervallen har latinska/italienska namn, men man
A
brukar säga namnet (= numret) på svenska.
I Ex. 3 visas de vanligaste analoga intervallen (övre raden), och vilka
V
intervall de är analoga med (undre raden).
I
R
K
Ex.3
S

J
E

R
Å
F

O
M
Komplementära intervall
Komplementära intervall innehåller samma toner som ett annat
E
intervall. Skillnaden mellan två komplementära intervall är att tonerna
bytt plats (omvändning). Ex. 4 visar komplementära intervall.
D
Ö4 och F5 är samma intervall på keyboard. Båda brukar kallas trito-
nus (som betyder ”3 (hela) toner/tonsteg”).
Ex.4
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 8
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
ÖVRIGT OM INTERVALL
— När tonerna i ett intervall spelas efter varandra kallas de melodiska
T
intervall.
— När tonerna i ett intervall spelas samtidigt kallas de harmoniska
U
intervall (harmoni betyder ungefär samklang).

I musikteori skiljer man ofta på konsonanta (väl- eller medkSlingande)
och dissonanta (illa- eller särklingande) intervall. Det finns olika
synsätt vad gäller vilka intervall som ska kallas konsonAanta, men idag
räknas i allmänhet följande intervall som konsonanta i alla system:
— R1
V
— L/S3
— R4
I
— R5
R
— L/S6
— R8.
K
Övriga intervall kallas dissonanta (se vidare avsnitt 16).
S
Olika intervall som låter lika på keyboard kallas enharmoniska inter-
vall (Ex. 5). Men de t är alltid viktigt att intervallen skrivs korrekt: annars
blir noterna ologJiska och svårlästa (med undantag för dim7-ackord; se
vidare avsnitt 21).
E

R
Ex.5
Å
F

I bilagorna finns en tabell som klargör samband mellan intervall och
O
ackordbeteckningar.
M
E
D
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 9
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
3. ACKORD
T
Ackord betyder samklang. Ett ackord består av minst två toner
Arpeggio: när tonerna i ett ackord spelas som klingar samtidigt. Man bygger ackord genom att stapla U
snabbt efter varandra.
terser på varandra (tersharmonik).

S
TREKLANGER
A
Durackord S3 + L3
Så här byggs ett C-durackord (Ex. 6). Man utgår fVrån C-durskalan (stam-
tonerna), men spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar
ackordet C-dur. I
Ackordet kallas treklang eftersom det Rbestår av tre toner.
K
S
Ex.6

J
E
Durt reklanger/durackord består av durskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton,
R
d.v.s. av intervallen stor ters (S3) + liten ters (L3) = två staplade terser.
Å
F
Ex.7

O
M
E
Ackordens toner beskrivs nedifrån och upp. Den lägsta tonen kallas
grundton (rot) och ger ackordet dess namn, i det här fallet C-dur.
D
SKALSTEG NAMN INTERVALL INTERVALL FR. GRUNDTON HALVTONER
5 G Liten ters (L3) Ren kvint (R5) 7 * ½ över grundtonen
3 E Stor ters (S3) Stor ters (S3) 4 * ½ över grundtonen
1 C
PRAKTISK MUSIKTEORI 2 10
© Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
Mollackord L3 + S3
Ett C-mollackord byggs så här (Ex. 8). Man utgår från C-mollskalan, men
spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar ackordet C-
T
moll. Ackordet kallas treklang eftersom det består av tre toner.
U

S
Ex.8
A
V
I
Mollackord består av mollskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, d.v.s. av
R
intervallen liten ters (L3) + stor ters (S3) = två staplade terser.
K
S

Ex.9
J
E

R
Ackordens toner beskrivs nedifrån och upp. Den lägsta tonen kallas
Å
grundton och ger ackordet dess namn, i det här fallet C-moll.
F
SKALSTEG NAMN INTERVALL INTERVALL FR. GRUNDTON HALVTONER
5 G Stor ters (S3) Ren kvint (R5) 7 * ½ över grundtonen

O b3 Ess Liten ters (L3) Liten ters (L3)) 3 * ½ över grundtonen
1 C
M
E Dur & moll
Dur = förkortning av latinets ”durum” som
betyder hårt. Skillnaden mellan dur och moll är alltså att:
— durackord har en stor ters (S3) som första intervall
D Moll = förkortning av latinets ”mollis” som
betyder mjukt. — mollackord har en liten ters (L3) som första intervall
Orden kommer från hexakordläran, ett peda- I klassisk musikteori är skillnaden mellan dur och moll central: en del
gogiskt system från medeltiden. tror att den som inte hör skillnaden är omusikalisk. Men det finns
Orden beskriver inte karaktären hos dur/
många euro-amerikanska musikstilar där dur/moll-indelningen är min-
moll, utan de tecken som användes i hex-
dre viktig eller ointressant.
akordläran.
En del förknippar dur med glädje och moll
med sorg. Det finns dock inget som talar för att
sådana egenskaper skulle vara ”inbyggda”.