Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution är frågor som väcker starka känslor. Ofta är

109 Pages·2013·6.49 MB·Swedish

Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor
och prostitution är frågor som väcker starka
känslor. Ofta är våra föreställningar och över-
tygelser djupt ideologiskt förankrade. 4.06
Kvinnovetenskaplig tidskrift startades 1980 och är Nordens största i sitt slag. Den
presenterar ny tvärvetenskaplig genusforskning och introducerar teorier, begrepp
och feministisk debatt. Tidskriften utkommer fyra gånger om året och ges ut av
Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Kvinnovetenskaplig tidskrift 4.06
Tidskrift för Genusvetenskap
Malmö högskola, Kajplats, 205 06 Malmö
www.tgv.mah.se
Redaktion
Redaktör Katarina Leppänen
Recensionsredaktör Jenny Bergenmar ([email protected])
Redaktionskommitté Maria Edström, Mathias Ericson, Birgitta Jordansson,
Kajsa Widegren och Eva Zetterman
Ansvarig utgivare Ingrid Holmquist
Artiklar
Redaktionen välkomnar originalmanuskript som ej bör överstiga 10 000 ord (cirka
20 A4-sidor med radavstånd 1,5). Om inte annat avtalats ska texten vara skriven på
svenska. Kvt är en referee-tidskrift, vilket innebär att alla inkomna manus granskas
av anonyma fackgranskare som bedömer manusets lämplighet för publicering.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texterna. Författarna ansvarar själva
för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda manuskript ansvaras ej. För
ytterligare information om hur artiklar och recensioner ska vara utformade, kontakta
redaktionen eller gå in på hemsidan, www.tgv.mah.se
Prenumeration och lösnummer
Enkelnummer: 90 kr, dubbelnummer: 140 kr.
För beställning se hemsidan www.tgv.mah.se
Prenumeration: Sätt in 290 kr på pg 489 78 50-6.
Stödprenumerationer å 400 kr eller mer är mycket välkomna!
Prenumerationsärenden Christer Hallgren, Swedish Science Press,
Box 118, 751 04 Uppsala telefon [phone] telefax 018-36 52 77
e-post [email protected]
Grafisk form & illustration
Bok & Form Susanne Viborg & Jens Andersson, www.bokochform.se
Tryckeri
Munkreklam AB. Trycks på miljövänligt papper.
© Författarna och Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Utgivningen har möjliggjorts genom anslag från Vetenskapsrådet
och Nationella sekretariatet för genusforskning.
ISSN 0348-8365
Sexuella trakasserier,
våld mot kvinnor och prostitution
7 "HejaUffe!"
Så legitimeras mäns överordning
Maria Jansson och Maria Wendt
29 Professorn och kärleken
- Sexuella trakasserier i fiktion
och verklighet
Cristine Sarrimo
52 Från manlig rättighet till lagbrott:
Prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år
Hanna Olsson
74 Ideologiska förutsättningar
för den svenska och den tyska
prostitutionslagstiftningen
Susanne Dodillet
93 Recensioner
102 Sista ordet
106 Medverkande
1041 Kvinnovetenskaplig tidskrift 4 .06
Från redaktionen
Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och viktimiseras i en kampanj med en misshandlad
prostitution är frågor som väcker starka kvinna som frontfigur är det däremot ingen
känslor. Ofta är våra föreställningar och över- som ifrågasätter. Men när det handlar om att
tygelser djupt ideologiskt förankrade. Det ge en bild av ett kollektivt manligt beskyddar-
politiska partiet Feministiskt initiativ identifi- skap uteblir den negativa responsen. Jansson
erade till exempel våld mot kvinnor som den och Wendt läser kampanjreaktionerna i ljuset
fråga som tydligast förenar kvinnor med en av föreställningar om politik, nation och man-
feministisk övertygelse. Och de har säkerligen lighet.
rätt - ingen är för våld mot kvinnor - men hur Cristine Sarrimos artikel »Professorn och
ska man bekämpa det? Även frågan om pro- kärleken - Sexuella trakaserier i fiktion och
stitution är mycket komplex och man kan, verklighet« närmar sig en annan känslig fråga,
som feminist eller icke-feminist, närma sig den den om intima relationer inom universitetet,
från olika håll. Är prostitution alltid och nöd-
speciellt mellan underordnade doktorander/-
vändigtvis likställt med kvinnoförtryck? Hur
studenter och överordnade lärare/professorer.
ska prostitution motarbetas?
Med utgångspunkt i det litteraturvetenskapli-
I det här numret av Kvinnovetenskaplig ga fältet "rätt och litteratur" läser hon ett fak-
tidskrift skriver Maria Jansson och Maria tiskt och ett fiktivt fall av sexuella trakasserier
Wendt i artikeln "Heja Uffe! Så legitimeras och finner att de anklagade förväntas anpassa
mäns överordning" om reaktionerna på fyra sig till en rådande diskurs av bekännelse- och
kvinnofridskampanjer som drivits i Stock- erkännandetal, och att varje vägran att delta i
holm. Deras undersökning visar hur känslig diskursen får negativa konsekvenser för den
frågan om våldet mot kvinnor är, inte i första anmälde. Sarrimo menar att känslornas områ-
hand för att det riktar sig mot kvinnor, utan de är en förbisedd faktor i vårt professionella
för att mannen identifieras som förövare. De handlande, speciellt inom den meritokratiska
våldsammaste reaktionerna kommer, visar de, akademien.
på kampanjbilder där även barn finns med. Därefter följer två artiklar om prostitution
Många män reagerar starkt när skulden kol-
som trots sina vitt skilda perspektiv har flera
lektiviseras: "Visst är vi goda pappor och
beröringspunkter. Hanna Olsson beskriver i
fäder!" utropas det. Att kvinnor som grupp
artikeln »Från manlig rättighet till lagbrott:
Från redaktionen I 5
Prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år« den vändig vitalisering, speciellt när det gäller ett
svenska prostitutionslagstiftningens framväxt tvärvetenskapligt område som genusveten-
i förhållande till föränderliga politiska förhål- skap. Varje redaktion får stor frihet att själv
landen. Vad var det som skedde i samhället utforma nya arbetssätt. När vi blickat tillbaka
och politiken i anslutning till riksdagsdebat- kan vi konstatera att det för oss i Göteborg
terna? Vilka var aktiva? Resultatet av arbetet varit viktigt att Kvt känns som forskarnas tid-
mot prostitution känner vi till: Sverige har skrift. Vi har därför under åren varit sparsam-
idag världens (?) mest restriktiva prostitu- ma med att beställa artiklar till särskilda tema-
tionslagstiftning, som kriminaliserar sexköpa- nummer, utan istället låtit teman i hög grad
ren men inte den prostituerade. växa fram och formuleras utifrån det material
Susanne Dodillet jämför i sin artikel »Ide- som kommit in. Ett viktigt steg i detta, att upp-
ologiska förutsättningar för den svenska och rätthålla forskarnas intresse för att publicera
den tyska prostitutionslagstiftningen« den sin forskning i Kvt, har varit det arbete som
»tyska modellen« och den »svenska model- grundlades i Stockholm för att Kvt skulle bli
len». I Tyskland likställs prostitution i lagen en referee-tidskrift med externa granskare.
med annat yrkesarbete. De olikheter som finns Just nu pågår en utvärdering av Kvt för med-
i Sverige och Tyskland kan enligt Dodillet här- lemskap i ett internationellt citeringsindex.
ledas till olika politiska traditioner. Det kontinuerliga arbetet med att produce-
Sista ordet i detta nummer går till den itali- ra en högkvalitativ vetenskaplig tidskrift fort-
enska prostitutionsforskaren Daniela Danna. sätter men de nya redaktörernas intressen och
* teoretiska förankring sätter också sin prägel
på val av teman och urval artiklar. Vi följer
med spänning den riktning tidskriften nu
I och med detta nummer tackar redaktionen i kommer att ta!
Göteborg för sig och lämnar över till Malmö.
Monika Edgren och Cristine Sarrimo blir nya Katarina Leppänen
redaktörer och kring sig har de samlat en redaktör
spännande grupp forskare. Att en forsknings-
tidskrift regelbundet flyttar innebär en nöd-
Öppen utlysning för temanummer
om staten ur ett feministiskt perspektiv.
Att teoretisera staten och att förstå statens roll i skapande och reproducerande
av patriarkatet har varit en av de centrala områdena där viktiga och nödvändiga
teoretiska (och politiska) debatter har ägt rum inom genusvetenskap. Under de
sista tio åren har en rad intellektuella interventioner utvecklats som öppnar för
nya sätt att förstå staten och dess institutioner, i ett globalt sammanhang.
Samtidigt har en mängd strukturella förändringar vad gäller organisering av
reproduktion och produktion inom ramen för nya diskurser om tillhörighet,
medborgarskap och rättigheter ägt rum som kräver en feministisk åter-
teoretisering av staten inom ramen för globaliseringsprocesser.
Vi inbjuder bidrag till detta nummer av TGV som belyser den växande vetenskap-
liga produktion som har staten som fokus, detta genom artiklar som täcker följande
områden:
a) Förändring av staten och av könsrelationer inom olika arenor
b) Kvinnor (och män) som aktörer i och mot statens institutioner
c) Processer av anpassning och motstånd
d) Utmaningar mot de "nordiska" modellerna
e) Staten i ett globalt perspektiv.
Tidsplan:
Abstrakt skickas senast 1/12 2006
Artiklar ska vara färdiga senast 1/5 2007.
Efter detta följer refereegranskning.
Numret ges ut i november 2007 (Nummer 4)
Abstrakt ska skickas till:
Diana Mulinari ([email protected])
och Kerstin Sandell ([email protected])
Vad kan man visa och säga i en kampanj om mäns våld mot kvinnor,
frågar Maria Wendt och Maria jansson. Reaktionerna på fyra
Kvinnofridskampanjer visar hur svårt det är att ifrågasätta mäns
position som goda beskyddare, och hur ett massivt försvar
uppbådas när svenska pappors heder står på spel.
"Heja Uffe!"
Så legitimeras mäns överordning
Maria Jansson och Maria Wendt
"Heja Uffe!" utropade en entusiastisk kröni- kraftfulla män med stort engagemang nu givit
kör inför myndighetssamarbetet Operation sig i kast med att stoppa våldet.4
Kvinnofrids kampanj i Stockholm 1999.1 På hösten år 2000 var det så dags för Ope-
Denna kampanj syftade till att skapa opinion ration Kvinnofrid att lansera nästa kampanj.
mot mäns våld mot kvinnor. På en av kam- Denna gång var syftet att synliggöra hur våld
panjens stramt eleganta svartvita affischer såg mot kvinnor drabbar barn. Även om man i
dåvarande landshövding Ulf Adelsohn stadigt kampanjens arbetsgrupp förstod att ämnet
in i kameran. Budskapet var klart och barskt: var kontroversiellt, var ingen förberedd på
"Riktiga karlar slår inte kvinnor." Landshöv- den enorma negativa respons som kampanjen
dingens medverkan i kampanjen presentera- framkallade. Den här gången hördes långt
des av Operation Kvinnofrid med följande ifrån några heja-rop. Under de två kampanj-
uttalande: "Nu ska vi väcka karlarna!"2 På veckorna fylldes istället tidningarna med
många sätt blev denna kampanj en medial anklagande rubriker och arga insändare.
framgång. Dåvarande länspolismästare i Kampanjen anmäldes till Justitiekanslern,
Stockholm, Gunno Gunnmo, som även han Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskrimi-
fanns avporträtterad på stortavla, fick tillsam- nerande reklam (ERK) samt till Jämställd-
mans med Adelsohn förstaplatsen i journalis- hetsombudsmannen. Därtill fick Operation
ten Åsa Mobergs barometer i Aftonbladet, där Kvinnofrids arbetsgrupp ta emot 55 telefon-
hon noterade veckans topp- och bottenhän- samtal och 180 e-postbrev, varav merparten
delser. Kommentaren löd: "Det är vad jag vill bestod av aggressiva påhopp från män: "Jag
kalla ett utvik!"3 Bilden som tonade fram i tid- känner enbart förakt för er demoniserings-
ningar och andra media var hur kända och kampanj"; "Ni är för fan rubbade i skal-
"Riktiga karlar
slår inte kvinnor."
Våld mot kvinnor är ett brott. Bekämpa det!
Operation
KvlnDofria.
Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution I 19
len....hur fan kan ni lägga ut sånna sjuka bil- arrangeras och samordnas både inom medlems-
der på er hemsida!? [...] det är sånna som er organisationerna, mellan de olika myndighe-
som gör denna världen så jävla sjuk som den terna och utåt mot allmänheten. Det mest syn-
är i dag!"; "Att ni inte skäms!".5 liga arbetet är förmodligen de fyra kampanjer
De kvinnor i arbetsgruppen som tog emot som genomförts 1996, 1999, 2000 och Z004.
e-post och telefonsamtal riktade mot kampan- I denna artikel analyserar, tolkar och jäm-
jen fick veta att de var jubelidioter, nazifemi- för vi kampanjernas budskap och de reaktio-
nister, könsrasister och fascister. De kallades ner som kampanjerna har väckt. Syftet är att
manshatare och rabiata manhaftiga feminis- diskutera gränserna för hur man i det offentli-
ter. En återkommande anklagelse var att de ga rummet kan tala om, beskriva och gestalta
ärekränkt och skändat män. Många krävde mäns våld mot kvinnor. Vad är möjligt att for-
att kampanjen skulle läggas ner omedelbart. mulera? Vilka beskrivningar av kvinnor, män,
Somliga brev innehöll också hotfulla formu- könsrelationer och våld är legitima? Vad väck-
leringar: "Ja så lägg av nu för fan för jag kän- er reaktioner, när uteblir reaktioner och hur
ner mig jävligt kränkt o jag kan gå hur långt kan detta förstås? Tanken är att utifrån dessa
som helst med det".6 Först blev kvinnorna i frågor resonera kring på vilka sätt mäns över-
arbetsgruppen mest häpna över reaktionerna. ordning kan synliggöras och utmanas, alter-
Men obehaget fastnade, och blev så småning- nativt naturaliseras och legitimeras, i diskus-
om till rädsla. "Det var otäckt, det var hat", sioner om mäns våld mot kvinnor.
säger en av dem.7 En av våra grundläggande iakttagelser är
På ett sätt som är ovanligt i en svensk poli- att reaktioner framför allt tycks provoceras
tisk kontext, som brukar beskrivas som präg- fram när kampanjerna ifrågasätter för män
lad av idéer om samarbete, konfliktfrihet och väsentliga (makt)relationer. Vi fokuserar där-
jämlikhet likväl som jämställdhet och harmo- för särskilt relationerna mellan män och andra
ni mellan könen, kom här könspräglade mot- män, mellan män och politik, mellan män och
sättningar till ett starkt uttryck.8 "Vi trampa- barn och mellan män och "Nationen". Detta
de i ett getingbo", konstaterar en i arbets- innebär att vårt analytiska perspektiv handlar
gruppen. 9 Men vad handlade denna ilska om? om att se hur konstruktioner av familj, politik
Hur kom det sig att en grupp myndighetsan- och nation samtidigt upprättar maktrelatio-
ställda tjänstemän med hjälp av några affi- nen mellan kvinnor och män.
scher i tunnelbanan kunde provocera fram så På detta sätt anknyter vi till en feministisk
mycket upprördhet och hat? Och hur kunde statsvetenskaplig tradition som analyserar hur
det entusiastiska påhejandet och stödet för de politik präglas av och baseras på en grundläg-
första kampanjerna vändas till det avståndsta- gande könsordning samt problematiserar
gande och den aggression som visade sig i relationen mellan manlighet och politik. Cen-
reaktionerna på kampanjen om barn? trala frågor handlar om vilka möjligheter
kvinnor och män har att agera som politiska
Politikens gränser subjekt, hur medborgarskap könas och hur
Operation Kvinnofrid är ett myndighetssa- relationen mellan kropp, sexualitet och politik
marbete i Stockholms län som startade 1996 ska förstås.10 Vår analys bottnar också i den
och som pågår alltjämt. En rad aktiviteter på senare år växande diskussionen om hur
1041 Kvinnovetenskaplig tidskrift 10 .06
skapandet av kön flätas samman med kon- Kön, makt och våld i politiken
struktioner av det nationella. Här problemati- Inom Operation Kvinnofrid definieras mäns
seras bland annat hur det onda och det icke våld mot kvinnor som en jämställdhets- och en
önskvärda, så som kvinnoförtryck, ständigt könsmaktsfråga.T4 Detta sätt att tala om
förläggs till "de andra". I denna litteratur dis- kopplingen mellan mäns makt över kvinnor
kuteras också hur formerandet av nationella och det våld som män utsätter kvinnor för
identiteter innebär att kvinnor fråntas hand- gjorde på allvar intåg i den svenska politiska
lingsutrymme och att män beskrivs som såväl diskussionen med den statliga utredningen
kvinnornas som nationens beskyddare.11 Kvinnofrid (SOU 1995:60). Men även om
Vi grundar vår analys på tre typer av empi- mäns våld mot kvinnor allt oftare beskrivs
riskt material, till vilka vi ställer olika slags som sammanhängande med en strukturell
frågor. För det första diskuterar vi hur inne- könsmaktordning, så diskuteras och hanteras
hållet i kampanjernas budskap presenteras. mäns våld mot kvinnor ofta som ett problem
Grundfrågan här gäller: Vilka föreställningar utan strukturella maktinslag. Våldet formule-
om kön, könsrelationer och våld förmedlas? ras då antingen som ett icke-problem, eller
På vilket sätt kan man säga att dessa budskap som ett problem som handlar om ett begrän-
utmanar - eller befäster - etablerade föreställ- sat antal avvikande individer. Många forskare
ningar om kön och våld? För det andra gör vi har visat hur våldet ständigt tolkas om: det
en genomgång och en analys av de reaktioner görs till en fråga om social klass, alkoholism,
på kampanjerna som kommit i form av debat- psykisk sjukdom eller "kultur" snarare än till
tartiklar, insändare och brev/e-post riktade till en fråga som relateras till en ojämlik könsord-
företrädare för kampanjen.12 Vad är det som ning.15 Detta hänger också samman med att
väcker reaktioner, som gläder, upprör eller kvinnors erfarenheter och livsvillkor inte til-
provocerar? När hejar man på och när uppstår låts utgöra grunden för ett legitimt politiskt
motstånd mot kampanjernas budskap? Vad intresse, som statsvetaren Maria Wendt visar i
säger detta om det offentliga samtalets gränser sin avhandling. Kvinnors krav på kroppslig
- vad är "tillåtet" och "förbjudet" att säga i integritet tenderar att uppfattas som irrelevan-
dagens Sverige när det gäller mäns våld mot ta eller som utslag av (odemokratiskt) sär-
kvinnor? För det tredje har vi, främst som ett intresse. Kraven framstår inte som politiskt
komplement till analyserna av text och bild- legitima förrän de formuleras på ett så "all-
material, gjort ett antal intervjuer med perso- mänt" sätt att de kan förstås som gynnande
ner som har arbetat med kampanjen. Avsikten även män.16
var att få en större förståelse för kampanjernas Sociologerna Christine Bender och Carin
syfte och utformning. Här har vi koncentrerat Holmberg har i flera studier visat hur mäns
oss på personer som varit direkt involverade i våld mot kvinnor tenderar att bagatelliseras,
det praktiska arbetet, i huvudsak personer osynliggöras och underprioriteras på lokal
från olika myndigheter i arbetsgruppen.13 nivå.T7 Samma slags brister tydliggörs också i
Viktiga frågor här var: Vad ville man uppnå en statlig utredning om centrala myndigheters
med de olika kampanjerna? Hur uppfattade insatser. Frågan tilldelas minimalt med resur-
och tolkade man de olika reaktioner som kam- ser, det brister i institutionalisering, och för-
panjerna väckte? ståelser av vad våldet handlar om spretar åt en