Risk och bejakande

224 Pages·2009·1.24 MB·Swedish

by  Alger Klasson

Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 9
Linköping Studies in Behavioural Science No. 141

Risk och bejakande

Sexualitet och genus i sexualupplysning

och sexualundervisning i TV

Eva Bolander

Department of Behavioural Sciences and Learning
1
Pedagogiskt arbete (Pedagogic Practices) är ett tvärv etenskapligt fält inom det utbildningsvetenskapliga
området, som integrerar olika discipliner för att ge ett nytt perspektiv på olika aspekter av pedagogers
arbete och institutioners roll i samhället, i första han d skola och undervisning. Fältet är knutet till
lärarutbildningens och skolans verksamhet.

Forskarskolan Pedagogiskt arbete är ett led i ett långsiktigt arbete vid Linköpings universitet med att
byg ga upp en ny forskningsorganisation och samtidigt förändra och forskningsanknyta
lärarutbildningarna. Det som vi idag ser som Pedagogiskt arbete, och den forskningsverksamhet som

det förknippas med, initierades 1995 inom den dåvarande filosofiska fakulteten, och syftade bland

annat till att stärka verksamheten inom lärarutbildningen. Forskningen och forskarutbildningen inom

det utbildningsvetenskapliga området kännetecknas av koncentration på samhällsrelevanta
fors kningsprogram som kräver samarbete över ämnes- och fakultetsgränser. Forskarutbildningen
orga niseras oftast i forskarskolor. http://www.ibl.liu.se/dipa/forskarutbildning

Eva Bolander

Risk och bejakande
Sexualitet och genus i sexualupplysning
och sexualundervisning i TV

Copyright © Eva Bolander
Omslag: Mårten Mellberg och Martin Pettersson
Tryck: UniTryck, Linköping, 2009

Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 9
ISBN 978-91-7393-685-9
ISSN 1653-0101

Linköping Studies in Behavioural Science No. 141
ISSN 1654-2029

Distribueras av:
Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Linköpings universitet
S-581 83 Sweden

2
Förord

Åren på forskarutbildningen har varit intressanta, lärorika och roliga men
också påfrestande. Att skriva avhandling visade sig vara svårare än vad jag
hade trott. Nu är arbetet klart och för det jag har många att tacka. När jag
började forskarutbildningen var det med ambitionen att skriva en avhandling
om sex- och samlevnadsundervisning. Jag var intresserad av hur sådan
undervisning organiseras, dess status, läromedel och elevers uppfattningar
om undervisningen, för att nämna några aspekter. Eftersom ett forskningspro-
jekt måste avgränsas väl för att kunna genomföras (inom något sånär rimlig
tid) blev jag snart varse om att det inte gick att undersöka allt som föreföll
relevant. I arbetet med att välja inriktning och avgränsa studien på ett
lämpligt sätt fick jag mycket betydelsefull hjälp av min handledare Bengt-
Göran Martinsson. Tack B-G, inte minst för att du har orkat läsa,
kommentera och diskutera alla utkast och ”embryon” till kapitel som
producerats under dessa år. Dina synpunkter har varit till mycket stor hjälp.
En annan person som varit helt avgörande för att avhandlingen nu är färdig är
min biträdande handledare Eva Reimers. Tack Eva för att du med skarp blick
och ett intresse för teoretiska frågor har läst, kommenterat och diskuterat
mina texter.
Under forskarutbildningen har avhandlingsmanuset granskats vid ett
antal seminarier. Vid två av dessa tillfällen, 60 %- och 90 %-seminariet,
bidrog granskarna Christian Svensson Limsjö respektive Anna Sparrman med
värdefulla synpunkter som hjälpte mig att ge studien en tydligare riktning.
För detta ska ni ha ett stort tack.
Jag önskar förstås också tacka alla före detta och nuvarande kollegor vid
forskarskolan Pedagogiskt arbete i Linköping. Tack för alla synpunkter vid
seminarier, alla trevliga fikastunder och roliga fester! Här vill jag särskilt
tacka Ronny Högberg, Anna Johnsson Harrie och Pär Widén. Vi började
forskarutbildningen samtidigt och har följts åt genom kurser och
avhandlingsskrivande samt i olika omgångar delat en rad olika kontor. Det
har blivit en hel del samtal, arbetsrelaterade och inte, genom åren. Tack för
att ni har gjort arbetet roligare. Tack också Susanna och Katarina Ayton för
att ni språkgranskade den engelska sammanfattningen.
Många vänner och kollegor utöver de hittills nämnda har diskuterat
avhandlingen med mig och många vänner har hjälpt till att påminna om att
det finns andra saker i livet förutom avhandlingsskrivandet. För det vill jag
till er rikta ett kollektivt tack. Två vänner som på ett påtagligt sätt inverkat
positivt på min skrivprocess är Anna Bredström och Sofia Wistus. Tack Anna
3
för alla intressanta och roliga samtal och för att du tagit dig tid att läsa och
kommentera mina texter. Dina synpunkter och ditt stöd är mycket uppskattat.
Tack Sofia för vårt ständigt pågående samtal om alla aspekter av
forskarutbildning och avhandlingsskrivande, men förstås också om livet
utanför universitetet. Nu är det äntligen slutpratat om mitt avhandlingsskri-
vande. Tack för all uppmuntran och all hjälp. Jag önskar också särskilt tacka
Janicke Andersson, Jenny Bengtsson, Peo Hansen och Magnus Nilsson, som
alla bidragit med viktiga synpunkter och glada tillrop.
Avslutningsvis önskar jag tacka mina föräldrar Maria och Lennart
Bolander och min syster Anna Strömberg med familj. Ni har lyssnat och
uppmuntrat och aldrig uttryckt några tvivel om att jag skulle lyckas avsluta
detta projekt. Nu lovar jag att komma och hälsa på er oftare. Sist men inte
minst riktar jag mitt hjärtligaste tack till Mårten Mellberg. Tack Mårten för
att du på alla sätt har varit ett fantastiskt stöd.

Eva Bolander, februari 2009.

4
Innehåll:

1. INLEDNING..........................................................................................................9
UPPLYSNING OCH UNDERVISNING OM SEXUALITET...............................................11
Skolans sex- och samlevnadsundervisning......................................................13
Tidig upplysning och undervisning i radio och TV.........................................14
Kritik mot dagens samlevnadsundervisning och media som hot.....................16
SEXUALUPPLYSNING I TV – EN BROKIG GENRE.....................................................19
EDUTAINMENT......................................................................................................22
RISK OCH BEJAKANDE...........................................................................................23
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...........................................................................26
Disposition.......................................................................................................27
2. STUDIER OM LÄROMEDEL I SEX OCH SAMLEVNAD..........................29
TV OCH LÄRANDE OM SEX OCH SAMLEVNAD........................................................31
TV-program med en didaktisk ambition..........................................................35
Utbildningsprogram som Utbildningsradion och motsvarande.......................38
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, MATERIAL OCH METOD..........41
DISKURSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER.............................................................41
GENUS OCH DEN HETEROSEXUELLA MATRISEN.....................................................45
Heteronormativitet...........................................................................................49
Rangordning av sexuella identiteter och praktiker..........................................49
MATERIAL.............................................................................................................52
Stop! om sex....................................................................................................53
Stop!................................................................................................................54
Ramp – om kropp, själ och hälsa....................................................................55
Fråga Olle........................................................................................................55
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT........................58
Inledande sondering.........................................................................................60
Korpustematisk analys.....................................................................................61
Innehållsanalys................................................................................................62
Näranalys av teman.........................................................................................65
Transkription och deskription..........................................................................66
4. SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER – EN HETEROSEXUELL
ANGELÄGENHET.................................................................................................68
5
STI OCH FOLKHÄLSOUPPLYSNING.........................................................................70
”Målgruppen ungdomar” och kondomanvändade...........................................72
FAKTA OCH SKRÄMSEL.........................................................................................73
SMITTAN FINNS NÅGON ANNANSTANS?.................................................................77
KONDOMEN SOM EN BESVÄRLIG SJÄLVKLARHET..................................................81
Öppet motstånd mot kondomen.......................................................................83
INFORMATION PÅ OLIKA NIVÅER...........................................................................89
KONDOMEN SOM SJÄLVKLARHET?........................................................................90
DISKUSSION..........................................................................................................94
Sexuella praktiker och samlaget som norm.....................................................95
5. PORNOGRAFI SOM GRÄNSMARKÖR........................................................99
BEGREPPET PORNOGRAFI....................................................................................101
RADIKALFEMINISM OCH PORNOGRAFI.................................................................102
KRITIK MOT DEN RADIKALFEMINISTISKA POSITIONEN.........................................103
Pornografi och sexradikal feminism..............................................................104
DEBATTEN ISCENSATT........................................................................................105
PORNOGRAFI SOM RISK.......................................................................................111
Pornografi och sexuella praktiker..................................................................120
OLIKA SLAGS PORNOGRAFI?................................................................................133
Pornografi som medel för bejakande av sexualiteten....................................133
DISKUSSION........................................................................................................138
Könade gränser..............................................................................................139
6. HOMOSEXUALITET OCH SÄRSKILJANDETS LOGIK.........................141
GARDEROBEN SOM METAFOR..............................................................................145
Inifrån-utifrån, olika-lika...............................................................................149
SMÅSTAD-STORSTAD..........................................................................................156
Undersökande journalistik och en medveten hållning...................................163
OMVÄND UTPEKNING?........................................................................................169
UTAN UTPEKNING...............................................................................................172
DISKUSSION........................................................................................................175
7. AVSLUTANDE DISKUSSION........................................................................180
TEMATISERING REPRODUCERAR SÄRSKILJANDE..................................................182
DUBBELTYDIGHET..............................................................................................183
FÖRESTÄLLNINGAR OM ”KILLAR” OCH ”TJEJER” OCH SEXUELL LUST..................184
NORMALT OCH MER NORMALT ÄN ANNAT..........................................................188
6
SAMLAGSNORMEN..............................................................................................189
VISUALISERING AV DET ”ANNORLUNDA”: FÖRÄNDRING, STAGNATION ELLER
FÖRSTÄRKNING AV NORMEN?..............................................................................190
SKOLAN SOM REFERENSPUNKT...........................................................................194
EDUTAINMENT – MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR.......................................196
Avslutande reflektioner.................................................................................197
REFERENSER:....................................................................................................201
SUMMARY...........................................................................................................217

7
8
KAPITEL ETT

Inledning

Vem minns inte sexualundervisningen i skolan? Tjejernas ändlösa
fnissande, killarnas gutturala hojtanden och en åldrande biologilärarinna
som tyckte det var lika pinsamt att trä en kondom över en plastpenis som
eleverna. Sexualiteten reducerad till en genant oundviklighet som leder till
oönskade graviditeter och läskiga sjukdomar. I dag är behovet av bra
sexualundervisning större än någonsin. Löpsedlarna skriker om större
bröst, bästa ställningarna, otrohetens lockelse. Porrfilmer visas dagligen på
tv och ger fjortonåringarna en mycket märklig bild av vad ett samlag är.
Den som nån gång läser frågespalterna i ungdomstidningarna vet att
många tjejer i dag känner press på sig att ställa upp på allt i alla lägen,
medan killarna tror sig vara för små, för snabba, för spinkiga, för sneda
(Svenska Dagbladet, 2002-04-15).

Sexundervisningen får underkänt. Elever lär sig mest från tv-serier,
tidningars rådgivningsspalter och porr enligt BO:s enkät (Svenska
Dagbladet, 2004-03-31).

Under arbetet med föreliggande avhandling har jag, såväl privat som genom
dagspress och andra medier, stött på många berättelser om skolans sex- och
samlevnadsundervisning. Inte sällan har berättelserna liknat den beskrivning
som ges i det första ovanstående citatet. Skolans sex- och samlevnadsunder-
visning är ett område som med jämna mellanrum genererar debatt eller är
föremål för politisk intervention. Undervisningen eller i vissa fall bristen på
undervisning problematiseras från en rad olika håll, från intresseorganisatio-
ner som Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksförbundet för
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), från
statliga instanser som Skolverket, politiker från både höger och vänster,
läromedelsförfattare och debattörer.
Det är emellertid inte enbart skolans undervisning som problematiseras.
Kritiken mot skolans undervisning paras ofta med en oro över att ungdomar
”lär” sig om sex även från andra håll. Det är då i huvudsak olika medier som
9
pekas ut som problematiska informationskällor. I det andra citatet ovan
kommenteras en undersökning om ungdomars informationskällor i sex- och
samlevnadsfrågor i början av 2000-talet. I citaten framkommer två
föreställningar, för det första att skolan tappat mark mot andra informations-
källor och för det andra att detta utgör ett problem. Inte minst aktualiseras
dessa föreställningar i relation till pornografins inverkan på ungdomar, där
det framhålls att skolan misslyckats med att ge ”motbilder” till denna (t. ex. i
Aftonbladet, 2002-03-18; Svenska Dagbladet, 2000-04-04).
Formuleringar av detta slag kan sägas ge uttryck för en oro för att
informell undervisning, i betydelsen kunskap hämtad från olika medier,
syskon och kompisar (Holland et al, 1998/2004:51; Buckingham & Bragg,
2004:53) tar över ansvaret för sexualupplysning från den formella, i
betydelsen den undervisning som skolan tillhandahåller.
De brittiska forskarna David Buckingham och Sara Bragg (2004:61)
betraktar ungdomars kunskap (eller okunskap) om sexualitet som ett
bricolage, där förståelse sätts samman genom budskap från en rad olika håll,
som skola, medier, föräldrar och kamrater. I den svenska debatten är det i
huvudsak skolans undervisning som lyfts fram som önskvärd arena för
sexualupplysning, medan informella kanaler problematiseras. Emellertid
bortser man då vanligtvis ifrån att den informella undervisningen även
existerar i form av medier som har en uttalad ambition att upplysa om
sexualitet. I föreliggande studie handlar det därför om att delvis flytta blicken
mot en annan del av det som kan ingå i bricolaget, från skolans undervisning
till upplysning och undervisning om sexualitet i TV, för att studera vad
informell sexualundervisning kan bestå av. Här undersöks olika typer av TV-
program om sexualitet som på olika sätt tangerar gränserna mellan informellt
och formellt. Närmare bestämt handlar det om Utbildningsradion, som har en
fot i det formella genom att programmen ska fungera som kompletterande
läromedel i skolan och en fot i det informella genom att de sänds i public
service och till sin form och innehåll uppvisar stora likheter med andra
ungdomsprogram (Wallengren, 2005). Det handlar också om sexualupplys-
ning i kommersiell television, som genom den uppdelning som presenterats
ovan placerar sig i det informella. Konkret undersöks serierna Stop! om sex
(1998), Stop! (2001) och Ramp (2003) producerade av Utbildningsradion
samt Fråga Olle (2003-2004), som sänds i Kanal 5.
Studiens övergripande syfte är att undersöka hur sexualupplysning och
sexualundervisning i public service och kommersiell TV utformas och vad
den innehåller. Ett mer specifikt syfte presenteras i slutet av detta kapitel.

10