Rapport Inlaga Luleå farled.indd

34 Pages·2016·13.74 MB·Swedish

SJÖHISTORISKA MUSEET
ARKEOLOGISK RAPPORT NR 2016:1
Luleå nya farled
Luleå nya farled
Sjöhistoriska museet (som är en del av Statens maritima museer) utförde i augusti 2015 en
Marinarkeologisk utredning, etapp 1 och 2
arkeologisk utredning etapp 1 i form av en sonarkartering i Luleå. Sjöhistoriska museet utförde
sedan i oktober 2015 en arkeologisk utredning, etapp 2, i form av dykbesiktningar. Utredning-
Luleå hamn och farled
arna genomfördes med anledning av Sjöfartsverkets planerade muddringar i far lederna in till
Luleå samt dumpning av muddermassor i ytterområden.
Fastigheterna Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl .
Dykbesiktningarna på utvalda indikationer i etapp 2 resulterade i att en fornlämning (ID16)
konstaterades. Det är en mindre fartygslämning, som bedömdes vara från tidigt 1800-tal och Luleå och Nederluleå socken
utgör således fornlämning. Luleå kommun
Norrbottens län
National Maritime Museum (which is part of the National Maritime Museums) has in August
2015 conducted an archaeological investigation phase 1 in the form of a side scan sonar Mikael Fredholm
survey in Luleå. In October 2015 the National Maritime Museum conducted an archaeological
investigation phase 2, in the form of diving investigations on the sonar indications. The
investigations where carried out due to the Swedish Maritime Administrations planned
dredging in the Luleå shipping route and dumping of dredging lots in the outer areas.
The diving investigations in Phase 2 resulted in one wreck (ID16) classifi ed as an ancient
monument. It is a smaller vessel, which was considered to be from the early 1800s and thus
constitutes an ancient monument.
Box 27131
102 52 Stockholm
Tfn: 08-519 549 00
www.sjohistoriska.se
ISSN 1654-4927
en del av STATENS MARITIMA MUSEER

Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
SJÖHISTORISKA MUSEET
ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:1
Luleå nya farled
Marinarkeologisk utredning, etapp 1 och 2
Luleå hamn och farled
Fastigheterna Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl.
Luleå och Nederluleå socken
Luleå kommun
Norrbottens län
Mikael Fredholm
1
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Sjöhistoriska museet
en del av Statens maritima museer
P.O. Box 27131
SE-102 52 Stockholm
Tel [phone]
www.sjohistoriska.se
www.maritima.se
Sjöhistoriska museet är miljöcertifierat enligt ISO-14001.
Den här rapporten är tryckt på miljövänligt, FSC-certifierat papper utan optiska vitmedel (OBA),
tillverkat på ett koldioxidneutralt pappersbruk.
© 2016 Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
ISSN 1654-4927
Kart- och ritmaterial Författaren.
Layout och grafisk form Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild.
Omslagsbild Sonarbild och foton av ID 16. Foto: Patrik Höglund. © Sjöhistoriska museet.
Tryck Arkitektkopia, Stockholm 2016.
Kartor © Lantmäteriet och Sjöfartsverket.
2
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsens beteckning: 431-7329-2015 och -5 till -30 m.ö.h
431–11790–2015. Koordinatsystem: SWEREF 99 TM
Statens maritima museers dnr: 5.3.1–2014-701 Koordinater för etapp 2 återfinns i bilaga 2:
och 5.3.1–2015-1089. Sjökort: 4101 och 414.
Statens maritima museers projektnummer: Dokumentationshandlingar: Rapporten förvaras
2080199 och 2081104. på SAMLA på RAÄ, Stockholm och övriga
Uppdragsgivare: Sjöfartsverket. handlingar på Sjöhistoriska museets arkiv i
Orsak till utredningen: Utbyggnad av farled. Stockholm.
Kommun: Luleå. Förvaring av digitalt dokumentationsmaterial:
Socken: Luleå och Nederluleå socken. Video, stillbildsfotografier och digitala rit-
Landskap: Norrbotten. ningar förvaras digitalt på Statens maritima
Län: Norrbotten. museers servrar. Samtlig lagring är redun-
Fastigheter: Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl. dant och backupkopior förvaras på fysiskt
Undersökningstyp: Arkeologisk utredning, etapp skild plats från huvudlagringen. Hårdvaran
1 och 2. till lagringen byts ut med 3 till 4 års mel-
Typ av fornlämningsobjekt: Fartygs-/båtlämning. lanrum för att upprätthålla feltolerans och
Tillfälligt ID på fornlämning: ID 16. rätt lagringskapacitet. Vid den digitala han-
Dateringar: 18–1900-tal (typologisk datering). teringen av dokumentationsmaterialet och
Fältdagar och varaktighet: rapportframställningen har följande pro-
Etapp 1: 80 tim. (2 personer i 4 gramvaror använts: Esri ArcMap
dagar), 2015-08-24 till 2015-08-27 N E 10.3, Microsoft Word 2007, Photo
(restid ingår ej). 1 7269910 836372 Shop CS3, Deep View 4 m.fl.
Etapp 2: 72 tim. (3 personer i 3 da- 2 7270460 838639 Arkiverade dokument och handling-
3 7268979 840069
gar), 2015-10-19 till 2015-10-22 ar: Sonardata: arkiveras på Statens
4 7277566 844406
(restid ingår ej). maritima museers servrar (antal filer:
5 7279003 844793
Antal rapportdagar: 211 st, total storlek 709 Mb).
6 7278903 845732
Etapp 1: 5 arbetsdagar (40 tim.) Fotografier: 10 st. fotografier arkive-
7 7278295 848617
Etapp 2: 7 arbetsdagar (56 tim.) ras i databasen PRIMUS på Statens
8 7280561 845699
Undersökningsledare: Mikael Fred- 9 7282662 842482 maritima museer. Fotonr:
holm (etapp 1) och Jens Lindström 10 7283402 843930 Fo 223012DIG- 223021DIG (se även
(etapp 2) 11 7285536 839476 bilaga 3).
Rapportansvarig: Mikael Fredholm. 12 7288321 836569 GIS/mätdata: arkiveras på Statens
Deltagare: Mikael Fredholm, Jens 13 7288144 834269 maritima museers servrar.
14 7289007 832553
Lindström, Jim Hansson och Pat- Etapp 1: (antal filer: 42 st., total stor-
15 7289106 831395
rik Höglund. lek 12 Mb). Etapp 2: (antal filer: 52
Undersökt yta: 15 000 000 m². Centrumkoordinater för ut- st., total storlek 29 Mb).
Undersökningens m.ö.h: redningsområden etapp 1: Fynd: inga fynd tillvaratogs.
3
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Innehåll
Tekniska och administrativa uppgifter 3
Innehåll 4
Sammanfattning och bakgrund 5
Kulturmiljö och historik 7
Tidigare undersökningar 8
Utredningens syfte, metod och genomförande 9
Resultat 11
Diskussion och utvärdering 17
Referenser 18
Bilagor
1 Kartor, tabell och sonarbilder på sonarindikationer etapp 1 19
2 Sonarbilder och foton på dykbesiktigade sonarindikationer etapp 2 27
3 Fotolista 31
4
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Sammanfattning och bakgrund
Sammanfattning Bakgrund
Sjöhistoriska museet (som är en del av Statens I Luleå hamn och farled planerar Sjöfartsverket att
mari tima museer) utförde i augusti 2015 en ar- muddra samt i vissa områden deponera mudder-
keologisk utredning etapp 1 i form av en sonar- massor. En förstudie utfördes av Sjö historiska
kartering. Syftet med utredningen var att lokali- museet 2014. Förstudien bestod av analys av
sera enskilda objekt/indikationer som kan utgöra multibeam-data, som vid granskningen ansågs
fornlämningar. Sjöhistoriska museet utförde sedan vara av för låg upplösning för att kunna utföra en
i oktober 2015 en arkeologisk utredning, etapp 2, i arkeologisk utvärdering (Lindström 2014b). Läns-
form av dykbesiktningar. Syftet med utredningen styrelsen i Norrbottens län beslutade därför att det
etapp 2 var att fastställa om utvalda sonarindi- skulle utföras en arkeologisk utredning etapp 1 i
kationer utgjorde fornlämningar. Utredningarna form av en kompletterande sonarkartering med
genomfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Norr- efterföljande sonaranalys. Utredningen etapp 1
bottens län med anledning av Sjöfartsverkets pla- utfördes under vecka 35-2015. Efter utredningen
nerade muddringar i farlederna in till Luleå samt etapp 1 beslutade länsstyrelsen att en arkeologisk
dumpning av muddermassor i ytterområden. utredning etapp 2 skulle utföras på tretton utvalda
Dykbesiktningarna på utvalda indikationer i sonarindikationer. Utredningen etapp 2 utfördes
etapp 2 resulterade i att en fornlämning (ID16) under vecka 43-2015.
konstaterades. Det är en mindre fartygslämning,
som bedömdes kunna vara från tidigt 1800-tal och
utgör således fornlämning.
5
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Fig. 1. Översiktskarta över Luleå och Norrbottens län med utredningsområdena i etapp 1 och dykbesiktigade objekt i etapp 2 markerade.
Karta: © Lantmäteriet. Bearbetad av Mikael Fredholm, Sjöhistoriska museet. Skala 1:200 000.
6
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Kulturmiljö och historik
Städerna utmed Norrlandskusten har i alla tider Av de varor som fördes in till Luleå var särskilt
varit beroende av sjöfarten för sin försörjning. spannmål, hampa och salt viktiga. De utgående
Innan järnvägen byggdes i slutet av 1800-talet varorna dominerades av strömming, lax, torrfisk,
var dessa städer delvis isolerade under vintermå- smör, skinn, tjära, och trävaror.
naderna då isen låg på Bottenviken. Sjöfartens Med tanke på den stora roll som sjöfarten spe-
utveckling längs Norrlandskusten är präglad av lat för Luleås utveckling, framförallt innan järn-
den kraftiga landhöjningen och detta syns främst i vägen kom till staden är kunskaperna om Luleås
kustområden med flack låglänt terräng och grun- tidiga sjöfartshistoria bristfällig.
da skärgårdar. På grund av landhöjningen flytta- De enda kända, möjliga lämningarna (FMIS-
des Luleå redan under mitten av 1600-talet från objekt) i eller nära utredningsområdena består av
sitt medeltida läge i nuvarande Gammelstad, till RAÄ Luleå 11, som är en ”geofysisk observation”,
sitt nuvarande läge vid Luleälvens utlopp. RAÄ Luleå 15 är en fyndplats för bärgat stock-
Från 1696 finns det en beskrivning, som upp- ankare och RAÄ Luleå 17 är en förlisningsuppgift
rättats genom Luleås borgmästare på begäran av för skeppet Oscar av Slite, som ska ha förlist 1878
Erik Dahlberg till dennes verk Suecia Antiqua et (figur 2). Barkskeppet Oscar ska ha blivit skadad
Hodierna. Där beskrivs den nya stadens läge och av is och förlist söder om det norra inloppet till
bland annat omnämns den djupa och skyddade Luleå, men Oscar har ännu inte kunnat lokaliseras
hamnen norr om staden, nuvarande Norra hamn. (Westerdahl 1987:26).
7
Sjöhistoriska museet
Arkeologisk rapport 2016:1
Tidigare undersökningar
Få fartygslämningar har blivit föremål för arkeo- varit föremål för några arkeologiska undersök-
logiska undersökningar i Luleå kommun och inga ningar. I oktober 2010 utförde Sjöhistoriska mu-
större systematiska inventeringar hade gjorts i far- seet en arkeologisk undersökning av fartygsläm-
vattnen som omger Luleå. ningen i Norra hamn. Undersökningarna resulte-
År 1935 grävdes det så kallade Kallvikenvraket rade i en skalenlig planritning över vraket och en
ut. Det påträffades på land i den försvunna Kall- dendrokronologisk datering till sekelskiftet 1700.
viken vid Kallax (RAÄ Nederluleå 688:1). Det Vraket representerar troligen en lokal byggnads-
klinkbyggda skeppet längd uppskattades till att ur- tradition och det var sannolikt en skuta eller möj-
sprungligen ha varit cirka 12 meter och har 14C- ligtvis krejare, beroende på om fartyget förde två
daterats till sen medeltid (kalibrerat medelvärde eller tre master (Lindström 2014a).
1456 ±47.) Troligen har detta fartyg varit en kust- Sjöhistoriska museet utförde år 2014 en för-
farkost, stort nog att segla söderut mot exempelvis studie inför de planerade muddringarna av Luleå
Stockholm (Westerdahl 2014: 200). farled samt deponering av muddermassor i Luleå
I samband med uppförandet av Stålverk-80 på skärgård. Förstudien omfattade en granskning
1980-talet gjorde Sjöhistoriska museet en marin- av multibeamdata samt en begränsad arkiv- och
arkeologisk utredning av de vattenområden som kartstudie och resulterade i att totalt 50 indika-
skulle beröras av exploateringarna. Utredningen tioner på möjliga fornlämningar eller övriga kul-
utfördes i samarbete med en lokal sportdykar- turhistoriska lämningar påträffades. Sju av dessa
klubb. Vid undersökningarna påträffades inget av bedömdes vara möjliga delar av, eller hela fartygs-
antikvariskt intresse (Lindström 2010:6). lämningar. Merparten av indikationerna utgörs av
Vid Sjöhistoriska museets besiktning och so- enstaka mindre objekt. I några områden var upp-
narkartering år 2009 av en fyndplats för ett stock- lösningen på erhållen multibeamdata för låg för
ankare påträffades inget som skulle kunna utgöra att kunna användas för arkeologisk utvärdering
resterna efter det tidigare nämnda skeppet Oscar (Lindström 2014b).
(Lindström 2010:7).
Inga vrak (i vattnet) hade innan Sjöhistoriska
museets undersökningar av vraket i Norra Hamn
8