Rapport 5624

345 Pages·2006·1.46 MB·Swedish

Underlagsrapporter
till regeringsuppdraget
om bly i ammunition
RAPPORT 5624 • OKTOBER 2006
Underlagsrapporter
till regeringsuppdraget
om bly i ammunition
Rapportsammanställningen har upprättats av
Christer Pettersson
projektledare delprojekt 1
i konsekvensutredningen bly och ammunition
För innehållet i dessa rapporter ansvarar respektive författare.
NATURVÅRDSVERKET
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: [phone], fax: [phone]
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5624-7.pdf
ISSN 0282-7298

Elektronisk publikation
© Naturvårdsverket 2006
Tryck: CM Digitaltryck AB, Bromma 2006
Layout: Press Art
Förord
Konsekvensutredningen bly i ammunition
och andra varor
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen(KEMI) fick 2005-06-30 i upp-
drag att utreda konsekvenserna av de kommande förbuden mot ammunition
som innehåller bly vid jakt och målskytte. Myndigheterna fick också uppdra-
get att utreda användningen av bly i varor och produkter samt lämna förslag
till de regleringar som är mest angelägna för att uppnå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö med avseende på blyanvändning i varor och produkter.
De båda myndigheterna beslöt att genomföra uppdragen tillsammans. En
huvudprojektplan upprättades och en huvudprojektledare från respektive
myndighet utsågs; Erik Westin från Naturvårdverket och Erik Gravenfors
från KEMI.
Arbetet har utförts i fyra delprojekt samt ett antal styrgruppsmöten och
referensgruppsmöten (berörda intresseorganisationer).
I delprojekt 1 (Avveckla bly i ammunition) har förutom delprojektledaren
Christer Pettersson, Naturvårdsverket, arbetat två myndighetsrepresentanter
(genom s.k. myndighetsöverenskommelse) samt externa konsulter. Projektdel-
tagarnas koppling till respektive strecksatser i regeringens uppdrag har under
utredningens gång delvis gått in i varandra jämfört med vad som står i
respektive konsults avtal. Alla i delprojekt 1 deltagande har dock varit över-
ens om att detta varit nödvändigt för att kunna fullgöra uppdraget under den
tid som regeringen föreskrivit.
I första hand har respektive part arbetat med följande strecksatser:
Ulf Qvarfort (FOI):
• Faktisk miljöpåverkan av blyammunition idag och på längre sikt i rela-
tion till övriga spridningskällor av bly
Christer Holmgren (sakkunnig):
• Tillgänglighet till godtagbara alternativ till blyammunition som är accep-
tabla ur etisk, ekonomisk, säkerhetsteknisk och miljömässigt perspektiv
idag och på längre sikt
• Socioekonomiska effekter som kan hänföras till förvaltningsåtgärder för-
anledda av bestämmelser i vapenlagstiftningen
• Ekonomiska konsekvenser som kan uppstå vid bruk av alternativ till bly-
3
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
ammunition som genom sin hårdhet eller kemiska egenskaper kan ge
skador på skog
Rikard Södergren (sakkunnig):
• Redovisning, prisbild på alternativhagel och tillgång på lämpliga metaller
samt avskjutning av vilt i olika miljöer och mängden bly vid hageljakt
• Ekonomiska och praktiska konsekvenser för träningsskytte för jakt
Torsten Mörner (SVA) och Bengt O Röken (chefsveterinär, Kolmården):
• Andra konsekvenser som kan uppstå bl a i jaktens effektivitet vad gäller
djurskydd och reglering av viltstammar
Janne Kjellsson och Peter Norberg (sakkunniga):
• Effekter för frivilliga skytterörelsen vad avser kostnader och utövning
Effekter för skytteformer av kulturell och historisk karaktär
• Effekter för nationellt och internationellt sportskytte
• Ekonomiska och praktiska konsekvenser för träningsskytte för jakt
I delprojekt 2 och delprojekt 4 (Faktisk miljöpåverkan av bly i varor samt
luftdeposition av bly och annan spridning av bly) har förutom delprojekt-
ledare Kjell Johansson och Erik Westin, båda från Naturvårdsverket, arbetat
professor Bo Bergbäck, Högskolan i Kalmar, såsom konsult.
I delprojekt 3 (Kartläggning av bly i varor) har förutom Erik Gravenfors och
Kemikalieinspektionen, arbetat professor Bo Bergbäck, Högskolan i Kalmar,
såsom konsult.
För innehållet i dessa rapporter ansvarar respektive författare.
4
Innehåll
FÖRORD 3
INNEHÅLL 5
1. FAKTISK MILJÖPÅVERKAN AV BLY I AMMUNITION 7
1.1 Miljö- och hälsoriskbedömning av bly i skjutvallar 7
1.2 Bly, miljöeffekter och alternativ 27
1.3 Ersättningsmaterial för bly i ammunition 46
1.4 Spridning av bly från finkalibrig ammunition i olika miljöer
(exklusive bly i krut och tändsatser) 56
1.5 Ammunitionstyper samt alternativa material 64
1.6 Antal lossade skott/blymängd per ammunitionstyp samt försäljning 71
2. TILLGÄNGLIGHET TILL GODTAGBARA ALTERNATIV SAMT 81
EKONOMISKA KONSEKVENSER SOM ALTERNATIV TILL BLY
KAN FÖRORSAKA I SKOG SAMT SOCIOEKONOMISKA EFFEKTER
3 REDOVISNING PRISBILD PÅ ALTERNATIVHAGEL OCH TILLGÅNG 131
PÅ LÄMPLIGA METALLER SAMT SPRIDNING AV BLYHAGEL VID JAKT
3.1 Blykonsekvensutredningen delprojekt 1 131
3.2 Alternativhagel, utveckling, metaller och prisbild 134
4. REDOVISNING AV UTREDNING ANGÅENDE EKONOMISKA OCH 141
PRAKTISKA KONSEKVENSER FÖR TRÄNINGSSKYTTE FÖR JAKT
5. EKONOMISKA OCH PRAKTISKA KONSEKVENSER 153
FÖR IDROTTSSKYTTET
5.1 Sammanfattning av konsekvenserna för idrottsskyttet 153
5.2 Grundfakta för skytteorganisationerna 159
5.3 Konsekvenser för idrottsskyttet 177
5.4 Tillgång, utförande och kostnad för miljökulfång 194
5.5 Sammanfattning av dokumentation från World Symposium 204
on Lead in Ammunition (arr. WFSA)
5.6 Åtgärder vid nedläggning av skjutbanor 211
5.7 Kulfång som ska avvecklas 216
6. ALTERNATIVA KONSEKVENSER FÖR DJURSKYDD OCH 219
JAKTENS EFFEKTIVITET SAMT ERFARENHETER FRÅN
ANDRA LÄNDER SOM INFÖRT FÖRBUD
6.1 Jakt med kulvapen 219
6.2 Redovisning av myndighetsuppdraget till SVA rörande bly- 226
och alternativhagel vid jakt på fåglar och däggdjur.
5
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
7. FAKTISK MILJÖPÅVERKAN AV BLY I VAROR INKLUSIVE BLY 239
I AMMUNITION SAMT LUFTDEPOSITION AV BLY OCH ANNAN
SPRIDNING AV BLY
(Blykonsekvensutredningen delprojekt 2 och 4)
8. KARTLÄGGNING AV BLY I VAROR 271
(Blykonsekvensutredningen delprojekt 3)
9. EN BEDÖMNING AV DE HÄLSORISKER SOM KAN 307
UPPKOMMA EFTER EXPONERING FÖR BLY
10. ÖVRIGA RELEVANTA ASPEKTER 325
10.1 Konsekvensen för polis, tull och väktare 325
10.2 Bly i tändsatser och krut 328
10.3 Konsekvenser av polyaromatiska kolväten (PAH) 330
10.4 Alternativ till bly i olika produkter (samarbete med KemI) 333
10.5 Synpunkter på förordningen och uppdraget 339
6
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
1. Faktisk miljöpåverkan av bly
i ammunition
1.1 Miljö- och hälsoriskbedömning av
bly i skjutvallar
Av Nadja Lundgren, Thyrens och Ulf Qvarfort, FOI
Sammanfattning
I Sverige finns 400 000 – 500 000 skyttar som utövar verksamhet vid någon av
de ca 4000 skjutbanor som finns i landet (registrerade B och C-anläggningar)
eller de mindre oregistrerade banorna. Totalt beräknas 5000 – 10 000 civila
skjutbanor finnas i landet. Till detta kommer det stora antal militära områden
som använts för skjutverksamhet och som i samband med pågående förbands-
avveckling i många fall övergår i civil (oftast kommunal) ägo. Ca 1 procen av
Sveriges yta upptas dessutom av militära skjutfält av vilka några är nedlagda.
Riskbedömningsmodeller för främst förorenade områden har tagits fram
av Naturvårdsverket. Som underlag för riskklassning används uppgifter om
känslighet för människor och skyddsvärde för miljö samt föroreningarnas
farlighet, halt och spridningsförutsättningar. När den generella modellen inte
är tillämpbar kan en fördjupad riskbedömning göras. Som en del i en fördju-
pad riskbedömning ingår ofta att ta fram platsspecifika riktvärden, vilka
sedan jämförs med halterna på den aktuella platsen. Markanvändningen vid
skjutbanor skiljer sig i flera väsentliga delar från de typer av markanvändning
som Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för. Verksamheten i sig
begränsar dessutom viss exponering. Skjutbanor är företrädesvis lokaliserade
till samma typ av områden, i regel skogsmark. Det är därför motiverat att
utarbeta verksamhetsspecifika riktvärden för kulfång. Detta motiveras också
av det stora antalet områden med samma typ av verksamhet.
I föreliggande rapport har en sammanställning gjorts över de data som tagits
fram inom ramen för ett antal skjutvallsprojekt som behandlar Försvarsmaktens
kulfång. Utifrån resultaten har verksamhetsspecifika riktvärden för bly bestämts
för civila och militära kulfång. Riktvärdena ska skydda såväl hälsa som miljö.
Naturvårdsverkets generella modell för riskbedömning av förorenade
områden är svår att anpassa till platsspecifika förhållanden för markmiljö. En
jämviktsmodell har därför använts för skydd av marklevande organismer. I
denna har laktestdata från kulfång använts. Riktvärden för skydd av organis-
mer i ytvatten och hälsa beräknades med Naturvårdsverkets modell som
skickades på remiss 2005. Skjutbanor som används (aktiva) och nedlagda
7
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
skjutbanor har ingått i modellen med exponeringsvägar för människor. Skydd
av markmiljön styr riktvärdena för bly vid kulfång (2000 mg/kg TS), på mot-
svarande vis som i generella modellen. Riktvärdena för hälsa vid aktiva (5000
mg/kg TS) respektive nedlagda (6000 mg/kg TS) skjutbanor var relativt lika.
Användning av grundvatten som dricksvatten ingår inte i modellen. Ett antal
begränsningar redovisas.
En generell riskbedömning, motsvarande en fördjupad branschriskklass-
ning av kulfångssand baserad på prover som tagits från ett stort antal kulfång
har utförts. Huvuddelen av proverna, 3/4, översteg riktvärdet för markmiljö
vid kulfång. Riktvärdena för ytvatten i kulfångssand tangeras i ett par prover.
I 1/3 av proverna överstigs riktvärdet för hälsa vid nedlagda skjutbanor två
gånger eller mer. Som mest överstigs riktvärdena för hälsa 5-6 gånger. Sam-
mantaget är risken för negativa effekter på marklevande organismer stor. Ris-
ken för effekter på hälsa p.g.a. blyföroreningar bedöms vara begränsad på
flertalet av skjutbanorna, men långt ifrån på alla. Effekter på organismer i
ytvatten förväntas bara om förutsättningarna på platsen skiljer sig från de
antagna.
Förord
I Sverige pågår ett omfattande arbete med att inventera, undersöka och åtgär-
da förorenade områden. Arbetet utförs av såväl myndigheter som näringsliv,
av tillsynsmyndigheter och problemägare. En av dessa problemägare är För-
svarsmakten vilken sedan länge hanterat frågan om bly i skjutvallar. Som ett
led i detta anlägger numera Försvarsmakten miljökulfång
I den här presenterade rapporten redovisas kunskap om korrosion, lak-
barhet och parametrar som påverkar spridning och adsorption av bly samt
resultaten av ett stort antal laktester, kapitel 2-4. Dessa kapitel har författats
av Ulf Qvarfort, Försvarets forskningsinstitut, FOI. Modellen för bransch-
specifika riktvärden för bly för civila och militära skjutvallar, kapitel 5-7, har
tagits fram och beräknats av Nadja Lundgren, Tyréns. Gjorda tolkningar och
överväganden samt slutsatser är gemensamma.
Bakgrund
Det tycks råda ett visst samband mellan ett ämnes riklighet i naturen och dess
”nyttighet” även om det finns undantag från denna regel exempelvis alumini-
um. Ju vanligare ett ämne är i jordskorpan desto större är sannolikheten för
att det genom årmiljonerna utvecklats ett förhållande mellan levande organis-
mer och omgivningens kemiska miljö. Bland de i jordskorpan förekommande
metallerna finns därför några som är livsnödvändiga för att uppehålla viktiga
funktioner i den biologiska processen. Till dessa hör bl.a. koppar och zink
även om en för stor tillförsel kan orsaka skada. Det finns vidare några metal-
ler för vilka man inte känner till någon nödvändig funktion hos levande orga-
nismer. Exempel på dessa är kvicksilver och bly.
8
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
Negativ påverkan av en förorening kan ske om denna förekommer i en
skadlig halt samt om det finns ett riskobjekt och en exponeringsväg. Detta
innebär att enbart förekomsten av en förorening inte automatiskt innebär en
påverkan om exempelvis exponeringsvägen eller riskobjektet saknas. För att
bedöma detta används ofta olika former av riskbedömningsmodeller.
Riskbedömningsmodeller för främst förorenade områden har tagits fram
av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 1997 a och b, 1999a och 2005). Som
underlag i riskklassning används uppgifter om känslighet för människor och
skyddsvärde för miljö samt föroreningarnas farlighet, halt och spridnings-
förutsättningar. När den generella modellen inte är tillämpbar kan en fördju-
pad riskbedömning göras. Som en del i en fördjupad riskbedömning ingår
ofta att ta fram platsspecifika riktvärden vilka sedan jämförs med halterna på
den aktuella platsen.
Markanvändningen skiljer sig i flera väsentliga delar från de typer av mar-
kanvändning som Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för. Verksam-
heten i sig begränsar dessutom viss exponering. Skjutbanor är företrädesvis
lokaliserade till samma typ av områden, i regel skogsmark. Det är därför
motiverat att utarbeta verksamhetsspecifika riktvärden för kulfång. Detta
motiveras också av det stora antalet områden med samma typ av verksamhet.
I föreliggande rapport görs en sammanställning över de data som tagits
fram inom ramen för ett antal skjutvallsprojekt som behandlar Försvarsmak-
tens kulfång. Utifrån resultaten bestäms branschspecifika riktvärden för civila
och militära skjutvallar. Riktvärdena ska skydda såväl hälsa som miljö.
Anledningen till valet av militära kulfången är att de generellt uppvisar en
högre blybelastning än de civila. Resultaten kan därför anses utgöra ett
”worst case” och anändas också för civila skjutbanor.
Skjutbanor
I Sverige finns 400 000 - 500 000 skyttar som utövar verksamhet vid någon
av de ca 4000 skjutbanor som finns i landet (registrerade B och C-anlägg-
ningar) eller mindre oregistrerade banor. Totalt beräknas 5000 – 10 000 civi-
la skjutbanor finnas i landet. Till detta kommer det stora antal militära områ-
den som använts för skjutverksamhet och som i samband med pågående för-
bandsavveckling i många fall övergår i civil (oftast kommunal) ägo. Ca 1%
av Sveriges yta upptas av militära skjutfält av vilka några är nedlagda. Dessa
kan dock i regel inte användas som generella typområden eftersom förore-
ningsprofilen i regel upptar flera ämnen än bly, exempelvis explosivämnen.
Inom Försvarsmaktens skjutfältsområden, liksom på civila hagelskjut-
banor, är blyföroreningen ofta spridd över stora ytor. Ofta föreligger bly-
föroreningarna i det organogena jordlagret vilket innebär att det förorenade
materialet är svårt att sanera genom exempelvis jordtvättning eller deponering.
Dessutom kan urgrävning i dylika områden medföra stora ingrepp i värde-
full flora och fauna. På militära och civila skjutbanor föreligger blyet koncen-
trerat i kulfång/målområden. Ofta innehåller dessa så pass stora volymer bly-
förorenad jord att massorna inte kan omhändertas vid kommunala avfall-
9