Rak som en fura i den värmländska urskogen

82 Pages·2012·0.27 MB·Swedish

Rak som en
fura i den
värmländska
urskogen
margareta brandby-cösters 42-åriga
prästgärning med våra glasögon
norrstrands församling och norrstrands kyrkoråd
kristi himmelfärds dag 17 maj 2012
1
2
Innehållsförteckning
5 Förord Ingrid Emanuelson
om margareta
10 Litet vid sidan om Anne Strid
13 Margareta som medarbetare Bill-Göran Andersson
19 Rak som en fura ur den värmländska urskogen
– Margaretas kamp för oss homosexuella Lars Gårdfeldt
26 Luther, Selma och Margareta
– några inspiratörer längs vägen Björn Skogar
33 Dela liv Lena Fogelberg-Olsson
av margareta
Artiklar ur stiftsböcker
38 Undret – en väg till verkligheten i Selma Lagerlöfs författarskap,
1998
48 När är tiden mogen för förändring? Selma Lagerlöf om kampen i tiden,
2003
Åtta predikningar i Norrstrands kyrka 2010-2011
53 Varför blir Gud trött?
57 Ensam i himlen – det är helvetet
61 Nåden – en öppning i muren
66 Kärlekens väg
69 Kristus i kristid
72 Från rädsla till frimodighet
76 Att inte ge upp om människan
79 Vår bästa tid är nu
3
rak som en fura i den värmländska urskogen
Margareta Brandby-Cösters 42-åriga prästgärning
med våra glasögon
Denna antologi gavs ut
Kristi himmelfärds dag 17 maj 2012
då det var avskedsgudstjänst för Margareta Brandby-Cöster
i samband med hennes pensionering.
Den gavs ut av Norrstrands församling och Norrstrands kyrkoråd.
Redaktör: Ingrid Emanuelson
Layout: Louise Andersson
4
Förord
Ingrid Emanuelson, teol. dr, docent,
vice ordförande i kyrkorådet
Redaktör
Denna skrift har vi i Norrstrands församling och Norrstrands kyrkoråd
velat sammanställa för att hedra och minnas den 42-åriga prästgärning,
som Margareta Brandby-Cöster valt att, som anställd präst, pensionera sig
ifrån på samma dag som hon för 42 år sedan prästvigdes, nämligen Kristi
himmelfärdsdag.
Men förutom detta har vi också sett det som ett allmänintresse att vi
på detta sätt får möjlighet att dokumentera ett par viktiga kyrkohistoriska
skeenden som utspelade sig under de här 42 aktuella åren och kunna
kombinera det med ett personligt perspektiv. Vi ser det som värdefullt att
ta tillfället i akt att uppdatera vårt kollektiva minne av de kamper som
utkämpats för evangeliet om allas lika värde under dessa år och samtidigt
hedra en person som stått ”rak som en fura ur den värmländska urskogen”
i dessa kamper och som vi i Norrstrands församling i Karlstad haft förmå-
nen att ha som präst här i lite drygt fyra år.
Själv har jag fått förtroendet och blivit ombedd att inhämta, välja ut
och ställa samman materialet till denna skrift. Louise Andersson står för
layout och finish och Liselotte Hellner för en del renskrivning.
Under Margaretas 42 år som präst har det hänt mycket i kyrkans his-
toria. Det var bara 12 år innan Margareta prästvigdes, som prästämbetet
öppnades för kvinnor, 1958. Trots att det var bortemot 2000 år sedan
Jesus i ord och gärning upprättade och gav lika värde åt kvinna och man,
så dröjde det innan detta lika värde kom till synes i tillträdet till prästäm-
betet i Svenska kyrkan. Och i praktiken är kampen inte avslutad. Mot-
ståndsfickor finns.
5
I 1998 års utgåva av Karlstads stiftsbok har Margareta skrivit ett kapitel:
Kvinnliga präster - med mina glasögon. Hon inleder sin framställning
med orden:
Under ett flertal år hade jag ganska många av familjegudstjäns-
terna i Hammarö kyrka. En gång när vi var på väg ut från kyrkan,
sa en liten fyraårig pojke till sin mamma: “Mamma, är det bara
tanter som får bli präster - annars skulle jag också vilja bli det!”
Plötsligt hade ett främmande perspektiv blivit invant och självklart
och frågan som ställdes var helt ny!
I kapitlet från denna bok kan man följa kampen för kvinnors tillträde till
prästämbetet under 1900 - talet fram till detta citat. Men jag har här nöjt
mig med det som framkommer av denna kamp i övriga bidrag, se nedan.
Margareta kom till Karlstads stift 1970 tillsammans med två andra
kvinnliga präster, Birgitta Nyman och Anne Strid. I ett kapitel, med rub-
riken: Litet vid sidan om, berättar Anne Strid om Margareta.
1975 sökte och fick Margareta tjänst som komminister i Hammarö
församling. Kyrkoherde där var Bill Göran Andersson. I ett kapitel, med
rubriken Margareta som medarbetare, berättar Bill Göran om Margareta.
Kampen för homosexuellas rättigheter i Svenska kyrkan är en annan
kamp, som har förts under dessa 42 år och som Margareta tagit aktiv
del i. Ett kapitel ägnas åt detta tema och som författare till det står Lars
Gårdfeldt. Rubriken på kapitlet är: Rak som en fura ur den värmländska
urskogen – Margaretas kamp för oss homosexuella.
Björn Skogar, som var Margaretas handledare, när hon skrev sin dok-
torsavhandling: Att uppfatta allt mänskligt - Underströmmar av luthersk
livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap, har skrivit ett kapitel med
rubriken: Luther, Selma och Margareta, Några inspiratörer längs vägen.
I sitt bidrag, Dela liv, gör Lena Olsson Fogelberg en framställning av
berättelsen i dess olika former, sång och psalm, bild och konst, predikan
och samtal och Luther som redskap i livstolkningsprocessen.
Som en röd tråd genom hela Margaretas liv och gärning löper hennes
relation till Selma Lagerlöf och hennes liv och gärning.
6
Under hela mitt läsande liv har Selma Lagerlöf och jag följts åt.
Jag har följt henne och hon har följt mig. Tillsammans har vi alltid
varit. Under årens lopp har Selma förändrats för mig och förmodli-
gen har jag själv förändrats i samma grad.
Så inleder Margareta sitt kapitel i boken Tro i en tid av tvivel, utgiven
1985, och med Margareta som en av fyra författare. Kapitlet heter: Djupt
i det jordiska, Selma Lagerlöfs författarskap ur skapelseteologiskt perspektiv,
s.10-43.
I ett utdrag ur förordet till sin licentiatavhandling, Vägen mellan him-
mel och jord, Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs för-
fattarskap, uttrycker Margareta sin relationsutveckling i tre steg till Selma
Lagerlöfs författarskap så här:
”I begynnelsen fanns Ordet.” Och inte bara det! I begynnelsen av
mitt eget liv, när de ord jag själv kunde läsa öppnade dörren till
verkligheten och vidgade livet, då kom Selma Lagerlöfs böcker in i
min värld och har förmodligen format mig mer än jag vet om. För
mig har ordet i Selma Lagerlöfs berättelser alltid varit både fängs-
lande och befriande. När jag först läste henne var det med barnets
fascination över en berättarförmåga som kunde få en att höra
vargarna yla i den värmländska vinternatten, som kunde få en att
rysa över det våldsamma livet på Ekeby och gråta över strapatserna i
Jerusalemfararnas liv. Så blev ordet kött och jag drogs in i den krets
av förtrollning som hör till berättandets verklighet och skapar band
till berättaren själv.
Senare, som tonåring, greps jag av Selma Lagerlöfs etiska rätlin-
jighet - hennes böcker handlade om ondska och godhet och om hur
godheten kan växa också i den kargaste jordmån.”
………………
”När jag sedan blev teolog var det som att få nya glasögon att läsa
med. De böcker och berättelser jag redan läst många gånger öpp-
nade sig på ett nytt sätt, och livet vidgades och blev större när jag nu
återigen närmade mig Selma Lagerlöfs författarskap.”
Det kändes oundvikligt att ett kapitel i denna skrift skulle utgöras av en
essä som belyser Margaretas relation till Selma Lagerlöf och hennes förfat-
7
tarskap. Och vem kan skildra denna relation bättre än Margareta själv.
Mitt förstaval var just ovan nämnda ”Djupt i det jordiska”…, men av bl.a.
utrymmesskäl bestämde jag mig för att välja ”Undret – en väg till verk-
ligheten i Selma Lagerlöfs författarskap”, s.147-157 ur Karlstads stiftsbok,
1998.
I en artikel ”När är tiden mogen för förändring? Selma Lagerlöf om
kampen i tiden”, i Karlstads stiftsbok 2003 med temat TID, s. 74-79,
knyter Margareta ihop Selma Lagerlöfs redovisning av kampen för och
argumentationen mot införande av kvinnlig rösträtt med kampen för
och argumentationen mot såväl kvinnliga präster som kyrklig vigsel av
homosexuella.
Till sist följer åtta av predikningarna från de fyra åren i Norrstrands
församling som exempel på Margaretas predikokonst. Det är predikningar
som Margareta har lagt ut till allmänheten på bokbordet i vapenhuset.
Karlstad, Kristi himmelfärdsdag, den 17 maj 2012

8
om margareta
9
Litet vid sidan om
Anne Strid, präst
redan i begynnelsen
Inför sin pensionering började Margareta rensa i sina många mappar och
pärmar. Efter 42 verksamma år som präst kommer mycket tillsammans.
Att rensa upp - ett sätt att möta det kommande uppbrottet? Bland pappe-
ren fann hon sin gamla studentuppsats ”Jesu syn på människan” från 1966.
Den mailade hon mig med följande kommentar: ”Idag när jag rensade i
ett par mappar hittade jag en avskrift av min studentuppsats. Jag trodde att
den hade förkommit för länge sen! Och visst måste man säga att mitt liv varit
ganska fantasilöst för även detta är ju en predikan!”
Redan då förkunnade Margareta och sedan dess har hon fortsatt att
predika. Redan från början förankrad i ett ord som handlar om oss män-
niskor och Guds tilltal. Ur detta enahanda som Margareta betecknade
som ”fantasilöst” har en oerhörd mångfald utvecklats.
Med en delaktighet i livet och med en teologisk förankring blev det
viktigt för Margareta att själv få förkunna också som kvinna. Och detta
numera självklara var den gången i Göteborgs stift en omöjlighet och så
kom hon till Värmland, Selma Lagerlöfs land, men också Selma hade hon
med i bagaget redan från folkskolan.
Margareta lärde oss att upptäcka Luthersk förkunnelse som en under-
ström i Selma Lagerlöfs författarskap. Martin Luther, Gustav Wingren,
K.E. Lögstrup och Knud Hansen - för att bara nämna några av de vikti-
gaste - var alla teologer som redan från början var präster och förstod sig
som just förkunnare. Dessa teologer var lika fantasilösa i sitt fasthållande
vid förkunnelsen men lika fantasifulla i sin tillämpning och förståelse av
mänskligt liv, varför de också kunde säga något nytt. Det handlar om vårt
10