Pippi är kanske hundra tusen miljoner år

56 Pages·2011·0.51 MB·Swedish

Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn, unga, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Malmö högskola
Lärarutbildningen
”Pippi är kanske hundra tusen miljoner år”
Barn Unga Samhälle
- En studie om Pippi Långstrump utifrån barns perspektiv

”Pippi is perhaps hundred thousand million years”
- A study of Pippi Longstocking from children’s perspective

Anesa Avdic
Camilla Jönsson Braun

Lärarexamen 210hp HandlHedaanrdel:e dJuatrtea: BAanlgldei nh andledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Datum för inlämning 2011-06-01

Lärarexamen 210hp ExamHinaantodrle: dAanren:e AHnagreju h andledare
Barn- och ungdomsvetenskap
2011-11-11 Handledare: Jutta Balldin
2
Förord

Det har varit väldigt givande och intressant att jobba med denna studie. Vi har arbetat
tillsammans under hela arbetets gång förutom när det gäller intervjuerna och samtalen med
barnen. Det har vi gjort var för sig på våra vft-förskolor och med barn i våra familjer.

Tack

Först och främst vill vi tacka varandra för ett väldigt bra samarbete. Tack till alla barn som
har deltagit i studien. Vi vill även tacka vår handledare Jutta Balldin för all hjälp och
stöttning. Sist men inte minst vill vi tacka våra underbara familjer för allt stöd.

Malmö den 24 oktober 2011
Anesa Avdic och Camilla Jönsson Braun

3
4
Sammanfattning

Avdic, Anesa & Jönsson Braun, Camilla (2011). Pippi är kanske hundra tusen miljoner år
- En studie om Pippi Långstrump utifrån barns perspektiv. Lärarutbildningen, Malmö
högskola.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och
uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för
dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning
har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat
Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser
böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår
studie unik.

I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv
har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta
kopplingar. Vi har även sammanställt empiri från strukturerade intervjuer i diagramform.
Resultat blev att barnen relaterar till Pippi i olika vardagliga kontexter och i vissa fall
identifierar sig med henne. I vår studie har vi kunnat se att barn ser Pippi som en rolig och
tokig karaktär. Det har också framkommit att vissa barn ser Pippi som en verklig flicka
medan andra ser henne som en fiktiv figur. Vi har kunnat se att Astrid Lindgren har
förmedlat några dolda budskap till läsaren i böckerna genom att hon har skapat en karaktär
som Pippi som går emot den traditionella samhällssynen och uppfostringstankarna för hur
ett barn bör vara. Resultatet visar även att synen på barnet har förändrats från 1940-talet
och framåt utifrån fostran och samhällssyn.

Nyckelord: barnlitteratur, barns perspektiv, Pippi Långstrump, samhällssyn, uppfostran
5
6
Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................. 9
2. Syfte och frågeställningar .................................................................................... 12
3. Historik ................................................................................................................. 13
3.1 Pippi och barnlitteraturens framväxt ................................................................. 13
3.2 Historik om Astrid Lindgren och Pippi Långstrump .......................................... 14
4. Litteraturgenomgång ........................................................................................... 16
4.1 ”Pippi är alla barn som är tvungna att vara övermänskligt starka” ..................... 16
4.2 ”Pippi är en revolutionär men bara i barnens värld” .......................................... 17
4.3 Pippi har en filosofisk stil ................................................................................. 18
4.4 Samhällets avsikter ........................................................................................... 19
4.5 Fria flickor före Pippi ....................................................................................... 20
4.6 Sammanfattning av litteraturgenomgången ....................................................... 22
5. Teoretiska begrepp ............................................................................................... 23
5.1 Barns perspektiv ............................................................................................... 23
5.2 Barnperspektiv ................................................................................................. 24
5.3 Uppfostran ....................................................................................................... 24
6. Metod .................................................................................................................... 26
6.1 Metodval .......................................................................................................... 26
6.2 Urval ................................................................................................................ 27
6.3 Genomförande .................................................................................................. 28
6.4 Forskningsetiska överväganden ........................................................................ 29
7. Resultat, analys och teoretisk tolkning ................................................................ 30
7.1 Uppfostran ....................................................................................................... 30
7
7.1.1 ”Det är klart att du måste äta din goda gröt” ............................................... 30
7.1.2 Den lyckliga barndomens kost .................................................................. 32
7.1.3 Pippi går emot strömmen .......................................................................... 33
7.2 Pippis styrka - fiktion eller verklighet ............................................................... 37
7.3 Samhällssyn ..................................................................................................... 39
7.3.1 ”Pippi bor själv för hon kan det” ................................................................ 39
7.3.2 Identifikation – fiktion eller verklighet ...................................................... 41
7.4 Strukturerade barnintervjuer ............................................................................. 42
7.4.1 Tycker du om Pippi Långstrump? Varför? ................................................ 43
7.4.2 Skulle du vilja vara som Pippi? Varför? .................................................... 45
7.4.3 Tror du att Pippi finns på riktigt? .............................................................. 47
8. Slutdiskussion ....................................................................................................... 49
8.1 Uppfostran ....................................................................................................... 49
8.2 Samhällssyn och styrka .................................................................................... 50
8.3 Strukturerade barnintervjuer ............................................................................. 50
8.4 Kritisk diskussion om metod och genomförande ............................................... 51
8.5 Framtida forskning ........................................................................................... 52
8.6 Framtida yrkesroll ............................................................................................ 52
9. Referenser ............................................................................................................. 53
Bilaga 1 - Intervjufrågor .......................................................................................... 55
Bilaga 2 – Brev till föräldrar ................................................................................... 56

8
1. Inledning

”Pippi är kanske hundra tusen miljoner år”
(flicka, 3 år)

Så uttryckte sig en flicka under en av intervjuerna när vi frågade hur gammal hon tror att
Pippi är. Vi tycker att det ligger lite sanning i detta påstående eftersom Pippi Långstrump
har funnits i många år och berört flera generationer, så även oss, våra föräldrar och nu våra
egna barn. När vi var små läste våra mammor böckerna om Pippi för oss så vi är båda två
uppväxta med Astrid Lindgrens sagor. Ändå är vi uppväxta i två olika länder, en i
Montenegro och en i Sverige. Nu är det vi som läser om Pippi för våra egna barn. Vi har
alltid sett Pippi som en stark person som tar hand om de svagare och utsatta. Många gånger
har vi önskat oss en kompis som Pippi och kanske till och med att vi själva var en Pippi.
Men vi tror att de flesta människor innerst inne har en Pippi i sig. Med det menar vi att de
flesta har en vilja att kunna hjälpa andra människor som Pippi gör. När vi var ute på våra
vft-förskolor (verksamhetsförlagd tid) så såg vi att Pippi var väldigt populär bland barnen.
När vi skulle ha sagostund så valde barnen ofta just Pippiböcker. Vi tycker att det är
fascinerande att barn idag också väljer Pippi, framför nutida sagoböcker. Genom att göra en
närläsning av Pippiböckerna så tror vi att vi kommer att se saker i böckerna som vi inte sett
eller märkt förut, även om vi har läst dem flera hundra gånger. Detta kommer ge oss ny
kunskap om vad barnen fascineras av och vad Astrid Lindgren försökte förmedla för oss
som läsare. Vi vill få en djupare förståelse för hur vi på bästa sätt kan använda böckernas
budskap och barns förståelse av Pippi som litterär figur.

9
Vi har valt att undersöka barnlitteratur för att det är en stor och viktig del av barns och
vuxnas liv. I förskolans läroplan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn
”utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa
funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa” (Lpfö 98 reviderad 2010). Liberg skriver att
boksamtal är en betydelsefull form av samtal. Böckerna hjälper oss att hitta saker som
barnen känner igen eller är intresserade av och som inte bara handlar om det som händer
just nu. Dessa boksamtal bör man börja med redan i förskoleåldern och fortsätta med upp i
skolåldern (Liberg, 2009:11f). Barns läs- och skrivinlärning måste få en mening, barn lär
sig i meningsfulla sammanhang (Liberg, 2009:139).

Under vår utbildning på Malmö högskola har vi tidigare skrivit ett arbete, Alfons budskap
genom tiderna. Det var ett intressant och roligt arbete som har gjort att vårt intresse för
barnlitteratur har växt. Men nu valde vi Pippi Långstrump, skriven av Astrid Lindgren, för
att sagorna om Pippi har funnits sedan mitten på 40- talet och har under alla dessa år
fängslat båda barn och vuxna. Det unika med Pippi är att hon vid första anblicken skiljer
sig från andra barn. Så här beskrivs Pippi utseende i Ur- Pippi:

Hennes hår hade samma färg som en morot och var flätat i två hårda flätor, som stod rätt ut.
Hennes näsa hade samma form som en mycket liten potatis och den var översållad med
fräknar. Under näsan satt en verkligen mycket bred mun med friska vita tänder. Hennes
klänning var röd där fram och blå där bak. Pippi hade själv sytt den, och det röda tyget räckte
inte. På de långa smala benen satt ett par långa strumpor, den ena brun och den andra svart.
Och på fötterna hade Pippi ett par skor, som var precis dubbelt så långa som hennes fötter
(Lindgren 2007:14f).

Hon lever utan sina föräldrar i ett stort hus tillsammans med sin apa Herr Nilsson och
hästen Lilla Gubben. Pippis mamma är död och hennes pappa är sjökapten i Söderhavet.
Dessutom är Pippi starkast i världen.

Vi har hittat ganska mycket tidigare forskning om Astrid Lindgren och Pippi Långstrump
10