Penningtvätt och annan penninghantering

284 Pages·2015·1.89 MB·Swedish

Rapport 2015:22
P
E
N
N
IN
G
T
V
Ä
T
T
O
C
H
A
N
N
A
N
P
E
N
N
IN
G
H
A
N
T
E
R
IN
G
R
A
P
P
O
R
T
2
0
1
5
:2
2
Penningtvätt och
annan penninghantering
Kriminella, svarta och
grumliga pengar i legal ekonomi

Penningtvätt och
annan penninghantering
Kriminella, svarta och
grumliga pengar i legal ekonomi
Rapport 2015:22
Brå – kunskapscentrum för rättsväsendet
Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och trygg­
heten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och
sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brotts­
förebyggande arbete, till i första hand regeringen och myndigheter
inom rättsväsendet.
ISSN 1100-6676
ISBN 978-91-87335-56-3
URN:NBN:SE:BRA-626
© Brottsförebyggande rådet 2015
Författare: Anna Horgby, Daniel Särnqvist och Lars Korsell
Produktion: Ordförrådet AB
Omslagsillustration: Björn Öberg
Illustration sid 82: Maimi Parik
Tryck: Lenanders Grafiska AB 2016
Brottsförebyggande rådet, Box 1386, 111 93 Stockholm
Telefon [phone], fax [phone], e-post [email protected], www.bra.se
Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Wolters Kluwers kundservice,
106 47 Stockholm. Telefon [phone], e-post [email protected]
Brå rapport 2015:22
Förord
En betydande del av brottsligheten handlar om pengar. Genom att
gärningspersoner köper och säljer, lurar och fifflar, stjäl och tar,
hamnar åtskilliga miljarder i deras fickor. Pengarna stannar dock
inte där. Om de inte går att använda är det knappast mödan värt
att begå brott.
Det är här penningtvätt kommer in i bilden – eller brottsrelate­
rad penninghantering som är den term som används i denna rap­
port. Vid sidan av de pengar som stannar kvar och cirkulerar i
den illegala ekonomin – till narkotika, smuggelsprit och återin­
vestering i nya brott – eller används till livets nödtorft, finns det
gärningspersoner som har ett överskott. Det är dessa pengar som
gärningspersonerna vill omsätta i det legala samhället. Utöver till
banker hittar medlen in till restauranger och barer, bilhandlare och
klockbutiker, resebyråer och juvelerare. För det fåtal med större
överskott går vägen förbi rådgivare, fastighetsmäklare och bolags­
bildare, inte nödvändigtvis i Sverige utan även i länder med lägre
kontrollnivå men desto högre dagstemperatur.
Genom en rad åtgärder försöker samhället försvåra och förhin­
dra att illegala pengar omsätts i den legala ekonomin. Dessutom
strävar en rad myndigheter efter att lägga beslag på brottsvinster
och annan egendom med koppling till brott. För att öka effekti­
viteten i dessa motåtgärder är det nödvändigt med en detaljerad
kunskap om hur penninghanteringen går till och hur mötet med
den legala ekonomin ser ut. Det är bakgrunden till det regerings­
uppdrag som denna rapport är ett svar på.
Rapporten är skriven av utredarna Daniel Särnqvist och Anna
Horgby samt enhetschefen och projektledaren jur.dr Lars Korsell.
Utredaren Anders Stenström var projektledare i projektets inle­
dande skede. Vetenskapliga granskare har varit docent Helen Ör­
nemark Hansen vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet och
lagmannen jur.dr Lennart Johansson vid Kristianstads tingsrätt.
3
Brå rapport 2015:22
Brå vill tacka alla de seminariedeltagare och intervjupersoner som
genom sin medverkan hjälpt till i arbetet.
Stockholm i december 2015
Erik Wennerström
Generaldirektör Daniel Vesterhav
Tf enhetschef
4
Innehåll
Sammanfattning .........................................................................7
Inledning ..................................................................................14
Uppdraget, syfte och frågeställningar ..................................14
Vad är penningtvätt? ...........................................................16
Metod och material .............................................................22
Vägval .................................................................................25
Disposition ..........................................................................25
AVDELNING I ........................................................................27
Från brott till penninghantering i legala sektorer
Organiserad och ekonomisk brottslighet ..................................28
Inledning .............................................................................28
Handel med narkotika
och dopningspreparat .........................................................30
Illegal vapenhandel .............................................................32
Människohandel och
människosmuggling ...........................................................33
Tobak och alkohol ..............................................................35
Stölder, piratkopiering och häleri .......................................36
Grova rån ..........................................................................38
Utpressning, indrivning och grå utlåning .............................39
Illegalt spel och svartklubbar ..............................................40
Ekobrott i en legal verksamhet ............................................41
Obeskattade medel i en legal verksamhet ............................42
Yrkesbaserad brottslighet ....................................................43
Bedrägerier .........................................................................44
Brå rapport 2015:22
Gärningspersonernas behov av penninghantering
och mötet med den legala ekonomin ........................................46
Startkapital .........................................................................47
Löpande kostnader i verksamheten .....................................48
Hantera försäljning och betalningar ....................................57
Brottsvinster .......................................................................60
Penninghanteringens omfattning inom olika brottstyper ....81
Sammanfattande slutsatser ..................................................83
AVDELNING II .......................................................................85
Legala sektorer – funktioner och risker
Legala sektorer – funktioner och risker ....................................86
Inledning .............................................................................86
Den finansiella sektorn ........................................................92
Rådgivningssektorn ..........................................................117
Handels­ och tjänstesektorn .............................................129
Sammanfattande analys ....................................................138
AVDELNING III ....................................................................145
Slutsatser och förslag
Slutsatser och förslag .............................................................146
Påståenden om penninghantering ......................................146
Hot och sårbarhet .............................................................147
Konsekvenser ....................................................................164
Sannolikhet .......................................................................167
Referenser ..............................................................................171
Bilaga 1 • Organiserad och ekonomisk brottslighet ...............191
Bilaga 2 • Företag som brottsverktyg .....................................276
6
Brå rapport 2015:22
Sammanfattning1
Brå har fått i uppdrag av regeringen att göra en undersökning
av omständigheterna och tillvägagångssätten för penningtvätt i
Sverige. Det övergripande syftet med uppdraget är att identifiera
centrala sektorer där penningtvätt i särskilt stor utsträckning äger
rum och göra en bedömning av riskerna inom dessa. I uppdraget
ingår även att kartlägga tillvägagångssätt för penningtvätt, ana­
lysera internationella aspekter, komma med framtidsutsikter och
lämna förslag för hur penningtvätt kan motverkas.
Många definitioner
Penningtvätt är ett komplicerat begrepp. Vanligtvis syftar ordet
penningtvätt på åtgärder för att dölja vinster från brott, det vill
säga omvandla svarta eller kriminella pengar till vita. Det finns
dock brott där den brottsliga vinningen inte behöver ”tvättas”.
Exempelvis ”smutsas” vita pengar ner för att kunna plockas ut ur
företaget för att finansiera svartarbete. Vid miljöbrott och andra
överträdelser av regler för företagande, behövs inte några särskilda
åtgärder för att dölja vinsterna från de ”inbesparade” kostnader­
na, utan de kan istället hanteras som vinst eller betalas ut som lön.
Inom samtliga brott, oavsett om det gäller organiserad brottslig­
het eller ekonomisk brottslighet, går en stor del av vinstmedlen
från kriminell verksamhet till vardaglig konsumtion. Vissa brott
har dessutom höga kostnader, och pengar används därför till fi­
nansiering av nya brottsupplägg och betalning av löpande kostna­
der, vilket inte per automatik innebär att pengarna döljs.
Pengar behöver alltså inte alltid tvättas – men de hanteras. Med
anledning av detta är det lämpligare att använda brottsrelaterad
penninghantering än penningtvätt som en paraplyterm. Andra ter­
mer, som penningmaskering (göra vita pengar svarta) och regelrätt
penningtvätt (tvätta illegala pengar vita), anses vara underkatego­
rier.
1 En engelsk version av denna sammanfattning finns på Brås webbplats, www.bra.
se. Klicka där på fliken Publikationer, och skriv sedan in rapportnumret i sökfältet.
7
Brå rapport 2015:22
Ett annat centralt begrepp är risk, som är en kombination av hot,
sårbarheter och skador, samt sannolikhet för att brottsrelaterad
penninghantering ska äga rum. I den här undersökningen är be­
greppet begränsat till hotet – exponeringen för brottsrelaterad
penninghantering i legala sektorer – och till sårbarheten – legala
sektorers utsatthet för brottsrelaterad penninghantering.
Penninghantering ur
gärningspersonernas synvinkel
För att kunna besvara uppdragets frågeställningar, utgår rappor­
ten från gärningspersonernas perspektiv att hantera illegala peng­
ar. Brå har därmed undersökt hur pengar hanterats, från det att
startkapitalet samlats in till att den brottsliga vinsten nyttjats. Syf­
tet har varit att utröna vilka tillvägagångssätt och legala sektorer
som gärningspersonerna använt sig av.
Rapporten har en kvalitativ ansats där befintlig kunskap om
brottsrelaterad penninghantering hämtats in. På grund av att kun­
skapsläget är bristfälligt, har litteraturgenomgången kompletterats
med intervjuer och seminarier med representanter från myndighe­
ter och branscher. Seminariedeltagarna hjälpte även till att vikta
risker och brottsrelaterad penninghantering inom olika legala sek­
torer.
Behov av brottsrelaterad
penninghantering i legala sektorer
För att kunna kartlägga tillvägagångssätten för brottsrelaterad
penninghantering och identifiera legala sektorer som är exponera­
de för denna, krävs en förståelse för olika brotts varierande behov
av och förutsättningar för penninghantering. Med utgångspunkt
i brottsrelaterad penninghantering i en legal ekonomi, inkluderar
relevanta brottstyper och brottsområden vinningskriminalitet som
genererar pengar av någon betydelse. Grovt sett omfattar detta
organiserad och ekonomisk brottslighet. Det saknas välgrundade
omfattningsberäkningar av respektive brottsområden. Utifrån ti­
digare omfattningsberäkningar framkommer dock att ekobrotten
omsätter de största beloppen.
Många av de organiserade brotten, som narkotikahandel, män­
niskohandel och illegal vapenhandel, har höga inköpskostnader
och penninghanteringen avser främst kontanta utlandsbetalningar
till leverantörer och rekryterare. För detta krävs växling eller be­
talningsförmedling. Vid transporten av smuggelvarorna kan kon­
takt även behöva tas med transportföretag, åkerier eller grossister.
Försäljning och betalning sker främst med kontanta medel och
vinsterna hanteras kontant. Stora delar av vinsterna läggs därför
på kontant vardags­ och lyxkonsumtion. Gärningspersoner med
8