Pedagogers inställningar och attityder till användandet av digitala verktyg i förskolan

44 Pages·2017·0.57 MB·Swedish

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet
(Barndom och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogers inställningar och attityder till
användandet av digitala verktyg i
förskolan

Educators visions and attitudes towards the use of digital tools in preschool
education

Michaela Andersson
Emma Olsson

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Erika Lundell
Datum för slutseminarium (2018-05-29) Handledare: Jakob Löfgren
Förord
Vi lärde känna varandra när utbildningen startade hösten 2015 och har under dessa år fått
möjlighet att utveckla ett sätt att arbeta och skriva tillsammans på som vi tycker fungerar bra.
Eftersom vi båda två är intresserade av ämnet digitala verktyg har arbetet känts intressant och
meningsfullt för vår framtida profession.

I denna uppsats har vi båda två varit lika delaktiga och skrivit lika mycket. Emma har lagt större
fokus på inledning och metod medan Michaela har haft mer fokus på tidigare forskning och
teoretiska perspektiv, samtidigt har vi båda varit inne i varandras kapitel och skrivit och stöttat.
Utöver det har vi skrivit resterande tillsammans. Intervjuerna har vi gjort var för sig och sedan
har vi delat med oss av våra transkriberingar från respektive intervjuer till varandra. Vi
upplever båda att vi har delat lika på arbetet och samarbetet har fungerat bra. Vi vill rikta ett
stort tack till vår handledare Jakob Löfgren för hans vägledning. Vi tackar även varandra för
ett gott samarbete.

TACK!

1
Abstract
Baserat på våra erfarenheter ute i förskolans verksamhet finns de ett flertal olika åsikter om
användandet av digitala verktyg hos pedagoger, likväl positiva som negativa. Syftet med denna
studie har varit att belysa de åsikter och undersöka vad som ligger till grund för antagandet av
dem. För att samla in den informationen har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi har
intervjuat sju pedagoger som är verksamma på fyra olika förskolor i södra Sverige. Studiens
teoretiska utgångspunkt utgår från en Foucaultinspirerad diskursanalys, beskriven av
Bergström och Boréus (2012), i syfte att redovisa de olika diskurser som i relation till varandra
utgör en diskurs inom vårt diskursfält, användandet av digitala verktyg i förskolan. Resultatet
av vårt insamlade material visade att där fanns en motståndsdiskurs som grundade sig på
bristande kunskaper om hur de digitala verktygen kan användas. Till följd av diskursen
kunskap fann vi även brist på tid, utbildning och ålder. Med andra ord fann vi fem
motståndsdiskurser som låg till grund för vårt undersökningsområde.

Nyckelord: Inställningar, attityder, digitala verktyg, förskola, verksamhet, digital immigrants,
digital natives
2
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Den nya läroplanen 7
1.3 Syfte och frågeställningar 7
1.3.1 Syfte 8
1.3.2 Frågeställningar 8
2. Teoretiska perspektiv 9
2.1 Diskursanalys 9
3. Tidigare forskning 10
3.1 Externa barriärer 10
3.2 Kunskapsklyfta 11
3.3 Kunskap som påverkande faktor 12
3.4 Komplikationer och riskfaktorer för barn 13
3.5 Hur man använder och kan använda digitala verktyg 14
3.6 Digital Natives and Immigrants 15
4. Metod 16
4.1 Presentation av studien, metod och metodkritik 16
4.2 Genomförande 16
4.3 Urval 18
4.4 Utskrift av materialet 18
4.5 Analysmetod 19
4.6 Etiska överväganden 19
5. Resultat 20
5.1 Kunskap som motståndsdiskurs 21
5.2 Synen på hur man använder digitala verktyg i verksamheten som motståndsdiskurs 22
5.3 Utbildning som motståndsdiskurs 24
5.4 Tid som motståndsdiskurs 26
5.5 Ålder som moståndsdiskurs 28
5.6 Sammanfattning av resultat 30
6. Analys och diskussion 30
6.1 Kunskap 31
6.2 Synen på hur man använder digitala verktyg i verksamheten 32
6.3 Utbildning 33
3
6.4 Tid 33
6.5 Ålder 34
7. Avslutning 34
8. Förslag på framtida forskning 37
Referenser 38
Bilaga 43

4
1. Inledning
Det som ska behandlas i denna uppsats är pedagogers inställningar och attityder till
användandet av digitala verktyg i förskolan samt idéen om hur pedagogerna använder dem. Vi
vill bidra med att få syn på vad som möjligtvis saknas eller behöver förändras för att personalen
i förskolan ska kunna möta de nya eventuella kraven som kan komma att tillkomma i
läroplanen, som rör de digitala verktygen i förskolan. För att specificera de digitala verktyg
denna studie syftar till menar vi surfplattor, tv, mobiltelefoner, overhead etc.

Baserat på våra egna erfarenheter i förskolans verksamhet upplevde vi att det fanns både
positiva och negativa attityder till användningen av digitala verktyg i förskolan. Därför valde
vi att fokusera närmare på de rådande attityder och vad de beror på eftersom vi anser att ämnet
är aktuellt. Zaranis och Oikonomidis (2016) hänvisar till Baron, Harrari och Kalogiannakis
som berättar att frågan om IKT1 ska integreras i förskolan har bytts ut till hur vi ska använda
det på det mest effektiva sättet.

1.1 Bakgrund
Det finns olika förväntningar från politiker, föräldrar, förskolechefer, personal och barn för hur
vi ska hantera digitala verktyg i förskolan. Som verksam pedagog på denna institution har man
i uppgift att följa aktuella styrdokument enligt läroplanen (Skolverket 2016). I läroplanen
(98/16) står det om förskolans uppdrag.

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig
i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som
utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.
Lpfö 98/16. s 6

Enligt Digitaliseringskommissionen SOU (2014) anses IT2ha en betydande roll för den sociala
välfärden och den ekonomiska tillväxten. Regeringen menar även att IT är viktigt för

1 Informations- och kommunikationsteknologi
2 Informationsteknik
5
medborgare på det viset ska kunna utöva delaktighet och självbestämmande baserat på sina
egna förutsättningar.

Enligt Regeringskansliet (2017) innebär digital kompetens att man ska vara förtrogen med
digitala verktyg och tjänster samt besitta en förmåga att följa med och delta i den digitala
utvecklingen. Det hänger samman med det som läroplanen kräver i form av att ge barnen de
kunskaper som samhället behöver. Genom Näringslivsdepartementet lyfter även Sveriges
regering fram en sammanhållen strategi och digital agenda som sätter mål för den digitala
utvecklingen i Sverige (Regeringskansliet, ibid). Ett av målen är att Sverige ska bli bäst på att
använda sig av digitaliseringens möjligheter. Regeringskansliet (ibid) berättar att det finns en
vision om ett hållbart digitaliserat Sverige:

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalt kompetenta
och trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och
infrastruktur är viktiga förutsättningar. För att nå det övergripande målet sätts fem delmål upp
om digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital
infrastruktur. Delmålen förklarar hur digitalisering ska kunna bidra till en positiv
samhällsutveckling. Detta bidrar även samlat till att nå regeringens mål att Sverige ska ha
Europas lägsta arbetslöshet år 2020.
Regeringskansliet (2017, s.6).

Det finns även en pågående debatt i samhället huruvida digitala verktyg är bra eller dåligt för
barn. Regeringens syn på användandet blir enligt oss tydliggjort som positivt genom de
dokument som har presenterat ovan. En reviderad läroplan ska tillkomma inom det närmsta
året (Skolverket 2016) där nya mål kring digitala verktyg troligtvis kommer att bli aktuella.
Det finns kritiska röster från olika delar av samhället. Exempelvis hänvisar Laninge (2016) till
psykologen Mikael Heinnman som hävdar att ju yngre barnen är, desto mindre skärmtid bör de
ha eftersom små barn lär sig bättre i den tredimensionella världen än i den
tvådimensionella. Hugo Lagercrantz, pediatriker, berättar i en intervju med Anders Diamant
för SR ekot (31 mars 2015) att han tycker att de riktigt små barnen inte bör titta på en skärm
alls. Enligt honom ska det försena små barns språkutveckling samt leda till att de kan bli
närsynta, men samtidigt tycker han att det finns alldeles för lite forskning på området för att
dra några slutsatser därför måste man ha en slags försiktighetsprincip.

6
1.2 Den nya läroplanen
På skolverkets hemsida skriver Christian Magnusson (2016), undervisningsråd för skolverket,
att förskolan har till uppgift att förbereda barnen för ett allt mer digitaliserat samhälle.
Skolverket har därför föreslagit ändringar i läroplanen för förskolan. Syftet är att förtydliga hur
man kan stärka barnens digitala kompetens. Det innebär att förskolan ska skapa förutsättningar
och möjligheter för barnen att förhålla sig till och möta den moderna tekniken som de omges
av, på sin egen nivå. Christian Magnusson skriver:

Vi vet att många förskolor redan idag arbetar med att låta barnen möta digitala verktyg som ett
inslag i förskolans verksamhet. Med vårt förslag vill vi att alla förskolor ska arbeta med dessa
frågor. Det är viktigt för likvärdigheten.
Magnusson, Christian (2016).

Christian Magnusson (2016) skriver även på Skolverkets hemsida att syftet med de
förändringar, som efter regeringens uppmaning, föreslås i styrdokumenten vad gäller från
förskolan till vuxenskolan är att skapa en röd tråd för att på bästa möjliga sätt förbereda
framtidens medborgare för en värld som blir allt mer digitaliserad. Avsikten är att
förskollärarna ska ansvara för att arbetet med digitala verktyg i förskolan sker och att barnen
utmanas och stimuleras i användandet av digitala verktyg. Det ska ske på ett sätt som främjar
deras lärande och utveckling. Magnusson (ibid) menar att avsikten inte är att barnen ska sitta
med surfplattan i form av barnpassning eller ett passivt användande, utan att tanken är raka
motsatsen. Man vill att pedagoger ska introducera och lära nya sätt för barnen att använda dem
än vad många barn kanske är vana vid i sitt hem.

Ett förslag till en revidering av förskolans läroplan har lämnats från skolverket till regeringen
(Magnusson, 2016). I remissen av förslag till revideringen av förskolans läroplan på
skolverkets hemsida kunde vi finna nya punkter som rör de digitala verktygen i förskolan.
Remissen togs dock bort och går numera att finna på Skolverket/Svedala kommuns (2017)
hemsida. Trots att det är ett förslag och att det som står där inte är definitivt, anser vi att
remissen visar att digitala verktyg troligtvis kommer få en större plats i läroplanen. De nya
punkter som eventuellt tillkommer som behandlar digitala verktyg har vi använt oss av för att
formulera frågorna till våra intervjuer. Punkterna lyder följande:

7
 Utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital
kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering
de möter i vardagen. Utbildningen ska även ge barnen möjlighet att grundlägga ett
kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna
se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. (s. 6)
 Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och
texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av,
tolka, ifrågasätta och samtala om dessa (s. 11)
 Förskolläraren ska ansvara för att barnen får använda digitala verktyg på ett sätt som
stimulerar utveckling och lärande (s. 12)
 Alla som ingår i arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin
förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer
och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg (s.
13)
1.3 Syfte och frågeställningar
1.3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa pedagogers inställningar och
attityder gentemot användandet av digitala verktyg i förskolan, samt vad de kan bero på.
Eftersom det eventuellt kommer nya mål rörande användandet av digitala verktyg i den
reviderade läroplanen och att samhället har nya krav på användningen (Skolverket/Svedala
kommun, 2017), vill vi även undersöka vad som kan tänkas behövas för att pedagoger ska
kunna möta dessa.

1.3.2 Frågeställningar
1. Vilka inställningar och attityder till digitala verktyg kan finnas i förskolans verksamhet?
2. Vad kan göras för att förskollärare och barnskötare ska kunna möta de nya kraven på
användandet av digitala verktyg?

8
2. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel presenterar vi och beskriver vilket teoretiskt perspektiv som ligger till grund
när vi analyserar material.
2.1 Diskursanalys
Foucault (1976/2002) diskuterar i boken “Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta” olika
diskurser. Syftet är att undersöka hur systemet av makt-vetande-njutning är beskaffat, vilket är
det som upprätthåller den mänskliga sexualiteten och hur den fungerar och varför. Boken
inriktar sig visserligen mot den mänskliga sexualiteten men vi anser att analysmetoden är
tillräckligt relevant för att appliceras i vår analys. Foucault (ibid) menar nämligen att den
viktigaste punkten, när man undersöker diskursiva företeelser är att utröna vilka former,
kanaler och diskurser om makten som lyckas ta sig in i och skapa, samt kontrollera eventuella
uteslutningar och vägran.

Foucault (1976/2002) skriver även att en viktig aspekt inte är att bestämma om dessa diskursiva
processer och dess makteffekter leder till en formulering av sanningar eller osanningar, det
viktiga är att frilägga viljan att veta vad som blir ett stöd och redskap på samma gång.

För att analysera vår sammanställda empiri har vi använt oss av en Foucaultinspirerad
diskursanalys. Valet är baserat på att vår studie ligger till grund för att belysa den
motståndsdiskurs som kan influera attityder och inställningar till att använda digitala verktyg i
förskolan. Bergström och Boréus (2012) skriver att de diskursanalyser som gjorts inom
samhällsvetenskapens problem inte har några färdiga metodinriktningar. Några färdiga mallar
att ta i bruk för en studie finns alltså inte. Däremot ger de en beskrivning av de framställningar
som kännetecknar Foucaults (1976/2002) diskursanalys. Bergström och Boréus (ibid) börjar
med att förklara det arkeologiska arbetssättet. Genom ett arkeologiskt arbetssätt riktar man
intresset mot diskursers inre former, och synliggör synsätt och erfarenheter för en viss
tidsperiod. De skriver även att analysenheten är utsagoplanet och att intresset blir relationerna
mellan utsagorna eftersom de även fungerar som utestängningsmekanismer. Begreppet
subjektsposition som beskrivs av Bergström och Boréus (ibid) blir även aktuellt för studien och
är kopplat till diskurser. Dessa diskurser ersätter aktörer och har en bredare innebörd och avser
de regler som diskursen tillhandahåller och som talar om hur man ska förhålla sig i olika sociala
sammanhang. Bergström och Boréus (ibid) redogör för ett tredje begrepp, det så kallade
9