Öst är Väst men Väst är bäst: Östtysk identitetsformering i det förenade Tyskland

248 Pages·2011·1.91 MB·Swedish

by  Sofi Gerber

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS
Stockholm Studies in Ethnology
5

Öst är Väst men Väst är bäst

Öst är Väst men Väst är bäst
Östtysk identitetsformering i det förenade Tyskland
Sofi Gerber
© Sofi Gerber och Acta Universitatis Stockholmiensis 2011

Stockholm Studies in Ethnology 5
ISSN 1653-851X
ISBN 978-91-86071-65-3

Södertörn Doctoral Dissertations 54
ISSN 1652-7399
ISBN 978-91-86069-25-4

Tryck: US-AB, Stockholm 2011
Distributör: eddy.se ab, Visby

Omslagsbild: Sofi Gerber
Innehåll
Förord ............................................................................................................. 7
Kapitel 1: Inledning .................................................................................... 9
Bakgrund ..................................................................................................................... 9
Avhandlingens syfte och vetenskapliga bidrag .................................................. 11
Teoretiska utgångspunkter .................................................................................... 13
Identifikation och artikulation .......................................................................... 14
Diskurs och dislokation ..................................................................................... 16
Öst och Väst som flytande signifikanter ........................................................ 19
Klass och nation ................................................................................................. 21
Material och metod ................................................................................................. 25
Intervjupersonerna ............................................................................................ 25
Intervjuer som material .................................................................................... 28
Analysmetod ....................................................................................................... 31
Forskningssammanhang ........................................................................................ 33
Identifikationsprocesser .................................................................................... 34
Transformationsprocesser ................................................................................ 35
Postsocialistiska studier .................................................................................... 37
Avhandlingens disposition...................................................................................... 39
Kapitel 2: Det moderna DDR .................................................................. 40
Nybyggarbarn .......................................................................................................... 40
Konformitet och jämlikhet ..................................................................................... 47
Bristekonomi ............................................................................................................ 53
Väst – den närvarande frånvaron ........................................................................ 58
Kapitel 3: Disciplinering och motstånd ................................................. 69
Skolan som socialiserande institution .................................................................. 71
Att vara eller inte vara med .................................................................................. 79
Stasi – panoptikon personifierad .......................................................................... 87
Kapitel 4: Vändpunkten ......................................................................... 101
Politiska subjekt ..................................................................................................... 102
Det förlovade landet ............................................................................................. 113
Återförening eller anpassning? ........................................................................... 121
Kapitel 5: Det nya landet....................................................................... 140
En eliminerad plats ............................................................................................... 141
Ostalgiska föremål ................................................................................................ 151
Livet i konsumtionssamhället .............................................................................. 159
Kapitel 6: Förändrade livsvillkor .......................................................... 170
Fostran och lärande i omvandling ...................................................................... 170
Arbetsliv i upplösning ........................................................................................... 180
Kapitel 7: Anpassade antagonister ...................................................... 193
Senmoderna yrkesidentiteter .............................................................................. 194
”Östkvinnor” ........................................................................................................... 201
Kapitalismens kontingens .................................................................................... 207
Kapitel 8: Avslutande diskussion ......................................................... 212
Öst-Väst-dikotomins hegemoni .......................................................................... 212
Politiserade liv ........................................................................................................ 215
Senkapitalistiska identitetsprocesser ................................................................. 218
Summary ................................................................................................... 222
Källor och litteratur ................................................................................. 233
Bilaga ......................................................................................................... 242
Intervjupersoner .................................................................................................... 242
Förord
Att skriva den här avhandlingen har varit roligt, arbetssamt, ibland ensamt,
men framförallt inspirerande därför att jag fått tillfälle att utbyta kunskaper
med en mängd kollegor i olika sammanhang. På forskarskolan Baltic and
East European Graduate School (BEEGS) vid Södertörns högskola har jag
varit en del av en mångdisciplinär forskningsmiljö där olika perspektiv på
Östersjöområdet och Östeuropa har stötts och blötts. Detta har bidragit till att
jag har kunnat både bredda och fördjupa avhandlingens kunskapsmål. Jag
vill tacka Östersjöstiftelsen för att den finansierat mitt avhandlingsarbete och
möjliggjort mitt deltagande i forskarskolan. Den här avhandlingen hade inte
blivit vad den är om jag inte också ingått i etnologigemenskaperna vid Sö-
dertörns högskola och Stockholms universitet. Tack alla kolleger för inspire-
rande diskussioner om egen och andras forskning vid seminarier och i andra
sammanhang. Förutom dessa tre miljöer har jag under mitt fältarbete i Tysk-
land dessutom haft förmånen att få delta i seminarier och presentera mitt
pågående arbete på Institutet för europeisk etnologi på Humboldt-Universität
i Berlin och på Centrum för tidshistorisk forskning, ZZF, i Potsdam. Dessa
korsande diskurser och multipla identiteter har varit en tillgång i avhand-
lingsskrivandet. Jag har fått ta del av olika perspektiv och har fått mångsidi-
ga kommentarer på mitt arbete.
Jag vill tacka mina handledare, Mats Lindqvist och Birgitta Almgren, för
er engagerade läsning av avhandlingsmanuset i dess olika stadier. Med era
skarpsynta kommentarer har ni hjälpt mig framåt i arbetet. Dessutom har vi
fått tillfälle att föra många intressanta samtal på vägen. Förutom handledarna
vill jag särskilt uppmärksamma några personer som bidragit med sitt kun-
nande vid olika tillfällen: Tack Jenny Gunnarsson Payne för synpunkter på
tillämpningen av teorin, Jonas Engman för nya perspektiv på avhandlingen
och Lars Kaijser för konstruktiva kommentarer i arbetets slutskede. Tack
även till Petra Garberding och Karin S. Lindelöf för att ni läste hela manuset
och bidrog med era specialkunskaper. Clara Gerber har både fotograferat och
hjälp till med redigering av bilder och Mikael Hörnlund har bidragit med sitt
fototekniska kunnande. Tack för detta! David Payne och Jenny Gunnarsson
Payne har gjort en värdefull insats vid språkgranskningen av den engelska
summaryn. Jag vill också framföra mitt tack till alla fantasktiska medarbeta-
re på BEEGS för ert stöd under hela doktorandtiden.
Att skriva en avhandling är förknippat med mycket tankearbete som inte
alltid innfaller på kontorstid. Det här får förstås konsekvenser för de närmas-
te, som inte är direkt inblandade i skrivandet men som ändå i hög grad på-
verkas av det. Mitt varmaste tack går till min familj som engagerat sig i mitt
arbete, stöttat mig och uppmuntrat mig under vägen. Tack Hilmar, Clara och
Oscar för att ni följde med mig i fält. Det var ett fantastiskt år! Tack Liam
för att du förgyllde slutskedet av avhandlingsskrivandet. Tack mamma för all
hjälp. Utan dig hade inte avhandlingen varit färdig nu. Tack pappa som alltid
trott på mig, men som inte fick möjlighet att hålla i den färdiga avhandling-
en.
Sist, men inte minst, vill jag tacka de personer som gjort denna studie
möjlig genom att dela med sig av sina liv till mig och framtida läsare! Med
era personliga erfarenheter och reflexioner har ni inte bara bidragit till forsk-
ningen. Ni har också hjälpt mig att bevara mitt engagemang för mitt arbete,
långt efter att vi setts.
Kapitel 1: Inledning
Bakgrund
Idén till den här avhandlingen föddes sommaren 2003, då jag lärde känna en
ung kvinna från Berlin. Under ett av våra första samtal berättade hon att hon
hade bytt studieort från Berlin till ett mindre universitet i östra Tyskland.
Hon motiverade flytten med att det fortfarande fanns några marxister kvar
bland professorerna på detta mindre och mer perifera lärosäte. ”Och då me-
nar jag inte de här 68-marxisterna” (underförstått från Väst), tillade hon syr-
ligt. Det är knappast ovanligt att studenter väljer lärosäte efter inriktningen
på forskningen och undervisningen. För min nya vän var dock inte lärarnas
marxistiska tillhörighet i sig ett uttryck för kvalitet, utan de skulle dessutom
vara från Öst. Det tycktes således vara kontinuiteten, det vill säga att det
fortfarande fanns några lärare från DDR-tiden vid lärosätet och att dessa
hade behållit sin politiska färg, som var avgörande. Senare under samtalet
talade vi om en boken Zonenkinder av den unga, östtyska författaren Jana
Hensel (2002). Den kan inordnas i genren Wende-literatur, det vill säga den
litteratur som tematiserar DDR:s upplösning och Tysklands enande. Hon
hade inte själv läst boken, men sa att den fått bra kritik i radio och eftersom
det var en ”östkanal” som recenserat den så kunde man nog lita på kritiken.
Återigen gjordes Öst och radiokanalens ursprung i DDR till en garanti för
kvalitet.
Dessa båda uttalanden intresserade mig. Jag var vid den här tiden ganska
insatt i den tyska samhällsdebatten och samhällslivet därför att jag levde
tillsammans med en västtysk. Därigenom hade jag fått tillfälle att lära känna
människor i olika delar av Tyskland och hade även varit bosatt i de sydvästra
delarna. Jag visste att frågan om Öst och Väst var högst aktuell och kunde
vara kontroversiell, både i den offentliga debatten och i vardagliga situatio-
ner. Att denna unga kvinna, som var tolv år då DDR upphörde att existera,
fattade små som stora beslut, som till exempel var hon skulle studera eller
vilken radiokanal som var pålitlig, utifrån dikotomiseringen i Öst och Väst,
väckte min nyfikenhet. Vad betydde kategorierna Öst och Väst för henne
idag? På vilka sätt var de fortfarande relevanta i hennes vardagliga liv? Vad
sa hennes sätt att använda sig av dem om hennes syn på sig själv i relation
till det samtida Tyskland? Dessa frågor om unga människors relation till Öst
9
och Väst har varit en utgångspunkt då jag formulerat problemställningen till
den här studien.
I de postsocialistiska transformationsprocesser som Öst- och Centraleuro-
pa har genomgått under 1990- och 2000-talen intar den före detta Deutsche
Demokratische Republik (DDR) och Tyskland en särställning. Berlinmurens
oväntade öppnande den 9 november 1989 innebar att det kalla krigets geo-
grafiska och symboliska centrum raserades. Medan de socialistiska regimer-
nas fall i stora delar av Öst- och Centraleuropa innebar att stater splittrades,
ledde Sozialistische Einheitspartei Deutschlands-regimens1 fall i DDR till
”återföreningen” av två stater (Betts 2000). Tysklands enande innebär att en
hel stat, som tidigare har förståtts som Västtysklands och Västvärldens mot-
pol, har inkluderats i den tyska nationella gemenskapen med hjälp av etniska
argument. Sammanslagningen av de två tyska staterna DDR och Bundesre-
publik Deutschland (BRD) skedde på Västtysklands villkor.2 Efter SED-
regimens sammanbrott fanns det ingen östtysk part som åtnjöt tillräckligt
folkligt förtroende för att förhandla med den västtyska regeringen på lika
villkor. Strömmen av emigranter från DDR till Västtyskland, som tilltog
efter att gränsen öppnats, tillsammans med resultatet av det första demokra-
tiska valet i DDR i mars 1990 visade med all önskvärd tydlighet att majorite-
ten av DDR:s befolkning önskade en snabb transition till västtyska förhål-
landen (Fautz 1995, Grosser 1999). Tysklands enande innebar att två anta-
gonistiska nationella diskurser, som tidigare hade legitimerat existensen av
två skilda stater, skulle förenas i en stat. Den politiska nationella definitio-
nen, som hade dominerat den officiella diskursen i DDR, gav vika för den
västtyska nationella diskursen, som definierade nationen som en etnisk ge-
menskap som omfattar alla tyskar. DDR:s polemiska attityd gentemot den
kapitalistiska världen i allmänhet och mot Västtyskland i synnerhet, utifrån
vilken DDR definierades som den bättre och sannare delen av Tyskland,
ersattes av en diskurs om socialismen som ett misslyckat projekt och DDR
som en parentes i tysk historia (Gerber 2004).
Ganska snart förbyttes entusiasmen över att få ta del av det västerländska
samhällssystemet i besvikelse och resignation hos många av de före detta
DDR-medborgarna. Avvecklingen av stora delar av DDR:s industri har lett
till hög arbetslöshet, med sociala och ekonomiska skillnader mellan de östra
och de västra delarna av Tyskland som följd (Büttner 1995). Under 1990-

1 Sozialistische Einheitspartei Deutschlands, SED, bildades 1946 i den sovjetiska ockupa-
tionszonen, SBZ, under inflytande av Sovjetunionen. SED utgjordes av en sammanslagning
av det socialdemokratiska och det kommunistiska partiet. Även om andra partier var tillåtna
och kunde ställa upp i valet till Volkskammer kontrollerades valen och politiken i praktiken av
SED och dess systerorganisationer. För DDR:s historia se Weber (2000): Die DDR 1945-
1990, Scholz (2009): Die DDR 1949-1990.
2 Det enande Tysklands benämning Bundesrepublik Deutschland var den officiella beteck-
ningen för Västtyskland även före 1990. Förkortningen BRD betraktades som ett ”kommunis-
tiskt påfund”. Hela namnet skulle användas, alternativt bara Bundesrepublik (Almgren
2009:451).
10