Olikheter inom likheter? - Institutionen för pedagogik

126 Pages·2009·0.8 MB·Swedish

Olikheter inom likheter?
Studier av pedagogiska praktiker inom högskola
och folkhögskola
Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet rapport nr 6
Olikheter inom likheter?
Studier av pedagogiska praktiker inom högskola
och folkhögskola
Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet
rapport nr 6
Redaktör: Eva Mark
Grafisk form: Anders Eurén, Informationsenheten
Tryck: Intellecta Infolog AB, Västra Frölunda 2009
Omslag: Jim Thorell
ISSN 1654-1197
ISBN 978-91-976747-0-6
Innehåll
Förord 7
Eva Mark
1. ”Jag kan tycka att upplägget kan
vara lite lika ibland” 11
En intervjustudie av elever vid folkhögskolor
och studenter vid socionomprogram i Göteborg
Kerstin Lökken
2. Bildning i utbildning eller utbildning
som bildning? 81

En intervjustudie av lärare vid folkhögskolor och
socionomprogram i Göteborg
Rita Foss Lindblad och Karin Lumsden Wass

Förord
I Grundtviginstitutets uppdrag ingår att främja samverkan mel-
lan folkhögskola och högskola. Grunden för denna samverkan är
arbetet i institutets referensgrupp där bland annat företrädare för
olika folkhögskolor deltar. För att samverkan skall möjlig måste
en fungerande dialog etableras och den försvåras i bland av särskil-
jande organisatoriska självbilder.
Folkhögskolan profilerar sig ofta som en unik skolform med en
egen kunskapssyn och pedagogik som är särskilda i förhållande till
andra utbildningsinstitutioner. På Sveriges folkhögskolors hemsida
står det följaktligen: ”Folkhögskolan har en annan definition av
kunskap, där förmågan att ta till oss och själva skapa ständigt nya
synvinklar på tillvaron är vad som räknas. Samtalet är det kanske
det viktigaste på en folkhögskola”. Det folkhögskolan profilerar sig
emot är bland annat akademins traditionellt elitistiska kunskapsi-
deal och dess kopplingar till traditionella pedagogiska praktiker
inom högskolevärlden.
Hur skall vi i dag betrakta denna positionering av olikhet mel-
lan högskola och folkhögskola? Jag ställer frågorna mot bakgrund
av rådande samhällsutveckling. Folkhögskolan profilerar sin pe-
dagogik som särskild i förhållande till högskola och ger samtidigt
kurser som är högskoleförberedande. De högskoleförberedande
kurserna ger eleverna möjligheter att komplettera ofullständiga
gymnasiebetyg och förbereda sig för studier inom högskolan. Hur
samexisterar dessa, åtminstone vid en först anblick, motstridiga
profileringar av folkhögskolan?
Högskolans verksamhet befinner sig också i förändring. Det
finns en rad olika uppdrag från statsmakternas sida vars syfte är
7
att bryta den sociala, ekonomiska och etniska snedrekryteringen
till universitet och högskolor. När det gäller högskoleväsendet
kan vi konstatera att det under de senaste femton åren skett en
stor omvandling inte minst kvantitativt sett. Från att ha varit ett
universitet enbart för ”eliten” kan man nu tala om högskolan som
en massutbildningsinstitution. Den stora ökningen av studenter
har medfört en breddad social rekrytering. Hur påverkar denna
förändring undervisningen? Hur har universitet förmått möta den
pedagogiska utmaning som uppstår med nya grupper av studeran-
den kombinerat med ett större studentantal?
Högskolan måste idag betraktas utifrån en mångsidig bild där
såväl sökandegrupper som undervisningspraktiker förändras. Hur
samexisterar massutbildning och elitistiska ideal, till exempel i
form av starka forskningsmiljöer, inom ett universitet? De två
typerna av verksamhet är länkade till olika och åtminstone delvis
motstridiga bildningsideal.
Ovanstående förändringar inom såväl högskola som folkhög-
skola väcker bilder av komplexa organisationer som samtidigt är
särskilda och lika i förhållande till varandra fram. Handlar det inte
snarare om olikheter inom likheter än starkt särskilda verksamhe-
ter? Sådana komplexa organisatoriska självbilder är en förutsätt-
ning för utveckling, kommunikation och samverkan.
Projektet undersöker mot denna bakgrund exempel på folk-
högskolans pedagogiska praktiker i jämförelse med exempel på
universitetspedagogik i praktiken. I fokus är folkhögskolans arbete
med förebereda eleverna för högskola. Datainsamlingen inom folk-
högskolevärlden koncentreras därmed till högskoleförberedande
program. Anledningen till det är att uppmärksamma nya uppdrag
inom folkhögskolan som kräver förändring och ställer nya krav på
dess undervisning.
Varken folkhögskola eller högskola kan betraktas som enhetliga
pedagogiska verksamheter. Studierna koncentrerar sig på platser i
8
respektive organisation där omvärldens krav på förändring satt spår
i verksamheten. Det handlar alltså om i förhållande till traditionen
”otypiska” rum i respektive organisation.
Projektets empiriska nedslag inom högskolevärlden koncentre-
ras till socionomprogrammet inom Göteborgs universitet. Många
studenter med folkhögskolebakgrund söker sig just till detta pro-
gram. Socionomprogrammet vid Göteborgs universitet är dessut-
om intressant eftersom det nyligen startat en fältförlagd socionom-
utbildning som är förlagd till stadsdelen Biskopsgården och där
utbildningen tydligt förankras i det sociala arbete som pågår inom
stadsdelen. Utbildningen har således ”flyttat ut” från universitetet
och genomförs med andra pedagogiska praktiker än vad som ofta
förknippas med traditionell akademisk undervisning.
Genom att utgå från detta program är projektets ambition inte
att ge en bild av den typiska universitetsutbildningen. I stället
används vad som kan benämnas som ett specialfall. Poängen är att
synliggöra nya sätt att undervisa inom högskolan. Studien kan där-
med förhoppningsvis bidra till att komplettera bilden av universi-
tetet som en mångsidig institution där den pedagogiska självbilden
inte på något sätt är självklar eller kan tas för given.
Intervjustudien innehåller såväl lärarperspektiv som studentper-
spektiv på undervisning inom både folkhögskola och universitet.
Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med lärare och elever/
studenter inom respektive organisationern.
Den första studien som handlar om elevers och studenters per-
spektiv på undervisning har titeln ”Jag kan tycka att upplägget kan
vara lite lika ibland”. En intervjustudie av elever vid folkhögskolor
och studenter vid socionomprogram i Göteborg. Den är skriven
av FD Kerstin Lökken, Institutionen för Kulturvetenskaper vid
Göteborgs universitet.
En andra studie behandlar lärarperspektiv på undervisning och
har titeln Bildning i utbildning eller utbildning som bildning? En
9
intervjustudie av lärare vid folkhögskolor och socionomprogram i
Göteborg. Denna studie är resultat av samarbete mellan FD Rita
Foss Lindblad och FD Karin Lumsden Wass. Båda kommer från
Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.
Karin står för datainsamling och en första sammanställning av data.
Rita ansvarar för analys och författandet av rapporten.
Projektet har fortlöpande haft utbyte med Grundtviginstitutets
referensgrupp och motfinansierats med medel från Västra Göta-
landsregionen.
Göteborg februari 2009
Eva Mark
Föreståndare
10
”Jag kan tycka att upplägget
kan vara lite lika ibland”
En intervjustudie av elever vid folkhögskolor
och studenter vid socionomprogrammet i Göteborg
Kerstin Lökken
11