och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända

138 Pages·2016·1.58 MB·Swedish

by  Svensson, Viktoria

Hälso- och sjukvård och
tandvård till asylsökande
och nyanlända
Slutrapport oktober 2016
Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att
återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också
tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till
[email protected]

Artikelnummer 2016-10-13
Tryck www.socialstyrelsen.se, oktober 2016
Förord
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en fördjupad analys av
hälso- och sjukvårdens och tandvårdens möjligheter och utmaningar när det
gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Analysen har i
första hand utgått från vårdens perspektiv men bilden har kompletterats
genom kontakter med civilsamhället och även gruppen papperslösa har
beaktats. Denna slutrapport presenterar Socialstyrelsens analys.
Viktoria Svensson har varit ansvarig utredare. Jenny Asplund och
Charlotte Pihl har ingått i projektgruppen. Ingrid Ström har deltagit vid
intervjuer i landstingen. Susanna Dellans har gjort analysen av tolkbrist.
Andreas Cederlund och Julius Collin har ansvarat för analyser av
tandhälsoregistret respektive patientregistret. Samordnare, medicinskt och
juridiskt sakkunniga vid myndigheten har bidragit med sakkunskap. Martin
Sparr har varit ansvarig enhetschef.

Olivia Wigzell
Generaldirektör

Innehåll
Förord .........................................................................................................................3
Sammanfattning ......................................................................................................7
Uppdraget ................................................................................................................9
Omfattning och avgränsningar ........................................................................9
Genomförande ....................................................................................................9
Definitioner ............................................................................................................. 13
Rapportens disposition ........................................................................................ 14
Bakgrund ................................................................................................................ 15
Berörda grupper och rätt till vård ..................................................................15
Statistik och prognoser för berörda grupper...............................................17
Lagstiftning ..........................................................................................................25
Vårdbehov och vårdkonsumtion ...................................................................... 27
Sex landsting erbjuder utökad vård till asylsökande .................................27
Vårdbehov..........................................................................................................28
Vårdkonsumtion .................................................................................................31
Landstingens planeringsarbete ......................................................................39
Vårdens möjligheter och utmaningar att tillhandahålla vård till berörda
grupper ................................................................................................................... 42
Omfattning av analysen ..................................................................................42
Möjligheter ..........................................................................................................42
Utmaningar .........................................................................................................45
Gemensamma utmaningar för vården ................................................... 46
Utmaningar ur berörda gruppers perspektiv .......................................... 53
Utmaningar ur ett jämställdhetsperspektiv ............................................. 55
Hälsoundersökningar ................................................................................... 56
Primärvården ................................................................................................. 59
Barnhälsovården .......................................................................................... 62
Mödrahälsovården ...................................................................................... 64
Förlossningsvården ....................................................................................... 66
Barn- och ungdomsmedicin ...................................................................... 68
Barn- och ungdomspsykiatrin .................................................................... 70
Vuxenpsykiatrin ............................................................................................. 72
Infektionsvården ........................................................................................... 74
Tandvården ................................................................................................... 76
Andra vårdområden ................................................................................... 78
Konsekvenser för övrig vård ............................................................................79
Referensgruppens perspektiv .........................................................................82
Möjliga förändringar för att möta utmaningarna .......................................... 85
Socialstyrelsens bedömning ................................................................................ 86
Utmaningar för vården .................................................................................... 86
Möjligheter för vården ...................................................................................... 88
Bedömning för vårdområden......................................................................... 89
Möjliga förändringar ......................................................................................... 91
Påverkan på vården ........................................................................................ 94
Samråd och dialog ............................................................................................... 95
Referenser ............................................................................................................... 99
Bilaga 1. Intervjuguide telefonintervjuer alla landsting ................................ 103
Bilaga 2. Intervjuguide vårdverksamheter i sex landsting ........................... 105
Bilaga 3. Deltagare workshoppar ....................................................................1 06
Bilaga 4. Referensgrupp .....................................................................................1 08
Bilaga 5. Exempel på åtgärder i landstingen ............................................... 109
Bilaga 6. Möjliga förändringar ..........................................................................1 16
Sammanfattning
Socialstyrelsens fördjupade analys har identifierat möjligheter och
utmaningar, inklusive jämställdhetsaspekter, när det gäller att tillhandahålla
vård till asylsökande och nyanlända. Analysen har också belyst möjliga
förändringar som kan påverka vårdens förmåga och funktionalitet att möta
utmaningarna.
Vårdens tillgänglighet
Vårdbehovet hos asylsökande och nyanlända varierar. Några har omedelbara
vårdbehov medan andra är relativt friska. Asylsökande erhåller mindre vård
jämfört med övriga befolkningen, men sökmönstret är annorlunda.
Asylsökande personer får mer primärvård och mindre specialiserad vård,
med undantag av sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Vuxna
asylsökandes begränsade rätt till vård och en annan ålders- och könsstruktur
än den övriga befolkningen måste dock beaktas. Nyanlända uppsöker
tandvården mest för akuta besvär och i låg utsträckning i förebyggande syfte.
Det finns hinder för berörda grupper att nå vården, särskilt specialistvården,
och asylsökande får inte alltid tillgång till den vård de har rätt till.
Möjligheter och utmaningar för vården
Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens kontakter med berörda grupper
innebär ett flertal möjligheter. Vårdpersonal kan höja sin kompetens kring
nya sjukdomspanorama och få ökad kulturell erfarenhet. Genom att tillvarata
sjukvårdsutbildad kompetens bland asylsökande och nyanlända kan vården
förstärkas med viktiga resurser. Vårdens möjligheter att bidra till en jämställd
och jämlik hälsa är särskilt betydelsefulla för berörda grupper. Samverkan
mellan vården och civila organisationer möjliggör förbättrad vård till
asylsökande och papperslösa.
De utmaningar som vården ställs inför när det gäller att tillhandahålla vård
till asylsökande och nyanlända är inte nya, men omfattningen av dem ökade
avsevärt när ett stort antal asylsökande kom till Sverige under kort tid. De
identifierade utmaningarna härrör till största delen från vårdåtaganden till
asylsökande, såsom att erbjuda hälsoundersökningar, vaccinera barn,
behandla infektionssjukdomar, tillhandahålla mödra- och förlossningsvård,
att möta omedelbara vårdbehov i psykiatrin och i tandvården samt att erbjuda
tand- och barnhälsovård till alla barn. Kända utmaningar för vården, såsom
en otillräcklig kompetensförsörjning och bristande samverkan, gör det
svårare att tillhandahålla vård till berörda grupper.
Många av de utmaningar som är särskilt knutna till berörda grupper är
gemensamma för hela vården, medan andra är specifika för olika
vårdverksamheter. Gemensamma utmaningar är bland annat ett stort
informationsbehov, kommunikationssvårigheter och tolkbrist, tillkommande
administration, bedömning av vård som inte kan anstå, särskilda utmaningar
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016 7
SOCIALSTYRELSEN
för ensamkommande barn, bristande kulturkompetens, en ojämn påverkan
inom och mellan landsting samt att möta vårdbehovet kring psykisk ohälsa.
Asylsökandes förflyttningar, deras fysiska placering ofta långt från vården,
boendemiljön och familjesituationen försvårar vårdens insatser. Särskilda
utmaningar gällande nyanlända utgörs av svårigheter att nå denna grupp, att
planera för deras vårdbehov och behov av förebyggande insatser för att
främja en god hälsoutveckling på längre sikt. Utmaningar ur ett
jämställdhetsperspektiv handlar bland annat om att personalsamman-
sättningen i vården inte alltid är anpassad för båda könen och att det finns
skillnader mellan könen i kontakten med vården. Vården har också
rapporterat om konsekvenser för övrig vård såsom längre väntetider för
planerad vård och uppskjutet förebyggande arbete, bl.a. föräldragrupper i
mödra- och barnhälsovården.
Förändringar som kan stärka vården
För att bättre möta utmaningarna ser Socialstyrelsen ett antal möjliga
förändringar som kan stärka vårdens förmåga och funktion att tillhandahålla
vård och förbättra vårdens tillgänglighet för berörda grupper. Socialstyrelsen
bedömer att många av dessa förändringar kan genomföras på kort sikt. Redan
vidtagna åtgärder i landstingen samt pågående initiativ på nationell nivå
möter en del av förändringsbehoven. Socialstyrelsen vill särskilt betona
vikten av att initiera eller påskynda följande förändringar:
• nationellt samordna information till och om berörda grupper
• utveckla och genomföra utbildningsinsatser till vårdpersonal och annan
personal som möter berörda grupper, såsom på asylboenden och HVB
• öka tillgången till tolk och andra former av språkstöd
• förbättra förutsättningar för vården gällande asylsökandes placering,
förflyttning och möjligheter att ta sig till och från vården
• förbättra uppföljning av hälsoundersökningars utfall
• utveckla vägledningar för hur tand-, infektions- samt mödrahälso- och
förlossningsvården behöver anpassa vårdinsatser för berörda grupper
• förbättra ensamkommande barns stöd i vården
• förbättra bedömning och uppföljning av psykisk ohälsa i berörda grupper
• utveckla särskilt riktade hälsofrämjande program till berörda grupper.
Vården är fortsatt påverkad
Socialstyrelsens analys har genomförts parallellt med förändrad asyllag-
stiftning, införda id-kontroller och omvärldsfaktorer som har lett till en
kraftig minskning av nya asylsökande i Sverige under 2016. Antalet
asylsökande, papperslösa och nyanlända som befinner sig i landet har dock
inte minskat i någon nämnvärd utsträckning under denna period.
Socialstyrelsens bedömning är att det minskade inflödet av nya asylsökande
inte generellt ger omedelbara lättnader för hälso- och sjukvården och
tandvården. Flertalet av de beskrivna utmaningarna kvarstår och vården
fortsätter att vara påverkad genom vårdbehov för berörda grupper som
behöver följas upp.
8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016
SOCIALSTYRELSEN
Uppdraget
Regeringen gav den 10 december 2015 Socialstyrelsen i uppdrag att göra en
fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens inklusive tandvårdens
möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård till
asylsökande och nyanlända. Uppdraget har också omfattat att belysa möjliga
förändringar av hälso- och sjukvårdssystemets förmåga och funktionalitet, på
kort och lång sikt, för att möta dessa utmaningar, samt att analysera
flyktingsituationens konsekvenser för hälso- och sjukvården och tandvården
ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget har genomförts i samråd med
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten och
Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
En delrapport för uppdraget publicerades i maj 2016. Denna rapport utgör
slutrapporteringen av uppdraget.
Omfattning och avgränsningar
Enligt uppdragsbeskrivningen omfattar uppdraget vård till asylsökande samt
till nyanlända, dvs. de som har beviljats uppehållstillstånd och är i
etableringsfasen samt nyanlända anhöriginvandrare. Socialstyrelsen har
därutöver även valt att inkludera personer som vistas i Sverige utan tillstånd,
s.k. papperslösa, eftersom ett flertal faktorer pekar på att denna grupp
kommer att öka framöver. Benämningen berörda grupper används för
asylsökande, nyanlända och papperslösa. Grupperna definieras och beskrivs
vidare i avsnittet Berörda grupper och rätt till vård.
Den fördjupade analysen har haft fokus på ett urval av de mest påverkade
vårdverksamheterna, baserat på landstingens rapportering av
påverkansgraden i början av 2016. Dessa är uppdraget att genomföra
hälsoundersökningar, primärvården, barnhälsovården, mödrahälsovården,
förlossningsvården, barn- och ungdomsmedicin, barn- och
ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, infektionsvården samt tandvården.
Möjliga förändringar på kort sikt definieras som förändringar som kan
genomföras inom ett år. Möjliga förändringar på lång sikt innebär upp till
fem år.
Den fördjupade analysen har primärt ett vårdgivarperspektiv. Genom
dialog med representanter för civilorganisationer och forskare kommer
berörda gruppers perspektiv att belysas till viss del.
Genomförande
Denna rapport redogör för resultat som inte tidigare har redovisats i
delrapporten. Den fördjupade analysen baseras i huvudsak på en kvalitativ
datainsamling från representanter och yrkesverksamma inom hälso- och
sjukvården och Folktandvården. Insamling av underlag genomfördes under
mars–juni 2016. Även kvantitativt underlag för vårdkonsumtion har
analyserats. En kartläggning har genomförts av alla 21 landsting och en
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016 9
SOCIALSTYRELSEN
fördjupning har genomförts i sex utvalda landsting. En referensgrupp har
ingått i arbetet för att komplettera bilden från hälso- och sjukvården och
tandvården.
Kartläggning av samtliga landsting
Strukturerade telefonintervjuer har genomförts med representanter för hälso-
och sjukvården samt tandvården i samtliga 21 landsting. Syftet med
intervjuerna var att få en heltäckande bild av landstingens förmåga att möta
vårdbehovet och deras strategiska planering (se intervjuguide i bilaga 1).
Fördjupning i sex landsting och urval
av vårdverksamheter
I ett urval av sex landsting har semistrukturerade intervjuer genomförts med
representanter från de utvalda vårdområdena inom hälso- och sjukvården
samt från Folktandvården (se intervjuguide i bilaga 2).
De vårdområden som har inkluderats baseras på tidigare lägesrapportering
om de mest påverkade vårdområdena samt vård som inkluderas i den vård
berörda grupper har rätt till. Vårdområden som har ingått i den fördjupade
analysen är
• uppdraget att genomföra hälsoundersökningar
• primärvården
• barnhälsovården
• mödrahälsovården
• förlossningsvården
• barn- och ungdomsmedicin
• barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• vuxenpsykiatrin
• infektionsvården
• tandvården.
Det finns fler vårdverksamheter som tillhandahåller vård till berörda grupper,
såsom akutvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar, beroendevården och
habiliteringsverksamheter. Dessa har inte ingått i Socialstyrelsens fördjupade
analys av avgränsningsskäl. Den kännedom om påverkan och utmaningar i
dessa verksamheter som ändå har belysts inom ramen för uppdraget
redovisas kortfattat.
Urvalet av landsting baserades på följande urvalskriterier: storlek,
geografiskt läge, andel mottagna asylsökande och andel ensamkommande
barn samt andel asylsökande i eget boende respektive anläggningsboende. En
spridning och variation eftersträvades och landstingen som valdes ut var
Skåne, Västra Götaland, Kalmar, Dalarna, Jämtland och Norrbotten.
Intervjuerna omfattade frågor om vårdbehov, utmaningar, möjligheter,
förslag på förändringar, konsekvenser för övrig vård och resursbehov.
Workshoppar
Socialstyrelsen har anordnat tre workshoppar med särskilt inbjudna deltagare
som representanter för vården och professionsföreningar. Workshopparna
hade följande tre teman:
10 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016
SOCIALSTYRELSEN