Table Of ContentNya fridlysningsbestämmelser
lNew regulations for protection of species by the law.l
MARKUS F'ORSLUND
Naturvårdsverket har fctttat beslut om nya regler för fridlysning. Kcirlvcixter, mossor, lavar,
sNampar och alger, samt groddjur, krcildjur och de fLesta ry)ggradslösa djur kan Jridlysas
enligt 8 kap. I -2 g$ miljöbalken. Fridlysning kan anvcindas om det finns risk Jör att en vilt
levande vcixt- eller djurctrt kan komma att försvinna eller utscittas för plundring, eller om det
krcivs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av vcixt- och djurarter.
Nya fridlysningsbestcimmeLser gciller Jrån I januari 2000 . De nya reglerna har anpassats
efter rödlistan, internationella konventioner och krav på ett enhetligare system.I denna arti-
kel redovisas bakgrunden till förcindringarna, vad de nya reglerna går ut på med tttgångs-
punkt från insekter samt vilka insekter som berörs.
Fridlysning av växter och djur har en lång tradi- översyn av befintliga fridlysningsföreskrifter
tion i Sverige. Sedan 1909, när den första natur- skulle genomföras. Aven Sveriges inträde i Euro-
vårdslagen trädde i kraft, har ett stort antal frid- peiska Unionen har aktualiserat frågan. EU:s Ha-
lysningsföreskrifter utfärdats främst på länsnivå bitatdirektiv kräver att vissa afier, som är listade i
av länsstyrelserna, men även mer lokala fridlys- direktivet, ska fridlysas i de medlemsländer dzir
ningar, på kommunnivå och på enskilda öar. Vid de förekommer. Dessutom ska det svenska regel-
ett par tillfällen har Naturvårdsverket utnyttjat verket harmoniseras med Unionens.
möjligheten att fridlysa arter på nationell nivå.
Det skedde 1982 och 1985 då ett antal grod- och Syftet med översynen enligt aktionsplnnen var
kräldjur fridlystes och 1992 då samtliga orkidder att:
fridlystes i hela landet. Fram till årsskiftet var ca ' Göra en bedömning av vilka fridlysningsföre-
190 arter fridlysta. skrifter som fortfarande är relevanta med avse-
Detta har med tiden lett till att kriterierna för ende på arternas status och hotsituation.
vilka arter som var lämpliga att fridlysa och vilka o Redovisa vilka arter som dr i behov av för-
föreskrifter som kom att gälla varierade mellan bättrat skydd genom fridlysning.
länen. Många gånger saknades logik i fridlys- o Uppfylla kraven i Bernkonventionen och Habi-
ningarna. En art kunde vara fridlyst i två län men tatdirektivet med avseende på skydd för de i
inte i det mellanliggande, trots att det även var dessa internationella överenskommelser lista-
befogat där. Sammantaget var de gamla fridlys- de växt- och djurarter som förekommer i
ningarna splittrade och svåröverskådliga och där- Sverige.
med svåra att följa respektive övervaka för all- ' Få till stånd en mer konsekvent tillämpning av
mänhet och myndigheter. fridlysningar.
Det har funnits kritik mot fridlysningar med ' Modernisera och standardisera de formule-
motiveringen att de ansetts vara ett otidsenligt ringar som används i föreskrifter om fridlys-
naturvårdsinstrument. Att fridlysa en art är sällan ning.
en tillräcklig åtgärd för att bevara arten. Fridlys- ' Utreda om införandet av ett artskydd som även
ningen gäller bara allmänheten medan markäga- skyddar arlens livsmiljö är möjligt.
ren får göra vad han vill med platsen för en fiid-
lyst art. De lagar och förordningar som nu reglerar frid-
I Naturvårdsverkets Aktionsplan för biologisk lysning bygger på 8:e kapitlet, l-2 $ miljöbalken,
mångfald (Naturvårdsverket 1995) ingick att en och I a $ artskyddsförordningen, men även Bern-
13
Markus Forslund Ent.Tidskr.12l (2000)
Miljöbalken
8 kap. Särskilda bestämmelser om skydd för djur-
och växtarter
1 $ Föreskrifter om förbud att inom landet eller del
av landet döda, skada eller fånga vilt levande djur
eller att ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom
eller bon får meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Sådana fo-
reskrifter får meddelas, om det finns risk för att en
vilt levande djurart kan komma att försvinna eller
uutpspäftytallas fSövre rpigluensd riinntge renllaetri oonmel lda eåt takrgäavnsd feönr oamtt Cra i lt irso) .n fFl coi ct oÄa; JÄ- kkct i Sr ro t nrod Ih I us Il rli. n d a 1 Le u c o rrh i nia pe c t o-
skydd av en sådan art. Förbudet får dock inte gälla
fall då ett sådant djur måste dödäs, skadas eller Large White -faced Darter (Leucorrhinia pectoralis ).
fångas till försvar mot angrepp på person eller vär-
defull egendom.
Särskilda bestämmelser gäller om att döda eller
fånga vilt levande djur av viss art, när åtgärden är
att hänföra till jakt eller fiske.
2 $ Föreskrifter om förbud att inom landet eller del
av landet ta bort, skada eller ta frö eller andra de-
lar från vilt levande växter får meddelas av reger-
ingen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det
finns risk för att en vilt levande växtart kan komma
att försvinna eller utsättas för plundring eller om
det krävs för att uppfylla Sveriges internationella
åtaganden om skydd av en sådan art. Mnemosyneficiril (Parnassius mnemosyne). Foto:
Rtrne Axelssr.tn.
konventionen och Habitatdirektivet. Samma år
som miljöbalken tillkom (1998), tillsatte Clouded Apollo (Parnassius mnemosyne ).
Naturvårdsverket en arbetsgrupp för att genom-
föra den översyn av fiidlysningsbestämmelserna Fridlysta arter
som föreslagits redan 1995. Arbetsgruppen be- Översynen av fridlysningen har resulterat i att
stod av representanter från Naturvårdsverket, 300 arler fiidlysts över hela landet. De fridlysta
länsstyrelserna, ArtDatabanken och Viirldsna- arterna fördelar sig enligt följande: 45 orkid6er,
turfonden (WWF). Arbetet utfördes i stort sett 186 andra kärlväxter, 11 mossor, 8 lavar, 5
enligt direktiven..från Aktionsplanen för biolo- svampar,20 grod- och kräldjursarter (varav en
gisk mångfald. Oversynen remitterades till 53 underart) och 25 ryggradslösa djur.
organisationer, myndigheter och institutioner,
varav 36 har svarat. Majoriteten har tillstyrkt de De löreslagna ar(erna utgörs rv:
olika förslagen. SEF tillhör en minoritet som ' 138 akut hotade eller sårbara arter som kan
framförallt ifrågasatt fiidlysning av icke rödlis- komma att skadas allvarligt av enstaka insam-
tade arter (se faktaruta nästa sida). Den 3 no- Iingar.
vember 1999 beslutade Naturvårdsverkets sty- ' 31 arter som av andra skäl bör fridlysas, till
relse om de nya föreskrifterna för nationell frid- exempel f'ör att de inte är hotade men utsatta
lysning av arter och den 1 januari 2000 trädde för insamling eller dödande, alternativt kan de
den nya föreskrifterna för fridlysning i kraft. förväxlas med fridlysta arter.
14
Ent.Tidskr. l2l (2000) Ny a fr idly s nin g s b e s trimme ls e r
A rts kyd dsfö ro rd n i n g e n
Fridlysning
i a $ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter
om förbud enligt 8 kap. 1 eller 2 $ miljöbalken för
hela landet. Länsstyrelsen får meddela föreskrifter
för länet eller delar av länet. En myndrghet som har
meddelat sådana föreskrifter får i särskilda fall
medge dispens från förbudet, om det inte finns
något annat tillfredsställande alternativ och den
berörda populationens fortbestånd inte påverkas
B^rtrrr grti.sfiäril tCoenonympho herot. Foto: Sven- negativt av dispensen. Länsstyrelsen får dessut-
Äke Bcrglind. om i särskilda fall på samma villkor medge dispens
inom sitt län från förbud som Naturvårdsverket
Scarce Heath (Coenonympha hero). meddelat.
Ett förbud enligt 8 kap. 'l eller 2 $ miljöbalken får,
med beaktande av vad som sägs i rådets direktiv
92/ 43/EEG av den 2l maj 1992om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast änd-
rat genom rådets direktiv 97/6?/EG3, inte hindra
att marken utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt,
om inte annat föreskrivs när förbudet meddelas.
Har en sådan föreskrift inte meddelats, skall förbu-
det kungöras på det sätr som är föreskrivet för
författningar i allmänhet. 0m ett förbud hindrar
att marken utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt,
skall 24 och 27 $$ förordningen (1998:1252)
områdesskydd enligt miljöbalken m.m. tillämpas.
Om förbudet meddelas av länsstyrelsen, skall Na-
Ektre (Lucanus cervus) turvårdsverket och skogsvårdsstyrelsen underrät-
tas. Om förbudet meddelas av Naturvårdsverket,
Stag Beetle (Lucanus cervus). skall Skogsstyrelsen underrättas. Förordning
(1 999:1 1 90).
' Samtliga orkid6arter (cirka 45 arter, är frid- 1 svampart, l2 grod- och kräldjursarter samt 9
lysta sedan 1992). arter ryggradslösa djur.
' Samtliga grod- och kräldjursarter (19 arter
samt en underart, 12 av dessa är fridlysta De nya fridlysningsreglerna
sedan tidigare). För att få en enhetlig och konsekvent använd-
' 66 arter som Sverige skall fridlysa bland annat ning av fridlysningsinstrumentet bör arter som
för att uppfylla åtaganden i internationella ska bli föremål för fridlysning uppfylla vissa
överenskommelser (Bernkonventionen och krav. Bland annat bör en art vara fridlyst inom
Habitatdirektivet, samt är upptagna på hela sitt svenska utbredningsområde, detta för
IUCN:s globala rödlista över växter). att den som bryter mot fridlysningen inte ska
kunna hävda att arten var insamlad inom ett län
Av de föreslagna arterna är l3l (41 %) fridlysta där det var tillåtet.
sedan tidigare, varav 55 nationellt och 76 på Att fridlysa arter inom enskilda län bör endast
Iänsnivå. De tidigare fiidlysta arterna utgörs av användas då nationell fridlysning inte är lämp-
45 orkiddarter,62 andra kärlväxtarter, 2 lavarter, ligt. Det kan till exempel vara olämpligt att frid-
l5
Markus Forslund Ent.Tidskr.121 (2000)
lysa en ar1 i hela landet när den är så sällsynt att Nya kriterier för fridlysning av arter
den hotas av insamling i en del av Sverige men (bygger på 8 kap. 1-2 $S miljöbalken).
är vanlig i en annan del. Fridlysning av arter En art bör fridlysas om något eller flera av ned-
inom delar av län ska undvikas och endast an- anstående kriterier är uppfyllda:
vändas i undantagsfall. A. Arten är eller riskerar att bli hotad i hela eller
Fridlysningen av en art innebär även att före- delar av sitt utbredningsområde i Sverige.
kommande underarter. varieteter och former är Hotet utgörs helt eller delvis av att aften är
fridlysta, samt hybrider där båda föräldraarterna eller kan komma att bli utsatt för plockning,
är fridlysta. uppgrävning, dödande eller infångande på
Vid nationella fridlysningar skall Naturvårds- grund av sitt attraktiva utseende, sin nyttig-
verket inhämta synpunkter från ArtDatabanken het. sitt samlarvärde eller sitt kommersiella
och länsstyrelserna. Det omvända bör gälla när värde.
en länsstyrelse planerar en fridlysning. När läns- B.Arten är inte akut hotad eller sårbar (på
styrelserna beslutar om fridlysning bör samma svenska rödlistan), men utsatt för omfattande
kriterier och beslutsformuleringar tillämpas som plockning, uppgrävning, dödande eller in-
vid nationella fiidlysningar, men utifrån ett regi- fångande, vilket medför att arten riskerar bli
onalt perspektiv. En helhetssyn över artens sta- hårt decimerad lokalt.
tus i hela dess utbredningsområde bör alltid vä- C. Fridlysning av arten krävs för att uppfylla
gas in. Sveriges internationella åtaganden i Habitar
Utdrag ur SEF's yttrande angående "Oversyn av fridlysningsbestämmelser"
Syftet med en fridlysning är att förhindra in- I)et stora hotet mot arter i den svenska in-
samling från naturen när detta utgör ett hot sektfaunan iir förstöring och förändring av de-
mot artens fortlevnad. SEF har inget att in- ras livsmiljöer. Fridlysningsförslaget av åfier
vända mot det synsättet även om vi anser att innebär inget tvingande beträffande skydd av
fiidlysning är ett något föråldrat skyddsin- biotoper och habitat. De mjuka diskussions-
strument. Ett rimligt krav borde vara att ta mässiga förslag som Naturvårdsverket före-
fram åtgärdsprogram för aktuella fridlysning- slar i sin remiss är alltför vaga och svaga för
sarter och i dessa redovisa vilka hot som finns att kunna få någon effekt. Förslaget är diirför
och vilka åtgärder som krävs för artens fort- ur entomologisk faunavårdssynpunkt synner-
levnad. Detta stämmer väl överens med tan- ligen tandlöst. Fridlysning av årter kan vara
kegångarna i Bemkonventionens artikei 4 vil- motiverad och eff'ektiv om den kopplas till
ket vi förutsätter att NV beaktar. När det gä1- krav på skydd av miljöer där dessa arter före-
ler de nu aktuella insekterna så hotas samtliga kommer, men då måste det också finnas ento-
av biotopförstöring medan det är ytterst få av mologer och entomologisk verksamhet som
dem däir hotet utgörs av insamling i Sverige. tillåts arbeta och som påvisar arternas före-
Undantag förekommer t ex de knäppate som komst. Ett samarbete mellan myndigheter och
liidlystes 1998 i Kalmar län. I det fallet hade entomologer iir en viktig förulsättning för att
SEF inga invändningar då beslutet var väl- förbättra situationen för många rödlistade in-
grundat och arterna hotades direkt av insam- sektsarter. Utan amatörentomologernas kun-
ling. Det finns idag inga säkra exempel på in- skap om insekterna och deras utbredning blir
sektsarter där utdöendet orsakats av insam- det svårt att vidta rätt åtgärder.
ling.
Det finns inte några faunaskyddsskiil tiil Skulle fridlysningarna genomföras innebtir
att misstänkliggöra eller misskreditera seriös det ett stort ansvar Jör myntligheterna att.föl-
entomologisk verksamhet. Allmänheten be- .iu dessa drters status och förbrittra Jörutsätt-
rörs knappast alls av fr:idlysningsbestämmel- ningarna så cttt de inte försvinner .från den
ser av insekter eftersom man inte ägnar sig åt svenska .faunan utan att ntigon vet om det.
insektplockning på samma sätt som blom-
plockning.
t6
Ent. Tidskr. 121 (2000) Ny a fr idly s nin g s b e s tcimme ls er
direktivet och Bernkonventionen om skydd Ändringen har gjorts efter framställan från Na-
för arten. turvårdsverket, som motiverat detta med att:
D.Arten är föremål for viss insamling och svår länsstyrelserna har bättre lokalkännedom, tids-
att skilja från en ovanligare art som uppfyller vinst då Naturvårdsverket ändå alltid måste re-
något av kriterierna A-C. Det finns alltså risk mittera ansökan till berörd länsstyrelse, samord-
för att den ovanligare arten förväxlas med ningsvinst då ansökan ofta åtföljs av annan dis-
den vanligare och därmed utsätts för insam- pensansökan som hanteras av länsstyrelsen samt
ling som ökar risken för negativ påverkan på länsstyrelsernas långa erfarenhet av denna han-
ar1en. Detta kan i vissa fall motivera att en art tering. Detta kan tolkas som om Naturvårdsver-
som är utsatt för viss insamling, men inte är i ket vill att Länsstyrelserna ska ta hand om dis-
direkt behov av fridlysning, fridlyses. penser även när det gäller fridlysningar som fat-
tas på nationell nivå. Den som söker har dock
alltid rätt att söka dispens hos den som meddelat
Föreskrifter om fridlysning beslutet.
De mängder av formuleringar som tidigare före- Undantag får endast medges om srirskilda
kommit har nu standardiserats till ett fåtal, varav skäl föreligger, om det inte finns något annat till-
två gäller för ryggradslösa djur. Föreskrifterna fredställande alternativ och den berörda popula-
har utformats från miljöbalkens innehåIl, samt tionens fortbestånd inte påverkas negativt. Dis-
efter vad som står skrivet i Habitatdirektivet och penser medges i första hand för vetenskapliga
Bernkonventionen. ändamål, samt för återinplantering eller när det
finns behov att dokumentera en afi.
' Det är förbjudet att inom landet (länet) döda, I de nya fridlysningsbestämmelserna finns
skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt två typer av dispenser, scirskilda och generelkt.
levande exemplar av följande arter. Det är
också förbjudet att ta bort eller skada dessa Scirskilda dispenser gäller i enskilda fall och
arters ägg, rom, larver eller bo. främst för:
' Det är förbjudet att inom landet (länet) döda, ' Forskning och utbildning vars syfte är av in-
skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt tresse för naturvåtden.
levande exemplar av följande arter för försälj- ' Insamling av material för senare utplantering
ning eller andra kommersiella ändamåI. Det är för naturvårdsändamål.
också förbjudet att för kommersiella ändamål o Insamling av exemplar som är av betydelse för
insamla dessa arters ägg, rom, larver eller bo. dokumentering av arten.
Intressant att notera är Naturvårdsverkets tolk-
ning av "vilt levande exemplar". De menar att Vid ansökan om insamling av fridlysta arter bör
lagtexten syftar på att skilja mellan vilda (vildle- bland annat följande uppgifter tas med; syfte,
vande) och tama djur och inte mellan döda och ansvarig person, tidsplan, finansiering, antal in-
levande. Således omfattas upphittade döda ex- divid som ska insamlas,lämpliga lokaler, mark-
emplar av fridlysningen. Aven begreppen "ta ägares tillstånd. När tillstånd ges bör det klart
bort" och "på annat sätt" i lagtexten stöder enligt framgå vad tillståndet innebär i mängd insamlat
Naturvårdsverket det resoneman get. material, tidsrymd och geografisk begränsning.
Aven andra villkor kan anges. Krav på uppfölj-
ning och redovisning av resultatet till berörd
Dispenser från fridlysningsbestämmelserna länsstyrelse kommer normalt att ställas.
Den myndighet som meddelar beslut om fridlys-
ning meddelar också beslut om dispenser (un- Generella dispenser frän fridlysningen gäller till
I
dantag). aftskyddsförordningens första para- exempel pågående ma-rkanvändning som skogs-
graf framgår att länsstyrelserna även har befo- och jordbruk. Slåtter och bete som utgör pågå-
genhet att medge om dispenser som gäller frid- ende markanvändning och som sker i natur-
lysningsbeslut fattade av Naturvårdsverket. vårdande syfte zir även normalt undantaget. Tid-
l1
Markus Forslund Ent. Tidskr. 121 (2000)
Lt)derbagge (Osmoderma eremita). Foto. Rune
Lxelsson.
Hermit beetle (Osmoderma eremita)
Dårgrcisfjöril (Lopinga achine). Foto: Krister Fred-
riksson.
Woodland Brown (Lopinga achine). son.
Ap ollo ( P arnas sius apollo ).
punkten för bete och slåtter kan dock diskuteras
i det enskilda fallet.
Generella dipenser ska tillämpas restriktivt. styrelsen vilka arter som insamlats föregående
Vid fridlysning av svå,rbestämda arter kan man år, antalet exemplar av dessa, var de insamlats,
föreskriva om generellt undantag för insamlig av samt syftet med insamlingen. Fullständiga
beläggexemplar av arlen på nya lokaler. fynduppgifter för nya lokaler, samt uppgift
När det gäller ryggradslösa djur finns det ett om i vilken samling exemplaren förvaras,
generellt undantag i de nya bestämmelserna. skall lämnas till ArtDatabanken vid Sveriges
lantbruksuniversitet i Uppsala. Det insamlade
' Utan hinder av ovanstående förbud (bilaga 1) materialet skall vara tillgängligt för forskning.
får insamling av beläggexemplar som är av
betydelse för dokumentering av arlen ske för Ungefiir en lärdedel av de ryggradslösa djuren
följande arter, om det inte finns något annat har fridlysts enbart på grund av ratificerade kon-
tillfredsställande alternativ och den berörda ventioner. De iir så vanliga att de inte är upptag-
populationens fortbestånd inte påverkas nega- na på rödlistan. Dessa omfattas alla av ovanstå-
tivt. ende generella undantag. EU-kommissionen,
Den som ansvarat för en insamling skall se- Europarådet och Miljödepartementet har påtalat
nast den 31 januari varje år redovisa till läns- att Naturvårdsverket måste besluta om fridlys-
18
Ent. Tidskr. l2l (2000) Ny a fr i dly s ni n g s b e s ttimme I s e r
ning även för dessa arter. Syeriges Entomologi- Åtgärder som inte är tillstånds- eller anmäl-
ska Förening anser att undantaget bör ningspliktiga skall om de kan komma att "vä-
behandlas som om arten är fridlyst på kända sentligen ändra livsmiljön" anmälas för samråd
förekomstlokaler men tillåten att samla på hos tillsynsmyndigheten. Vad detta konkret
nyupptäckta platser. innebär måste avgöras från fall till fall beroende
De nya nationella fridlysningarna kommer att på rådande omständigheter och förutsättningar.
leda till att många arter blir dubbelt fridlysta, Tillsynsmyndigheten kan meddela föreskrifter
både nationellt och på länsnivå. Detta kommer eller förbud som krävs för att begränsa eller
successivt att ändras genom att länsstyrelserna motverka skada på naturmiljön. Innebär det ett
anmodas att upphäva de fridlysningar på läns- "avsevärt försvårande av pågående markan-
nivå diir det finns en övergripande nationell frid- vändning" är markägaren ersättningsberättigad.
lysning. Detta kommer framöver att resultera i
ett mindre antal regionala fridlysningar.
För att fridlysningsbeslut inte ska bli inaktu- Litteratur
ella bör de normalt omprövas efter en viss tid, Naturvårdsverket 1995. Aktionsplan för Biologisk
t.ex. 5 år, eller tidigare om ny kunskap motiverar mångfald. Rapport 4463.
detta. Vid omprövningarna skall status, aktuell Naturvårdsverket 1999. Föreskrifter om fridlysning
hotsituation, taxonomiska förändringar, namn- av vissa arter. Missiv 1999- 10- 1 8 . Dnr 401-5040-
ändringar, förändringar i rödlistor, interna- 98.
tionella direktiv och konventioner samt behov av
fortsatt fridlysning ses över. Summary
The new regulations for protection of species by
the law in Sweden from January 1st 2000 is re-
Inget skydd av livsmiljön viewed and commented. The new regulations
I samband med översynen av fridlysnings- are based on the Environmental Code (Miljö-
bestämmelserna skulle även möjligheterna att balken), the Decree for Species Protection (Art-
fridlysa arternas livsmiljö utredas. En sådan skyddsförordningen), the Bern Convention
skyddsform skulle ge arter ett mycket starkare (Bernkonventionen) and the The European
skydd än vad den nuvarande fridlysningen ger. Commission "Habitats" directive (Habitat-
Idag får man inte samla en fridlyst insekt, medan direktivet).
en slutavverkning helt kan utplåna artens livs- A total of 190 species are now protected by
miljö. Frågan har diskuterats tidigare, men inte the law, among them 24 insect species (Appen-
heller denna gång kom man någon varl med ett dix 1). For scientific purpose exceptions from
habitatskydd kopplat till fridlysningen. Natur- the protection can be given by the Swedish Envi-
vårdsverket har bedömt att det för närvarnade ronmental Protection Agency (Naturvårds-
inte iir lämpligt att införa nya skyddsformer för verket) or by the County administrations (Läns-
fridlysta arter. Främsta orsakerna till detta är det styrelserna).
starka motståndet från markägarintressena och According to the new regulations only the
skogsnäringarna, samt en del juridiska svårig- species are protected, not their habitats. In short
heter. this means that you are not allowed to collect the
De möjligheter som finns idag för att skydda species, but you may still clearcut an area even if
djur- och växtarters habitat är i första hand na- it is one ofthe last resofts for the species.
turreservat, biotopskydd, djur- och växtskydds-
områden. Även samrådsregeln i miljöbalkens 12 Markus Forslund
kap. 6 $ i kombination med de allmänna hän- Postmcistareg.5
synsreglen.ra i miljöbalken kan vara tillämpliga. 392 47 Kalmar
l9
Markus Forslund Ent. Tidskr. 12-l (2000)
Bilaga I
Insekter som cir fridlysta enligt miliöbalken i hela landet. N aturv ård sv e r ke t s författnin g s s amlin g ( N F S
1999:7). Bokstciver inom parentes efter nrtnamnen anger:
RE (Försvunnen), CR (Akut hotad), EN (Starkt hotad), VU(Sårbar), NT (Missgynnad eller Livskraftig).
Hotkate gorier enligt rödlistan 2000.
B Bernkonventionen
H Habitatdirektivet
F Har tidigare varit.fridlyst
I
Appendix
Insects protected by the law in Sweden Jrom January I st 2000.
RE (RegionalLy extinct), CR (Critically endangered), EN (Endangered), VU (Vulnerable), NT (Near
threatened) . Threat categories according to redlist 2000.
B Bern Convention
H International Habitat Directive
F Already protected
Fjärilar Lepidoptera
Apollofjäri1 (P ar na s s i u s ap o llo) (NT, B, H)
B oknätfj äri I (E up hy dry a s (H y p o dry a s) mat ur na) (cR, B, H)
*Brun gräsfjär1l (C oe nonympha he ro) (NT, B, H)
Dårgräsfj äril (Lop i n g a ac hine) (NT, B, H)
Mnemosynefjäril (.P ar ntts sius mnemo sy ne) (EN, B, H, F)
Svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) (VU, B, H)
Ärenprisnätfjäril (E up hy dry as aur in ia) (vu, B)
Skalbaggar Coleoptera
Bokskogslöpar e (.C ar ttbu s int r ic atus) (VU, F)
*Bred gulbrämad dykare (.Dytiscus latissimus) (B, H)
*Bred paljettdykare (Graphode r us bilineatus) (B,H)
Cinnoberbagg e (C ucuj us c innab er inus) (EN, B, H, F)
Ekfj ällknäppare (.Lac o n que rc e us) (CR, F)
Ekhj ärtknäppare (C ardio p hor us g r amine us) (RE, F)
Ekoxe (Lucanus cervus) (vu, B)
Eksavknäppare (.8 r achy g onus ( Re itt e re lat e r ) dub ius) (cR, F)
Läderbagge (O smo de r ma eremit a) (VU, B, H-prioriterad)
Skimlig fj ällknäppare (Lac o n Le p ido p t e rus) (RE, F)
Stor ekbock (Cerambyx cerdo) (CR, B, H, F)
Ttollsländor Odonata
*Citronfl äckad käntrollsl ända (Le uc or rhina p e c tor alis) (8, H)
Grön fl odtrollslända (O p hio g omphus c e c ilitt) (8, H)
*Grön mosaiktrollslända (Ae s hna v ir idi s) (8, H)
* Leucorrhina albifrons (B,H)
*Leucorrhina caudalis (B,H)
Steklar Hymenoptera
Hårig dolkstekel (Scolia hirta) (vu, F)
För de arler som är markerade med asterisk (*) gäller undantag från fridlysningsreglerna.
An asterisk (*) indicates that there are exceptions from the regulations for the species.
20
