Table Of ContentEnt. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige
Nya arter och nya landskapsfynd av sköldlöss (Hemiptera,
Coccoidea) från Sverige fram till år 2010
CARL-AXEL GERTSSON
Gertsson, C-A.: Nya arter och nya landskapsfynd av sköldlöss (Hemiptera, Coccoidea)
från Sverige fram till år 2010. [New species and new province-records of scale insects
from Sweden (Hemiptera: Coccoidea) up to the year 2010.] – Entomologisk Tidskrift
132 (1): 39-45. Uppsala, Sweden 2011. ISSN 0013-886x.
This paper presents data on two new species for Sweden, Carulaspis minima and Pul-
vinaria regalis. Although C. minima has never been found in Sweden, records from the
US Plant Quarantine testify that specimens of this insect were present on juniper berries
imported from Sweden 1956. P. regalis was observed in 2006 and is now spreading in the
south province. This paper also presents 30 new province records which are presented with
notes on host plants and distribution patterns in the country.
C.-A. Gertsson, Murarevägen 13, SE-227 30 Lund, Sweden. E-post: carl-axel.gertsson@
mailbox.swipnet.se.
Sköldlöss tillhör den grupp av insekter som Resultat
sprider sig över världen genom handel med växt- Nedan följer en förteckning över nya landskaps-
material som planteras ut i parker och trädgårdar. fynd från Skåne till Uppland. Insamlingarna har
Dessa insekter utbreder sig också i likhet med an- skett framförallt på trädstammar, grenar och röt-
dra gradvis norrut i Europa (Jansen 2009, Kozár ter under perioden 2003 till 2010. För varje art
pers. medd. 2009). De två nya arter för landet beskrivs dess hittills funna utbredning. Speciellt
som beskrivs nedan representerar detta. Den utrymme ägnas åt den invasiva arten hästkastanj-
första arten, hästkastanjsköldlusen (Pulvinaria sköldlus, Pulvinaria regalis, som är på väg att
regalis) har med all säkerhet kommit in till södra sprida sig i västra Skåne. Varje art är numrerad
Sverige via plantmaterial från kontinenten. Den enligt SEF’s provinskatalog (Gertsson 2003).
andra arten, mindre cypressköldlus (Carulaspis Nomenklaturen följer Ben-Dov m.fl. (2010). Två
minima), med stor utbredning i medelhavsområ- nya arter för landet och 30 nya landskapsfynd
det, är på frammarsch norrut i Europa. Det är nog redovisas. Av våra 8 familjer finns i denna sam-
en tidsfråga innan fler ”medelhavsarter” anländer manställning 6 representerade. Det totala artan-
och att våra sk. växthusarter etablerar sig utom- talet sköldlusarter i Sverige är nu 82 frilevande.
hus, åtminstone i lugna och skyddade solexpon- Räknar man in växthusarter blir antalet 94 (Ben-
erade platser. Detta är den fjärde artikeln sedan Dov m.fl. 2010).
1997, där nya arter för landet och nya landskaps-
fynd redovisas. Från detta år har totalt 16 nya Matsucoccidae, tallbarksköldlöss
arter och 126 landskapsfynd noterats (Gertsson, 1. Matsucoccus pini Green, tallbarksköldlus
1997, 2000 och 2005a). Endast en art som kan (Fig. 1 & 2). Sk Fynd av ”larvskinn” (exuvier)
definieras som växthusart finns i detta material, från följande lokaler: Lund Vombs fure 16.6
nämligen Pulvinaria floccifera (Westwood). 2005; Området med tallpartier på ömse sidan
väg från Veberöd mot Silvåkra 26.7; NO Kranke-
39
Carl-Axel Gertsson Ent. Tidskr. 132 (2011)
Figur 1. Matsucoccus pini, fullbildad hona på tall Figur 2. Matsucoccus pini, andra nymfstadiet (cys-
(Pinus sylvestris). ta). Endast mundelar och andningsöppningar finns i
cyststadiet. Storlek 4-5 mm.
Matsucoccus pini, adult female on a pine tree (Pinus
sylvestris). Second instar or cyst of Matsucoccus pini, only
mouthparts and thoracic spiracles in this phase. Size
4-5 mm.
sjön, 1km N Silvåkra 26.7; Björka 2.8 2005. Bl Pseudococcidae, ullsköldlöss
Sölvesborg Ynde 27.7 2006, Ronneby Aspan 5.6 19. Fonscolombia tomlini (Newstead). Ög Vad-
2010, fullbildade honor. Öl Mörbylånga Gård- stena Omberg Isberga 17.6 2006 (leg. H. Jälm-
by sandstäpp, 2.7 2007; Torp, Böda Kronopark, inger) på rödkämpar (Plantago media). Arten är
25.7 2008. Sm Lessebo Hällasjön (Hovmantorp, för mer än 30 år sedan funnen i Östergötland
Tollstorp), 31.7 2005. Go Fröjelgården, 26.7 och Småland under artnamnet Euripersia tom-
2008. GS N. Fyren, 15.7 2007; Las Palmas 16.7 lini (Gertsson 2001).
2007. Ög Vadstena Omberg Storpissan, 17.6 27. Phenacoccus piceae (Löw). Ån Örn-
2006; Vadstena Omberg Renstadfällan, 18.6 sköldsvik Långrå, Skuleskogen, Malaisefälla i
2006; Vadstena Tåkern Svärlinge, 18.6 2006. Vg bäckravin, blandskog, 17.7-29.7 2003 (Svenska
Karlsborg Djäknesundet (väg ner till badplats), Malaisefälleprojektet). Tidigare funnen i 6 land-
20.7 2010. Bo Orust, Henån, Krogarne-Hogen, skap, från Småland till Västerbotten (Gertsson
23.6 2007. Nä, Örebro, Vinön, 13.6 2009. Sö 2001).
Katrineholm, Brofors, Forsabruk, 10.10 2008, 32. Peliococcus (Spinococcus) calluneti
Katrineholm, Fiskeboda, 12.6 2009. Up Älvkarl- (Lindinger) (Fig. 3). Öl Mörbylånga Gårdby
eby Marma skjutfält ”Förläggningen” 2.8 2007. sandstäpp, 2.7 2007, på ljung (Calluna vul-
Samtliga fynd, undantaget det från Aspan i Ble- garis). I landet allmänt förekommande på ljung.
kinge, har varit exuvier från andra stadiets nym- Arten är tidigare endast känd från palearktiska
fer på tall (Pinus sylvestris). Fynden från Skåne regionen, i ett tiotal europeiska länder (Ben-Dov
samt beskrivning av artens biologi har tidigare m.fl. 2010). Helt nyligen påträffades den från
presenterats (Gertsson 2005b). Dessa ovan- Nearktis, Grönland. Vid genomgång av äldre
nämnda stadier tycks vara mycket allmänna. Jag (1958) insamlat material från Arctostaphylos
har studerat oerhört många tallar, men underligt (mjölon m.fl.) hittades några exemplar (Gerts-
nog endast hittat adulta individer vid ett tillfälle, son 2004).
Aspan i Blekinge. Tidigare har adulta individer
påträffats vid två tillfällen i Abisko (Ossiannils- Eriococcidae, filtsköldlöss
son 1959, 1972). Arten är förmodligen allmän i 44. Cryptococcus fagisuga Lindiger, boksköld-
hela landet. lus. Ög Vadstena Omberg Ellen Keys strand,
17.6 2006. Några enstaka kolonier på bok
40
Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige
Figur 4. Eulecanium franconicum, fullbildad hona
på odon (Vaccinium uliginosum).
Eulecanium franconicum, Heather soft scale, adult
female on bog bilberry (Vaccinium uliginosum).
Asterolecaniidae, gropsköldlöss
51. Asterodiaspis variolosa (Ratzeburg), ek-
skottsköldlus. GS Lägerplatsen, 15.7 2007.
Nä Örebro, Vinön, 13.6 2009. Sö Haninge,
Stegsholm, 11.6 2005. Fynd på ek (Quercus ro-
bur). Påträffas allmänt i ekens utbredningsom-
råde (Gertsson 2005a).
Figur 3. Peliococcus (Spinococcus) calluneti,
äggsäckar på underjordiska stammar av ljung (Cal-
luna vulgaris). Coccidae, skålsköldlöss
58. Eulecanium franconicum (Lindinger). Fig.
Peliococcus (Spinococcus) calluneti, ovisacs on un-
4). Öl Mörbylånga Gårdby sandstäpp, 2.7 2007,
derground stems on heather (Calluna vulgaris).
på ljung (Calluna vulgaris). Tidigare påträffad i
Sk, Sm, Vg och Ds (Gertsson 2005a).
69. Parthenolecanium pomeranicum (Kaw-
ecki), idegransköldlus. Ög Norrköping (cen-
(Fagus sylvatica). Den är funnen upp till Upp- trum), 14.6 2009. Arten lever framförallt på ide-
land (Gertsson 2001). gran (Taxus spp.), men har även påträffats på en
45. Pseudichermes fraxini (Kaltenbach), ask- (Juniperus sp.) och Thuja (Ben-Dov m.fl. 2009).
sköldlus. Ög Vadstena Omberg Pers sten, 16.6 Den har tidigare endast påträffats i Skåne på två
2006 på ask (Fraxinus excelsior). Oerhört stora lokaler, Limhamn och Alnarp (Gertsson 2000).
mängder av insekten förekom på ett träd, men Den har en Palaearktisk utbredning i framförallt
inte på andra i närheten. Arten är funnen upp till Eurpeiska länder (Ben-Dov m.fl. 2010).
Västmanland och Uppland (Gertsson 2005a). 70. Physokermes hemicryphus (Dalman). Ög
Mjölby Kyrkogården, 18.6 2006, Norrköping,
Kermesidae, eksköldlöss Matteus-kyrkogården, 14.6 2009. Bo Orust
50. Kermes quercus (Linnaeus), randig eksköld- Henån, Krogarne-Hogen, 23.6 2007. Samtliga
lus. Sö Haninge, Stegsholm, 11.6 2005. Fynd på fynd på sockertoppsgran (Picea glauca var.
ek (Quercus robur). Arten är hittad upp till Upp- conica). Påträffad i södra Sverige upp till Vr
land (Gertsson 2005a). (Gertsson 2005a).
41
Carl-Axel Gertsson Ent. Tidskr. 132 (2011)
Figur 6. Hästkastanjsköldlus, Pulvinaria regalis,
honor med äggsäckar.
Horse chestnut scale, Pulvinaria regalis, with ovi-
sacs.
äggsäckar satt i täta massor på såväl stammar
som grenar högt upp i träden Förmodligen har
insekten kommit in i landet genom importerat
plantmaterial. Lindar inköptes från Holland
Figur 5. Kolonier av hästkastanjsköldlus, Pulvinaria
regalis, på lind (Tilia cordata). 1996 samt från Holland och Danmark 2000 (E.
Ljungberg muntl. uppg.). Den är polyfag med
Colonies of Horse chestnut scale, Pulvinaria regalis,
ett värdväxtspektrum på mer än 60 arter från 25
on lime-tree (Tilia cordata).
växtfamiljer (Ben-Dov m.fl. 2010). Den fullbil-
dade honan är brun till svartbrun med gulaktiga
inslag och inklusive den vitaktiga äggsäcken
Pulvinaria regalis Canard, hästkastanjsköld- 6,5-8 mm. En hona kan i sin äggsäck ha upptill
lus (Fig. 5 och 6). Arten är ny för Sverige. Sk 3000 ägg. Enligt holländska uppgifter kläcks äg-
Malmö Ö. Kyrkogården, 14.6 2006; Lomma Al- gen i juni-juli (Jansen 2000). De nykläckta nym-
narpsparken, 13.5 2007 på hästkastanj (Aesculus ferna rör sig ut till bladens undersidor, där ut-
hippocastanum); Lund (västra stadsdelen), 27.7 vecklingen sker under sommaren. Under hösten
2009 enstaka individer på lönn (Acer plantanoi- förflyttar sig insekterna till trädets stammar och
des). Under 2010 (observationer under som- grenar, där de övervintrar i tredje nymfstadiet.
marmånaderna) har en spridning skett i västra Förökningssättet är framförallt partenogene-
och centrala delarna av Lund på lönn och lind tiskt. Första stadiets nymfer kan spridas från
(Tilia cordata); Lund Botaniska trädgården, 11.8 träd till träd med vindens hjälp. De små nym-
2010 på Japansk magnolia (Magnolia kobus). I ferna klättrar gärna upp på fåglars näbbar och
Malmö finns nu sköldlusen på ett flertal platser ben. Det finns även uppgifter om att flugor och
i centrum samt i området i närheten av olje- bin kan transportera nymferna. Insekten dödar ej
hamnen (observationer under sommarmåna- träden, men angreppen har ändå stor betydelse
derna, 2008 och 2009). På lokalen i Malmö på framförallt yngre träd, då insekterna avger
(Ö. Kyrkogården) förekom den i oerhört stora en stor mängd honungsdagg. Detta ger i sin
mängder på framförallt lind (Tilia cordata), alm tur tillväxt av sotdaggsvampar, vilket påverkar
(Ulmus glabra) och lönn (Acer spp.) men även trädens fotosyntes negativt (Speight 1991). En-
på hästkastanj (A. hippocastanum) samt poppel ligt Jansen (2000) utvecklar den i jämförelse
(Populus spp.). Fullbildade honor med tydliga med andra sköldlusarter tämligen låga mängder
42
Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige
av honungsdagg. Motsatta uppgifter finns dock
angivna i litteraturen (Wittenberg 2005). I likhet
med många sköldlöss gynnas den i stadsmiljöer,
där träden ofta är stressade av torka och dålig
jordstruktur (Jansen 2000). Sköldlöss para-
siteras ofta hårt av parasitsteklar, men väldigt
få stekelarter är funna på P. regalis. Det finns
emellertid två arter av nyckelpigor, Chilocorus
bipustulatus (Linnaeus) och Exochomus quad-
ripustulatus (Linnaeus) som är predatorer på
denna sköldlusart (Jansen 2000, Ben-Dov m.fl.
2010). Dessa två arter av nyckelpigor finns i
landet (Lundberg 1995). Enligt nya holländska
uppgifter har populationerna av P. regalis starkt Figur 7. Aulacaspis rosae, rosensköldlus, honor och
reducerats de senaste 15 åren, delvis med hjälp hanar på pimpinellros (Rosa pimpinellifolia).
av nyckelpigorna (M. Jansen, muntlig uppgift).
Aulacaspis rosae, Rose scale, females and males on
Arten förekommer i följande västeuropeiska Rosa pimpinellifolia.
länder: Belgien, Frankrike, Tyskland, England,
Nederländerna, Schweiz, Irland (Kozár 1998,
O’Connor & Fox 2000) samt Danmark (leg. E. arten som tveksamt förekommande. I databasen
Ljungberg 16.6 2006, Gertsson 2007). Arten ScaleNet är den dock registrerad som funnen i
upptäcktes först i England och Frankrike på Sverige under referenserna Watson (2002) samt
1960-talet. Den har sitt ursprung från Asiens Miller & Davidson (2005). Watson (2002) refe-
tempererade områden (Pellizzari & Germain rerar i sin tur till Nakahara (1982). Detta baserar
2010). Därefter har spridningen i västeuropa sig på amerikanska uppgifter från Chicago. Man
skett tämligen snabbt. Den påträffades i Holland hittade, vid en inspektion, insekten på importe-
i mitten av 1980-talet i Tyskland 1989, Schweiz rade enbär från Sverige. Fyndet är daterat den 2
och Irland 1992 (Jansen 2000, O’Conner & Fox mars 1956 (D. Miller pers. medd.). Den har en
2000, Trierweiler & Balder 2005). Den är ett stor spridning i medelhavsländerna, men även i
typexempel på en s.k. invasionsart, som känne- västra Asien, Sydafrika och Amerika (Ben-Dov
tecknas av hög reproduktivitet, polyfagi och är m.fl. 2010). Nyligen har sköldlusen också hit-
partenogenetisk. tats på Irland. Här påträffades arten på cypress,
Chamaecyparis sp. (O’Connor m.fl. 2011).
Diaspididae, pansar- eller locksköldlöss Arten är, som framgår av namnet, mycket liten,
74. Aulacaspis rosae (Bouché), rosensköldlus. ca. 1,5 mm. Den gula centrala delen hos honorna
(Fig. 7). Sm Jönköping, Rosenlunds Rosarium, är själva insekten (Fig. 9). Arten fördrar värd-
18.7 2006. På Rosa spinosissima (syn. R. pimpi- växter som tillhör släktena Chamaecyparis (cy-
nellifolia) Hybr. R. poppius fanns den i oerhört press) och Juniperus (en) (Kosztarab & Kozár
stora mängder, såväl honor som hanar på stam- 1988). Det är en typisk art som långsamt spridit
marna. Tidigare fanns endast fynd från fyra sig norrut i Europa, förmodligen med hjälp av
landskap, Sk, Sö, Up och Vr (Gertsson 2005a). import från sydliga plantskolor (F. Kozár, pers.
Jag har endast hittat arten på småbladiga sorter medd.). Kosztarab & Kozár (1988) omnämner
av rosor. att arten är en besvärlig skadegörare i vanliga
Carulaspis minima (Signoret) (Fig. 8 och 9) planteringar. Den närbesläktade arten C. juni-
mindre cypressköldlus Sk. Lomma (Alnarps- peri, som hittades ny för landet 2001 (Gertsson
parken) 21.10 2009 på pelar-en (Juniperus com- 2005a), har en liknande utbredning i världen,
munis). Arten är ny för Sverige och Norden. men i Europa är den mera nordlig i sin förekomst
I den Palaearktiska katalogen över sköldlöss (Kosztarab & Kozár 1988). Ytterst små mor-
finns den ej upptagen som funnen i vårt land fologiska karaktärer skiljer de två arterna från
(Kozár 1998). I Fauna Europaea (2007) upptas varandra (Zahradnik 1990).
43
Carl-Axel Gertsson Ent. Tidskr. 132 (2011)
Figur 9. Mindre cypressköldlus, Carulaspis minima,
honor och hanar.
Minute cypress scale, Carulaspis minima, females
and males.
ovanstående art. Tack även till Kajsa Glemhorn och
Dave Karlsson Svenska Malaisefälleprojektet för till-
gång av Homoptera material. F. Kozár, Plant Protec-
tion Institute, Budapest och D. Miller, U.S. Dept. of
Agriculture, Beltsville, USA, tackas för hjälp med att
spåra den för mig gäckande arten C. minima. Eko-
nomsikt stöd för delar av inventeringen har erhållits
Figur 8. En-sköldlus, Carulaspis juniperi, och min-
från Artdatabanken, Svenska artprojektet.
dre cypressköldlus, Carulaspis minima, angrepp på
pelar-en (Juniperus communis).
Litteratur
Juniper scale, Carulaspis juniperi, and minute cy-
Ben-Dov, Y., Miller, D.R. & Gibson. G.A.P. 2010. Sca-
press scale, Carulaspis minima, attacks on Juniperus
leNet. A Database of the Scale Insects the World. –
communis.
http://www.sel.barc.usda.gov/scalenet/scalnet.htm.
Fauna Europaea Web Service. 2007. Fauna Europaea
version 1.3. – http://www. faunaeur.org
77. Diaspidiotus bavaricus (Lindinger). GS Gertsson, C-A. 1997. Nya arter och nya landskapsfynd
av sköldlöss från Sverige. – Ent. Tidskr. 118: 111-
N. Fyren, 15.7 2007. Sö Ornö, Ornöboda, 12.6
118.
2005 Båda fynden på ljung (Calluna vulgaris). Gertsson, C-A. 2000. Nya arter och nya landskapsfynd
Fynd av arten i södra Sverige upp till Dr (Gerts- av sköldlöss från Sverige fram till år 2000. – Ent.
son 2005a). Tidskr. 121: 147-153.
Gertsson, C-A. 2001. An annotated checklist of scale
86. Leucaspis loewi Colvée, Löw’s tallsköld-
insects (Homoptera: Coccoidea) of Sweden. – Ent.
lus. GS Riklig förekomst på hela ön 18.7 2007.
Tidskr. 122: 123-130.
Nä Örebro, Vinön, 13.6 2009. Fynd på tall Gertsson, C-A. 2003. Provinskatalog över sköldlöss.
(Pinus sylvestris). Arten är allmän och funnen SEF’s hemsida. – http://sef.nu/insektsguiden.
upp till Vr (Gertsson 2000). Gertsson, C-A. 2004. The scale insects (Hemiptera: Coc-
coidea) of Greenland. – Proceedings of the X Inter-
national Symposium of Scale Insect Studies, ISSIS-
Tack X. Adana, Turkiet.
Tack till M.G.M. Jansen, Plant Protection Service, Gertsson, C-A. 2005a. Nya arter och nya landskapsfynd
Wageningen, Holland, för kontrollbestämning av av sköldlöss från Sverige fram till år 2004. – Ent.
P. regalis. Erik Ljungberg Kyrkogårdsförvaltning- Tidskr. 126: 35-42.
en i Malmö för tackas värdefulla uppgifter om
44
Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige
Gertsson, C-A. 2005b. Spår av en intressant sköldlus Ossiannilsson, F. 1959. Bidrag till kännedom om den
funnen på skånska tallar. – Fazett 18: 25-28. svenska sköldlusfaunan (Hom. Coccoidea) II. –
Gertsson, C-A. 2007. Pulvinaria regalis Canard – en ny Opusc. Ent. 24: 193-201.
skjoldlusart fundet i Danmark. – Ent. Meddr. 75: Ossiannilsson, F. 1972. Till kännedom om Abisko-trak-
147-149. tens Hemiptera. – Ent. Tidskr. 93: 88-89.
Jansen, M.G.M. 2000. The species of Pulvinaria in The Pellizzari, G. & Germain, J-F. 2010. Scales (Hemiptera,
Netherlands (Hemiptera: Coccidae). – Entomolo- Superfamily Coccoidea). Kap. 9.3. – In: Roques,
gische Berichten 60: 1-11. A. m.fl. (Eds) Alien terrestial arthropods of Europe.
Jansen, M.G.M. 2009. New and less observed scale in- BioRisk 4: 475-510. doi: 10.3897/biorisk.4.45
sect species for the Dutch fauna (Hemiptera: Coc- Speight, M.R. 1991. The impact of leaf-feeding by
coidea) – Entomologische Berichsten 69: 162-168. nymphs of the horse chestnut scale, Pulvinaria re-
Kosztarab, M. & Kozár, F. 1988. Scale insects of central galis Canard (Hom.: Coccidae), on young host trees
Europé. – Akadémiai Kiadó. Budapest. – Journal of Applied Entomology 112: 389-399.
Kozár, F. 1998. Catalogue of Palearctic Coccoidea. – Trierweiler, P. & Balder, H., 2005. Spread of horse chest-
Plant Protection Institute, Hungarian Academi of nut scale (Pulvinaria regalis) in Germany. – Intro-
Sciences, Budapest. duction and spread of invasive species. International
Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopterorum Sueciae. – symposium, Berlin. - http://dpg-bcpc-symposium
Naturhist. Riksmus. & Ent. Föreningen. Stockholm. .de/fikeadmin/alte_Webseiten/Invasive_Sympo-
Miller, D.R & Davidson, J.A. 2005. Armored Scale sium.
Insect Pests of Trees and Shrubs. – Cornell Univ. Watson, G.W. 2002. Arthropods of economic importance
Press, Ithaca, NY. – Diaspididae of the world. - http://ip30.eti.uva.nl/
Nakahara, S. 1982. Checklist of the armored scales (Ho- bis/diaspididae.php
moptera: Diaspididae) of the conterminous United Wittenberg, R. (ed.), 2005. An inventory of alien spe-
States. – Animal and Plant Health Inspection Ser- cies and their threat to biodiversity and economy in
vice, Plant Protection and Quarantine, United States Switzerland. – CABI Bioscience Switzerland Centre
Department of Agriculture, Washington, D.C., USA. report to the Swiss Agency for Environment, Forests
O’Connor, J.P. & Fox, H. 2000. The horse chestnut scale and Landscape.
Pulvinaria regalis Canard (Hemiptera: Coccidae) Zahradnik, J. 1990. Diaspidid pest problems and control
new to Ireland. – Entomologist’s Gazette 51: 145- in crops, conifers. – In: Rosen, D. (ed.). Armored
146. scale insects. Their biology, natural ene-mies and
O’Conner, J.P., Gertsson, C-A. & Malumphy, C. 2011. control. Vol. 4B p. 637. Elsevier Amsterdam.
A review of the Irish scale insects (Hemiptera: Coc-
coidea). – Irish Naturalists’ Journal: in press.
!" #
$%&'( )**
+, -
($-
./
.0
.122
341 '
$(55
'641 7'
*
,5
88
'
* 7
( *
(
'
($
+, -
($-
$ 2
.122'% $
8
'
($ 9
$ 8
*:1;04<=040;
' <8
: *>
' ' $9
45
