Motivation på tekniska gymnasieprogram

37 Pages·2016·0.22 MB·Swedish

by  Peter Bengtsson

Lärande och samhälle
Natur, miljö och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Motivation på tekniska gymnasieprogram
Skillnader mellan högskoleförberedande och yrkesprogram
Motivational differences between technical university preparatory
and vocational programs
Ola Löfberg
Kompletterande Pedagogisk Utbildning med inriktning Examinator: Per Hillbur
mot arbete på gymnasiet
Handledare: Per Schubert
2016-01-24

Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka elevernas studiemotivation på teknikprogrammet
respektive el- och energiprogrammet. På vilka sätt skiljer sig elevernas studiemotivation mellan
dessa program? Vilka är orsakerna? Vilka åtgärder kan öka låg studiemotivation? Metoderna som
använts för att samla data till denna studie är enkät till 40 stycken elever tillsammans med intervjuer
med fem utav lärarna.
Elevers studiemotivation verkar sammantaget vara till positiva delen övervägande, om man frågar
eleverna. Skillnaden mellan teknikprogrammet och el-programmet är mycket liten. Lärarna tycker
lite annorlunda. De anser snarare att studiemotivationen är något högre på teknikprogrammet. Bland
elprogrammets elever dominerar deras motiv och framtiden av yrket och att arbeta för att stå på
egna ben. De flesta ser sin roll som verksam i arbetslivet som nästa punkt efter skolan. Detta är
också till viss del vad som motiverar dem till studier. För teknikprogrammets elever är det egna
intresset och vidare studier det som upptar största delen av deras svar. Det är också naturligt att det
finns avvikelser beroende på om eleverna känner att de hamnat på rätt program eller inte. Elevers
val och väg igenom studier är komplex. Slumpen och sociala omständigheter är ett par av de
faktorer som stakar ut vägen. Finns det interna intresset kan det leda till formulerade mål. Utifrån
dessa skapas en målsträvan om värdet visar sig vara högt nog för att med högre sannolikhet lyckas
och undvika misslyckande.
Nyckelord: Motivation, vilja, målsträvan, intresse, orsaker, åtgärder, gymnasiet
Innehållsförteckning
1. Inledning...........................................................................................................................................1
1.1. Syfte och frågeställningar..........................................................................................................2
2. Kunskapsbakgrund...........................................................................................................................2
2.1. Motivation..................................................................................................................................2
2.2. Motivationens drivkrafter..........................................................................................................3
2.3. Motivationsarbete......................................................................................................................5
3. Metod................................................................................................................................................7
3.1 Undersökningsgrupp/Urval.........................................................................................................8
3.2 Resultatets kvalitet......................................................................................................................9
3.3. Enkätfrågor .............................................................................................................................10
4. Resultat...........................................................................................................................................12
4.1. Kvalitet på det insamlade materialet........................................................................................12
4.2. Allmänt om svaren...................................................................................................................12
4.3. På vilka sätt skiljer sig elevernas studiemotivation mellan dessa program?...........................14
4.3.1 Sammanfattning.................................................................................................................16
4.4. Vilka är orsakerna?..................................................................................................................16
4.4.1 Sammanfattning.................................................................................................................19
4.5. Vilka åtgärder kan öka låg studiemotivation?..........................................................................19
4.5.1 Sammanfattning.................................................................................................................22
5. Diskussion och slutsats...................................................................................................................23
5.1 Reflektion av metod, teori och resultat.....................................................................................26
5.2 Vidare forskning........................................................................................................................26
Bilaga 1. Enkäten till eleverna............................................................................................................30
Bilaga 2. Frågor till lärarna................................................................................................................33
1. Inledning
Brist på studiemotivation hos gymnasiestudenter på yrkesprogram kan vara påtaglig och
många gånger försvåra undervisning. Jag har vid flera tillfällen under den verksamhets-
förlagda delen av min utbildning (VFU), mötts av elever som jag upplevt har låg motivation
till studier. Det verkar som att de inte ser helheten med studierna. Jag har vid olika tillfällen
informellt ställt eleverna frågor såsom: Varför valde du detta program? Vad ska du göra
efteråt? Utifrån svaren har jag flera gånger fått uppfattningen att eleverna själva har en ganska
vag bild av syftet med studierna och valet av dessa. Valet är ändå så viktigt för att det kommer
styra påföljande 3 år och ska kunna vara en grund för ett arbetsliv. Det är ett svårt val, för att
om eleven ska kunna göra ett val måste denne ha information. Det finns alltså ett stor ansvar
på skolan och studievägledare på högstadiet att visa de möjligheter som finns och vad de
innebär.
Då svenska elevers resultat på senare år gått ned (Skolverket, 2012), blir det angeläget att
undersöka varför. Åtgärder från såväl nationell nivå (svensk skolpolitik) ner till klassrumsnivå
måste till för att höja kvaliteten. En studie som denna kan belysa hur man kan se på arbetssätt
i klassrummen. Då skolans uppdrag bl.a. är att skapa förutsättningar för att eleverna ska
tillägna sig och utveckla kunskaper (Skolverket, 2011), är det därför avgörande för pedagoger
att besitta de kunskaper och verktyg som behövs för att kunna bedriva så god undervisning
som möjligt.
Jag tycker motivation till studier är intressant. Främst för att jag blir lite ställd av hur olika
elevers attityd till studier är gentemot min. Jag blir intresserad av varför. Detta blir påtagligt
när man ska lära ut ett ämne från grunden, då man oftast i någon mening börjar med den
grundläggande teorin, något som jag tycker svårmotiverade studenter verkar ha svårare att ta
till sig. Det kan också vara lätt som gymnasielärare att ta till argumentet ”Men om du inte ska
göra arbetsuppgifterna på lektionerna, vad gör du då här? Du har ju valt det här.”, men det har
gått upp för mig, ju fler lärare jag pratar med, att det aldrig är så enkelt. Jag kanske ska
erkänna att jag personligen har känt av en tendens att studiemotivationen är lägre på
yrkesprogrammen än de högskoleförberedande programmen. Jag tycker mig ana medhåll från
dagliga samtal jag haft med lärarkollegor under mina VFU-perioder. Medveten om denna löst
grundade (förutfattade) mening, har jag försökt vara öppen för olika utfall i resultatet.
1
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka elevernas studiemotivation på Teknikprogrammet
respektive El- och energiprogrammet.
• På vilka sätt skiljer sig elevernas studiemotivation mellan dessa program?
• Vilka är orsakerna?
• Vilka åtgärder kan öka låg studiemotivation?
2. Kunskapsbakgrund
2.1. Motivation
Vad är motivation? Hur relaterar det till intressen, vilja, driv eller engagemang? Är det
motivationsbrist jag sett, eller är det brist på något annat närbesläktat? Jag använder mig av en
definition ifrån Schunk, Pintrich och Meece (min översättning): Ordet ”motivation”
härstammar från latinets ”movere” som betyder att röra sig, i meningen vad som får oss att
sätta igång och fortsätta göra nåt. Det innefattar bl.a. inre kraft, uthållighetsdrag, stimuli-
respons (Schunk m.fl., 2010, s.4). De fortsätter med att motivation är en process snarare än en
produkt, en process som kräver fysisk eller psykisk aktivitet för att bevaras. Och en process av
aktivitet måste nån gång påbörjas (och i idealfallet också upprätthållas). De menar att en
kvalitativ metod, som i detta fallet, lämpar sig för undersökning av händelsers relation till
varandra snarare än händelsers förekomst och spridning (Ibid., s.9). De ser olika indikatorer
som visar på motivation (Ibid., s.11), t.ex. en students val eller intressen. Vad studenten gör,
eller säger att denne gör, avslöjar intresset. Schunk m.fl. nämner vidare att även hög
ansträngning (särskilt vid svåra uppgifter) och enträgenhet är sådana indikatorer. Nutida
perspektiv på motivation är bl.a. att det är ett komplext fenomen sammansatt av personliga,
sociala och kontextuella variabler. Att besitta ett par nyckelfaktorer av dessa garanterar inte att
individen blir motiverad att lära sig eller att åstadkomma något (Ibid., s.40). De nämner också
att motivationsindikatorerna kan undersökas genom direkt observation, andras bedömning och
2
självbedömning (Ibid., s.41), med bl.a. enkät eller intervjuer. Detta ligger nära det som denna
studie gör: låta elever själva bedöma sin studiemotivation, och låta undervisande lärare
bedöma elevernas studiemotivation.
I sin artikel om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan, skriver Joanna Giota
om att eleverna bedömer sin motivation annorlunda jämfört med vad läraren bedömer
elevernas motivation (Giota, 2006). Jag ser det som att eleverna och läraren betraktar samma
värld men med olika ögon. Det kan vara så att när läraren menar att en elev är omotiverad till
studier så håller inte eleven med, utan tycker att den är tillräckligt studiemotiverad. Giota
nämner vidare i sin artikel att följande begrepp behöver beaktas när det gäller motivationen att
lära i skolan: drift, behov, intresse, inre och yttre motivation, lärande- och prestationsmål,
multipla mål, förväntningar, värden och attityder. Hon menar att motivation är ett komplext
och multidimensionellt fenomen och att motivationsforskare brottas med att kunna skilja
mellan alla begreppen ovan, samtidigt som deras inbördes relationer ska bestämmas (Ibid.).
Håkan Jenner stödjer detta och lägger till att tidigare försök att fånga begreppet ”motivation” i
en teori har visat sig så svårt att man idag begränsar sig till delar av problemområdet (Jenner,
2004, s.37).
2.2. Motivationens drivkrafter
Håkan Jenner ser på grunden till motivation som en fråga om bemötande (Jenner, 2004, s.15).
Han inleder med att ”Frågan om eleven har skäl att hysa hopp om framgång.” är det som
ligger till grund när en individ väger chanserna till framgång mot chanserna till misslyckande
mot varandra. Jenner beskriver också Rosenthal-Jacobson-studien som 1968 var menat att
påvisa ”Pygmalioneffekten” (Jenner, 2005, s.65). Denna innebär i korta drag att elever som
läraren förväntas prestera bättre, kommer att prestera bättre, och tvärtom. Dock blev effekten
inte fullständigt fastslagen av studien, men öppnade upp för intressanta tankegångar runt
förväntningars effekt. Jenner säger att trots att Pygmalioneffekten inte är bevisad så är man
idag övertygad om förväntanseffekternas existens och detta har lett vidare mot frågor om hur
förväntningar formas och förmedlas.
Knud Illeris delar upp lärandeprocesser i en innehållsdimension och en drivkraftsdimension
(Illeris, 2007, s.99), där innehållsdimensionen är det som tidigare forskning nästan uteslutande
ägnat sig åt (de klassiska lärteorierna). Det handlar om inlärningens kognitiva processer och
3
hur den lärande individen utvecklar innehållsliga strukturer och scheman (Ibid., s.105). I
drivkraftsdimensionen behandlas vad som driver en människa till att lära sig och Illeris tar
bl.a. upp Freuds teorier om drifter och känslor och dess ömsesidiga relation. Att hjärnans
generella känslotillstånd sätter igång medvetna och omedvetna reaktioner på nerv-impulser
och att dessa tar sig uttryck i handling, tankar och i förlängningen lärande. Illeris flikar också
in att förståelse, perception, kunskap och insikt också påverkar drivkraftsmönstren.
Williams & Williams listar i sin artikel fem ”huvudingredienser” för att förbättra studenters
motivation (Williams & Williams, 2011): Studenten, Läraren, Innehållet, Metoden/Processen
och Miljön. För varje ingrediens listar de en lång rad faktorer. Några exempel är:
• Studenten: Nyttan kopplad till arbetet, Sammanhållande lång-tids studieplan
• Läraren: Ämneskunskaper, Pedagogiska färdigheter, Elevrelationer, Entusiasm
• Innehållet: Värde, Kreativitet och kritiskt tänkande, Variation, Studentval
• Metoden/Processen: Guidad diskussion, Flexibilitet, Mål
• Miljön: Grupparbete, Strukturer, Engagemang, Elevens åsikter
Sett i ljuset av bristande motivation kan dessa faktorer användas omvänt. D.v.s. möjliga
orsaksförklaringar kan kopplas till exempelvis avsaknad av mål och engagemang, att läraren
inte är entusiastisk eller att elever inte får varierad undervisning.
Hedenus & Wikstrand skriver om det personliga intressets betydelse för motivationen, att
individen för att göra ett karriärsval först bör få kännedom om sig själv (Hedenus &
Wikstrand, 2015, s.27). De nämner att anlag, förmågor, resurser och intresse spelar roll men
menar att genomgående för karriärteorierna är att det saknas tydliga avgränsningar och
definitioner av vad intresse är. De nämner att det finns direkt och indirekt intresse. Det
indirekta intresset är t.ex. när man är intresserad av att tjäna pengar och därför är intresserad
av ett jobb. Det direkta intresset visar sig mer när man ser det man sysslar med som något av
ett kall. Paralleller kan också dras till inre och yttre motivation (Imsen, 2006, s.466). Den inre
motivationen kännetecknas av att aktiviteten, lärandet eller arbetsprocessen hålls igång genom
ett intresse för själva saken, lärostoffet eller handlingen. Yttre motivation innebär att
aktiviteten eller lärandet upprätthålls för att individen hoppas att nå ett mål som inte har med
saken att göra, t.ex. att studera enbart för att få ett bra betyg. Som lärare måste man förhålla
sig till detta. I det ideala fallet är det förstås meningen att eleverna ska lära sig något och få ett
4
bra betyg för detta. Men i slutändan kvantifieras kunskaperna av betyget och det blir då
betyget som representerar kunskaperna, det som är signifikant.
Nancy L. Ray beskriver i sin informationsanalys, ”Motivation in Education”, att föräldrar
spelar en viktig roll för elevers studiemotivation (Ray, 1992, s.23). Hon skriver att föräldrar
påverkar dramatiskt sina barns känslor, beteende och attityd till skolan från grundskolan och
uppåt. Hon skriver också om lärarens viktiga roll för studiemotivationen och för hur eleverna
ansvarsfullt agerar som lärande individer. Håkansson & Sundberg beskriver också hur olika
aspekter av lärarkompetens gynnar elevernas lärande. Relationell-, Ledar- och Didaktisk
kompetens är tre kategorier som en skicklig lärare ska kunna behärska. D.v.s. läraren ska
kunna upprätta relationer, vara en ledare och kunna undervisa (Håkansson & Sundberg, 2012,
s.188). Nu är Håkanssons och Sundbergs bok en forskningsöversikt, och med en sådan finns
en risk att forskare i allt för hög grad fokuserar på ett entydiga resultat och därmed
(omedvetet) låter ovälkomna eller komplexa resultatbilder hamna i skuggan (Håkansson &
Sundberg, 2012, s.22).
2.3. Motivationsarbete
Att arbeta med motivation är närbesläktat med motivationens drivkrafter. Håkan Jenner
skriver att motivation är ett system av relationer och roller, andras förväntningar,
organisationsförhållanden t.ex. intresse, familj, vänner. Han tar upp målsträvan, individ- och
sociala faktorer, och om målet ligger inom ”synhåll” och verkar möjligt att uppnå (Jenner,
2004, s.43). Känns målet omöjligt att nå kan läraren visa att verkligheten överskattas (sänka
målen) eller chansen att lyckas underskattas (höja målen). Lärarens uppgift blir att hjälpa
eleven sätta realistiska mål. Sätter eleven den s.k. ”anspråksnivån” för högt från början
kommer upplevelsen av misslyckande infinna sig om den inte uppnås. Vidare kan också nivån
höjas om eleven varit framgångsrik eller sänkas om eleven misslyckats (Ibid., s.53, s.60).
Shunk m.fl. bekräftar också att sociokulturella influenser från t.ex. familjen, spelar en viktig
roll för elevers utveckling, framgång och motivation (Schunk m.fl., 2010, s.297).
5
Jere Brophy nämner fyra förhållningssätt när han tar upp elevers motivation i klassrummet
(Brophy, 2005, s.8). Förhållningssätten, värdena, identifieras utifrån den enskilda elevens
perspektiv:
1. Uppnåendevärde – där värdet ligger i att bekräfta självbilden, behovet av att vara bäst,
snabbast, duktigast.
2. Inre värde – värdet av att aktiviteten är rolig och/eller intressant.
3. Nyttovärde – värdet av hur pass användbar aktiviteten är för mina framtida mål, d.v.s.
om det känns viktigt för eleven att kunna
4. Kostnadsvärde – värdet om det vägs emot negativa aspekter av aktiviteten, t.ex. tid,
ansträngning eller andra resurser som krävs för att lyckas med aktiviteten.
Kostnadsvärdet ovan tycker jag mig sett flera gånger under min VFU-period då jag mötts av
kommentaren ”Jag orkar inte” från elever som inte är motiverade nog att sätta igång med
uppgifter som jag har förberett. Marilla D. Svinicki tar också upp detta i sitt paper (Svinicki,
2005), där hon delar upp elever i två typer, de som är orienterade mot betyg och de som är
orienterade mot kunskap. Hon skriver om den första typen:
”Students are usually interested in learning something from their classes, but they
are strategic enough to realize that the real currency of the marketplace is the
grade they earn, not what they learn.”
Återigen, kostnadsvärdet har avgörande betydelse. Är kostnadsvärdet högt, så kostar det mer
än det smakar i fråga om sannolikheten för vinst kontra misslyckande, där vinsten blir den
kunskap man tillgodogör sig, men som eleven kanske ännu inte fullständigt ser
användbarheten av.
Svinicki resonerar också om att elever är mindre benägna att fortsätta om de gör ett misstag,
för att minimera riskerna med att verka inkompetenta. För dem är misstaget ett nederlag som i
fortsättningen skall undvikas och de ser det inte alls som ett lärandetillfälle (Svinicki, 2005).
Lennart Sjöberg nämner också detta i sin analys av de grundläggande faktorerna (Sjöberg, L. ,
1997, s.30):
”Om man anstränger sig mycket och misslyckas är det ‘avslöjande’, bättre då att
misslyckas utan att anstränga sig!”
Vi ser att ett positivt, förlåtande studieklimat i klassrummet således är av vikt.
6