Möt mig där jag är

200 Pages·2016·5.11 MB·Swedish

Möt mig där jag är
En bok om bemötandet av
ensamkommande ungdomar
Isabella Canow
SKYDDSVÄRNET
Om jag vill lyckas med att föra en
människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne
där hon är och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv, när han tror att
han kan hjälpa andra.
Sören Kierkegaard
Möt mig där jag är
En bok om bemötandet av ensamkommande
flyktingungdomar i Sverige. Underlaget bygger på
46 intervjuer mellan 2012-2015. Syftet är att förbättra
bemötandet genom mer kunskap om ungdomarnas
behov och deras upplevelser av bemötandet i det
nya samhället.
Isabella Canow
Boken tillägnas
alla de barn och ungdomar
som borde deltagit i den,
som borde ha varit bland oss,
men som stupade –
på vägen till ett bättre liv,
på vägen till tryggheten,
på vägen till oss…
Stort tack
till alla som ställde upp på intervjuer.
Boken har blivit mycket värdefull
tack vare att ni ville berätta och dela med
er av era erfarenheter och kunskaper.
Stort tack till
Liza Yousef, Mahdi Tajeb, Musse Husseini
och Mujtaba Attai som spred idén om boken
samt ställde upp som tolkar. Tack vare er
ställde fler ungdomar upp på intervjuer.
Utan er hade bokens innehåll
blivit betydligt fattigare.
Finansierad med medel
från Allmänna Arvsfonden
Skyddsvärnet
Hornsgatan 123 • 117 28 Stockholm
Tel [phone] • e-post [email protected]
www.skyddsvarnet.se
ISBN 978-91-981484-6-6
Författare: © Isabella Canow • [email protected]
Grafisk form: Ann Ahlbom Sundqvist • www.ann.se
Illustrationer: © Ann Ahlbom Sundqvist, © Zekaria Alizada, © Mosa Nazari
Tryck: Joma Grafisk Produktion 2016
Innehållsförteckning
Förord 8 Skolan 113
Sammanfattning 119
Disposition 10
Boende 121
Sammanfattning 11
Begrepp 121
Slutsats 12
HVB-hem 123
Inledning 17
Sammanfattning 136
Varför en bok om bemötandet 19
Kommunikation 140
Bokens syfte 20
Egna reflektioner 142
Språket 21
Familjehem 145
Intervjuer 23
Sammanfattning 152
Teoretiskt perspektiv 27
Eget boende 156
Anknytningsteorin 27
Sammanfattning 159
Barnkonventionen 28
Slutsats 161
Två olika samhällsmodeller 30
Konflikthantering 162
Tidigare undersökningar 33
Egna berättelser 164
Ankomst 37
Smugglarna 179
Sammanfattning 46
BUP 180
Migrationsverket 51
Citat från Facebook 182
Sammanfattning 65
Blogg 184
Tolk 67
Referenser 186
Sammanfattning 72
Tidningsartiklar 187
Case 75
Internet 187
God man 77
Bilaga 189
Case 90
FN:s konvention om barnets
Egna reflektioner 91
rättigheter - Barnkonventionen 189
Sammanfattning 94
Intervjuguide 192
Socialtjänsten 97
Galleri - teckningar av två
Sammanfattning 101
ensamkommande ungdomar 193
Case 104
Kontaktperson 106
Sammanfattning 110
8
Förord
Den här boken är till för dig som vill veta mer om vad som
händer när vi kommer till Sverige, 41 ungdomar berättar för första gången om hur
de blir bemötta; i sina HVB-hem och familjehem som är inställda på att upp-
fostra; tolkar som inte behärskar samma modersmål; gode män som har över 15
uppdrag samtidigt; kontaktpersoner som inte ens kan lära sig namnen; social-
tjänsten som inte räcker till och skolor utan platser.
Ungdomarna berättar även om fantastiska och engagerade lärare, gode män som
ställer upp mitt i natten och välkomnande familjehem som efterhand blir kallade
”mamma” och ”pappa”. Förståeliga tjänstemän på Migrationsverket, boende-
personal som vill integrera och viljestarka ungdomar som snabbt vill komma in i
samhället: bli självförsörjande och bidra till samhällets utveckling.
Ni läser om oss i tidningarna, ser nyhetsrapporteringar som visar våld och mot-
sättningar. Ofta skrivs det om orimligt låg ålder i kontrast till bilder som visar
män som uppfattas som äldre. Var är tjejerna och de riktigt små barnen? Och
visst kommer det hit människor med andra intentioner? Bara under 2015 kom det
drygt 35 300 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige! Hur ska samhället
bemötta dem på ett snabbt och effektivt sätt?
VILKA ÄR DE ENSAMKOMMANDE UNGDOMARNA?
Vi är de ensamkommande ungdomarna: vi som flyr från krig, konflikt och fattig-
dom. Vi bör få ett empatiskt bemötande, eftersom vi är ensamma och utsatta. När
vi kommer till Sverige blir livet bättre och tryggare. De flesta av ungdomarna har
inte gått i skolan och har levt i krig och flykt i flera år. Många av dem har psykiska
problem och det behövs empati och stöd för att kunna hjälpa dessa ungdomar.
Alla vi ska hjälpa till med integrationsprocessen. Ensamkommande ungdomar
ska gå i skolan och utbilda sig för att snabbt komma in på arbetsmarknaden i
annat fall riskerar de att slukas upp av oönskade gäng.
9
Ensamkommande ungdomar har visat att vi kan lära oss svenska språket och
med rätt stöd snabbt komma in i det svenska samhället. Det är viktigt att ge oss
chansen samt skapa lämpliga möjligheter för att vi ska lära oss och integrera oss i
det nya samhället. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!
Samhällsvinsten med ambitiösa och entusiastiska ungdomar kommer att visa sig
efter några år: Tacksamma ungdomar kommer att arbeta och engagera sig i sam-
hället och betala tillbaka.
Möt mig där jag är illustrerar ensamkommande ungdomars upplevelser på ett
unikt sätt, genom egna berättelser i förtroliga samtal med Isabella.
Musse Mushtagh Hosseini Mujtaba Attai
ordförande SEF Riksförbund kassör SEF Riksförbund
ordförande SEF Stockholm ordförande SEF Malmö
10
Disposition
Boken inleds med en sammanfattning som ger en inblick i vad
de olika avsnitten handlar om. Varje avsnitt består av självständigt resultat och
analys och kan läsas var för sig: vissa har korta case beskrivningar samt egna re-
flektioner. Inledningen beskriver syftet med boken. Informanternas bakgrundsva-
riabler redovisas i Tabell 1 för att minimera risken för igenkännande. Avsnittet om
tidigare undersökningar har kort genomgång om relevant litteratur om ensam-
kommande barn- och ungdomar.
Anknytningsteorin samt barnkonventionen utgör det teoretiska perspektivet.
Anknytningsteorin tillämpas när det finns möjlighet att skapa en anknytning
mellan en ungdom och en vuxen; den tillämpas inte i avsnitten Ankomst och
Migrationsverket. Barnkonventionen används genomgående som en teoretisk ram.

Resultatet av intervjuerna redovisas i samma ordning som intervjuguiden, som
finns i bilagan. Den första frågan handlar om ankomsten till Sverige. Efter det
beskrivs Migrationsverkets bemötande, följd av tolkens avgörande insats. Därefter
redovisas gode männens centrala roll i ungdomarnas första period i Sverige, följd
av ett avsnitt om socialtjänstens bemötande som ansvarar för ungdomarna tills de
fyller 21 år. Efter det beskrivs kontaktpersonens viktiga roll: som kan verka inom
skolan, på boendet eller förordnad av socialtjänsten som stöd på fritiden. Därefter
beskrivs skolan som är en viktig plats som ungdomarna trivs på. Avslutningsvis
redovisas de olika boendeformerna med egna avsnitt; HVB-hem, familjehem och
eget boende.
Djupintervjuer brukar ge mer information än det ursprungliga syftet: ungdomar-
na berättade intressanta händelser och upplevelser som redovisas under avsnittet
Egna berättelser. Några ungdomar berättade om BUP och Smugglarna och jag
valde att redovisa dessa berättelser i separata avsnitt. Avslutningsvis har jag med
författarens tillåtelse kopierat en intressant iakttagelse från en blogg. Hela barn-
konventionen finns sist som bilaga.