människans texter litteraturen

61 Pages·2011·5.97 MB·Swedish

Anders Lindqvist
Karl Lindqvist
MÄNNISKANS
TEXTER
LITTERATUREN
d l e t
m e
u r l ä r o
p r o v
m a k
S
svenska_Henric_Litteraturen.indd 1 2011-02-10 08.54
Studentlitteratur
Skola och vuxenutbildning
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1
Tel [phone]
www.studentlitteratur.se
KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering,
utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt
BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas
mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för
utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För
information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens
huvudman eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av
allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till
två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/
rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper
och tryckprocess.
Artnr 33713
ISBN 978-91-44-05982-2
© Författarna och Studentlitteratur AB 2011
Upplaga 1:1
Redaktörer: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson,
Tommy Lundahl
svenska_Henric_Litteraturen.indd 2 2011-02-10 08.54
3 
Innehållsförteckning
Kärlek och hat, sexualitet, fest och glädje
Forntiden
Sapfo – antikens främsta lyriker
DE FÖRSTA KULTURERNA Rom – imitation och nyskapande
Den personliga lyriken
Antiken Den objektiva lyriken
Utomeuropeisk lyrik
SAMHÄLLE OCH KULTUR
Afrika
Grekland  3600–323 f.Kr.
Kina
Athen – demokratins födelse
Indien
Greklands gudar
Filosoferna ANTIKENS DRAMATIK
Hellenistisk tid  323–31 f.Kr. Grekland – regler och improvisation
Alexandria De dionysiska festspelen
Romarriket ca 750 f.Kr.–476 e.Kr. Tragedi
Den romerska republiken 509–31 f.Kr. Den grekiska teaterplatsen
Det romerska kejsardömet 31 f.Kr.–117 e.Kr. Spelstilen
Mellan hedendom och kristendom (117–476) Aischylos, Sofokles och Euripides – den
Kristendomen tar över grekiska tragedin utvecklas
Utanför Europa Den grekiska komedin
Kina – en orolig tid Den romerska teatern
Indien – kontakterna med väst Komedin – Plautus och Terentius
Afrika Sex och våld: mimarna tar över
Det antika dramats undergång
ANTIKENS EPIK
Utomeuropeisk dramatik
Grekland
Afrika
Trojanska kriget
Indien
Homeros och hans epos
Östasien
Vad kännetecknar ett epos?
Historieskrivning
Medeltiden (476-1453)
I fablernas värld
Medeltidens världsbild
Rom
Kulturella världar
Vergilius
Historieskrivning och biografi MEDELTIDENS EPIK
Kristendomens texter Kristen epik- att leva i två världar
Utomeuropeisk epik Hövisk epik – äventyr och kärlek
Kina – filosofins tröst Folklig epik
Indien – filosofi och kärlek Arabisk epik – helighet och fantasi
Den isländska sagan
ANTIKENS LYRIK
Svensk epik
Grekland – den personliga lyrikens födelse
Utomeuropeisk epik
Den antika lyrikens versmått
svenska_Henric_Litteraturen.indd 3 2011-02-10 08.54
4 
MEDELTIDENS LYRIK Utanför Europa
Medeltiden – kämparnas och våldets tid UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS LYRIK
Den höviska kärlekens tid 
Poesin – folkets språk
Smutsens och snuskets tid
Johann Wolfgang von Goethe – mångsidig 
Utomeuropeisk lyrik
kärleksdiktare
MEDELTIDENS DRAMATIK Kvinnliga europeiska 1700-talspoeter
Sveriges 1700-tal – Bellmans och 
Kyrklig dramatik – återuppståndelsen
upplysningspoesins tid
Dramatik utanför kyrkan
Utomeuropeisk dramatik UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS
DRAMATIK
Renässansen (1453 - 1600)
Från franskklassicism till franska 
Förändrade samhällen, förändrad kultur
upplysningsmän
Utanför Europa
Den upplysta dramatiken
RENÄSSANSENS EPIK Johann Wolfgang von Goethe – teaterchef, 
nationalförfattare och förromantiker 
Utomeuropeisk epik
Den nya tidens skådespelare 
RENÄSSANSENS LYRIK
Kvinnlig dramatik under 1700-talet
Sonetter av många slag 
Utanför Europa
1500-talets Sverige: psalmer och knittel
ROMANTIKEN 1790 -1830
Utomeuropeisk lyrik
Vad var romantiken?
RENÄSSANSENS DRAMATIK
Reaktion, nationalism - och de första stegen 
Italien – perspektivscener och pajaskonster
mot en ny tid
Spanien – dramats guldålder
Utanför Europa
England – Shakespeares tid    
ROMANTIKENS EPIK
Utomeuropeisk dramatik
Frankrike – främlingskap och popularitet
BAROCK OCH KLASSICISM
England -  berättandet tar nya vägar
Överdåd, fasa och tuktade former
Tyskland- sagor och vilda romaner
BAROCKENS OCH KLASSICISMENS EPIK Ryssland – patriotism och känsla
Sverige – en ny prosa växer fram
Utanför Europa
Övriga Norden- sagor och epos
BAROCKENS OCH KLASSICISMENS LYRIK
Utanför Europa
BAROCKENS OCH KLASSICISMENS DRAMATIK ROMANTIKENS LYRIK
UPPLYSNING OCH FÖRROMANTIK 1720-1790 Den engelska romantiska lyriken – natur, 
egensinnighet, politik och skönhet 
Kämpande optimister
Melankoli,natur, saga och hjältar
Upplyst envälde och riksdagsmakt
Sverige – etablerade romantiker och 
Utanför Europa
egensinniga genier
UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS EPIK
Utanför Europa
Frankrike – upplysningens hjältar
ROMANTIKENS DRAMATIK
England- samhällsdebatt och nöjesläsning
Tyskland – den romantiska dramatikens vagga
Tyskland – litteraturens återkomst
Frankrike – Victor Hugos och boulevardteaterns 
Sverige- i upplysningens tjänst
svenska_Henric_Litteraturen.indd 4 2011-02-10 08.54
5 
romantik EFTERKRIGSTIDENS LYRIK
Norden – sagor, längtan och desillusion Europa – vad gör vi med lyriken?
Sverige – modernism och nyenkelhet
MODERNISMEN 1890-1945
Utanför Europa
Ismernas tid
Maskinåldern EFTERKRIGSTIDENS DRAMATIK
60-talsavantgardet
MODERNISMENS EPIK
Sverige – frihet, ångest och barnteater
Frankrike – yttre och inre verklighet
Kvinnliga dramatiker tar plats på scenen
England- gamla och nya världar
Utanför Europa
Tyskland – från krig till krig
Sovjetunionen – att välja sida
Sverige- hembygden och världen 
Övriga Norden 
Utanför Europa
MODERNISMENS LYRIK
Symbolismen – hur mycket förstår vi?
Futurismen – i sällskap mot framtiden
Apollinaire – modernismens allkonstnär
Expressionismen – den desperata lyrikens 
uttryck
Dadaism och surrealism – jolifanto bambla och 
bevingade bläckfiskar
T S Eliot och det öde landet
Sverige kring sekelskiftet 
Utanför Europa
MODERNISMENS DRAMATIK
Symbolismen – från verklighet till dröm
Expressionismen - ”skrikdramatiken”
Den politiska dramatiken
Utanför Europa
EFTERKRIGSTIDEN 1945-2000
”Kalla och varma” krig i en ny värld
Teknikens under
Ångest, ansvar och ungdomsrevolt
Sverige – världen kommer allt närmare
EFTERKRIGSTIDENS EPIK
Frankrike – över mitt öde bestämmer jag
England – samhället präglar dig
Tyskland – att gå vidare efter kriget
Sovjetunionen – författare är opålitliga
Sverige- och världen
svenska_Henric_Litteraturen.indd 5 2011-02-10 08.54
6 


© Författarna och Studentlitteratur
svenska_Henric_Litteraturen.indd 6 2011-02-10 08.54
7 
Antiken

A N T I K E N
Forntidens högkulturer kunde du läsa om i föregående kapitel. De gav i sin
tur kulturella impulser till den lilla bergiga sydeuropeiska halvö, som sena-
re kom att kallas Grekland. Den låg vid en korsväg för handel och sjöfart,
och med de kringseglande fartygen kunde också idéer och tankar smyga
sig med i lasten. Dessa omformades sedan efter det egna samhällets speci-
ella behov och så växte det antika Grekland fram, som vi brukar kalla ”den
västerländska kulturens vagga.”
© Författarna och Studentlitteratur
svenska_Henric_Litteraturen.indd 7 2011-02-10 08.54
A N T I K E N
44 
Antiken
samhälleochkultur
SAMHÄLLE OCH KULTUR
Donau
Forntidenshögkulturerkundeduläsaomiföregåendekapitel.Degavisin
turkulturellaimpulsertilldenlillabergigasydeuropeiskahalvö,somse- Massalia
narekomattkallasGrekland.Denlågvidenkorsvägförhandelochsjöfart, Svarta havet
ochmeddekringseglandefartygenkundeocksåidéerochtankarsmyga Korsika
sigmedilasten.Dessaomformadessedanefterdetegnasamhälletsspeci-
ellabehovochsåväxtedetantikaGreklandfram,somvibrukarkalla”den Byzantion
Sardinien
västerländskakulturensvagga.”
Miletos
ksklaaspsaitk evre rnk faövr fbaettsatåree nsodme Hhäeldlsesrksibcekt eocckhn minygcekne tk aovm dmete rv ia kva altlta rd ketu ältru hr.ä Driefrtå fnra vmi hgåarr  ifnåttte  vmårint ssta mav-  Karthago Siracusa KorAithen
värde nt
h
svenskans alla grekiska lånord, från demokrati till olympiad; ord för vårt 
demokrati n demos – folk + Medelhavet Kreta Cypern
tänkande som filosofi eller för utforskandet av vårt inre, psykologi. Studiet 
kratein - vara stark, härska Jerusalem
Kyrene
av världen igår, idag och i morgon:  arkeologi, historia, fysik och astronomi. 
olympiad n olympiados –
Eller de litterära grundformer vi använder oss av i denna bok: epik, lyrik 
tidsrymd på fyra år Det grekiska området omkring 700-talet f.Kr.
och drama. (se Inledningen).  Naukratis
filosofi n philos – vän +
n
sophia – vishet Antikens kultur uppstod i Grekland, övertogs sedan av romarna och  Områden koloniserade av greker Nile
psykologi n psyche – själ + spreds genom dem vidare, till länderna runt Medelhavet och upp genom 
logos – ord, tal, förnuft
Europa. De grekiska och de romerska författarna sågs som klassiker, som 
arkeologi n arché – början, senare tiders författare skulle försöka efterlikna. Så började ”det väster-
orsak + logos
ländska kulturarvet” träda fram, det som vi fortfarande i så hög grad är 
historia n historia – efter-
präglade av även här i Sverige.  
forskning, undersökning
fysik n physike – något som
avser naturen
astronomi n astron – stjärna Grekland
+ nomos – lag,kunskap
3600–323 f.Kr.
På den grekiska halvön fanns redan från cirka 7000 f.Kr. en åkerbruks-
kultur, men det var under bronsåldern, 3600–1050 f.Kr., som handel och 
sjöfart växte fram. För utvecklingen av handeln blev två saker avgörande. 
Med grekerna fick mynten allmän användning och den opraktiska bytes-
handeln försvann. Lika viktig blev skriften. Från ett annat handelsfolk, 
fenicierna, övertog grekerna ett system med stavelseskrift som de i sin tur 
vidareutvecklade (se Språket).
Välstånd och överbefolkning gjorde att grekerna med bosättningar och 
handelsstationer började kolonisera områden i Italien, Nordafrika och på 
Mindre Asiens västkust. Där kom de i konflikt med det väldiga persiska 
riket som från mitten av 500-talet f.Kr. sträckte sig ända från Egypten till 
Indien. Under perserkrigen slöt sig alla greker samman och vid Marathon 
hejdades den persiska invasionen 490 f.Kr. Efter slaget sprang en budbä-
rare 42 195 meter till Athen med beskedet att staden var räddad. Sträckan 
Läs mer om de grekiska
staterna i webbdelen är fortfarande densamma i dagens maratonlopp.
© Författarna och Studentlitteratur
svenska_Henric_Litteraturen.indd 44 2011-02-10 08.54
45 
Antiken
samhälleochkultur
Donau
Massalia
Svarta havet
Korsika
Byzantion
Sardinien
Miletos
Karthago Siracusa KorAithen
nt
h
Medelhavet Kreta Cypern
Jerusalem
Kyrene
Det grekiska området omkring 700-talet f.Kr.
Naukratis
n
Områden koloniserade av greker Nile
Athen – demokratins födelse
Under den här tiden var Grekland indelat i stadsstater. De bestod av en 
stad med tillhörande landsbygd. Mitt i de flesta städerna på en klippa låg 
akropolis, med de viktigaste templen. Nedanför fanns torg och bostäder 
skyddade av en mur. En av de mest framstående stadsstaterna var Sparta, 
som med sina hjältemodiga soldater hade spelat en avgörande roll under 
perserkrigen. Från 400-talet blev istället Athen hela Greklands domine-
rande handels- och kulturcentrum. Under denna klassiska tid utformades 
den athenska demokratin. Den gällde dock endast fria,vuxna män. Kvin-
nor, slavar och inflyttade från andra stadsstater hade inga politiska rät-
tigheter. Tidigare hade det funnits många kvinnor som arbetade med lä-
kekonst, men de förbjöds nu att studera. Möjligen fick de tjänstgöra som 
barnmorskor eftersom det hörde ihop med det som sågs som deras vikti-
gaste uppgift i samhället: att föda barn. 
De fria manliga medborgarna avgjorde genom omröstningar hur staden 
Athen skulle styras. Det var också nästan uteslutande bland männen som 
kulturlivet fick sina utövare. Och sina välgörare. En orsak till ett rikt ut-
bud av kultur är att i ett välmående samhälle behöver inte alla slita för den 
dagliga brödfödan. I det klassiska Grekland får vi våra första verkliga kul-
turarbetare, som alltså fick betalt för att utöva sitt yrke.
© Författarna och Studentlitteratur
svenska_Henric_Litteraturen.indd 45 2011-02-10 08.54
46 
Antiken
samhälleochkultur
Trots att skriften nu utvecklats var litteraturen i första hand muntlig. Pro-
fessionella  underhållare, rapsoder, drog från plats till plats och berättade 
allt från verkliga krigsäventyr till sagor och myter. Det här blev en littera-
tur tillgänglig för alla greker vilken samhällsklass de än tillhörde. Ibland 
rapsod n rhapsodos – sam- satte rapsoderna ihop egna långa och rytmiska berättelser till det vi kallar 
manfoga + ode – sång
epos (se s. 62).
1  BeRÄttAnDetDÅOCHnU
Rapsoden kan jämföras med dagens ”rappare”. Ta i grupper fram några moderna ”rap-
texter”, lyssna på dem och diskutera sedan i hela klassen vad det kan vara i det här rytmiska
sättet att berätta som är speciellt fängslande
Sånger och uppläsningar av lyrik och körlyrik samlade stora skaror 
omkring sig. Dramat uppfördes för en väldig publik vid stora fester (se 
© Författarna och Studentlitteratur
svenska_Henric_Litteraturen.indd 46 2011-02-10 08.55