Litteraturkanon i gymnasieskolan

43 Pages·2008·0.24 MB·Swedish

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 15 hp

Litteraturkanon i gymnasieskolan
- En studie av svensklärares åsikter

Literary Canon in High School
- A Study of the Opinions of Swedish Teachers

Av: Kjeld Gravgaard

Lärarutbildningen 90hp Examinator: Ingrid Sandén
Svenska Handledare: Lars Berglund
HT 2007
1
Sammanfattning

Kjeld Gravgaard (2007). Litteraturkanon i gymnasieskolan – en studie av svensklärares
åsikter (Literary Canon in High School – A Study of the Opinions of Swedish Teachers).
Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola.
I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell
litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen på nytt fram av Wikström.
Införandet av en kanon i skolan innebär en lista böcker som alla elever ska läsa. Jag har i detta
arbete ställt upp ett antal frågeställningar rörande en litteraturkanon i svenskämnet, hur deras
medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebära, vilken
problematik som är knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett
slags outtalad kanon bland lärare i svenskämnet. Jag har intervjuat sex stycken lärare på
gymnasiet med olika lång erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon
generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebära, för deras
undervisning samt för ämnet i allmänhet.
Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags
konventionskanon i svenskämnet, och de olika lärarna verkade ha en ganska likriktad syn på
vilka de viktiga författarna i svensk och utländsk litteratur är. Åsikterna var delade om
införandet av en officiell kanon, men en slutsats man kan dra är att om det redan finns en
konvention, så skulle ett införande av en kanon innebära en möjlighet till större rättvisa, då
man nationellt skulle kunna föra en debatt om vilka författare som skulle finnas med och
varför, ur en ideologisk synvinkel. Problematiken med införandet av en kanon kan sägas vara
den restriktiva problematiken vid urvalet av författare, samt att lärarens frihet i
undervisningen skulle begränsas.

Nyckelord: Svenska, litteratur, kanon, gymnasieskolan

Kjeld Gravgaard
Ällingavägen 7B
227 34 Lund

Examinator: Ingrid Sandén
Handledare: Lars Berglund
2
3
Innehåll

1. Inledning…….……………………………………………………..6

2. Syfte och frågeställningar…………….……………………………8

3. Metod………………………………….…………………………...9
3.1 Vilka metoder finns det?........................................................................................................9
3.2 Vilka metoder har jag valt, och varför?.................................................................................9
3.3 Intervjuerna……………………………………………….………………………………..11
3.4 Etiska frågeställningar inför intervjusituationerna……….………………………………...13

4. Litteratur och tidigare forskning……………………………….…15
4.1 Harold Blooms Den västerländska kanon………………………………….……………………15
4.2 Motion om en svensk litterär kanon……………………………………….………………18
4.3 Den danska kulturkanon………………………………………………….………………..18
4.4 Kanon i svenska skolor historiskt sett………………………………….………………….19
4.5 Tre uppsatser från Malmö högskola……………………………………….…………...….20

5. Resultat av intervjuerna…………………………….……………..23

6. Analys……………………………………………….…………….34

7. Diskussion…………………………………………….…….……..36

8. Slutsatser……………………………………………….…….....…38

Referenser………………………………………….…….…….…….41

Bilaga: Intervjufrågor………………………………………………..42
4
5
1. Inledning

Jag har under den praktikförlagda tiden av min lärarutbildning undervisat i bland annat
Svenska på en gymnasieskola i en liten ort i Skåne. Under tiden jag har praktiserat, har jag
haft fem olika handledare som alla haft Svenska som ett av sina ämnen. En av de saker som
har fångat min uppmärksamhet och upptagit en stor del av mina funderingar under denna tid
har varit litteraturundervisningen i svenskämnet. Som jag ser det verkar åsikterna om vilken
litteratur som ska inkluderas i synnerhet i kursen Svenska B vara ganska spridda. Jag tycker
mig själv ha fått uppfattningen ifrån många håll att en litterär kanon är ett elitistiskt och
föråldrat fenomen som inte bör finnas i svenska skolor, men jag tycker mig samtidigt i
praktiken kunna urskilja en kanon, som i vissa fall inte alls ifrågasätts. Förutom detta, så har
jag genom min litteraturvetenskapliga bakgrund stött på kanondiskussionen under ett flertal
tillfällen, och jag tycker att ämnet är oerhört intressant och viktigt. Därför har jag i mitt
examensarbete valt att fördjupa mig i den generella diskussionen kring litteraturkanon, och
undersöka hur denna manifesterar sig i skolämnet Svenska. Jag är också ganska övertygad om
att man genom en undersökning av lärares tankar omkring och attityder gentemot
litteraturundervisningen kan dra några slutsatser om dessas syn på ämnet Svenska i stort, med
detta menar jag huvudsakligen vilken roll litteraturen spelar i ämnet, och hur en diskussion
om en litterär kanon ska finnas eller inte kan relateras till syftet med Svenska.
Diskussionen kring en litterär kanon är högaktuell, och senast i oktober 2007 lades en ny
motion om införandet av en kanon i skolan fram (2007/08: Ub338), och upprättandet av en
kulturkanon i Danmark 2006 är här också relevant. Frågan är om det egentligen inte finns en
slags implicit kanon i Sverige redan i nuläget, även om denna inte är officiellt fastställd? Om
detta är fallet, kan man spekulera kring hur upprättandet av en officiell kanon skulle förändra
den nuvarande situationen.
När man talar om en litterär kanon syftar man på ett antal olika verk och författare som
representerar vårt västerländska kulturarv, som bör finnas med i undervisningen i skolan för
att bevara detta. Det föreligger dock en del problematik kring att utnämna ett antal verk och
författare som bör finnas med i undervisningen. Ska man exempelvis utgå ifrån att en viss
form av litteratur är bättre än en annan? Vad är det i så fall som utmärker denna, och är denna
form av elitism och estetik som är förknippad med detta utnämnande i strid med den
värdegrund som ska förmedlas i svenska skolor? Man har i Danmark år 2006 valt ut ett antal
verk och författare som ska räknas till landets litterära kanon. Min uppfattning om detta är att
6
det redan finns en implicit och outtalad litterär kanon i svenska skolor trots en annan syn på
litteraturundervisning som vi i kurserna och genom litteraturen på Lärarutbildningen har fått
ta del av. Jag har alltså valt att som ämne för detta examensarbete titta närmare på och
problematisera kanonbegreppet för att jag i mitt kommande uppdrag som pedagog upplever
att det är en central problemställning, som både har sina fördelar och sina oundvikliga
nackdelar.
Man kan fråga sig enkelt nog ifall det bör finnas en officiell kanon för svenskämnet eller
inte, samt belysa för- och nackdelar med en sådan, men jag tänker försöka beröra frågor av en
mer generellt ideologisk art, som denna undersökning och detta arbete kanske inte kommer att
besvara slutgiltigt, då ämnet är oerhört brett. Litteraturkanon är ett oerhört viktigt
diskussionsämne, och att öppna vägar för att kunna belysa andra perspektiv än de som
normalt är tillknutna diskussionen är oerhört viktigt. Vad innebär exempelvis bra litteratur?
Kan man ifrågasätta att en författare som Strindberg måste finnas med i
litteraturundervisningen? Varför är denna författare egentligen med? Har det att göra med att
hans litteratur är bra, att eleverna gillar att läsa honom, eller är han bara ett slags mall för en
nationalförfattare?

7
2. Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med detta arbete är att göra en utredning kring begreppet litteraturkanon, och den
plats detta begrepp har i undervisningen i Svenska på gymnasiet. Jag vill med detta arbete
dels få svar på en del praktiska frågor gällande lärares syn på litteraturundervisningen i
gymnasiet, och dels göra en undersökning kring litteraturkanonfrågan i ett lite större
perspektiv. Ämnet litteraturkanon är av en oerhört komplex art, och det är omöjligt att i detta
lilla format göra en fullständig utredning av alla de trådar av frågeställningar som är tillknutna
detta. Min ambition är att med detta arbete belysa några av de frågeställningar jag anser mest
intressanta.

De huvudsakliga frågeställningar jag genom arbetet tänkt söka svar på är följande:

1. Finns det en implicit litteraturkanon i svenskämnet, och hur ser den i så fall ut?

2. Hur ser medvetenheten om litteraturkanonbegreppet och dess innebörd ut hos svensklärare?

3. Hur kan man tänka sig att en ren kanonisk litteraturundervisning alternativt en icke-
kanonisk undervisning påverkar elevernas vilja till läsning och intresse för litteratur?

8
3. Metod

3.1 Vilka metoder finns det?

Det finns en mängd olika metoder som skulle kunna tillgripas för en studie av litteraturkanon i
svenskämnet. Av de metoder som finns att tillgå har jag valt den kvalitativa intervjun, vilken
jag anser uppfylla mina syften på bästa sätt. Följande uppsats kommer enbart att använda sig
av kvalitativa metoder. Delvis har mina metodval gjorts med aspekten tid i åtanke, men även
för att jag anser att mina frågeställningar och syften bäst besvaras med hjälp av den kvalitativa
intervjun. Genom den kvalitativa intervjun kan jag på ett djupare plan analysera
underliggande åsikter, samt betrakta företeelser ifrån olika perspektiv.
Man skulle för en undersökning av kanon dock mycket väl kunna använda sig av
kvantitativa metoder. Som exempel på metoder som skulle kunna användas, kan här nämnas
en undersökning av läromedel, vari man i litteraturantologier som används i gymnasiet gör
beräkningar på vilka författare och verk som förekommer flest gånger och på flest sidor i
olika antologier, och om dessa har förändrats med tiden, och om de motsvarar något slags
kanon som inte nämns i kursplanen för ämnet Svenska. En studie av det här slaget anser jag
faktiskt kan vara av en viss betydelse, men på grund av tidsfaktorn har jag valt att studera vad
som tidigare skrivits om detta, istället för att själv göra en motsvarande undersökning. Man
kan också tänka sig att bland lärare och elever göra enkätundersökningar som försöker
besvara de frågor jag ställt upp för uppsatsen. Jag anser dock att denna lösning endast skulle
beröra problematiken på ett ganska ytligt plan, och i det här fallet är det inte en statistisk
beräkning jag är ute efter, utan snarare bakomliggande orsaker till val av litteratur och sätt att
se på undervisningen i Svenska.

3.2 Vilka metoder har jag valt, och varför?

Jag har som sagt valt att använda mig av kvalitativa intervjuer för min undersökning av
kanonbegreppet. Innan intervjuerna påbörjades har jag fördjupat mig i litteratur och tidigare
forskning som berör ämnet, för att få ett vidare perspektiv på kanonbegreppet, som inte bara
fokuserar på Sverige och skolämnet Svenska.
9