Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället

322 Pages·2006·7.76 MB·Swedish

Fig 5.1 Fig 5.2 Fig 5.3 Fig 5.4
Stressorer
Ledarstilar
Utvecklande ledarskap Tolkning/uppfattning
Konventionelltledarskap - Föredöme
Icke-ledarskap - Krav och belöning - Personlig omtanke
Ärdethotfullt?
- Låt-gå - Kontroll - Inspiration ochmotivation
Vad kanjaggöra?
Gynnsam
Föredöme Bemästring/hantering
Ledarkarakteristika Omgivningskarakteristika Värdegrund, förebildochansvar
Personligomtanke Probleminriktad Känsloinriktad
Utvecklande ledarskap
Ge stöd ochkonfontera Planering Positivttänkande
Sökainformation Självkontroll
Omvärld Inspiration och motivation
Direkta handlingar Önsketänkande
Önskvärda Uppmuntradelaktighetochkreativitet
Resurser Spänningsreducering
kompetenser
Hot Distansering
Fackkompetens Kravoch belöning Flykt
Chefskompetens Eftersträvaöverenskommelser
Socialkompetens
Stressförmåga Kontroll
Vidtanödvändiga åtgärder
Organisationen
Struktur Kravoch belöning
Processer
Piskaoch morot
Historia/kultur
Kontroll
Överkontroll
Grundläggande
förutsättningar
Kravoch belöning
Fysiska Eftersträvaöverenskommelser
Gruppen
Psykiska
Livsåskådnings- Sammansättning
relaterade Roller och normer Låt-gå Icke-ledarskap
Sammanhållning
Organisatorisktresultat Gynnsam
Fig 1.1 Fig 2.2 Fig 2.1
L
Omgivningen F r ågor om hur ledning av räddningsinsatser ed
Typav olycka
n Situationen upplevs som
Lars Fredholm och Anna-Lena Göransson (red.)
Gradavomvärldsberoende Litenbetydelse Storbetydelse och krishantering kan förbättras diskuteras in kontrollerbar/påverkbar
g
Dynamiskastressorer livligt och kraven på dem som förbereder eller
a
Drabbad samhällsomfattning
Geografiskaochklimatmässigaförhållanden leder olika former av räddningsarbete växer. v
A C
r
Legalaförhållanden Nationer Med boken Ledning av räddningsinsatser i det äd
Infrastrukturellaförhållanden Nation d
Region komplexa samhället vill RäddninTigdsverket stimuFlöerrea Under Efter n
Miljömässighänsyn Lokalsamhälle in
Lokalt delsammanhang till reflektion och dialog kring ledningsarbete och g LednSituatiionnen ugpple vs av Situationen upplevs
Tredjepart Individ-ochgruppsammanhang organisatorisk samordning vid Foalsika samhällBeelriegdas kap Respons Återhämtninsig som klar som oklar Lars Fredholm är räddningstjänstforskare
n
Mediakontakter s B D vid Räddningsverket och adjungerad professor
kristillstånd. Boken vänder sig till alla dem som har a vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för
Organisationen att hantera problem relaterade till ledningsarFböeretbey gi ga Bekämpa Återhämta ts räddningsinsatser brandteknik. Han presenteras närmare på s. 6.
Aktivitet e
Huvudmannenskrav/resursbild Behovsdomäner Åtgärdsdomäner Förbereda Skydda Återuppbygrga
kritiska situationer, t.ex. beslutsfattare i kvalificerade
i
Storlekochkomplexitet d Anna-Lena Göransson är filosofie doktor
• Livräddning • Olyckor som fysiskt ledningsfunktioner, systembyggare som har att
e Situationen upplevs som i svenska med didaktisk inriktning och arbetar
VHeorrtiiskoanldteilflfedrieffnetrieenritniegring •• MEgieljnödräodmdnsrinädgdning •Mskäenennidskeanoch hennes utforma ledningsfunktioner och andra förberedelser t ko i det kompokolnterollerxbara/opåv erkbar svoermke rtesd inakfotörmr oactiho nsspsreåkkvreåtradraiaret. vHido nR äddnings-
Rumsligdifferentiering • Livs-och funktionsstöd socialasammanhang och lärare som utformar och genomför utbildning i m presenteras närmare på s. 6.
• Hotade eller drabbade ledning. p
Formaliseringsgrad • Återskapande samhälleligafunktioner le samhället
Bokens artiklar bygger på teoretisk kunskap från x
Maktreglering a
flera forskningsfält och på praktiska erfarenheter s
Rutinstyrning a
från kommunal räddningstjänst. Utifrån grund- m Situationen upplevs som
Professionsaspekter
Hjälp- Insats- h kontrollerbar/påverkbar
värderingen att hjälpbehovet bör vara utgångspunkt
Organisationskulturellakarakteristika behov agerande ä
l
för kraven på olyckshantering och olika lednings- le
Småpratstolkningstradition
t
A C
funktioners utformning, analyseras och diskuteras
Traditionavrollbaseratinflytande
ledningsfrågor ur olika perspektiv.
Gruppen Aktörskompetens Lagliga
Ledning
Förberedelser förutsättningar
Sammanhållningochanda
Situationen upplevs Situationen upplevs
Kvalitetpågrupp-processer som klar som oklar
Resurser B D

Nationellkrisledningsnivå;statsråd,statssekreterare
Regionalkrisledningsnivå;exempelvislandshövding
Räddningschef R
ä
Räddningsledare,störreinsats d
d Situationen upplevs som
Räddningsledare,mindreinsats Beställningsnummer U 20-644/06 n okontrollerbar/opåverkbar
i
ISBN 91-7253-260-2 n
g
651 80 Karlstad s
v
telefon [phone] Beställ från Räddningsverket: e
r
telefax 054 13 56 00 [email protected] ke
www.raddningsverket.se telefax 054 13 56 05 t
Fig 3.3
Nation
Typ avolycka Typ avolycka
Drabbadsamhällsomfattning Drabbadsamhällsomfattning
Nationer Nationer
Nation Nation
Region Region
Lokalsamhälle Lokalsamhälle
Lokaltdelsammanhang Lokaltdelsammanhang
Individ-ochgruppsammanhang Individ-ochgruppsammanhang
Behovsdomäner Åtgärdsdomäner Behovsdomäner Åtgärdsdomäner
•Livräddning •Olyckorsomfysiskt •Livräddning •Olyckorsomfysiskt
skeende skeende
•Egendomsräddning •Egendomsräddning
•Människanochhennes •Människanochhennes
•Miljöräddning •Miljöräddning
socialasammanhang socialasammanhang
•Livs-ochfunktionsstöd •Livs-ochfunktionsstöd
•Hotadeellerdrabbade •Hotadeellerdrabbade
•Återskapande samhälleligafunktioner •Återskapande samhälleligafunktioner
Hjälp- Insats- Hjälp- Insats-
behov agerande behov agerande
Aktörskompetens Lagliga Aktörskompetens Lagliga
Ledning Ledning
Förberedelser förutsättningar Förberedelser förutsättningar
Resurser Resurser
Fig 1
Ovanliga händelser är normala.

Det är däremot osannolikt
att en ovanlig händelse
inträffar vid en given tidpunkt,
till exempel i morgon.

Allan Gut,
professor i matematisk statistik
vid Uppsala universitet

Lars Fredholm och Anna-Lena Göransson (red.)
Ledning av
räddningsinsatser
i det komplexa
samhället
Räddningsverket
Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av
Räddningsverket är förbjudet enligt lagen (1960:792) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje mångfaldigande genom tryckning,
kopiering, bandinspelning etc.
Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället
Redaktörer: Lars Fredholm, Anna-Lena Göransson
Formgivare: Karin Rehman
Illustratör: Per Hardestam (förutom s. 131, 135), övriga bildkällor, se s. 320.
Projektledare: Jan Ahlberg, Samuel Koelega
Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna
Utgivningsår: 2006
Beställningsnummer: U30-644/06
ISBN: 91-7253-260-2
© Författarna och Räddningsverket
Innehåll
Lars Fredholm och Anna-Lena Göransson
Inledning 7
Lars Fredholm
1. Hantering av små till stora samhällspåfrestande
olyckor 13
Ann Enander
2. Människors behov och agerande vid olyckor och
samhällskriser 31
Staffan Harbom
3. Ledning vid olika samhälleliga kristillstånd 77
Lars Fredholm och Mattias Åström
4. Räddningsledning och beslutsfattande 113
Gerry Larsson
5. Ledarskapsteoretiska reflektioner 127
Per Johansson
6. Legala grunder för räddningsinsatser155
Stefan Svensson
7. Taktiska grunder 187
Erik Cedergårdh och Thomas Winnberg
8. Utformning av ledningsorganisation 199
Samuel Koelega
9. Ledningsstöd 253
Per-Anders Berthlin
10. Räddningsinsatser i internationell miljö 273
Lars Fredholm
11. Inför framtiden 309
Bildförteckning 320
Lars Fredholm är räddningstjänstforskare vid Räddningsverket och adjungerad
professor vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för brandteknik. Han är
brandingenjör och filosofie doktor i pedagogik och har tidigare arbetat som
brandbefäl inom räddningstjänsten och som forskare vid Försvarets
forskningsanstalt och Försvarshögskolan.
Anna-Lena Göransson är filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning
och arbetar som redaktör och språkvårdare vid Räddningsverkets
informationssekretariat. Hennes forskningsintresse kretsar kring språk i bruk
och frågan hur man med språket som redskap kan få praktik och teori att
mötas i olika former av yrkesutbildning.
6
Lars Fredholm & Anna-Lena Göransson
Inledning
Att utöva ledning vid räddningsinsatser kommer i framtiden att ställa större
krav än tidigare. En bidragande orsak är att samhället som sociotekniskt system
blivit mer komplicerat och mångfacetterat med olika verksamheter som griper
in i varandra och är beroende av varandra. En annan bidragande orsak är synen
på samhällets säkerhetsproblematik som förändrats radikalt sedan kalla kriget
upphörde. En tredje är nödvändigheten av att olika myndigheter och organisa-
tioner samverkar vid räddningsinsatser mer än vad som var vanligt förr. En
fjärde är den ökade verksamheten på internationell nivå och samverkan inom
EU.
Med denna bok vill vi stimulera till dialog kring ledningsarbete och organi-
satorisk samordning vid olika samhälleliga kristillstånd. Hantering av små till
stora och samhällspåfrestande olyckor är det centrala, något som kräver öppen-
het och lyhördhet mot samhället och förmåga att hantera samverkan med andra
aktörer. Resonemangen och diskussionerna utgår från problemet att utöva led-
ning av räddningsinsatser vid olyckor (kommunal räddningstjänst) och vidgar
detta till att utöva ledning även vid andra akuta lägen än olyckor och kommunal
räddningstjänst. Boken vill inspirera till reflektion som låter läsaren utveckla nya
tankar och egna lösningar. Den består av en rad artiklar med resonemang och
analyser av några olika områden som är viktiga när det gäller att utöva ledning
av räddningsinsatser. Hela den problematik som ledningsarbete innebär kan
naturligtvis inte återspeglas och boken ska inte ses som något definitivt svar på
hur olika ledningsproblem ska hanteras.
Flera gemensamma grundvärderingar präglar den syn på olyckshantering
som kommer till uttryck i boken. Den viktigaste är att det är hjälpbehovet som
bör vara utgångspunkten för kraven på olyckshantering och hur ledningsfunk-
tioner bör utformas. En annan grundvärdering är att en olycka innebär kris för
det samhälleliga sammanhang eller system, som drabbas av olyckan.
Att se samhället som ett sociotekniskt system innebär att fokusera relationer
mellan människor och mellan människor och teknisk/fysisk miljö. Samhällsut-
vecklingen har inneburit att omfånget av sådana relationer har ökat både när det
gäller vidden och mängden av relationer som griper in i varandra. Ökad vidd av
relationer innebär t.ex. att människor i en ort är beroende av system som sträck-
er sig utanför orten och landet. Det kan vara internationella företag, bankvä-
sende, försäkringsväsende, livsmedelsförsörjning etc. Ökad mängd av relationer
innebär att det blivit flera sådana system som människor i en ort ingår i. Sam-
hällsutvecklingen har också lett till att den fysiska/tekniska miljön kommit att
bestå av betydligt flera riskkällor än tidigare. Den tekniska utvecklingen har
7
medfört riskkällor med stor potential att orsaka skador som sprider sig via de
beroenderelationer som utvecklats mellan olika system lokalt och internatio-
nellt. Exempel på sådana riskkällor är kärnkraftverk, farliga industrier, oljetan-
kers etc. Även den ökande omfattningen och mängden av relationer mellan
människor och grupperingar av människor innehåller riskkällor som kan orsaka
stora skadliga konsekvenser, t.ex. etniska motsättningar, politisk extremism,
misstänksamhet mot myndigheter, socialt utanförskap m.m. I vår nutid är ter-
rorism ett utslag av sådana förhållanden.
Sedan kalla kriget upphörde har synen på samhällets säkerhetsproblematik
förändrats radikalt. Andra typer av hot än väpnat angrepp har fått en framträ-
dande roll i säkerhetshanteringen. Ett spektrum av möjliga fredskriser har under
den senaste tiden varit en central utgångspunkt för den förändrade synen. Den
nya lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting
ställer ett tydligt ansvarskrav på kommuner och landsting att förbereda sig för
att hantera stora fredskriser.
Kommunal räddningstjänst utgör en viktig del i samhällelig krishantering.
Den kommunala räddningstjänstens aktörer kommer att samverka med andra
aktörer som har att agera i krissituationen. Det gäller t.ex. samverkan med andra
s.k. blåljusmyndigheter, med kommunala förvaltningar, med kommunens eller
landstingets krisledningsnämnd, med länsstyrelse, med Försvarsmakten, med
hjälpande internationella enheter, med eldistributörer och andra privata aktö-
rer.
Utvecklingen mot ökad internationell kontaktyta innebär dels sådana huma-
nitära insatser som t.ex. Räddningsverket utfört och utför på olika ställen i värl-
den, dels den utveckling och samordning som sker inom EU avseende medlems-
ländernas förmåga att hjälpa varandra vid stora olyckor och kriser. I Sverige är
vi inriktade mot att delta i internationella insatser i andra länder. Det är viktigt
att vi också förbereder oss för att kunna samverka med enheter från andra län-
der som kan komma att behövas som hjälp i Sverige.
Alla dessa förändringar medför större krav på de beslutsfattare som inom
kommunal räddningstjänst och andra organ kommer att få ledande befattning-
ar vid stora olyckor och kriser. Förändringarna ställer också större krav på dem
som har att utforma förberedelser för att hantera olyckor och kriser t.ex. utform-
ning av ledningsfunktioner. Den kommunala räddningstjänstens och tidigare
brandkårens insatser karaktäriseras oftast av korta insatser, väldefinierade rädd-
ningsuppgifter, direkt ledarskap där man på skadeplatsen har kontakt med var-
andra samt i huvudsak att det är egen organisation som löser räddningsuppgif-
ten. Det nya är ett större krav på att anpassa insatsen till en mer komplex och ny
skadesituation, att förstå skadeverkan i en större samhällsomfattning än tidiga-
re, att ha bättre kunskap om vilka avhjälpande resurser som kan behövas, att
kunna utöva ledning över längre tid och över större rum i flera ledningsnivåer,
att utforma insatser i samverkan med beslutsfattare från andra organisationer,
att kanske samverka med politiker i beslut som i en krissituation har avgörande
betydelse för vilka delar av samhället som ska prioriteras för räddning.
Sammanfattningsvis kan man säga att tyngdpunkten i kompetensen att utö-
8
va ledning håller på att flyttas från att gälla hur den kommunala räddningstjäns-
ten eller egen organisation arbetar under kort tid med tämligen väldefinierade
räddningsuppgifter till att gälla förståelse för hur skadeskeendet utvecklas i den
del av samhället som drabbats och hur temporärt sammansatta enheter från
olika nationella och internationella organisationer gemensamt kan åtgärda ska-
deskeendet.
Avsikten med denna bok är att presentera stoff som kan vara föremål för eller
utgångspunkt för reflektion, inte att förmedla faktakunskap eller regler och
metoder för hur något ska utföras. I en ordbok anges följande synonymer till
verbet reflektera: tänka, begrunda, fundera, eftersinna, eftertänka, överväga, dra
sina slutsatser, grunna över eller på, samt meditera. Reflektion är en viktig pro-
cess för kompetensuppbyggnad. Att reflektera innebär att man sätter sig in i och
försöker förstå sammanhang och fenomen utifrån olika synvinklar. Kunskap
utvecklas i möten mellan existerande och möjliga sätt att förstå omvärlden.
Reflektion över fenomen och sammanhang som denna bok berör innebär att,
enskilt och tillsammans med andra, försöka förstå t.ex. vad risksamhället är, vad
som är sårbart i samhället, hur olika risker kan medföra konsekvenser i samhäl-
let, hur skadeverkningar kan fortplanta sig genom flera system i samhället, hur
människor blir drabbade vid olika typer av olyckor och kriser, vilka behov av
hjälp människor har vid olika typer av händelser, hur olika insatsorganisationer
ser på sin uppgift vid olika typer av olyckor och kriser, om det finns motsätt-
ningar mellan hur olika insatsorganisationer ser på sina respektive uppgifter
m.m. När man ställs inför något nytt gäller det att försöka förstå det nya feno-
menet och granska det utifrån olika synvinklar, relatera det nya till egna erfaren-
heter och värderingar och ta ställning till om man ska omvärdera sin erfarenhet
och sina värderingar.
Vi hoppas att detta arbete kan bidra till reflektioner som låter läsaren se och
förstå sammanhang och fenomen utifrån olika synvinklar och nya perspektiv.
Det innebär att boken bör läsas långsamt och avhandlas i lämpliga portioner.
Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället vänder sig till besluts-
fattare och handläggare som på olika sätt har att hantera problem relaterade till
ledningsarbete i kritiska situationer, i första hand:
• beslutsfattare i kvalificerade ledningsfunktioner vid olyckor och kriser,
• systembyggare, dvs. personer som har att utforma ledningsfunktioner och
andra förberedelser och
• utbildare, dvs. lärare och instruktörer som utformar och genomför
utbildning i ledning.
Arbetet med boken har präglats av öppenhet inför olika perspektiv och boken är
ett resultat av en långvarig dialog i seminarieform där praktisk erfarenhet från
ledningsarbete har kunnat vävas samman med teoretisk kunskap. Författarna
har arbetat tillsammans och ingående diskuterat sina olika områden med varan-
dra, men varje författare eller författarpar ansvarar själv för innehållet i sina
respektive artiklar.
9