Ladda ner som PDF-dokument - Medlingsinstitutet

302 Pages·2013·3.1 MB·Swedish

by  Bo Andersson

A
v
t
a
l Avtalsrörelsen
s
r
ö
r
e
l
s och lönebildningen
e
n

o
c
h

l
ö
n 2012
e
b
i
l
d
n
i
n
g
e
n

2

0
1
2

(cid:127)

M
e
d
l
i
n
g
s
i
n Medlingsinstitutets årsrapport
s
t
i
t
u
t
e
t
s

å
r
s
r
a
p
p
Medlingsinstitutet o
r
t
Swedish National Mediation Office
Box 1236
111 82 Stockholm
www.mi.se
tel [phone]
fax [phone]
e-post:[email protected]
Avtalsrörelsen
och lönebildningen 2012
Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office
ISSN 1650-8823

Avtalsrörelsen
och
lönebildningen
År 2012
Medlingsinstitutets årsrapport
Medlingsinstitutet
Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet
och har tre huvuduppgifter:
… att verka för en väl fungerande lönebildning.
… att ansvara för medling i arbetskonflikter.
… att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken.

Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och
lönebildningen. Detta är den tolfte rapporten, den första publicerades
i februari 2002.

Medlingsinstitutet
Box 1236
111 82 Stockholm
Telefon: [phone]
Fax: [phone]
Webbplats: www.mi.se

ISSN 1650-8823
Grafisk bearbetning: Forma Viva, Linköping
Tryck: Edita, Västerås
Förord
Under år 2012 lämnades cirka 500 tecknade kollektivavtal om löner och
anställningsvillkor in till Medlingsinstitutet. Det var med andra ord en stor
avtalsrörelse och en majoritet av de anställda på svensk arbetsmarknad fick nya
avtalsvillkor. Trots en hektisk vår när medlingar och varsel under några veckor
kom tätt blir huvudintrycket ändå att lönebildningen fungerat väl.
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland
annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknads-
lagstiftning i Sverige och i omvärlden. Detta är den tolfte utgåvan av rapporten
och den finns förutom i tryckt form också att ladda ned från webbplatsen,
www.mi.se.
Avsikten med rapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl
riksdag och regering som arbetsmarknadens parter. Rapporten ska också ses
som ett bidrag till den samhällsekonomiska debatten och som en beskrivning
av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen tillämpats under år 2012.
Rapporten kan också användas som referensmaterial för den som vill hitta
fakta om den svenska arbetsmarknadens uppbyggnad och funktion.
Medlingsinstitutet redovisar också ett antal relevanta avtal, men undviker att
värdera de avtal arbetsmarknadens parter tecknar och tar ansvar för.
Den stora frågan inför 2012 års avtalsrörelse var om lönenivåerna inom
industrins avtal från december 2011 skulle fungera som märke för resten av
arbetsmarknaden. Flera fackförbund, med Kommunal som den starkaste rösten,
ifrågasatte industrinormen och menade att den cementerade ojämställda löner.
Normen stod sig emellertid, men en grupp som fick mer än normen, eller
märket, under år 2012 var lärarna. Vilken nivå deras avtal med Sveriges
Kommuner och Landsting kommer att hamna på återstår att se då det är
fyraårigt och det saknar bestämmelser om löneökningarnas storlek de båda
sista åren.
Märkets betydelse för den svenska lönebildningen visas också av att bland
annat lärarna i sitt avtal ansluter sig till den norm som 2013 kommer att sättas
av parterna inom den internationellt konkurrensutsatta industrin, trots att denna
norm ännu inte är känd.
En omedelbar reaktion på lärarnas avtal från bland andra Akademikerförbundet
SSR visade också hur svårt det är för en enskild grupp att genom centrala
kollektivavtal förflytta sitt relativa löneläge. Om inte resten av arbets-
marknaden är överens om att det ska ske kommer genast krav om likvärdiga
löneökningar. När det gäller lärarna kom i december 2012 ett gemensamt
uttalande från företrädare för de tre centralorganisationerna LO, TCO och Saco
där man ansåg att det var rimligt med höjda lärarlöner, men att staten borde stå
för den kostnaden.
Medlingsinstitutet ska enligt medbestämmandelagen ”verka för en väl
fungerande lönebildning”. Enligt lagens förarbeten innebär en väl fungerande
lönebildning att den ska ge reallöneökningar, medverka till ökad sysselsättning,
ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och kunna förenas
med att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt
att dess kostnader inte ökar mer än i våra konkurrentländer.
Medlingsinstitutets uppdrag innebär att slå vakt om att det är konkurrensutsatta
och exportberoende branscher – i huvudsak inom industrin – som ska ange
vilka löneökningar den svenska ekonomin tål.
Hur har då förutsättningarna för en väl fungerande lönebildning varit under år
2012?
Reallönerna i Sverige har ökat varje år sedan 1994. Undantaget är en mindre
nedgång under 2011, som till stor del kan förklaras av Riksbankens
räntepolitik. Prognoserna visar att reallönerna återigen ökat under år 2012.
Antalet sysselsatta i den svenska ekonomin är högt. Sysselsättningen fortsatte
att öka under 2012, men i början av hösten såg man en ökande arbetslöshet – i
synnerhet bland männen. Under årets sista månader kom allt fler varsel om
driftsinskränkningar som kan leda till uppsägningar. Det bidrog till att flera
bedömare såg en stigande arbetslöshet och sjunkande tillväxt framför sig.
Stridsåtgärder medförde att drygt 37 000 arbetsdagar förlorades på grund av
strejker. Medlingsinstitutet tillsatte medlare vid 23 förhandlingar. Det får anses
vara normalt i en avtalsrörelse av 2012 års omfattning. Under år 2012 anlitades
28 av våra särskilda medlare för medlingsuppdrag.
I 23 fall lades varsel om konflikt, varav fyra i fall där parterna hade
förhandlingsavtal och Medlingsinstitutet därför inte utsåg medlare. Varslade
konflikter verkställdes i åtta medlingar. Huvuddelen av stridsåtgärderna var
arbetsnedläggelser. Den största strejken skedde i byggsektorn där drygt 32 000
av de totalt 37 000 förlorade arbetsdagarna återfinns. I en avtalsrörelse som
präglades av krav på löneökningar för lågt avlönade var det alltså ett av LO:s
högst avlönade förbund som stod för den största konflikten.
De fasta medlarna, som har hand om varsel på lokal nivå, fick handlägga 16
ärenden. I fem fall utbröt konflikt, varav det i ett fall blev strejk. Till det
kommer ytterligare 16 ärenden som inte gällde tecknande av kollektivavtal.
Sammanlagt tecknades närmare 5 000 så kallade hängavtal direkt mellan fack
och arbetsgivare.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter att minska. Den viktigaste
förklaringen till att skillnaderna kvarstår är att kvinnor och män återfinns i
olika yrken och branscher. I denna årsrapport visar en analys att könsfördel-
ningen på arbetsmarknaden håller på att utjämnas – främst i de yrken som
tydligt domineras av ett av könen.
Den svenska konkurrenskraften anses som fortsatt god och Sverige står sig väl
vid internationella jämförelser. Det saknas dock inte utmaningar. Den starka
kronan innebär att omvandlingstrycket i exportindustrin ökar.
Dessutom stiger de svenska arbetskraftskostnaderna för närvarande mer än i
konkurrentländerna.
Medlingsinstitutets viktigaste metod att verka för en väl fungerande löne-
bildning är genom information och samråd. Formella och informella möten
bidrar till att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska
förutsättningarna.
Medlingsinstitutet har under året arrangerat ett tiotal seminarier och
konferenser där det sammanlagda antalet deltagare varit cirka 800. Den stora
tillströmningen till konferenserna bekräftar vikten av att skapa en arena för
information som samtidigt blir en informell mötesplats.
Medlingsinstitutet har också medverkat i ett stort antal aktiviteter arrangerade
av andra och har även haft flera internationella kontakter. Det internationella
intresset för den svenska arbetsmarknadsmodellen är fortsatt högt. Medlings-
institutets deltagande i ett projekt som ska bygga en modell för parters
förhandlingar och tvistelösning i Ukraina fortsätter och inledande kontakter har
tagits om ett projekt i Bulgarien. Medlingsinstitutet har också haft flera
utländska studiebesök. Bland annat har den belgiske arbetsmarknadsministern
varit på besök liksom delegationer från Kina och Burma/Myanmar.
En ny webbplats har under 2012 lanserats för att ge bättre och tydligare
information om bland annat kollektivavtal och arbetsrätt.
Även år 2013 blir ett stort avtalsår och skiljer sig från tidigare år genom att ett
stort antal avtal löper ut samtidigt vid utgången av mars. Att avtalsrörelsen av
allt att döma kommer att genomföras i en lågkonjunktur kommer troligen att
påverka avtalens längd och innehåll.
Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. Medverkande är Kerstin
Blomqvist, John Ekberg, Bo Enegren, Kurt Eriksson, Christina Eurén, Sara
Kullgren och Elisabeth Remander. För den samhällsekonomiska översikten har
vi fått hjälp av Olle Djerf och Anders Kjellberg har bidragit med avsnittet om
fackens och arbetsgivarnas organisationsgrad.

Stockholm i februari 2013
Claes Stråth
Generaldirektör
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................................... 10
1 Arbetsmarknad ............................................................................................... 13
1.1 Arbetsmarknaden år 2012................................................................... 13
1.2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal ....................................... 19
1.3 Arbetsgivarnas organisationer ............................................................ 20
1.4 De fackliga organisationerna .............................................................. 23
Medlemsutvecklingen inom fackföreningsrörelsen ........................................... 24
1.5 Parternas organisationsgrad ............................................................... 28
Kollektivavtalens täckningsgrad ....................................................................... 29
2 Samhällsekonomi ........................................................................................... 35
2.1 Samhällsekonomisk översikt .............................................................. 35
2.2 Normering i lönebildningen ................................................................. 40
3 Konkurrenskraften .......................................................................................... 43
3.1 Viktiga faktorer för konkurrenskraften ................................................. 44
3.2 Näringsliv ............................................................................................ 48
3.3 Industrin .............................................................................................. 65
3.4 Marknadsandelar, växelkurser, lönsamhet och priser ........................ 73
4 Lönebildning i några västeuropeiska länder ................................................... 89
4.1 Tyskland ............................................................................................. 89
4.2 Storbritannien ..................................................................................... 93
4.3 Nederländerna .................................................................................... 95
4.4 Danmark ............................................................................................. 96
4.5 Norge .................................................................................................. 98
4.6 Finland ................................................................................................ 99
4.7 Minimilöner i några europeiska länder samt USA ............................. 102
5 Lönestatistik ................................................................................................. 105
5.1 Den officiella lönestatistiken ............................................................. 105
Konjunkturlönestatistiken............................................................................... 105
Lönestrukturstatistiken .................................................................................. 107
EU-statistiken ................................................................................................ 109
7
5.2 Utfall enligt konjunkturlönestatistiken 2012 ....................................... 110
5.3 Nominell lön och reallön ................................................................... 115
5.4 Lönestrukturstatistiken för 2011 ........................................................ 116
5.5 Att beräkna förändring i lönenivåer – olika metoder ......................... 119
5.6 Arbetskraftskostnader ....................................................................... 124
5.7 Förändringar i statistiken och pågående projekt ............................... 127
5.8 Kontakter med användare av statistiken ........................................... 130
6 Arbetsmarknadslagstiftning .......................................................................... 131
6.1 Ny lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar................... 131
6.2 Ny lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare .............................. 131
6.3 Missbruk av visstidsanställningar ..................................................... 132
6.4 Förslag om ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd ......... 133
6.5 Övriga utredningar ............................................................................ 135
6.6 Regeringsuppdrag ............................................................................ 136
7 Inför förhandlingarna 2012 ........................................................................... 139
7.1 Avtalsrörelsens omfattning 2012 ...................................................... 140
8 Förhandlingsresultat ..................................................................................... 143
8.1 Förhandlingar 2012 .......................................................................... 143
8.2 Förhandlingsresultat ......................................................................... 145
8.3 Kollektivavtalens olika konstruktioner ............................................... 147
8.4 Olika slag av individgarantier ............................................................ 151
8.5 Lägstlöner och minimilöner ............................................................... 153
8.6 Arbetsgrupper ................................................................................... 154
8.7 Nya kollektivavtal och avtal som upphört .......................................... 155
9 Inför förhandlingarna 2013 ........................................................................... 156
10 Jämställdhet ................................................................................................. 159
10.1 Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan
kvinnor och män? ......................................................................................... 160
10.2 Hur stor var löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? .............. 162
10.3 Löneskillnad mellan kvinnor och män 2005–2011 ............................ 163
10.4 Lönespridning och kön...................................................................... 164
10.5 Löneutveckling och lönerelationer .................................................... 166
8
10.6 Fördjupad analys av löneskillnaden mellan kvinnor och män ........... 168
10.7 Förändring av könssammansättning i olika yrken ............................. 172
10.8 Lönediskriminering ........................................................................... 183
10.9 Kollektivavtalen ................................................................................. 186
10.10 Kraven i avtalsrörelsen ..................................................................... 189
10.11 Jämställdhetsregleringar i 2012 års avtal ........................................... 191
11 Medling, varsel och stridsåtgärder ............................................................... 192
11.1 Allmänt om medling .......................................................................... 192
11.2 Avtal om förhandlingsordning ........................................................... 194
Registrerade förhandlingsavtal 31 december 2012 ........................................ 196
11.3 Medling och väl fungerande lönebildning.......................................... 197
11.4 Medling i förbundsförhandlingar under 2012 .................................... 201
11.5 Tvistefrågor i Medlingsinstitutets medlingar ...................................... 206
I. Tvister om nivåer ........................................................................................ 206
II. Tvister om principer ................................................................................... 208
III. Tvister om både nivåer och principer ........................................................ 209
11.6 Varsel om stridsåtgärder ................................................................... 210
11.7 Verkställda stridsåtgärder ................................................................. 217
11.8 Utvärdering av varsel och stridsåtgärder .......................................... 219
11.9 Den regionala medlingsverksamheten.............................................. 223
11.10 Konfliktstatistik .................................................................................. 233
11.11 Internationell jämförelse .................................................................... 236
11.12 Avgöranden från Arbetsdomstolen om stridsåtgärder....................... 237
Bilaga 1 Träffade avtal 2012 ................................................................................. 243
Bilaga 2 Beskrivning av 121 avtal träffade 2012 ................................................... 260
Bilaga 3. Urval av överenskommelser träffade under år 2012 med
lägstlöner/minimilöner för 18 år och äldre ............................................................. 295
Bilaga 4 Beräkningar av organisations- och täckningsgrad (avsnitt 1.5) ............... 299