Kvinymr c^medmmsk jbrskning

84 Pages·2013·6.39 MB·Swedish

NUMMER 4 1980
Liks&m annan
vetenskap präglas den
medicmmcL formningen av samhällets |IhH\kala
ideologi. Denna påmmar forskningens inriktning
och prioriteri^Mr men också dess resultat.
På längre sikt har den även bmta,git till all utfimSI
sammällets kvinnmippfaMni^.
Läs i nr 4 om
Kvinymr c^medmmsk jbrskning
Utges av Forum för kvinnliga KONTAKTER Oslo: Irene Engelstad
forskare och kvinnoforskning Forums systerorganisationer Bergen: Anka Broch Due
i Lund. Ansv utg Karin Göteborg: Eva Mannheimer Jyväskylä: Gunnel Manninen
Widerberg. 031-18 83 74 och Ingrid Reykjavik: Thorunn Magnusdottir
Holmqvist 031-13 16 70.
REDAKTION Stockholm: Yvonne Hirdman Kvinnovetenskaplig tidskrift
Karen Davies, Anita Görans- 08-712 55 29. utkommer med 4 nummer om
son, Anna Lena Lindberg Umeå: Ingegerd Lundström året. Prenumeration för 4 nr
För nr 4 har redaktionen ut- 090-13 07 16. kostar 50 skr. Stödprenumera-
vidgats med Anna Bexell, Uppsala: Marianne Carlsson tioner å 100 skr eller mer är
Ingalill Morén-Hybbinette och 018-15 54 00/1752 mycket välkomna. Postgironr
Ingrid Sjöberg. 88 41 78-5.
REDAKTIONSSEKR
Nordiska kontakter Grafisk form: Leif Thollander
Carina Jönsson
Köpenhamn: Tinne Vammen Printed in Sweden by
Adress Roskilde: Elisabeth Plum Berlings, Lund
Kvinnovetenskaplig tidskrift Århus: Brita Foged © Författarna och Kvinno-
Ö. Vallgatan 25, 223 61 Lund. vetenskaplig tidskrift
Tel. [phone] ISSN 0348-8365
säkrast tis, ons, to kl. 10-12.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Arbetsmarknadsdepartementet, Riksbankens
Jubileumsfond, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Universitets- och
högskoleämbetet i Sverige/Lunds universitet
Nr 4 • 1980 • Årg 1
Från redaktionen 3
BIRGIT PETERSSON GISELA GÄSTRIN
Kvinnoaspekten inom medicinsk forskning 5 Hur motiveras kvinnor till självundersökning
av brösten? 35
MARIANNE CARLSSON
MARGARETA PAVELL
Psykiska problem och könsroller 15
Om Viveca Lundströms forskning rörande
menstruationssmärtor 38
INGRID SJÖSTRAND
P-Ramsa 22 Genombrott för manligt preventivmedel 40
SÖREN JAKOBSSON ANN OAKLEY
Hälsoundersökningar mot bröstcancer 24 Moderskap som sjukdom: Kvinnor som
moderskapspatienter enligt olika paradigm 42
SUSAN RENNIE Krönika 61 • Pennskaft 69 • Våra
Mammografi: en värdering 29
förmödrar 70 • Recensioner 73 •
Vad händer? 82
Från redaktionen
Här i Lund har stadsbilden sedan medelti- P-pillerdebatten har uppdagat hur utlämna-
den dominerats av den väldiga domkyrkan, de vi är åt läkemedel vilkas biverkningar det
symbolen för kyrkans inflytande i samhället. råder stor osäkerhet om.
I dag är det inte längre kyrkan utan lasaret- Från dessa konkreta erfarenheter har
tets konturer som först dyker upp vid hori- man sedan gått vidare och fördjupat sin kri-
sonten då man närmar sig staden. Har den tik av den medicinska vetenskapen överhu-
medicinska vetenskapen ersatt religionen vudtaget. Kvinnoforskningen har visat sig
som vår yttersta auktoritet? Är läkarna det vara en fruktbar infallsvinkel till en generell
nya prästerskapet som bestämmer över vetenskapskritik även på det här området,
kropp och själ, över liv och död? inte minst genom att den så tydligt avslöjar
Det är en utbredd syn som allt fler börjar vad som är ideologi inom vetenskapen.
ifrågasätta och reagera emot. Med början Från att på medeltiden ha föraktat empi-
främst i USA men också t ex i Tyskland och i rin och upphöjt teologin till medicinsk ve-
England har den nya kvinnorörelsen och tenskap har dess utövare i vår tid utvecklats
andra grupper börjat opponera sig mot den till att betrakta sin vetenskap som naturve-
passiva patientrollen och vårdens ökande tenskapen framför alla andra. Den positivis-
teknokratisering m m. Kritiken började med tiska vetenskapsynen har slutligen slagit ige-
kraven på smärtfri förlossning för cirka tio nom så totalt att människan kan ses som
år sedan, som nu börjat avsätta vissa resultat. naturvetenskapligt studie- och experiment-
4 1
objekt utanför varje socialt eller ekologiskt Det är inte bara kroppssjukdomar och na-
sammanhang. turliga processer i samband med kvinnornas
1970-talets medicinska kvinnoforskning könsfunktioner som bedömts utifrån patri-
liar kunnat visa att diagnosen varit avhängig arkala utgångspunkter. Marianne Carlssons
av samhällets kvinnosyn vilken f ö varierat undersökningar visar hur kvinnors och
mellan olika samhällen och tider. English mäns typer av mentalsjukdomar direkt be-
och Ehrenreich beskriver å ena sidan i sina ror av deras könsroller.
arbeten hur det att vara kvinna på 1800-talet Men även de somatiska sjukdomarna är
uttryckligen betraktades som ett patologiskt könsrelaterade. En vanlig sjukdom bland
tillstånd, å andra sidan hur kvinnors sjukdo- kvinnor är t ex reumatism. En stor majoritet
mar som uppstod på grund av deras svåra, av patienterna är medelålders eller äldre
ofta direkt hälsovådliga situation inte kunde kvinnor.Intresset bland forskarna för deras
diagnosticeras eftersom man inte förstod sjukdomar är inte påfallande stort. Arbets-
sambandet. delningen i samhället resulterar också i att
Att den patriarkala kvinnosynen fortfa- t ex yrkesbundna allergier varierar mellan
rande beslöjar läkarnas diagnoser framgår könen.
av Ann Oakleys forskning. I sin artikel om Det finns en hierarki bland både sjukdo-
moderskapet tar hon upp barnafödanclet mar och medicinska specialiteter. Hjärtki-
som exempel på medikaliseringen av kvin- rurgi och annan s k tillväxtsjukvård har
nans i och för sig naturliga funktioner. Dess- högst status, medan livsuppehållande sjuk-
utom har alla möjliga sjukdomstillstånd vård (utan dramatisk tillfrisknandeprodukti-
skyllts på förmenta fel i kvinnornas könsor- vitet) såsom långvård och mentalvård har
gan, något som Birgit Petersson diskuterar i lägre status, Se Kari Waerness' artikel i KVT
sin artikel. Hon tar vidare upp de myter som nr 3 om tillväxtomsorg och resultatlös om-
förknippas med olika faser i kvinnans livscy- sorg.
kel, t ex klimakteriet. Vårdapparaten har expanderat oerhört
En sådan myt som vilselett forskarna gäl- sedan 1960-talet. Arbetsdelningen och spe-
ler menstruationssmärtor. De har ansetts cialiseringen har ökat i takt med att vårdar-
som något naturligt eller också som psykoso- betet rationaliserats och teknokratiserats.
matiska, t ex orsakade av att kvinnan i fråga Vården har alltmer antagit formen av lö-
inte anpassat sig till sin kvinnoroll. Viveca pande bands-produktion, där människan är
Lundström har i sin avhandling visat att de uppdelad i cirka 45 medicinska specialiteter.
helt enkelt kan bero på överproduktion av De teknologiska framstegen är naturligt-
ett visst hormonliknande ämne, prostaglan- vis något vi skall dra nytta av. Men tekniken
diner, som kan avhjälpas med läkemedel. måste underordnas en helhetssyn på männi-
Mammografi (bröströntgenundersök- skan som social och ekologisk varelse. I och
ning) är ett kontroversiellt område. Kvinno- med att man ser människan i hennes sociala
grupper har organiserat sig både för och och ekologiska sammanhang blir det också
emot. Sören Jakobsson redovisar i sin un- naturligt att integrera hälsovården med
dersökning rörande säkerheten hos mam- sjukvården, att koppla den medicinska vår-
mografi som diagnosmetod att det är möjligt den av sjuka med aktivt uppsökande verk-
att effektivt hälsoundersöka stora befolk- samhet och forskning om orsakerna till sjuk-
ningsgrupper med enbildsmammografi. Su- domar.
san Rennie kritiserar mammografi såsom en
osäker och eventuellt farlig metod för hälso-
kontroll. Gisela Gästrin visar slutligen en ny
metod som införts i Finland för självunder-
sökning av brösten. Kvinnorna motiveras till
egen regelbunden kontroll genom kontinu-
erlig kontakt med specialutbildad sjukvårds-
personal.
BIRGIT PETERSSON
Kvinnoaspekten inom medicinsk
forskning
Birgit Petersson kritiserar den medicinska
forskningen för att ha behandlat de kvinnospecifika
forskningsområdena på ett fördomsfullt och undermåligt
sätt. Som exempel tar hon forskning om menstruationscykeln,
klimakteriet rn m. Hon understryker vikten av fler
kvinnliga forskare för att kvinnoaspekten inom
den medicinska forskningen skall tillgodoses.
I Skandinavien har det tagits flera initiativ, Men vad är speciellt för medicinsk kvin-
oberoende av varandra, på området medi- noforskning? 1 den danska gruppen har vi
cinsk kvinnoforskning. I Oslo hade Sekreta- definierat kvinnoforskning på följande sätt:
riatet for kvinneforskning under Norges al- 'forskning i kvinnans situation socialt, psy-
menvitenskapelige forskningsråd i decem- kiskt och somatiskt utifrån en medicinsk
ber 1979 ett diskussionsmöte om medicinsk synvinkel.' Vi valde denna breda definition
kvinnoforskning. I Danmark har en grupp eftersom vi var delade i två grupper: en med
läkare tagit initiativ till att bilda en grupp rot i kvinnorörelsen, som jag tillhör och som
omkring medicinsk kvinnoforskning. (Se ar- menar att kvinnoforskarens uppgift är att
tikel i krönikan.) Mötet i Oslo var tvärveten- bedriva forskning som är medvetandegö-
skapligt, i Köpenhamn valde man att till en rande och frigörande; och en som menar att
början låta gruppen vara öppen uteslutande kvinnoforskningen endast skall kartlägga
för kvinnliga läkare. förhållanden omkring kvinnans totala situa-
Men kan man överhuvudtaget tala om tion. Vi valde denna breda definition därför
kvinnoforskning inom medicin, och finns att vi tyckte det var viktigt att kvinnliga läka-
det behov av det? Jag vill svara ja på bägge re hade möjlighet att träffas, diskutera, kri-
frågorna, på den första därför att det ju tisera och få idéer i varandras sällskap hellre
finns en del fenomen som kan underkastas än att vi skulle dela oss i två grupper för att
läkarvetenskaplig forskning och som är spe- kunna arbeta utifrån en mera snäv och där-
cifika för kvinnor. Det rör sig bl a om gravi- med klarare definition.
ditet, födslar, menstruation och menopaus, Samma debatt förs inom de humanistiska
men också om en rad sjukliga tillstånd i t ex ämnena. I konferensrapporten Kvinneforsk-
livmodern, äggstockarna, brösten osv. ning i de humanistiske fag, 1979, talar Ida
Det har redan forskats mycket i de nämn- Blom om två huvuddefinitioner: en exklusiv
da kvinnospecifika områdena, varför då tala med rötter i vetenskapsexterna förhållan-
om behov av medicinsk kvinnoforskning? den och en inklusiv med rötter i veten-
]o, för där man hittills har lyckats att gå till skapsinterna förhållanden. Om den första
källorna och få en samlad översikt över definitionen säger hon att 'den er formulert
forskningen på ett av områdena, har det ut fra den möderne kvinnebevegelses behov
visat sig att den medicinska forskningen har for bevisstgj0ring og aksjonsforskning:
varit fördomsfull och undermålig. Jag vill i kvinneforskning er forskning med de for-
denna artikel åskådliggöra detta genom nå- mål å avdekke strategier for undertrykking
gra exempel och också ge exempel på hur av kvinner, finne kvinners reaksjon på un-
forskningsresultaten utnyttjas av läkemedel- dertrykking og komme fram til strategier
sindustrin. for frigjoring som kan styrke kvinner i da-
6 1
gens kamp.' Om den andra definitionen an- met och klimakteriet för att belysa denna
för hon att 'man aksepterer foruden den forskning och dess verkningar.
pragmatiske forskning også forskning som
studerer kvinner ut fra andre siktemål enn
Kvinnan i den premenstruella fasen
kvinnepolitisk brukbarhet i dagens situa-
sjon.'1 1931 beskrev R T Frank för första gången
Jag känner att det är viktigt att få dessa symtom i perioden före menstruationen,
skillnader framdragna eftersom vår forsk- som han kallade det premenstruella syndro-
ningsinsats, liksom den existerande forsk- met. Han angav att kvinnorna var irritabla,
ningen, kommer att präglas av våra kunska- oregerliga och försökte finna utlopp för sina
per, vår sociala bakgrund och politiska håll- känslor genom fåniga handlingar. Sedan
ning i vidaste bemärkelse. I det här sam- dess har det kommit ett otal artiklar och
manhanget menar jag också att det är viktigt senast en del engelska böcker om det så kal-
att vara uppmärksam på att den forskning lade premenstruella syndromet. Katarina
som är frigörande under våra samhällsför- Dalton, en engelsk läkare, har varit huvud-
hållanden vid nuvarande tidpunkt inte nöd- författaren till både artiklar och böcker och
vändigtvis behöver vara frigörande under också inspirerat till flera populära böcker,
andra samhällsförhållanden. varav den mest sålda, PMT av Judy Lever,
närmast är en avskrift av Daltons bok Once a
Month. Dessa böcker försökte man hösten
1979 sälja till den danska marknaden efter
Kvinnan som slav under
att de hade varit en jättesuccé i England. Vid
sin biologi samma tidpunkt försökte ett läkemedelsfö-
retag driva en reklamkampanj för ett synte-
Många forskare har ägnat uppmärksamhet
tiskt hormonpreparat, bl a med belägg ur
åt de olika rytmer som den mänskliga orga-
dessa böcker. Detta föranledde en grupp
nismen är präglad av, t ex hjärtrytmen,
kvinnliga läkare och psykologer i Köpen-
sömnrytmen och de kanske därav följande
hamn, som jag arbetar tillsammans med, att
rytmerna i blodets innehåll av socker och
gå igenom litteratur om den premenstruella
binjurebarkhormoner. Men ingenting har
fasen. I det sammanhanget stötte vi på en
det nog forskats så mycket i som kvinnans
artikel från 1973 av den amerikanska psyko-
menstruationscykel, och jag vågar lugnt säga
logen och feministen Mary Brown Parlee;
att det inte finns andra fält, dit så många
den är helt fantastisk, rolig och skarp.I det
symtom, sociala och mänskliga händelser va-
följande kommer jag att använda en del citat
rit relaterade som till kvinnans menstru-
ur hennes artikel. Hon skriver bl a att 'pre-
ationscykel. Överhuvudtaget har kvinnans
menstruella syndrom vid en litteraturge-
menstruationscykel, som jag skall påvisa i
nomgång helt enkelt visar sig vara relationer
det följande, i den medicinska forskningen
mellan menstruationens faser och statistiska
använts till att poängtera att kvinnor som
data för förekomsten av specifika, väldefi-
helhet är sjuka och därför instabila indivi-
nierade data. Undersökningar har t ex
der. I en artikel från 1969 nämner Moos
gjorts om korrelationen mellan premenstru-
enbart utifrån en litteraturgenomgång att
ell eller menstruell fas och kriminalitet, död
han har funnit att inte mindre än 150 sym- pga olycka eller självmord, olyckor, intag-
tom har varit relaterade till kvinnans men- ning på sjukhus pga akut psykisk sjukdom,
struationscykel. 1 dessa är inkluderade t ex intagning av barn och förlust av kontroll
så olika symtom som depression, ryggsmär- över flygplan.' Härutöver får jag lust att ut-
tor, sexuella önskningar och upprymdhet. vidga listan lite, nämligen med våld mot
De övriga är, som mängden redan antyder, barn och äkta män, påverkan av makens och
liksom dessa exempel mer eller mindre spe- barnens prestationer på arbetsplatsen resp i
cifika symtom.2 skolan samt anstiftande av brand. Ser man
|ag vill i det följande använda två exem- närmare på kvaliteten i de vetenskapliga ar-
pel, nämligen det premenstruella syndro-
7 1
betena är den växlande och oftast under all (Ingerslev). Men granskar man den artikel
kritik. där talen först nämns, står det endast att en
När det gäller undersökningar rörande parisisk polisprefekt har upplyst att 84 % av
sammanhang mellan olyckor och menstru- all kriminalitet utförd av kvinnor har skett i
ationscykel har Parlee - trots att man ofta den premenstruella fasen. Inte ett ord om
ser postulerat att kvinnor har större olycks- var han har talen ifrån och hur man har
frekvens under eller före menstruationen - frågat. Även om de vore riktiga kan man
bara funnit två litteraturhänvisningar, näm- givetvis ändå inte dra slutsatsen, som man
ligen till Whiteheads artikel från 1934 och gör, att alla kvinnor är kriminella före men-
Daltons från 1964. Whiteheads är citerad i struationen - och slutligen kan man filosofe-
tre andra artiklar, där det fastslås att kvinn- ra lite över om inte varje kvinna som blev
liga piloter har större olycksfrekvens i men- tillfrågad efter att ha blivit tagen på bar gär-
struationsfasen. Läser man den ursprungli- ning skulle svara ja till att vara premenstru-
ga artikeln är det en rapport över tre flyg- ell. Hellre sjuk än kriminell! I den ameri-
olyckor under en åttamånadersperiod, då kanska boken om menstruationens kultur-
man menade att kvinnorna hade haft men- historia The Curse berättas det också om
struation.4'5 Daltons egen artikel, där hon några rättsfall där försvararen försökt få
påvisar ett sammanhang mellan olyckor och kvinnor frikända åberopande dessa under-
premenstruell fas är också mycket kritisabel; sökningar.
hon har själv en klinik för kvinnor med pre- Vad man kan förvåna sig över är att det
menstruellt syndrom, och i sin undersök- inte finns några epidemiologiska undersök-
ning med i övrigt tillfälligt utvalda kvinnor ningar där man försöker fastslå om det
från akutmottagningar medtar hon t ex överhuvudtaget finns något som heter pre-
kvinnor från kliniken, vilket hon motiverar menstruellt syndrom. Likaså kan man för-
med att de hade akut uppkomna skador. undra sig över att man inte har sett närmare
Mera fördomsfullt och styrt kan ett material på mäns prestationsförmåga och uppföran-
förvisso inte vara. Vi har senare undersökt de månaden igenom. I sådana undersök-
en tillfälligt utvald grupp kvinnor på akut- ningar måste man givetvis kräva att också
mottagningen i Glostrup och inte funnit nå- positiva symtom testas, t ex ökat psykiskt väl-
gon anhopning, utan en jämn fördelning av befinnande. Den amerikanska psykologen
olyckor under menstruationscykeln. (Arti- Alice J Dan har undersökt mäns och kvin-
keln har sänts till publikation i Ugeskrift for nors beteende under en tvåmånaderspe-
laeger våren 1980.) riod. Hon finner att kvinnors aktivitet stiger
En annan av Daltons mycket citerade ar- signifikant i perioden före ovulationen (sex
tiklar är en artikel i vilken hon konkluderar dagar före ägglossningen) jämfört med
att flickors skolprestationer är sjunkande kvinnor som tar p-piller och med män, men
dagarna före menstruationen. Ser man när- annars kunde hon inte finna någon skillnad
mare på artikeln visar det sig att bara 27% på mäns och kvinnors beteende genom de
av flickorna klarade testen sämre före men- två månaderna. Både män och kvinor upp-
struationen, men 17% klarade testen bättre visade rytmiskt svängande kurvor för de
och 50% hade inga förändringar. Hon har olika parametrarna.7
inte gjort någon statistik över siffrorna!6
På samma sätt är bevisföringen av sam-
Ett läkemedelsföretags användning
manhang mellan menstruation och krimina-
av forskningsresultat
litet. I minst tre artiklar citerar man en arti-
kel från 1945, där det hävdas att minst 80% Hösten 1979 utsände läkemedelsföretaget
av kriminella kvinnor var premenstruella då Ferrosan reklam till samtliga danska läkare.
de utförde den kriminella handlingen. Un- På framsidan av ett brevkort var kriminali-
dersökningen är för övrigt också citerad i tet, olyckor, bröstspänning, humörsväng-
den till helt nyligen auktoriserade läroboken ningar, irritabilitet och huvudvärk återgivna
för läkare i ämnet gynekologi i Danmark i en psykedelisk illustration, och i ett brev
8 1
som läkarna mottog senare där samma teck- 1 broschyrer som läkare kunde rekvirera
ning var varusymbol för ett syntetiskt pro- kunde man återfinna en massa av de påstå-
gesteronpreparat, Terolut, stod nämnt att enden jag tidigare refererat. Man kunde
75% av alla kvinnor led av ett eller flera också läsa att symtom som ensamhet, ångest
irriterande symtom före menstruationen, och svårighet att fatta beslut var premen-
den premenstruella perioden, och 40% be- struella symtom tillsammans med en lång
hövde behandling under kortare eller läng- rad andra ospecifika symtom. Det hävdades
re tid. 1 det medföljande brevet anfördes att att premenstruella symtom beror på proges-
det var samhället som helhet som drabbades teronbrist (det är aldrig bevisat, och många
av kvinnornas symtom, emedan de premen- kvinnor med symtom har normalt progeste-
struella problemen för många kvinnor med- roninnehåll, ca 50%!) och att Terolut hjälpte
för frånvaro från arbete, intagningar på mot symtomen. Det sista är inte alls påvisat
sjukhus, självmord osv. Undersökningar har och man tar märkligt nog inte här hänsyn till
visat, stod det, att över 50% av kriminella Daltons arbeten, för hon har nämligen visat
handlingar som begås av kvinnor äger rum att syntetiskt progesteron inte hjälper. Jag
sista veckan före menstruationen. Denna vill undvika att ta hennes arbete till intäkt,
kriminalitet omfattar både barnmisshandel, endast nämna att vid samma tid offentlig-
butiksstölder och anstiftande av brand. I lä- gjordes en övertygande dubbelblindunder-
kemedelsföretagets förslag till behandling sökning vari det påvisades att syntetiskt pro-
rekommenderas 4 tabletter dagligen under gesteron inte var bättre än kalktabletter (pla-
15 dagar. I pengar motsvarar det ca 120 cebo).8 Det visade sig senare att reklamkam-
danska kronor i månaden, där staten ger panjen hade startats därför att man hade
75% bidrag, men där det ju är konsumenten haft så stor succé med en liknande i England
som själv betalar i sista hand. och Finland.
Som tidigare nämnts protesterade vi mot
annonsens osakliga och könsdiskrimineran-
de innehåll. Vi Fick det svaret tillbaka att den
var gjord av kvinnor. Detta fick oss att svara
att man inte behöver vara man för att köns-
diskriminera, något som Katarina Daltons
arbeten ju avgjort också är exempel på.
Praemenstruelt Syndrom Först då vi fick stöd av massmedierna, inklu-
sive TV, drog företaget tillbaka reklamen.
Vi Fick aldrig ett offentligt beklagande som
vi hade önskat och preparatet är fortfarande
kvar på marknaden fastän vi ville få bort
det. I en lång rad tidningar stod det för en
månad sedan i en läkarspalt att även om en
mängd kvinnor hade protesterat, behandla-
de han nu sina patienter för den hormon-
brist de led av före menstruationen. Och de
ofFiciella siffrorna för försäljningen av Te-
rolut stiger.
Vi fick inte stöd offentligt från andra än
några få läkare! 1 gengäld är detta en sak
företaget helst vill glömma, och det är omöj-
ligt att få deras reklammaterial längre, inte
ens till undervisning av medicinstuderande.
I stället fotokopierar vi det gärna, det är
enligt vår mening något som borde kunna
Annons för Terolut, 1979. öka forskares och kvinnors medvetenhet.
9 1
samma symtom! Det sista är inte irrelevant,
Kvinnans oundvikliga öde -
för i Woods undersökning av kvinnor från
klimakteriet
20 till mera än 60 år visar han att en del
Klimakteriet är den tid då äggstockarnas symtom är stigande med åldern, bl a sömn-
östrogenproduktion långsamt sjunker; dess- löshet, ledsmärtor och hjärtklappning, en
förinnan har progesteronmängden sjunkit, del är fallande, bl a huvudvärk och irritabili-
vilket hos en del kvinnor medför våldsamma tet och en del konstanta, däribland depres-
och täta menstruationer. Efterhand blir sion som annars av många har nämnts som
menstruationerna sparsammare, och när ett av klimakteriets kardinalsymtom. Det en-
kvinnan inte har haft menstruation på ett år da av 20 uppmätta symtom som kunde rela-
är hon postklimakteriell. Den låga östrogen- teras till den klimakteriella gruppen var
balten medför hos en del kvinnor blodvall- blodvallningar.9
ningar och torrhet i slidan, medan andra Wood filosoferar i sin artikel över varför
kvinnor i perioden efter menstruationens diverse läroböcker och artiklar nämner så
upphörande utvecklar skelettskörhet. Den många och så olika symtom, och kommer
vanliga benämningen i gynekologiska läro- fram till att gynekologer bara ser ett litet
böcker är det 'svarta ödet' ('sorte skaebne') urval av befolkningen med många besvär
och en karakteristik som den följande är och därför är benägna att tro att alla har det
vanlig: lika dåligt - alltså en parallell till premen-
Klimakteriet är en period a v förlust: för- struella och menstruella problem. Och vi
lust av fertiiiteten, av menstruationen och av kvinnor står beredda att ta alla bördorna på
nära kontakt med barnen som nu är vuxna. oss.
Likaså en period av fruktan, ängslan och oro: I en dansk undersökning bland 40-åriga
fruktan för cancer, för psykisk sjukdom och kvinnor berättar 60% att de väntar sig att få
fetma, ängslan för att förlora könsdriften obehagliga symtom i klimakteriet.10 Och
och möjlighet till sexuellt samliv, attraktion granskar man en bok skriven av kvinnorö-
och kvinnlighet. Härutöver nämner läro- relsens representanter, Kvinder over 40 från
böckerna liksom för menstruationen ett otal 1977 (förlaget Tiderne skifter), nämns föl-
symtom, ja jag tror varje tänkbart symtom jande lista över symtom som klimakteriella:
har hänförts till klimakteriet. Emellanåt är trötthet, irritabilitet, depression, bristande
de rätt barocka, t ex söker Campbell och livslust, känsla av otillräcklighet, ångestför-
Whitehead i en undersökning från 1977 ut- nimmelser, minnesförlust, överflödighets-
forska om tillskott av östrogen hjälper på känsla, starkt kontaktbehov, huvudvärk,
klimakteriella kvinnors masturbation (de nedsatt sexuallust, uppblåst mage, förstopp-
glömmer att berätta om de önskar att man ning, viktökning, blodvallningar, lokal vär-
skall masturbera mera eller mindre), om ef- mekänsla, rodnad, nattsvett, sömnlöshet,
fekten på deras hud och utseende och en hjärtklappning, domnade fingrar, skelett-
rad andra fysiska symtom. skörhet, vätskeanhopning, torra slemhinnor
Det finns en del epidemiologiska under- i slidan, på läpparna och i ögonkanterna,
sökningar omkring klimakteriet som visar urinvägsinfektioner, åderförkalkning, ned-
stora skillnader i antalet symtom. De flesta satt elasticitet i huden, förträngning av hjär-
är gjorda bland 45-54-åriga kvinnor eller i tats kransartärer med anfall av 'angina pec-
åldersgruppen just där omkring. Den kli- toris'. Lägg märke till hur det som är nor-
makteriella gruppen är per definition den malt görs till någonting sjukligt. Ar det t ex
45-54-åriga. Mig veterligen finns det bara sjukligt att ha behov av att vara tillsammans
en undersökning där man frågat tillfälligt med andra för att man är omkring de fem-
utvalda kvinnor i alla åldrar om de hade en tio? Det är inte småsaker den medicinska
rad symtom. Det är en artikel av australiern forskningen påbördar dessa kvinnogrup-
Wood från 1979. Jag har inte sett någon per.
undersökning där man också frågat män i Arne Holte har i en artikel från 1976 tagit
motsvarande åldersgrupper om de hade upp samma tema. I artikeln med titeln
10 1
'Kvinnens övergångsålder: Medisinsk feno- 60.'" Men läkarvetenskapen och läkeme-
men eller symbol på kvinnekampens delsföretagen har hjälpen till hands. Trots
n0tvendighet?' skriver han bl a: 'Hva er så att det bara är bevisat att östrogen har effekt
det sentrale i overgangsalderbegreppet slik på blodvallningar och torrhet i slidan re-
vi kjenner det på folkemunne? På mange kommenderas preparaten för diverse kli-
måter likner det det medisinske klimakte- makteriella symtom. En del läkare betraktar
l iebegrepet. Det har en fysiologisk basis. Det t o m klimakteriet som ett bristsyndrom i lin-
indeholder forestillinger om vegetative je med t ex vitaminbrist och har föreslagit att
symptomer (svetteturer og hetetoke), men kvinnor skall behandlas profylaktiskt från
det er også långt mer praktisk orientert. 1 40^f5-årsåldern, och några, bl a dansken
overgangsalderbegrepet er det nettopp de Paul Erik Lebech, har gjort ekonomiska be-
psykosociale problemene som står i focus. räkningar. Jag har i en artikel i Månedsskrift
Overgangsalderbegrepet understreker at for praktisk Icegegeming gått igenom under-
kvinner blir til kjerringer, og att kjerringer sökningar av klimakteriets epidemiologi och
er vanskelige at ha med å gj0re. De er grine- östrogenbehandling. I samma nummer har
te, sure, deprimerte, sytende, klagende, in- den övriga gruppen bakom protesten mot
trigante, let bevaegelige, ustabile, rastlöse, Ferrosan behandlat andra aspekter.12 Jag
nerv0se og frem for alt plagsomme. Hekse- menar fö att det är nödvändigt att nämna
bildet ligger nier. Vi har å gj0re med et att läkemedelsföretagen ställer sig välvilligt
folkelig begrep på medisinsk grunn som bakom och betalar de flesta undersökningar
innbyr til både latterliggj0ring, nedvurde- som har med hormonbehandling att göra.
ring og underminering. Begrepet har som Går man igenom psykologisk och sociolo-
egenskap at det kan fungere som alment gisk litteratur om klimakteriet finner man
forklaringsprinsipp för all u0nsket eller re- att den medicinska 'ödesbilden' inte håller.
geltruende adferd hos kvinner i alderen 40- T ex har Pauline Bart i en tvärkultureli stu-
'Satkäringar', målade av Kerstin Boulogner och Lilian Ek för utställningen "Vi arbetar för livet', 1980.