Kvinnoliv under Antiken i Aten, Sparta o Rom

23 Pages·2016·1.33 MB·Swedish

by  Goteborgs Stad

Kvinnors villkor
Antiken o Medeltiden
Kvinnoliv under Antiken i
Aten, Sparta o Rom
Kvinnor i Aten 400-300-t f Kr
• Kvinnounderskott
• Kort medellivslängd 35 år kvinnor, (män 40)
infektionssjukdomar, pest, barnsängsdöd…
• Tidig barnafödande, graviditet, abort
• Undernäring
• Utsättning – oönskade eller vanskapta barn
sattes ut för att dö
Kvinnors ställning var svag…
Aristoteles ord
• Aristoteles : Kvinnan är underlägsen i allt!
” Över hustrun ska mannen styra som en statsman, över
barnen som en kung. Ty mannen är bättre lämpad att
härska än kvinnan…Vad beträffar skillnaden mellan
könen, så är mannen av naturen överlägsen oh styrande,
kvinnan underlägsen och styrd…Den frie mannen styr
slaven, mannen styr kvinnan, mannen styr
pojken…Förmågan att tänka rationellt finns inte alls hos
slaven; hos kvinnan finns den, men är overksam; hos
barnet finns den också men är outvecklad… ”
(Aristoteles död 322 f Kr)
Kvinnan en slags defekt / en halvman och ska så förbli
Ur pjäsen Medea av Euripides-
resultatet av Aristoteles ord…
• ”Kvinnans lott”
Av alla väsen med förnuft och ande är Kvinnan mest beklagansvärd på jorden.
Vi köpa med vår hemgift som betalning en make - en tyrann med envåldsmakt
över vår kropp, vad ännu värre är.
Vågspelet gäller: har en man av heder och ej en usling fallit på vår lott?
Skilsmässan gagnar ej en kvinnas rykte, hon har ej rätt att gå ifrån sin man.
Hon kommer till ett hus med nya vanor; själv får hon gissa - hemma har ju
ingen lärt henne det - hur maken bäst behandlas.
Kan hon den konsten och ett mänskopar fromt böjer nacken under samma
ok, är lyckan funnen. Annars hellre dö! Trivs mannen ej i hemmet, går han ut
och glömmer alla själens ledsamheter hos någon ungdomsvän och god
kamrat. Men vi ha ingen annan än den ende.
Det sägs att kvinnans liv är utan fara, hon sitter hemma, mannen går i krig.
Falskt! Hellre vill jag stå i tre bataljer bak skölden än blott en gång föda barn.
Medea av Euripedes , 431 f Kr
Uppgifter för kvinnor under Antiken
• Hustru - gift kvinna, medborgare utan
politiska rättigheter,
uppgift föda barn (helst söner)
• Konkubin – ofta slavinna , ej medborgare,
försörjd av gift/ogift man,
uppgift älskarinna
• Kurtisan/hetär – ej medborgare, ofta m viss
utbildning inom dans/musik,
uppgift roa underhålla
Att gifta sig och föda barn …
rik eller fattig
Förmögna kvinnor :
• Gifts bort tidigt 14 – 15 år - oftast till en mycket äldre man
• Saknar politiska rättigheter – oavsett klasstillhörighet
• Främsta uppgift är att föda – särskilt pojkar
• Instängda i hemmet utom för religiösa högtider
• Beskyddade - alltid omyndig
• Övervakade - Förmögna kvinnor fick inte gå ut ensamma;
• Kvinnoavdelning i huset: Gynaikeion. Äkta par levde helt
skilda liv!
• Medel- och överklassflickor fick lära sig läsa och skriva,
kanske spela lyra. Spinna, väva, sköta hemmet
Arbetande kvinnor hade större frihet till ett socialt liv.
Sparta-
undantaget…
Kvinnor i Sparta ansågs vara
mest frigjorda i hela
Grekland:
• Mer jämlikt med
männen.
• Uppfostrades som pojkar
för att bli starka mödrar
• Giftermål vid 14 – 15 år
gammal
• Inte viktigt att läsa,
skriva
• Deltog inte i politiken
men i det offentliga livet
genom kroppsövningar
Kvinnorna i Rom
• Kvinnans ställning kopplad till familjens.
Social klass bestämmer.
• Kvinnor är medborgare men saknar politiska
rättigheter.
• Mer synliga än i Aten.
• Utbildning är viktig för adelskvinnor.
• Fadern är familjens överhuvud. Pater familias
• Rätten till egendom kopplad till barnafödande ( 3
barn för de som är födda fria, 4 för frigivna slavar)
Äktenskap
• Äktenskap – bara fria män och kvinnor kunde
vara gifta enligt lagen
• Gravstenar visar lagliga äktenskap och
gemenskap mellan man och hustru