Kulturens nya vägar

512 Pages·2010·3.03 MB·Swedish

Kultur, kultur­
politik och
kultur utveckling
i Sverige
Kulturens
nya
vägar
Sven
Nilsson

Sven Nilsson
Kulturens nya vägar
Kultur, kulturpolitik och
kulturutveckling i Sverige
Polyvalent
Utgiven av Polyvalent AB
Helmfeltsgatan 9 c, 211 48 Malmö
Telefon [phone], Fax [phone]
E-post [email protected]
Internet www.polyvalent.se
© Sven Nilsson och Polyvalent AB
Grafisk form, sättning: Tidskriftsverkstaden Skåne
Tryck: Berlings Skogs 2003
ISBN 91-89200-41-1
Innehåll
Förord 7
Del 1:Samhället och kulturen
Sverige i tiden 11
Från jordbruks- till industrisamhälle 12
Kultur och drömmar 14
Förändring och omprövning 15
Ett nytt samhällsparadigm 16
Samhällsideal 17
Den stora världen och den lilla 19
Kulturen och det moderna projektet 21
Kulturens miljöer 23
Scenskifte 39
Konsumtionen 44
Populärkulturens århundrade 55
Kulturvanor 69
Kultur- och mediepanik 81
Genusperspektiv 85
Uppbrott ur historien 87
Kulturlivet 91
Litteratur och läsning 93
Teater 106
Film 122
Musik 132
Dans 142
Bildkonst 144
Kulturarv och ABM-samarbete 158
Arkiv 163
Folkbibliotek 165
Museer 177
Kulturmiljö 191
Massmedier 193
IT 209
Upplevelseindustrier 214
Konstnärer och kulturarbetare 217
Föreningslivet 223
Kultursfären 227
Del 2:Kulturpolitik och kulturplanering
Kulturpolitik 231
Kulturmarknad och tradition 232
Modernitetens kulturella uttryck 234
Välfärdsstaten tar form 235
Större möjligheter att delta 237
God konst åt folket 238
Regeringen grubblar, kommunerna handlar 239
Ny kulturpolitik 241
Ett statligt initiativ 243
Normalisering 245
I ett föränderligt samhälle 246
Kärnidéer 249
En succéhistoria 250
Här står vi 253
Kulturplanering 256
Kulturens nätverk 259
Uppgiftsfördelning 260
Omprövning, effektivisering och besparing 261
Staten 263
Regionerna 274
Kommunerna 287
Tillsammans 301
Del 3:Verktyg
Kunskapsbaserad utveckling 305
Modernitet 308
Genusperspektiv 321
Kultur 325
Vad är ett konstverk? 336
Kreativitet 351
Kulturpolitikens kultur 354
Bildning 356
Det kulturella kapitalet 360
De professionella 365
Kulturindustrier 372
Kultur, samhälle, legitimering 388
Kultur och utveckling 402
Kultur och ekonomi 413
Kulturstatistik och kulturvanor 436
Det kulturpolitiska fältet 440
Kulturpolitiska modeller 443
Utvecklingsstrategier 454
Styrning 460
Uppföljning och utvärdering 471
Teorier: förståelse, förklaring, verktyg 475
Del 4:Framtider
Allt är i rörelse 481
Kultur och identitet – en tillfällig dagordning 483
Kulturlivet och kulturpolitiken 484
Från kulturpolitik till kulturutveckling 486
Kulturutvecklingens kraftfält 487
På grund av kunskap 489
Ett mer effektivt kulturliv 491
Scenarier 493
Litteratur 495
Register 508
Förord
Det började som en mindre bearbetning av ”Kulturens vägar” från 1999.
Den boken kan läsas som en heroisk berättelse om den svenska kultur-
politiken, inskriven i den större berättelsen om det starka samhället,
det sena 1900-talets version av ”folkhemmet”. Det övergripande temat
var, kan man säga, ”från mörkret stiga vi mot ljuset”. Även om den for-
muleringen är hämtad från Internationalen, har detta utvecklings- och
upplysningstema under långa tider präglat allt tänkande om samhälle
och utveckling i Sverige.
Men det fanns också ett besviket tonfall i ”Kulturens vägar”. Det åter-
speglade upplevelsen av att klyftan mellan drömmarna och verkligheten
ständigt växer. Den moderna svenska kulturpolitiken skapades under
1970-talet, och som ideologi och retorik lever den fortfarande till exempel
i regeringens dagordning för kultur för 2003–2006, publicerad i januari
2003. I själva verket visade mina analyser att det sista kvartsseklet under
1900-talet i Sverige kan ses som ett återtåg från segerrika positioner, och
det var just under detta kvartssekel som kulturpolitiken fick sin form och
sin praktik.
När jag nu började min bearbetning av ”Kulturens vägar” kändes besvi-
kelsen från 1999 helt överspelad. Förtrollningen var borta. Det gör väl
inget om man måste förändra eller till och med överge det gamla? Måste
kulturpolitiken vara en välorganiserad helhet av samspelande politiska
initiativ på nationell, regional och lokal nivå? Är kulturutvecklingen över
huvud taget att ses som en i första hand politisk agenda eller spelar andra
krafter en lika stor eller större roll?
Det är, tycker jag nu, dags att ta steget fullt ut och beskriva utveck-
lingen på kulturområdet som en rad olika mer eller mindre självstän-
diga flöden och samtidigt tona ner politikens avgörande betydelse som
riktningsgivare och motor. All samhällsutveckling sker i en växelverkan
mellan marknad, civilt samhälle och politik, men idag äger det viktigaste
samspelet rum mellan marknadens erbjudanden och det civila samhällets
praktik. Konsumtion, inte minst medie- och kulturkonsumtion, är den
kanske viktigaste aktiviteten i samhället idag. Vi svenskar ägnar oss åt
mediekonsumtion tre gånger längre tid än åt lönearbete (och en stor del av
den mediekonsumtionen är fiktion, upplevelser och underhållning). Detta
är inte bara ett kvantitativt fenomen utan något som utgör grunden för
förord
7
samhället som helhet – inte minst om vi blickar framåt. Vi befinner oss
bara i början av mediernas och populärkulturens expansion.
Den bild jag fick vid min förnyade analys av kultur och kulturpolitik
var den av en flytande situation där allt är i rörelse och under förändring.
Kulturbegreppet förskjuts från att fokusera artefakter och institutioner till
att sätta identitetsskapandet, både individens och gruppens, i centrum. I
konsten bryter de tidigare kvalitetsbarriärerna och genregränserna sam-
man. Den västerländska kanon ifrågasätts. Kulturvanorna breddas, och
det blir svårare att beskriva dem med klassanalysens verktyg. Ändå fortgår
den kulturella kapitaluppbyggnaden men på nya arenor och med nya vär-
dekriterier. I det offentligt finansierade kulturlivet består de organiserade
intressenas dominans, men överallt annars skapas nya mötesplatser, nya
uttryck och nya möjligheter.
Hur berättar man alla de historier som denna utveckling ger upphov
till? Den stora berättelsen om det starka samhället håller inte längre. Det
är inte längre politiken som sätter dagordningen och formulerar lösning-
arna, men det är inte heller säkert att detta kan beskrivas som minskad
demokrati. Det är väl å andra sidan inte så att marknaden tillhandahåller
lösningen på alla problem eller kan tillfredsställa alla behov. Däremot ger
marknaden och konsumtionssamhället oss de tanke- och handlingsmo-
deller vårt behov av valfrihet kräver. Vi har både en demokrati och ett
kulturliv à la carte.
Denna utveckling har pågått länge, men den har beskrivits som förfall
och utarmning och något som ska motarbetas med politik. Men med en
aldrig så liten förskjutning av perspektivet är det svårt att se något förfall
eller någon utarmning. I stället ser man mångfald och variation. Alla går
inte i de riktningar politiker eller folkbildare pekar ut. Ekonomiskt sett
har Sverige stagnerat under det senaste kvartsseklet, men kulturellt sett
har ”tillväxten” (i betydelsen mänsklig utveckling och möjligheterna att
leva ett gott liv) ökat väsentligt.
Det är bland annat detta denna bok handlar om. Del 1 och 2 berättar om
samhället, kulturen och kulturpolitiken. Del 3 ger verktygen, begreppen,
teorierna och metoderna för att analysera, förstå och forma skeendet. För
varje kapitel i del 1 och 2 finns en ”verktygslåda” med hänvisningar till
relevanta avsnitt i del 3. Att jag valt denna form återspeglar min överty-
gelse att utvecklingen är öppen och utan färdigt manus. Den fjärde delen
heter också ”Framtider” för att ytterligare framhäva detta. Jag hoppas att
boken verkligen kan användas för att ompröva och förändra de strukturer
som idag begränsar utvecklingsmöjligheterna.
Malmö, september 2003
Sven Nilsson
förord
8
Del 1:
Samhället och kulturen
Sverige i tiden
Kapitlet använder bland annat per- Varför växer den offentliga sektorn?
spektiv, begrepp, teorier och verktyg S. 426–427
från följande avsnitt i del tre:
Publik
Scenen Det kulturella kapitalet s. 362–366
Populärkulturen: den odiscipline-
Modernitet s. 310–323
rade läsningen s. 345–350
Kultur s. 327–338
Estetisering, lek och spel s. 350–353
Från knapphet till överflöd s.
Konstvärldar s. 401–403
416–418
Tidsbrist i överflöd s. 418–419
Bildning s. 358–362
Kulturstatistik och kulturvanor s.
Genusperspektiv s. 323–327
438–442
Kulturens organisering Politik och förvaltning
Vad är ett konstverk? s. 338–345 Kultur, samhälle, legitimering s.
Kulturindustrier s. 374–379, 390–401
384–387 Offentligt och privat s. 423–425