Table Of ContentHannah Arendt (1906−1975) framstår som en av det för- �
�
�
ra seklets mest egensinniga och inspirerande tänkare. Till � Konsten a�t handla
�
hennes mer betydande bidrag till den politiska teorin hör �
�
hennes analys av totalitarismens ursprung och hennes
kritik av en intellektuell tradition som varit ointresserad – konsten a�t tänka:
av att på allvar reflektera över politiska händelser och de-
UK
ras ofta oförutsedda filosofiska och mänskliga betydelse. lrikons Hannah Arendt
Om det finns en övergripande problematik som utmärker a Bten
hennes tänkande handlar den om att återvinna och ge ut- jö a
rymme åt en erfarenhet av politik som hotar att uppslu- rk, Att ha om det politiska
knaisse arvin dge nav m soamdehränlale stt.a Etetnt sa enknoant oåmteirskkoam ocmha snodceia tleam orag äar- ndendla
den spänningsfyllda relationen mellan politik och filoso- rs B – k
fi, mellan handlande och tänkande. uron
mst
De bidrag som samlats i den här boken kretsar på olika anen
späotlti tkirskinag. HAreennndetss psoynli tpisåk taä indkeaanl dfuent,g hearnard lsaonmd eetn o tcahn dkee-t (red.) att tän Ulrika Björk,
väckande motbild till dagens utslätade politiska debatt. k
a
:
Och det är kanske just därför som det är så stimulerande H
a
att läsa denna fria tänkare; Selbstdenker som det heter på n Anders Burman
n
tyska. Som läsare bjuds man in till att själv tänka vidare a
h
utifrån det Arendt tänkt. A
r
e (red.)
n
d
t
o
m
ISBN 978-91-978598-7-5
d
e
t
p
o
lit
is
k
������� a
www.axlbooks.com
���� 978-91-86883-17-1 <axl>
Konsten att handla – konsten att tänka:
Hannah Arendt om det politiska
�������
Detta verk är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-Icke-
kommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige licens. För att visa
licensen, besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/
se/ eller skicka ett brev till Creative Commons, 444 Castro Street,
Suite 900, Mountain View, California, 94041, USA.
Grafisk form: Konst & Teknik
Typsnitt omslag: Extencil, Göran Söderström
Typsnitt inlaga: Indigo Antiqua Pro Text, Johan Ström
Tryck och bindning: InPrint, Lettland
Texterna i denna bok utgör omarbetningar av föredrag som
presenterades vid symposiet »Konsten att handla – konsten att tänka:
Hannah Arendt och det politiska« i oktober 2010. Symposiet
genomfördes med ekonomiskt stöd från Östersjöstiftelsen och
idéhistorieämnet vid Södertörns högskola.
Axl Books, Stockholm, 2013
[email protected]
www.axlbooks.com
���� 978-91-86883-17-1
Konsten att handla – konsten att tänka:
Hannah Arendt om det politiska
Ulrika Björk, Anders Burman (red.)
Innehåll
Inledning 7
Ulrika Björk och Anders Burman
Natalitet, handlande och frihet:
Arendts bidrag till händelsens fenomenologi 25
Ulrika Björk
Arendts storstädning av det politiska rummet 47
Shamal Kaveh
Med Arendt, bortom Arendt:
Jan Patočkas läsning av Människans villkor 67
Gustav Strandberg
Arendt och rätten till rättigheter 93
Maria Bexelius
Hannah Arendt i Weimarrepubliken 129
Stefan Jonsson
Temporalt ansvar mellan minne och glömska:
Förlåtelse och skuld hos Arendt 145
Victoria Fareld
Tankens fenomenologi: Hannah Arendts försök
att tänka tänkandet annorlunda 165
Anders Burman
Ansikten som talar: Arendts estetiska vändning 183
Cecilia Sjöholm
Arendt och Lyotard som läsare av Kant 205
Sven-Olov Wallenstein
Medverkande författare 241
Inledning
Ulrika Björk och Anders Burman
När man i Sverige talar om politisk teori avses vanligtvis
den huvudsakligen anglosaxiska tradition som fick en re-
nässans i och med A Theory of Justice, John Rawls epokgö-
rande verk från 1971, som undersöker de abstrakta rättvi-
seprinciper som han anser borde ligga till grund för
politikens utformning. I samma normativa och universa-
listiska tradition ingår också Jürgen Habermas, även om
han starkare än Rawls betonar att grunden för politikens
legitimitet står att finna i en öppen, rationell diskussion.
Det stora genomslag som Rawls och Habermas har fått
för sina idéer illustreras väl av det faktum att politisk teori
vid svenska statsvetenskapliga institutioner inte sällan
rätt och slätt betyder studiet av just deras och andra när-
besläktade teorier, i bästa fall kompletterat med viss kri-
tik som förts fram mot dem.
Det finns emellertid också en helt annan politisk-teore-
tisk tradition som inte alls haft lika stort inflytande inom
svensk statsvetenskap men som internationellt sett är ut-
omordentligt livaktig. Denna kontinentalfilosofiskt snara-
re än samhällsvetenskapligt orienterade tradition företräds
idag av tänkare som Chantal Mouffe, Giorgio Agamben
och Jacques Rancière. Frågor om samhällets konkreta or-
ganisation och politiska institutioners utformning spelar
här en underordnad roll. Istället handlar det om mer grund-
7
läggande – ja, rent av ontologiska – frågor om vad det poli-
tiska egentligen innebär. Här utmanas våra traditionella
sätt att tänka kring det politiska och akuta frågor ställs om
demokratin och det samhälle i vilket vi lever.
En av 1900-talets främsta representanter för denna fi-
losofiskt inriktade politisk-teoretiska tradition är Han-
nah Arendt. Hon dog för mer än 35 år sedan, men ju läng-
re tiden går desto tydligare framstår hon som en av det
förra seklets mest egensinniga och inspirerande tänkare.
Om det finns en övergripande problematik som utmärker
hennes tänkande handlar den om att återvinna och ge ut-
rymme åt en erfarenhet av politik som hotar att uppslu-
kas av den moderna sociala och ekonomiska organise-
ringen av samhället – välfärdsstaten – som hon liknar vid
en gigantisk hushållningsapparat. Ett annat återkom-
mande tema, som vi har utgått från i arbetet med den här
antologin, är den spänningsfyllda relationen mellan poli-
tik och filosofi, mellan handlande och tänkande. I flera av
sina texter visar Arendt att ett sådant spänningsförhållan-
de har präglat hela den västerländska idéhistorien. Hon
för den själv tillbaka till den antika åtskillnaden mellan de
två levnadsideal som på latin brukar benämnas vita activa
respektive vita contemplativa.
Vita activa är den latinska översättningen av det grekis-
ka bios politikos. Ett tidigt exempel på det latinska begrep-
pet finner Arendt i Gudsstaten (De civitate Dei) där Augusti-
nus talar om vita actuosa som »ett liv vigt åt offentliga och
politiska frågor«, men det tematiskt mer intressanta be-
greppet är den aristoteliska betydelsen av bios, det levnads-
sätt som kunde väljas av en fri man i form av ett liv vigt åt
det sinnligt njutbara, åt det politiska livet eller åt den teo-
8
retiska kontemplationen.1 Arendt vänder sig mot det före-
träde som kontemplationen har haft inom den västerländ-
ska filosofin i jämförelse med politiken, även om detta på
intet sätt innebär att hon är kritisk mot tänkandet i sig.
Både vita activa och vita contemplativa behövs.
Vem var då denna kontemplativt lagda tänkare som
kämpade för att uppvärdera det politiska handlandet?
Hon föddes den 14 oktober 1906 i Hannover som enda
barnet till assimilerade judiska föräldrar, båda med rysk
bakgrund, och växte upp i Königsberg, nuvarande Kalinin-
grad.2 Hennes far dog tidigt, då Arendt bara var sju år gam-
mal, och större delen av uppväxten tillbringade hon med
sin mor, som gifte om sig när Arendt var i tonåren. Mo-
dern – en beundrare av den polskjudiska vänsteraktivisten
och politiska tänkaren Rosa Luxemburg – uppmuntrade
henne att studera vidare och efter studentexamen 1924 in-
ledde Arendt, som redan under gymnasietiden tillägnat
sig Wolfgang von Goethe, Immanuel Kant och Søren
Kierkegaard, studier i teologi i Marburg. Vid samma uni-
versitet undervisade Martin Heidegger, som senare kom
att bli en förgrundsgestalt inom tysk fenomenologi.
Arendt följde hans föreläsningar i grekisk filosofi, särskilt
Aristoteles, och fördjupade sig även i fenomenologisk me-
tod för Edmund Husserl i Freiburg. 1925 fortsatte Arendt
till Heidelberg för att studera för Karl Jaspers, psykiatriker
och tongivande tysk existensfilosof. 1929, tjugutvå år gam-
mal, försvarade hon sin doktorsavhandling om kärleksbe-
greppet hos Augustinus.3 Samma år gifte hon sig med
Günther Stern, som idag är mer känd under namnet
Günther Anders, judisk filosof, journalist och tidig medie-
kritiker. De skilde sig åtta år senare.
9
