Konsten att göra barn

80 Pages·2013·5.76 MB·Swedish

NUMMER 4 1986
Vad betyder barnet
I en kvinnas liv? Hur kan
vi hantera den kunskap som fås
genom fosterdiagnostiken? Vilken
kvinno- och människosyn ligger till grund för
den nya tekniken runt födandet? Bara
kvinnor som sammanlever med en man
har rätt till insemination -
handlar det om patriarkat
kontroll av kvinnor?
Konsten att göra barn
REDAKTION
Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- Ingrid Holmquist, Eva Borgström, Förteckning över tidigare utkomna
ges av Föreningen Kvinnoveten- Anna Jonasdottir, Lena Boethius, temanummer och samtliga artiklar
skaplig tidskrift Margareta Lindholm, Margareta kan erhållas från redaktionen.
Ansv utg Anita Göransson Wedborg
REFERENSGRUPP Grafisk form: Leif Thollander
Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- Boel Berner, Mona Eliasson, Vinjetter: Ewy Palm
kommer med 4 nummer om året. Anita Göransson, Gunhild Kyle, Teckningar: Marie Falksten
Prenumeration för 4 nr kostar 140 Ulla Tebelius, Gertrud Åström Printed in Sweden by
skr. Stödprenumerationer ä 175 skr Graphic Systems AB, Göteborg
eller mer är mycket välkomna. ®Författarna och kvinnoveten-
ADRESS
Postgiro 88 41 78-5 skaplig tidskrift
Kvinnovetenskaplig tidskrift
ISSN 0348-8365
Nordenskiöldsgatan 16
Författarna ansvarar själva för 413 09 Göteborg För insända ej beställda manuskript
innehållet i sina artiklar. Tel [phone] ansvaras ej.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet
Nr 4 • 1986 • Årg 7
Från redaktionen 1
ANNA WESTERSTÅHL
Reproduktionsteknologi - vad är det? 4
KAJSA SUNDSTRÖM-FEIGENBERG
Att sätta gränser - om fosterdiagnostik
och forskning på befruktade ägg 8
INGA HENRIKSSON
Rapport från ett kvinnoyrke 19
GUDRUN NORDBORG
Rätten att föda 21
JOHANNE SUNDBY
Om jag inte har barn - är jag kvinna då?
Psykosociala aspekter på barnlöshet 33
ANNA WEIMARCK
Fortplantningsteknologier - etik och kvinnosyn 40
DEBATT
Eva Karlsson: Reflexioner kring K VT nr 3/1986 50
Krönika 56 Recensioner 64 Vad händer? 75
1
Britt-Ingrid. Persson, Embryo till en ny jord, stengods 1974
Från redaktionen
Tidigare låg frågor om människolivets bör- det än låter - framförts av en amerikansk
jan och slut inom kyrkans domäner. Men i forskare.) Eller finns det en rimligare gräns
vår sekulariserade teknikkultur tycks de någonstans däremellan?
snarast ha hamnat inom de medicinska ex- Under de senaste åren har transplanta-
perternas ansvarsområde. tionstekniken tvingat fram en debatt om-
Den nya reproduktionsteknologin — kring dödsbegreppet. Den moderna tekni-
forskning på befruktade ägg och embryon, kens förkämpar vill ersätta den gamla
fosterdiagnostik, provrörsbefruktning mm uppfattningen att en människa dör först när
— aktualiserar frågor om när i den mänskliga hennes hjärta slutar slå med den teknikdefi-
utvecklingsprocessen vi ska börja tala om nierade uppfattningen att människan är att
en blivande individ som måste garanteras betrakta som död när hennes hjärna upp-
mänskliga rättigheter. Kan man tala om ett hört att fungera. Det nya dödsbegreppet
okränkbart mänskligt liv redan i befrukt- skulle göra det möjligt att transplantera
ningsögonblicket eller ska man skjuta upp hjärtan och andra livsviktiga organ, vilket
detta till dess barnet är fött, genomgått en det äldre dödsbegreppet inte tillåter.
hälsoundersökning och befunnits vara Den nya medicinska teknologin utmanar
friskt? (Förslaget har faktiskt - hur otroligt existerande föreställningar och värderingar
2
om det mänskliga livets början och slut. en radikal omvärdering av den.
Men vi far inte överlåta åt experterna att
avgöra dessa frågor. De är alldeles för vik- *
tiga för det. Och de berör oss alla.
* Då utredningarna var under arbete var dis-
kussionen om reproduktionsteknologin
mycket sparsam utanför experternas inre
cirkel. Och den snabbaste reaktionen på
De möjligheter att manipulera och kontrol- utredarnas förslag kom också från exspert-
lera den mänskliga befruktningen, fosterut- håll - man tyckte att utredningarna var för
vecklingen, arvsmassan som den nya tekno- restriktiva. Så skrev t ex professorerna Marc
login öppnar for, har liksom smugit sig på Bygdeman och Holsten Fagerberg ett sär-
oss utan att vi riktigt förstått när, hur eller skilt yttrande i SOU 1985:5 där de hävdade
ens varför. Reproduktionsteknologin har att både spermie- och äggdonation skulle fa
aldrig varit ett svar på några kvinnokrav. förekomma i samband med IVF och att
Forskarna har haft andra drivkrafter än man inte skulle utfärda något förbud mot
strävan efter att lindra mänskligt lidande äggstocks transplantation.
när de försökt tränga in i de mänskliga Men nu har debatten och samtalen om-
genernas mysterier eller att åstadkomma en kring dessa viktiga frågor äntligen börjat
befruktning utanför kvinnokroppen. Fors- föras av en bredare allmänhet. Om detta
karen gör sig - symboliskt - till Gud. vittnar det faktum att kvinnoorganisationer
Forskarnas verksamhet inom reproduk- -och andra-har börjat ordna föredrag och
tionsteknologin har - som så ofta tidigare - seminarier omkring olika aspekter på tekni-
föregripit den offentliga debatten och när kerna runt födandet och att en rad tidskrif-
politiker och lagstiftare börjar intressera sig ter har uppmärksammat ämnet. Socialmedi-
för verksamheten har de att ta ställning till cinsk tiskrift, Ord och Bild, Kvinnobulletinen och
en redan ganska etablerad praxis. Insemi- danska Retfard har publicerat artiklar på
nationsutredningens betänkanden Barn ge- området. Ekumeniska Vår lösen ägnade
nom insemination SOU 1983:42 och Barn ge- dubbelnumret 8/9-85 åt ämnet "Fortlevna-
nom befruktning utanför kroppen SOU 1985:5 dens villkor: Vetenskap och valfrihet, Etik
och den s k Gen-etikkommitténs utredning och teknik" och Ottar kom i höstas ut med
Genetisk integritet SOU 1984:88 tycks vilja temanumret "Välja barn. Om teknik och
dra gränserna ungefär vid den verksamhet etik vid provrörsbefruktning och fosterdiag-
som bedrivs idag. Ja, dvs inseminations- nostik". Listan kan förstås göras betydligt
utredningen föreslår en restriktiv lagstift- längre.
ning när det gäller familjestrukturen hos dem Numer finns det också ett internationellt
som ska få tillgång till insemination och feministiskt nätverk omkring dessa frågor-
IVF (sk provrörsbefruktning). Bara gifta FINRRAGE (Feminist International Net-
eller sammanlevande heterosexuella par work of Resistance to Reproductive and Ge-
har rätt till insemination och kvinnan måste netic Engineering). Organisationen arbetar
ha mannens skriftliga samtycke. Bara gifta bl a med att samla in information från alla
eller sammanlevande heterosexuella par världens hörn om fortplantningsteknologi
ska få tillgång till IVF och bara parets egna och genteknisk utveckling. I krönikan pub-
könsceller far användas. Men när det gäller licerar vi en resolution som togs vid en kon-
forskarnas frihet är man förhållandevis ferens som FINRRAGE höll på Östra Gre-
öppna. När det gäller forskarnas frihet och vie Folkhögskola sommaren 1985. Vi
forskarnas verksamhet vill utredare och po- publicerar också ett yttrande över insemi-
litiker inte gärna medge att samhället kan- nationsutredningens betänkande Barn ge-
ske redan blundat alltför länge, att tekniken nom befruktning utanför kroppen m m som sam-
kanske redan har gått så långt att det är mer manställts av några medlemmar i den
än hög tid att fundera över om vi ska göra svenska delen av nätverket.
3
Artiklarna barn, är jag kvinna då?" berör Hanne
Sundby dessa och andra frågeställningar
En lämplig ingång till det här numret för
om den ofrivilligt barnlösa kvinnans situa-
dem av våra läsare som inte riktigt känner
tion.
till de medicinska tekniker som tillsammans
Anna Weimarck utgår i sin essä "Fort-
brukar kallas reproduktionsteknologi, är att
plantningsteknologier - etik och kvinno-
börja med Anna Westerståhls artikel "Re-
syn" från Gena Coreas viktiga bok The Mo~
produktionsteknologi - vad är det?". Hon
ther Machine och hon diskuterar hela
gör där en kortfattad genomgång av tekni-
problemkomplexet gen-och reproduktions-
kerna och avslutar sin artikel med en ord-
teknologi i ett internationellt perspektiv.
lista där några centrala medicinska termer
Hon frågar sig vilken kvinno- och männi-
på området förklaras.
skosyn som ligger till grund för de nya tek-
Var går egentligen gränsen mellan nor-
nologierna och hon varnar för de skräm-
malt och det som kallas onormalt i fostrets
mande konsekvenser som tillämpningen av
utveckling? Hur ser de valsituationer ut
den moderna tekniken kan få.
som den moderna tekniken skapar? Hur ska
Under rubriken "Debatt" publicerar vi
vi hantera den kunskap som fås genom fos-
också en artikel utanför temat. Redaktionen
terdiagnostiska prov? Dessa och andra frå-
bad Eva Karlsson, ordförande i JÄMFO,
gor diskuterar Kajsa Sundström-Feigen-
att kommentera artiklarna i nr 3/86 om
berg i sin artikel "Att sätta gränser - om
svensk jämställdhetspolitik. Vi har länge
fosterdiagnostik och forskning på befruk-
haft ambitionen att fa igång en debatt om-
tade ägg".
kring våra temanummer och vi kommer för-
Inseminationsutredningen talar aldrig
hoppningsvis snart att kunna återkomma
om "kvinnans bästa". När man föreslår att
till denna rubrik.
bara gifta eller sammanboende heterosexu-
ella kvinnor med makens/sambons skrift-
liga samtycke ska fa komma i fråga för inse- *
mination eller provrörsbefruktning gör
man det i namn av "barnets bästa". Men Nästa nummer kommer att handla om na-
kanske vore det riktigare att i stället tala om tionalekonomi. Vad som därefter kommer
"mannens och institutionernas bästa", är ännu inte riktigt bestämt. Men vi kom-
skriver Gudrun Nordborg i sin artikel mer så snart som möjligt att göra ett nytt
"Rätten att föda". "Mosaiknummer" - dvs ett tvärveten-
Hur ser den kulturellt definierade bilden skapligt nummer utan ett övergripande
av ett normalt kvinnoliv ut? Vad betyder tema. Material till det numret efterlyses.
barnet i en kvinnas liv? Hur stort ansvar ska Som vanligt är ni också hjärtligt välkomna
sjukvården ta för att hjälpa infertila kvin- med recensioner, rapporter, notiser, tips
nor och män? I sin artikel "Om jag inte har och synpunkter.
4
ANNA WESTERSTÅHL
Reproduktionsteknologi - vad är det?
Hur går en infertilitetsutredning till och vilka möjligheter har läkarna idag att hjälpa ett
barnlöst par att få ett efterlängtat barn? Hur kan befruktning och havandeskap kontrolleras
och manipuleras och vilka möjligheter har forskarna att undersöka och manipulera könsceller
och befruktade ägg?
Anna Westerståhl gör här en kortfattad genomgång av det som brukar kallas reproduktions-
teknologi. Det kanske också ska påpekas att artikeln avslutas med en liten ordlista över några
medicinska facktermer som ofta används i detta temanummer av KvT.
Cirka 15% av alla (heterosexuella) par är AID
infertila i klinisk bemärkelse, dvs någon be-
Givarinsemination är en gammal metod,
fruktning har inte skett efter 1 år av regel-
som varit officiellt känd i mer än hundra år.
bunden sexuell samvaro. Man säger att det
Metoden, som den tillämpas på sjukhus, är
till 30% beror på kvinnan, 30% på mannen
enkel. Man drar upp färsk eller frusen
och 30% på dem bägge. I 10% av fallen
sperma från en donator genom tunna strån
finns ingen känd orsak.
och applicerar den utanför inre livmoder-
En infertilitetsutredning startar med ett
munnen i kvinnans livmoder vid tidpunk-
samtal med paret och gynekologisk under-
ten för ägglossningen. Om makens/sam-
sökning av bägge parter. Därefter görs sper-
bons bristande spermiefunktion är enda
mieprov avseende spermiernas mängd, ut-
orsaken till infertiliteten, blir nästan 80%
seende, rörlighet och simförmåga.
av kvinnorna gravida efter ett eller flera
Kvinnans ägglossning kontrolleras genom
försök. Denna metod — eller lite mindre sofi-
mätning av kroppstemperaturen under
stikerade varianter - är i själva verket så
minst tre månader. Om allt verkar normalt,
enkel, att man i Sverige ansett sig tvungen
fortsätter man med kontraströntgen av
att lagstifta restriktivt för att behålla kon-
kvinnans inre könsorgan (hysterosalpingo-
trollen över verksamheten.
grafi) eventuellt i kombination med titthål i
I USA föds på detta sätt cirka 10 000
buken (laparaskopi). Vidare kan spermier-
barn/år och i Sverige cirka 200. Frysta sper-
nas simförmåga i livmoderhalssekretet un-
mier förvaras i spermiebankar i ett eller
dersökas liksom förekomsten av antikrop-
flera år beroende på ländernas lagstiftning.
par mot spermier. En hormonell
Många banker drivs i kommersiellt syfte
undersökning av kvinnan kan slutligen
ofta med sexistiska och rasistiska förtecken.
göras avseende brister på hypofysnivå.
Om man nu funnit att infertiliteten beror
på störd äggledarfunktion, kan detta i bästa
IVF
fall åtgärdas med hjälp av mikrokirurgi.
Om orsaken är bristande ägglossning, kan Sedan 1978 - då det första "provrörsbar-
detta eventuellt behandlas med hormoner. net" föddes i England - har denna metod
Dålig spermiefunktion kan än så länge inte fått en explosionsartad spridning. Den
behandlas. tillämpas nu vid mer än 300 centra i värl-
Utredningen tar minst 6 månader - och den med hittills drygt 2 500 barn som resul-
ofta mycket mer tid - i anspråk. Den upp- tat.
levs ofta som psykiskt påfrestande och är Proceduren är komplicerad och kräver
ingalunda fysiskt riskfri för kvinnans del. avancerad medicinsk teknologi. Frysta eller
5
färska spermier slammas upp i näringslös- En modell med den tilltänkta modern
ning. Kvinnans äggstock - som dessförin- som bärerska och föderska kan illustreras
nan stimulerats hormonellt-punkteras un- på följande sätt:
der laparaskopi eller "blint" med hjälp av
ultraljud, och äggcellerna sugs ut. Ofta kan
upp till 10 äggceller hämtas ut samtidigt
och läggas i en näringslösning. Inom 24
timmar sammanförs spermierna och äggen
och en befruktning kommer till stånd. För-
loppet följs med hjälp av mikroskop. Inom
loppet av 48 timmar startar celldelningen
och blastemet kan nu återföras till livmo-
dern. Ofta återinförs 3-4 blastem samtidigt
för att öka graviditetschansen. Resultatet är
dock nedslående: befruktning sker visserli-
gen till 50-70% men antalet fullgångna
graviditeter anges till 5-10% beroende
bland annat på förhöjd missfallsfrekvens.
För att vara en etablerad medicinsk be-
handlingsmetod för något som betraktas
som en sjukdom - infertiliteten - är resulta-
ten i själva verket skandalöst dåliga.
I Sverige har inseminationsutredningen i
betänkandet Barn genom befruktning utanför
kroppen föreslagit en begränsning av IVF-
verksamheten till att gälla par i fasta rela-
tioner och att bara parets egna gameter får
användas. Detta har utlöst en hel del pro-
tester, eftersom metoden i sig rymmer
många fler möjligheter. Man kan ju an-
vända sig av både donerade ägg och/eller
spermier, adoptera "in vitro", utnyttja sur-
rogatmödrar.
Tidsförskjutning kan komma in som
ännu en aspekt. Blastemet kan frysas ner
och implanteras i kvinnans kropp långt ef-
ter det att befruktningen skett. Detta tilläm-
pas internationellt och i ett fall var fadern
död då implantationen genomfördes.
Tre typer av mödraskap utkristalliserar
sig således nämligen:
Surrogatmammor
ett biologiskt den kvinna som
Denna verksamhet går helt enkelt ut på att
(genetiskt) ägget kommer från
en kvinna - eventuellt mot betalning - åtar
sig att bära och föda barn åt en annan
ett bärande surrogatmodern/
kvinna. Metoden är inte tillåten i Sverige
den som påtar
men tillämpas på många andra håll. Surro-
sig havandeskapet
gatmoderns motiv kan vara skiftande: allt
ett socialt den som tar hand från att bättra på ekonomin till att skaffa sig
om barnet inresemöjlighet från u-land till i-land.
6
Det rättsliga läget kring denna procedur
är förvirrat och det har bland annat inträf-
fat att antingen surrogatmamman eller det
väntande paret har ångrat sig. I ett flertal
länder finns nu kommersiella och "ideella"
organisationer, som förmedlar kontakter.
Vad det hela kan vara värt är väl en mark-
nadsfråga, men en ersättning på cirka
50000 kronor till surrogatmamman ger till
exempel en fransk organisation.
Från ägg till foster
I äggstocken ligger det mogna ägget i en
blåsa, som brister i samband med äggloss-
ningen. Ägget hamnar sedan normalt i övre
delen av äggledaren, där befruktningen
äger rum. Zygoten, som det befruktade äg-
get då kallas, vandrar ner genom äggleda-
ren till livmodern för att växa fast - implan-
teras - i väggen. Denna process tar ungefär
tio dagar, och under tiden genomgår det
befruktade ägget - nu kallat blastem - en
serie delningar, varvid ett antal genetiskt
exakt likadana celler uppstår. Dessa celler
är i början totipotenta, dvs allsmäktiga: De
kan ersätta varandra och var och en för sig
utvecklas till en individ. I detta ligger bland
annat förklaringen till uppkomsten av
enäggs tvillingar.
1. Befruktning. 1/10 mm, ungefär som spetsen på en knapp-
I samband med implantationen har cel-
nål.
lerna ordnat sig i lager, och efter cirka fjor-
2. Tvåcellsstadium. 1/10 mm, ungefär som spetsen på en
ton dagar finns en sk groddskiva, som är knappnål.
utgångspunkten för organutvecklingen. 3. Flercellstadium (morula) med flera celler (blastomerer).
1/10 mm, ungefär som spetsen på en knappnål.
Först när anlagen till de olika organen
4. Blastocyst. Blastomererna bildar en hålighet eller blåsa
(muskler, hud, hjärna osv) finns, talar man
(uppskuren här). Detta stadium kallas därför blastocyst
om ett embryo. Då har det under celldel- som syftar på ordet blåsa. En anhopning av celler syns där
groddskivan eller människogrodden skall bildas.
ningens gång inträffat en oåterkallelig diffe-
5. Mänskligt embryo, ca 10 dagar. 1 mm, ungefär som ett
rentiering av de från början exakt likadana
knappnålshuvud. Embryot fäster sig vid livmoderväggen.
cellerna. Eftersom befruktning och celldel- Groddskivan är den tvärgående bildningen.
ning numera kan ske utanför kroppen, är 6. Mänskligt embryo, 28 dagar. 4 mm, ungefär som svavlet
det möjligt att studera förloppet i detalj och på en tändsticka.
1. ögonanlag. 2. Kroppssegment (somiter). 3. Hjärta.
- förstås - även att experimentera. Om man
4. Armanlag. 5. Benanlag.
t ex från en cellhop med totipotenta celler Neuralrör och hjärnblåsor är utbildade men syns ej på bil-
(blastomerer) tar en av dessa och lägger i en den.
separat näringlösning, börjar denna i sin 7. Mänskligt foster, 8 veckor. 4 cm, ungefärlig längd som en
tändsticka.
tur dela sig. På så sätt uppkommer en andra
"cellkultur", som är exakt lik den första.
Teoretiskt kan man upprepa proceduren
Stadier i människans embryonal- och fosterutveckling. Figu-
och skapa X antal blastem, som återförs till
ren hämtad ur Genetisk Integritet, Betänkande av Gen-etik-
X antal livmödrar (kossor, kvinnor??), som
kommittén, SOU 1984:88
7
sedan producerar X antal exakt likadana statlig utredning - Genetisk integritet SOU
individer. Detta kallas kloning (twinning) 1984:88 - begränsat nedfrysningsperioden
och används inom veterinärmedicinen. till ett år och då endast i befruktningssyfte,
Möjligheten har dock skrämt — och tjusat - samt satt fjorton dagar som gräns för forsk-
forskare inom humanmedicinen. ning på befruktade ägg. Forskning på ga-
Ett blastem kan förstås också studeras ur meter, zygoter och blastem får bara utföras
genetisk/kromosomal synvinkel för att efter godkännande av givaren. Vad gäller
spåra ärftliga sjukdomar, bestämma kön fjortondagarsgränsen är denna dock inte ett
osv. Det kan vidare användas inom cancer- oeftergivligt krav. Det kan nämligen vara
forskningen (cancer kännetecknas just av så, skriver utredarna, att grundforskning-
intensiv celldelning), inom immunologin, ens behov kan väga tyngre än andra, exem-
inom miljöforskningen mm. Möjligheten pelvis etiska, överväganden. Detta kan
att behandla sjuka blastem (patienter?) dis- bara tolkas så, att någon säker, övre tids-
kuteras. Blastemet kan frysas, tinas upp och gräns inte existerar.
användas vid ett senare tillfälle. Ja, möjlig-
heterna till forskning och kunskapsutveck-
ling kan tyckas enorma. Dock har det fak- Anna Westerståhl
tum att man manipulerar med biologiskt - Vårdcentralen i Angered
mänskligt? - liv begränsat användandet Angereds Torg 5
både i Sverige och utomlands. Här har en 42465 Angered
Liten ordlista
oocyt äggcell AID artificiell insemination
garnet könscell med donator
zygot befruktad äggcell IVF in vitro (eg. i glas/prov-
blastem från tvåcellsstadiet till rör) fertilisering
groddskivans anlägg- Downs synd- mongolism, fostret har
ning rom 47 kromosomer i stället
blastomer totipotent cell för 46
embryo alla organ på plats (2-3 laparaskopi "titthål" i buken, ca 1
veckor) cm brett, genom vilket
foster organutveckling påbör- man inför ett instrument
jad som både kan användas
kloning könlös förökning för inspektion och be-
ovum pick-up utsugning av en äggcell handling
från äggstocken
embryo re- återförandet av ett bla-
placement stem till livmodern
(skulle egentligen heta
blastem replacement)
8
KAJSA SUNDSTRÖM-FEIGENBERG
Att sätta gränser — om fosterdiagnostik
och forskning på befruktade ägg
Hur långt skall man gå för att
med teknikens hjälp rätta till naturens brister?
Det undrar Kajsa Sundström-Feigenberg i
denna artikel om gränsdragningsproblem i medicinsk repro-
duktionsforskning. Hon ser en skiljelinje mellan en naturvetenskaplig
och en humanistisk/samhällsvetenskaplig
inriktning i frågan - eller, om man så vill mellan ett manligt
och ett kvinnligt synsätt.
Den sociala kontrollen över fruktsamhet Sjukvården uppträder som en god, över-
och barnafödande har varit stark i alla tider beskyddande auktoritet som vill ställa allt
och i alla kulturer. I våra dagar har emeller- tillrätta och korrigera naturens ofullkomlig-
tid kyrkans hårda bud och bondesamhäl- heter. Man styr med förmaningar och över-
lets strikta sociala normer ersatts av sjuk- talning snarare än med hot och straff. Men
vårdens goda råd och hälsovårdsprogram. man är också van att bli åtlydd, att veta
Vi går på föräldrautbildning, föder barn på bäst. Den som inte tar emot de erbjudna
sjukhus och måste ha medicinsk rådgivning (ofta medicinskt-tekniska) lösningarna på
för att använda de moderna preventivmed- sina problem möter snabbt förebråelser och
len - kvinnosjukvården har förvisso stort avståndstagande.
inflytande över våra liv. Den medicinska Den förebyggande mödrahälsovården
sakkunskapen har övertagit den makt över och förlossningsvården har under de se-
sexuallivet och fortplantningen som kyrkan naste decennierna genomgått en dramatisk
tidigare hade. utveckling och resultaten i form av minskad
Överhuvudtaget ägnar man sig inom sj uklighet och dödlighet för mor och barn är
sjukvården åt mycket som inte har med enastående. Man kan följa två utvecklings-
sjukdom att göra. Att födas, att växa och linjer, som båda drivits med sakkunskap
utvecklas, att finna en livspartner, bilda fa- och starka argument, stundom bekäm-
milj och föda barn; att skiljas, förlora en pande, men ofta berikande varandra. Den
anhörig, att åldras och att dö är inte sjukdo- ena är den medicinskt tekniska utveck-
mar utan skeden i livet som ofta är dramati- lingen med allt fler metoder för smärtlin-
ska och ibland innebär avsevärda medicin- dring och för elektronisk övervakning av
ska risker. Att inte kunna fa barn eller att fosterutveckling och förlossningsarbete, och
föda ett barn som är skadat är inte heller även centralisering av förlossningsvården
någon sjukdom, det är ett allmänmänskligt till stora sjukhus. Den andra linjen är kra-
problem med fler dimensioner än den fysi- vet på "naturlig förlossning", på föräldrar-
ska skadan eller den biologiska funktionen. nas delaktighet och medbestämmande när
Vi har emellertid vant oss vid att söka hjälp det gäller det barn de väntar eller den för-
inom sjukvården i de mest skiftande situa- lossning de ska genomgå. Psykoprofylax,
tioner och sjukvården ställer villigt upp och föräldrautbildning och tidig hemgång från
far i och med det en avsevärd kontroll över BB är några av sjukvårdens svar på dessa
våra liv. krav.