Josefin Andersson och Frida Hybertsen Geologi i Helsingborgs kommun

37 Pages·2011·13.03 MB·English

Geologi i Helsingborgs kommun –
en geoturistkarta med beskrivning
Josefin Andersson och Frida
Hybertsen
Examensarbete i Geologi vid Lunds Universitet -
Kvartärgeologi, nr. 272
(15 hskp/ECTS)
Department of Earth- and Ecosystem Sciences
Division of Geology
Lund University
2010
Geologi i Helsingborgs kommun
- en geoturistkarta med beskrivning
Examensarbete
Josefin Andersson & Frida Hybertsen

Institutionen for geo– och ekosystemvetenskaper,
Enheten för geologi
Lunds universitet
2010
Innehåll

1. Inledning 5
2. Det geologiska tidsperspektivet 5
3. Berggrunden 5
3.1. Berggrundens morfologi 6
3.2. Berggrundens bergarter 6
3.2.1. Colonusskiffer 7
3.2.2. Kågerödsformationen 7
3.2.3. Höganäsformationen 7
3.2.3.1. Vallåkraledet 7
3.2.3.2. Bjuvsledet 7
3.2.3.3. Helsingborgsledet 7
3.2.4. Ryaformationen 7
3.2.4.1. Döshultsledet 7
3.2.4.2. Pankarpsledet 7
3.2.4.3. Katslösaledet 7
3.2.4.4. Rydebäcksledet 8
3.2.4.5. Fuglundalagren 8
4. Kvartärperioden, istiden och jordarterna 8
4.1. Inlandsisens avlagringar 8
4.2. Klimatet efter isens avsmältning 9
4.2.1. Land och hav förändras 9
4.2.2. Havsnivån ändras 10
5. Nutida processer 10
6. Lokalbeskrivningar 11
1. Örby ängar 12
2. Örby-Ryafältet 13
3. .Rååns dalgång 14
4. Vallåkra 15
5. Bälteberga 17
6. Sliprännorna vid Gantofta 18
7. Landborgen 19
8. Jordbodalen och Helsingborgs ångtegelbruk 20
9. Halalid 21
10. Sofiakällan 22
11. Ramlösa brunn 23
12. Kulla Gunnarstorp 24
13. Hittarps rev 26
14. Svedberga kulle 27
15. Vegeåns mynning och Sandön 28
16. Hässlundadrumlinerna 30
7. Referenser 31
8. Bildreferenser 32

2
Geology in the Municipality of Helsingborg – a geo tourist map with
description
JOSEFIN ANDERSSON and FRIDA HYBERTSEN.
Andersson, J. och Hybertsen, F., 2010: Geology in the Municipality of Helsingborg – a geo tourist map with descrip-
tion. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, no. 272, 32 pp. 15 ECTS.
Abstract: This bachelor thesis is a guide to several of the geological sites of Helsingborg and can with the associated
map sheet be used in an informative way to reach out to the public. The guide is designed to increase knowledge about
geology and to give tips about excursion localities, as well as to identify some of the most interesting locations in
Helsingborg municipality from a geological perspective. The information in the guide has been retrieved from pub-
lished articles in journals and books, from map sheets with map descriptions, and through documentation in the field.
The result is a guide with a comprehensive description of the geology in Helsingborg municipality with explanations
of genesis, as well as detailed description of 16 selected sites with illustrations and directions. In the associated map
sheet the geology and the premises are summarized briefly, with bedrock and soil maps pointing out each locality.
Keywords: Helsingborg, tourist, geology, map.
Josefin Andersson, Department of Earth and Ecosystem Sciences, Division of Geology, Lund University, Sölvegatan
12, 223 62 Lund, Sweden. E-mail: [email protected]

Frida Hybertsen, Department of Earth and Ecosystem Sciences, Division of Geology, Lund University, Sölvegatan
12, 223 62 Lund, Sweden. E-mail: [email protected]
3
Geologi i Helsingborgs kommun – en geoturistkarta med beskriv-
ning

JOSEFIN ANDERSSON och FRIDA HYBERTSEN.
Andersson, J. och Hybertsen, F., 2010: Geologi i Helsingborgs kommun—en geoturistkarta med beskrivning.
Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, nr. 272, 32 sid. 15 hskp.
Sammanfattning: Det här kandidatarbetet är en guide till flera av Helsingborgs geologiska sevärdheter och kan med
tillhörande kartblad användas i sin helhet för att nå ut till allmänheten. Syftet med guiden är att öka kunskapen om
geologi och tipsa om utflyktsmål, samt att kartlägga geologiskt intressanta lokaler inom Helsingborgs kommun. Infor-
mationen i arbetet har samlats in från publicerade artiklar i tidskrifter och böcker, från kartblad med tillhörande be-
skrivningar och genom dokumentation i fält. Resultatet är en guide med dels en övergripande beskrivning av geologin
i Helsingborgs kommun, med förklaring till bildningssätt, och dels utförligare beskrivningar av 16 enskilda lokaler
med illustrationer samt vägbeskrivning. I tillhörande kartblad sammanfattas den övergripande geologin och lokalerna
kort och lokalernas läge finns markerade på berggrunds- och jordartskartan.
Nyckelord: Helsingborg, turist, geologi, karta.
Josefin Andersson, Institutionen for geo– och ekosystemvetenskaper, Enheten för geologi, Lunds Universitet,
Sölvegatan 12, 223 62 Lund, Sverige. E-post: [email protected]
Frida Hybertsen, Institutionen for geo– och ekosystemvetenskaper, Enheten för geologi, Lunds Universitet, Sölvegatan
12, 223 62 Lund, Sverige. E-post: [email protected]
4
Geologi i Helsingborgs kommun - Beskrivning till geoturistkartan
3. Berggrunden
1. Inledning
Berggrunden i Helsingborgs kommun utgörs av en
Denna guide med geologiska sevärdheter i Helsing- mängd olika bergarter och utgör det hårda underlag,
borgs kommun riktar sig till både besökare och invåna- som jordlagren vilar på. Bergarterna bildades som lösa
re i Helsingborg. Guiden ska fungera som ett tillägg till sediment i det hav, som sträckte sig in över Nordväst-
geoturistkartan och texten är skriven så att alla ska kun- skåne under silur för ca 420 miljoner år sedan och un-
na ha nytta av och förstå den, oavsett kunskapsbak- der trias och jura för mellan 200 och 175 miljoner år
grund. Tanken är att ge en ökad kunskap om geologi sedan. Det saknas alltså bergarter mellan tidsperioderna
och att tipsa om nya utflyktsmål i naturen. silur och trias i området. Under merparten av denna
Beskrivningen till geoturistkartan inleds med en tidsperiod var detta landområde utan marin sedimenta-
kortfattad sammanfattning av den geologiska tidsskalan tion. Istället skedde sedimentationen i kustnära miljöer
och den geologiska utvecklingen i Helsingborgs kom- och deltan. Urberg i form av gnejs finns flera hundra-
mun. Olika bergarter och jordarter som påträffas inom tals meter under markytan.
kommunen beskrivs, liksom hur miljön och klimatet

har varierat genom tiderna. Processer som pågår idag
och formar vårt landskap tas också upp. Den allmänna
beskrivningen ska ge ett underlag till de efterföljande
kortfattade lokalbeskrivningarna. Dessa inleds med
orientering och beskrivning av platsen. Därefter förkla-
ras hur de olika bergarterna eller landformerna uppstått
och sist finns en mer detaljerad vägbeskrivning till lo-
kalen.
De 16 lokaler som finns beskrivna i geoturist-
kartan valdes genom en inledande inventering av vilka
platser med geologisk värde som finns i Helsingborg.
Det slutliga urvalet av lokaler baserades på vilka av
dessa som både var lättillgängliga och pedagogiska.
De skulle vara lätta att förstå och tydligt visa informa-
tionen från beskrivningen. Samtidigt skulle lokalerna
tillsammans med naturen ha ett helhetsvärde som ut-
flyktsmål.

2. Det geologiska tidsperspekti-
vet
Jorden bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan och
man delar in jordens historia i olika tidsavsnitt. De
längsta tidsavsnitten är eoner och sträcker sig över mil-
jarder år, därefter följer eror som underindelas i perio-
der (se fig. 1). I beskrivningen kommer tidsbegreppet
period, som sträcker sig över tiotals miljoner år, främst
att användas. I Helsingborg finns berggrund som bilda-
des under några begränsade perioder i jordens historia.
Dessa bergarter avlagrades dels under silur och dels
mellan äldre trias och mellersta jura för hundratals mil-
joner år sedan. De yngsta geologiska avlagringarna är
de lösa jordarter som bildades under den senaste tidspe-
rioden i jordens historia, kvartärperioden. Det var fram-
förallt i samband med den senaste istiden, då Skandina-
vien var täckt av inlandsis, som jordarter avsattes och
olika landformer bildades.

Figur 1. Den geologiska tidsskalan.

5
3.1. Berggrundens morfologi 3.2. Berggrundens bergarter
Berggrunden i Helsingborgs kommun är av varierande På de flesta platser i Sverige utgörs berggrundsytan av
karaktär. Den har präglats av förkastningsrörelser med urberg, som består av gnejs eller granit. I Helsingborg
sprickor i nordväst-sydostlig riktning. En förkastning utgörs ytberggrunden istället av yngre sedimentära
bildas genom att berggrunden antingen dras isär eller bergarter, mestadels sandsten eller lersten (se fig. 3).
pressas ihop. Detta orsakas av tektonik, dvs. rörelser i Urberget befinner sig under sedimentbergarterna, på
jordskorpan. Jordskorpan är indelad i olika plattor, t.ex. hundratals meters djup. Sandsten och lersten bildas
Eurasiatiska plattan och Oceaniska plattan och när des- genom att sand och lera i hav eller sjöar successivt
sa plattor rör sig i förhållande till varandra uppstår tek- överlagras av mer sand eller lera och därför med tiden
toniska spänningar. Detta ger i sin tur upphov till för- hamnar längre och längre ned under markytan. Sanden
kastningar, dvs. storskaliga sprickor i berggrunden. och leran blir sandsten och lersten när trycket från
Sprickorna uppkommer t.ex. när två plattor kolliderar ovanliggande sediment blir stort nog samtidigt som
och ett berggrundsblock skjuts upp och ett annat sjun- värme från jordens inre hjälper till att förstena sanden
ker ned. Sprickorna kan även uppstå när två plattor och leran. Sand- och lerkornen pressas samman med t
glider isär och ett berggrundsblock sjunker i förhållan- ex kalk eller kisel i löst form. Ämnen som kalk och
de till övrig berggrund. Tvärs över större delen av Skå- kisel fungerar som cement och binder ihop kornen, en
ne löper en bred förkastningszon, Tornquistzonen (se process som kallas för cementering. Den ovanliggande
fig. 2), från Svarta havet i sydost till Nordsjön i nord- sanden och leran kommer att förstenas senare när den i
väst. Denna tektoniska zon är mycket gammal och har sin tur blivit överlagrad och därför kommer ovanliggan-
reaktiverats i sen geologisk tid då den Afrikanska plat- de sand och lera alltid att vara yngre. Generellt sett
tan rörde sig norrut och kolliderade med den Eurasiatis- gäller för alla sedimentära bergarter att de lager som
ka plattan. ligger längst ned är äldst och de lager som ligger ytli-
Zonens övergripande nordvästliga-sydostliga gast är yngst. Detta försvåras dock av förkastningar, då
riktning har gett upphov till förkastningar med samma berggrundsblock skjuts upp och kommer att placera
riktning i Skåne. Även i Helsingborgsområdet har alla äldre lager högre upp.
förkastningar och linjer i berggrunden nordväst-
sydostlig huvudriktning. I östra delen av Helsingborg
reser sig berggrunden upp till 100 m.ö.h. i Helsing-
borgsryggen, som bildades av att berggrunden pressa-
des upp genom förkastningsrörelser. Helsingborgsryg-
gen begränsas av den karaktäristiska Landborgen, en
förkastningsbrant som sluttar från 40 m.ö.h. ner till ca 5
m.ö.h. Förkastningsbranten är gränsen mellan Helsing-
borgsryggen och Danska sänkan, där berggrunden har
sjunkit. Tornquistzonen bildar gränsen mellan Skandi-
naviens urbergssköld och den Danska sänkans sedi-
mentbergarter.

Figur 3. Berggrundskarta över Helsingborgs kommun.

Figur. 2. Tornquistzonen (i grönt) löper tvärs över Skåne.

6
3.2.1. Colonusskiffer lerstenar och tunnare sandigare lager. På vissa ställen
De äldsta bergarterna i Helsingborgs kommun är Colo- består de enbart av lersten.
nusskiffer, som består av förskiffrade lerstenar från
silur och har en ålder på ca 420 miljoner år (se fig. 3). 3.2.3.2. Bjuvsledet
Lerskiffern är en kalkhaltig ljusgrå till grön och blågrå För ca 195 miljoner år sedan bildades Bjuvsledet under
lerskiffer och innehåller på sina ställen växlande tunna yngsta triasperioden. Ledet kallades tidigare gruvlag-
lager av silt och lera. Colonus-skiffer påträffas längst i ren, då gruvdrift flitigt har bedrivits i dessa lager sedan
sydöst och har en maximal mäktighet på 550 m, men 1700-talet. Kol och eldfast lera har brutits och eftersom
kan utanför Helsingborgs kommun vara upp till 800 m de har varit ekonomiskt intressanta, har man undersökt
mäktig. lagren i detalj. Bjuvsledet begränsas av två kolflötser,
nedåt av B-flötsen och uppåt av A-flötsen. Mellan flöt-

serna består lagren av sandstenar och lerstenar.
3.2.2. Kågerödsformationen
De näst äldsta bergarterna i Helsingborgs kommun är 3.2.3.3. Helsingborgsledet
de konglomerat, sandstenar och lerstenar som utgör I centrala Helsingborg består detta led av växlande,
Kågerödsformationen. Sammansättningen skiftar från tunna lager av sand- och lerstenar. Den undre delen av
plats till plats. Konglomerat är en bergart som består ledet består av ljusa leror och grova sandstenar och de
av mer eller mindre grova och relativt rundade berg- övre delarna av växlande grövre och finkornigare sand-
artsstycken, som hålls samman av en finkornigare mel- stenar. Helsingborgslagren bildades i äldsta juraperio-
lanmassa. Ofta är dessa bergarter dåligt sammanfogade den och har en ålder på ca 192 miljoner år.
och kan se ut som dåligt packad grusig sand. Maximalt
är Kågerödsformationen 187 m tjock och förekommer i
nästan hela Helsingborgs kommun. I östra delen av 3.2.4. Ryaformationen
kommunen förekommer formationen som ytberggrund. Efter att Helsingborgsledet bildades steg havet, det
Denna formation är från den senare delen av triasperio- skedde en s.k. transgression. De bergarter som bildades
den, och har en ålder på ca 200 miljoner år. Lagren i samband med denna havsytehöjning tillhör Ryafor-
bildades då Skåne befann sig ungefär där norra Sahara mationen och består av marina ler- och sandstenar.
idag ligger och speglar ett ökenklimat. Häftiga, spora- Dessa lager finns i de sydvästra och nordvästra delarna
diska regn sköljde med sig sediment från högre liggan- av Helsingborgs kommun. De skiftar mellan hårda och
de bergsområden nordost om dagens Helsingborg. Det- mjuka bergarter och har en tjocklek på ungefär 260 m.
ta material avsattes sedan och i ökenklimatet oxidera- Ryaformationen delas in i Döshultsledet underst och
des delvis sedimenten, vilket gav lagren rödaktiga och därefter följer Pankarpsledet, Katslösaledet och Ryde-
gröna färger. Idag syns lagren som brokigt färgade bäcksledet som ligger överst.
bergarter.
3.2.4.1. Döshultsledet

Den undre delen av Ryaformationen kallas Dös-
3.2.3. Höganäsformationen
hultsledet och består av grova, delvis korsskiktade
Denna formation följer Kågerödsformationen i ålder
sandstenar, siltstenar och överst av mörka lerstenar.
och delas in i Vallåkraledet, Bjuvsledet och Helsing-
Korsskiktning innebär att lagren ligger horisontellt på
borgsledet. Hela formationen har en maximal tjocklek
varandra och skiktningen inom lagren ligger snedställd
på 250 m och bildades då ökenklimatet övergick till ett
(se fig. 4). Ledet innehåller ganska mycket fossil, som
varmt och fuktigt klimat vid övergången mellan trias-
musslor och ammoniter (en slags bläckfisk). Döshults-
och juraperioden. Superkontinenten Pangea sprack upp
ledet bildades under äldre juraperioden och är ungefär
och Skandinavien förflyttades vid denna tid norrut
190 miljoner år gammalt.
vilket kom att påverka klimatet, som övergick i tempe-
rerat klimat. Höganäsformationen bildar ytberggrund i
nästan hela Helsingborgs kommun. Lagren skiftar mel-
lan bildning i strandmiljö och deltamiljö. Vegetationen
var mycket riklig och lager från strandmiljö innehåller
mycket växtfossil. De stora mängder döda växter som
vegetationen gav upphov till, bröts ned och omvandla-
des till kol. Man har dessutom hittat spårfossil från
dinosaurier i dessa lager.

3.2.3.1. Vallåkraledet
Ledet bildades under yngsta triasperioden för ca 197
miljoner år sedan och består till stor del av omlagrade
Kågerödssediment. Vallåkrasedimenten växlar från
plats till plats, oftast efter Kågerödsformationens väx-
lande sammansättning. Dessa lager avgränsas nedåt av
Kågerödsformationen och uppåt av Bjuvsledet. Vallåk- Figur 4. Exempel på korskiktning i Döshultsledet vid
rasedimenten består huvudsakligen av oftast massiva Kulla Gunnarstorp.
7
3.2.4.2. Pankarpsledet avsmältning påbörjats. I samband med avsmältningen
Olikfärgade marina lerstenar utgör Pankarpsledet, med bildades avstickare från isen s.k. islober som spred sig i
ett sandstenslager och tunn kolflöts i mellersta delen. olika riktningar från iskanten (se fig. 6). En sådan islob
De olika färgerna beror troligtvis på olika oxiderings- rörde sig för drygt 17 000 år sedan från söder över Hel-
grad av järn i lerstenarna. Pankarpsledet bildades också singborgsområdet och nådde nästan ända upp till Kulla-
under äldre juraperioden och har en ålder på ca 185 berg. En yngre lobframstöt för knappt 16 000 år sedan
miljoner år. nådde inte längre än till Ven och kanske de allra sydli-
gaste delarna av Helsingborgs kommun.
3.2.4.3. Katslösaledet
Till detta led hör marina gröna, bruna och mörkgrå ler- 4.1. Inlandsisens avlagringar
stenar och sandstenar, avsatta under äldre juraperioden Inlandisen förde med sig material som den i sin fram-
med en ålder på ca 182 miljoner år. Dessa lager är fart plockade upp från underlaget och detta har avsatts i
mycket fossilrika på bl.a. musslor, ammoniter, belemni- form av jordarten morän. Materialet är osorterat och
ter (bläckfiskar) och ostrakoder (små kräftdjur). morän innehåller allt från stora block till finkorniga
lerpartiklar. Morän kan avsättas som jämntjocka lager
3.2.4.4. Rydebäcksledet på markytan eller som kullar och ryggformer. Beroende
består av marina gråa, svarta, gröna och rödbruna sand- på vilket underlag isen har rört sig över innehåller mo-
och siltstenar. Dessa lager avsattes i smaband en havs- ränerna stenar och fragment från olika bergarter. I Hel-
ytesänkning (regression). Rydebäcksledet bildades un- singborgsområdet finns flera olika typer av morän med
der ett längre tidsavsnitt i äldre juraperioden och har en olika sammansättning; exempelvis finns här sandstens-
ålder på mellan 180-176 miljoner år. och lerstensmorän som har bildats genom erosion av
den lokala berggrunden (se fig. 5). Bergarter som trans-
3.2.4.5. Fuglundalagren porterats längre väg av inlandsisen visar att material-
Dessa lager växlar mellan leriga, sandiga och siltiga transport skedde både från urbergsområden i Småland
sediment med kolflötser. Lagren avsattes i ett delta och och norra Skåne, och från kalkstensberggrund i Öster-
är ca 175 miljoner är gamla. sjösänkan och södra Skåne.

Alla dessa olika lagerenheter finns inte inom hela om-
rådet, eftersom de har begränsad utsträckning i sidled.
Detta beror på att havet de bildades i inte sträckte sig
över hela Nordvästskåne och att erosion senare har
verkat inom området. Om alla lager hade funnits och
inga förkastningar fanns i området, skulle lagren bilda
en obruten lagerföljd på minst 1000 m med Colonuss-
kiffer i botten, Ryaformationen i toppen och de övriga
formationerna där emellan (se även fig. 3).

4. Kvartärperioden, istiden och
jordarterna
Till de yngsta geologiska avlagringarna hör jordarterna
och de landformer som är uppbyggda av lösa jordlager
och som ligger ovanpå berggrunden. De har bildats
under kvartärperioden som omfattar de senaste 2-3 mil-
joner åren. Under denna period har jordens klimat vari-
erat mellan extremt kalla perioder, istider, och något
varmare perioder, mellanistider. Vid upprepade tillfäl-
len har stora inlandsisar vuxit till och smält undan. De
Figur 5. Jordartskarta över Helsingborgs kommun.
kvartära avlagringarna i Helsingborg bildades framför-
allt under den senaste istiden, som varade mellan ca
Nordostmoränen innehåller urbergsmaterial bl. a. från
115 000 och 11 500 år före nutid och kallas Weichselis-
Småland och avlagrades för ca 21 000 år sedan då in-
tiden. Under långa perioder i början av istiden täckte
landsisen hade sin maximala utbredning (fig. 6). Nord-
inlandsisen bara de nordligare delarna av Skandinavien.
ostmoränen ligger under den baltiska moränen som
Skåne hade då ett kallt tundraklimat. Vid ett par kortare
avlagrades av den sydliga isloben för ca 17 000 år se-
tillfällen tror man att en isström sköt ner genom Öster-
dan och som förde med sig kalkstenar och flintor från
sjösänkan och nådde Skåne och Danmark, men det var
Östersjösänkan. Både nordostmoränen och den baltiska
först i slutet av istiden, för ca 21 000 år sedan, som den
moränen innehåller uppblandat material från den lokala
stora inlandsisen täckte hela Skåne. Vid inlandsisens
berggrunden. Moränen på jordartskartan är den översta,
största utbredning sträckte sig isen över halva Jylland
baltiska moränen.
och nådde ner till trakterna av Hamburg, Berlin och
Warszawa. För ca 18 000 år sedan hade inlandsisens
8
Figur 6. Den äldre (t.v.) och yngre (t.h.) isloben som har inverkat i omlagringen av jordlagren i Helsingborgs kommun.
Isloben t.v. visar den maximala isutbredningen under senaste istiden.
När inlandsisen smälte samlades smältvatten i strandnivå kallas högsta kustlinjen (HK). De högsta
tunnlar och kanaler både under och utanför isen. I strandmärkena i Helsingborg ligger 55-60 m över da-
smältvattensälvarna avlagrades isälvsmaterial, som är gens havsyta. Landytan var nedpressad olika mycket
ett mer sorterat och kantavrundat material än morän. runt om i Sverige, eftersom isen hade olika tjocklek.
Isälvsavlagringar hittar man som små, korta ryggar och Mäktigast var isen längs kusten i mellersta Norrland
kullar och som plana sand- och grusfält. Mycket av och där var landytan också som mest nedpressad. Här
Helsingborgsområdets isälvsavlagringar bildades vid ligger högsta kustlinjen på ända upp till 285 m.ö.h.
nordostislobens avsmältning och ligger därför under
morän från den yngre baltiska isloben. Från området
nordost om Väla och hela vägen ut till Landborgen går 4.2. Klimatet efter isens avsmältning
ett brett stråk av sådana ”intermoräna” isälvsavlagring- Under istidens långdragna slut med början för ca
ar. Sandavlagringarna vid Ättekulla och i Örby- 17 000 år sedan, inträffade både värme- och kallperio-
Ryafältet innehåller däremot baltiskt material och har der. Isens avsmältningsperiod karaktäriseras dock av
avlagrats vid avsmältningen av den baltiska isloben. en trend mot ett varmare klimat. Landskapet gick från
Inlandsisens smältvatten har inte bara avlagrat kall tundra till ett mer vegetationsrikt landskap. Istiden
isälvsmaterial. De stora vattenmängderna har också avslutades med en sista köldperiod följt av en snabb
orsakat erosion och på flera håll har vattnet format ravi- uppvärmning för ca 11 500 år och markerar början av
ner och dalgångar, då det eroderat ner i den mjuka sedi- den nutida värmeperioden holocen. För ca 8500 år
mentberggrunden i Helsingborg. Många raviner har sedan steg temperaturen markant till temperaturer hög-
bildats i Landborgens branta sluttning, men djupa ravi- re än de i Sverige idag. Detta varmare klimat höll i sig
ner finns också i kanten av Rååns dalgång. Detta åter- i ca 3000 år och kallas det holocena klimatoptimat.
speglar smältvattnets dräneringsmönster under avsmält- Det mildare klimatet gav utrymme åt en varierande
ningen av inlandsisen, vilken här skedde ungefär mel- vegetation att vandra in över landskapet. I södra Sveri-
lan 17 000 och 16 000 år före nutid. ge karaktäriserades denna av lövträd och buskar.
När inlandsisen började smälta låg de nyligen
blottade landområdena lägre än de gör idag. Detta be-
rodde på att isen med sin tyngd pressade ner markytan. 4.2.1. Land och hav förändras
Trots att den globala havsnivån var betydligt lägre än I samband med isens avsmältning och tillbakadragning
den är idag, befann sig de flesta lågområden under skedde en landhöjning eftersom landmassan nu fjädra-
havsytan till följd av isens nedpressning. Hela norra de tillbaka, när den väldiga isen som tryckt ned landet
delen av Helsingborgs kommunområde stod under hade försvunnit. När landytan höjdes kom havets vågor
vatten. På botten av det kalla ishavet avlagrades de att successivt omlagra en del av de redan avsatta jord-
leror som finns i slättområdet mellan Fleninge och lagren till svallsediment. Med tiden blev allt större om-
Skälderviken. De högsta landområdena kunde dock råden i Nordvästskåne torrlagda. Området kring Kulla-
sticka upp över havsytan och stränder bildades på slutt- berg var först med att bli isfritt. För ca 14 000 år sedan
ningarna. Idag representerar dessa stränder och andra hade isen i Skåne helt smält bort och landhöjningen
strandbildningar den högsta kustlinje dit havet nått vid hade pågått i några tusen år. Danmark och Skåne var
inlandsisens avsmältning på platsen. Denna forna förbundna och där Öresund nu ligger flöt en flod. Den-
9