Introduktion till de tre volymerna av Marx Kapitalet

312 Pages·2013·5.07 MB·Swedish

by  Michael Heinrich, Anders Ramsay, Henrik Sundberg

Michael Introduktion till de
Heinrich tre volymerna av
Marx Kapitalet
TANKEKRAFTFÖRLAG
Michael Heinrich
Introduktion till de tre volymerna av Marx Kapitalet
Original: Kritik der politischen Ökonomie. Eine Einfuhrung.
ÖversäHning
Anders Ramsay och
Henrik Sundberg
Omslag och säHning
Daily Magic
www.dailymagic.se
Tryck
Bookwell, Finland 2013
ISBN
978-91-86273-39-2
Tankekraft förlag
Hägerstensvägen l 30
126 49 Hägersten
www.tankekraft.com
[email protected]
Michael Introduktion till de
Heinrich tre volymerna av
Marx Kapitalet

Innehållsförteckning
Förord till den svenska utgåvan 11
Förord 15
l. Kapitalism och "marxism'' 23
1.1 Vad är kapitalism?
1.2 Arbetarrörelsens uppkomst
1.3 Marx och "marxismen"
2. Kritiken av den politiska ekonomins objekt 41
2.1 Teori och historia
2.2 Teori och kritik
2.3 Dialektik - en marxistisk trollformel?
3. ~~e, arbete, pen~ 55
3.1 Bruksvärde, bytesvärde och värde
3.2 Ett bevis for arbetsvärdeteorin? (Individuellt
handlande och samhällelig struktur)
3.3 Abstrakt arbete: realabstraktion och
giltighetsf'orhållanden
3.4 "Spöklik objektivitet" - en produktions-eller
cirkulationsteori om värdet?
3.5 ~årdeform och penningform (ekonomiska
formbestämningar)
3.6 Pengar och utbytesprocess (varuägarnas
handlingar)
3.7 Penningfunktioner, penningvaran och det
moderna penningsystemet
3.8 Varu-och penningfetischens "hemlighet"
4. Kapital, mervärde och utsugning 101
4.1 Marknadsekonomi och kapital: "Övergången
&ån pengar till kapital"
4.2 ~årdets "ockulta kvalitet": P-V-P
4.3 Klassf'orhållanden: "Den dubbelt frie" arbetaren
Innehållsförteckning
4.4 Vårdet av varan arbetskraft, mervärde och
utsugning
4.5 Arbetets värde-ett "fingerat uttryck"
5. Den kapitalistiska produktionsprocessen 123
5.1 Konstant och variabelt kapital, mervärdekvot,
arbetsdag
5.2 Absolut och relativt mervärde, konkurrensens
tvingande lagar
5.3 Metoder for produktion av relativt mervärdet:
Samverkan, arbetsdelning, maskineri
5.4 Den kapitalistiska produktivkraftsutvecklingens
destruktiva potential
5.5 Formell och reell subsumtion, fordism,
produktivt och improduktivt arbete
5.6 Ackumulation, industriell resevarme,
utarmning
6. Kapitalets cirkulation 161
6.1 Kapitalets kretslopp. Cirkulationskostnader,
industriellt kapital och köpmanskapital
6.2 Kapitalets omslag. Fast och cirkulerande kapital
6.3 Det samhälleliga totalkapitalets reproduktion
7. Profit, genomsnittsprofit och "lagen 173
om profitkvotens fallande tendens"
7.1 Kostnadspris, profit, profitkvot - kategorier och
vardagliga mystifikationer
7.2 Genomsnittsprofit och produktionspriser
7.3 "Lagen om profitkvotens fallande tendens" - en
kritik
8. Ränta, kredit och "fiktivt kapital" 189
8.1 Räntebärande kapital, ränta och foretagarvinst
- kapitalfetischens fulländning
Innehållsförteckning
8.2 Kreditpengar, banker och "fiktivt kapital"
8.3 Kreditsystemet som den kapitalistiska ekonomins
styrningsinstans
9. Kris 207
9.1 Cykel och kris
9.2 Finns det en sammanbrottsteori hos Marx?
10. De borgerliga förhållandenas fetischism 219
10.1 "Treenighetsformeln"
10.2 Exkurs om antisemitismen
10.3 Klasser, klasskamp och historiedeterminism
11. Stat och kapital 245
11.1 Staten - ett instrument for den härskande klassen?
11.2 Den borgerliga statens formbestämningar: rättsstat,
socialstat, demokrati
11.3 Världsmarknad och imperialism
12. Kommunismen -samhälle honom 271
vara, pengar och stat
Om översättningen 279
Noter 283
Litteratur 303

ll
Förord till den
svenska utgåvan
När denna introduktion utkom för första gången, i april2004,
hade den globala kapitalismen just övervunnit krisen för "the
New Economy". Visserligen förekom det protester från den
globaliseringskritiska rörelsen, liksom ett - i jämförelse med
1990-talet - starkare intresse för den marxska teorin. Men
de kapitalistiska förhållandena framstod i stort sett som eko
nomiskt och politiskt stabila. När det heter i förordet från
2002 att "återigen förekommer det protester", så uttryckte
det framför allt att inte heller efter kapitalismens skenbara
slutseger var oppositionen mot dess prövningar fullständigt
utslagen. Ändå var en grundläggande kapitalismkritik, till
och med i de olika proteströrelserna, fortfarande något som
angick mindre kretsar.
Under tiden har det hänt en del. Finanskrisen, som inföll
2007, förde 2008 nästan till sammanbrott för det internatio
nella banksystemet. Endast tack vare att de stora kapitalistiska
staterna intervenerade med direkta finansiella stödåtgärder
och garantier i en dittills okänd omfattning, kunde detta
sammanbrott förhindras. Den nyliberala· sagan om den effek
tiva marknaden som så mycket som möjligt borde överlåtas
till hade uppenbarligen misslyckats i mötet med verkligheten.