Table Of ContentInsektsskfldning - en fluga att ta pfl allvar!
urr
cARoENFORS
Giirdenfors, U.: Insektsskidning - en fluga att ta pi allvar! [Insect-watching - a spreading
activity!l - Ent. Tidskr. 116 (4): 137-150. Uppsala, Sweden 1995. ISSN 0013-886x
Flera insektsgrupper cir mdjliga att bestcimma, betrakta och beundra
direkt ute i naturen eller i t.ex. terrarier hemma. Allt eftersom det kom-
mer brittre illustrerade och mer fullstrindiga frilthandbdcker dkar mdj-
ligheterna. Det finns ganska mycket metoder och redskap som kan an-
vtindas vid ett sddant "insektsskddande". I den hrir artikeln ges mdnga
tips. Skddandet varken brir eller kan helt erscitta det klassiska sam-
landet. Driremot kan det bli en ny nisch som kan locka nya grupper att
intressera sig fdr insekternas sprinnande vrirld.
U. Grirdenfors, Swedish Threatened Species Unit, PO. Box 7002, S-750 07 Uppsala, Sweden
Jiimftir fflgelskidningens utveckling
Fram till borjan av detta sekel var det b<issan som samtidigt som utrustningen hela tiden blir biittre.
sjiilvklart giillde nflr man "skidade" f6glar. Skiilet Arter som fdr ett par-tre decennier sedan i princip
- Itirutom traditionen - var inte bara att det var ansigs omojliga att skilja et i frlt (t.ex. en del siill-
svirt att fi tag i bra kikare utan iin viktigare var att synta vadare och rovfiglar) bestlimmer man nu pi
bestiimningsb<ickerna inte tog upp skiljekaraktti- lSngt h611 inte bara till art utan ofta ocksi till ilder
rer som gick att anviinda i ftilt. Det fanns forvisso och kon. Samtidigt har "skidandet" vidgats s6 att
bocker med minga fina figelmilningar men de minga har som huvudsakligt intresse att mila,
fokuserade inte pi artskiljande karaktiirer. F<ir att fotografera eller spela in liiten av figlarna. Ater
skilja pi en bivrik och en ormvrik miste man se andra studerar beteendet hos enskilda arter eller
om tygeln var tdckt av fiallika {iidrar eller av foljer hiickningsframging hos figlarna i hemma-
borst och fcir att skilja en dviirgbeckasin frin en markerna 6r frin ir. Det finns inte liingre nigon -
enkelbeckasin miste man avgora om figeln hade bortsett frin jiigarna - som med hedem i behill
12 eller l4 stjiirtpennor. Sidana karaktiirer iir bra skjuter llglar eller samlar iigg.
och liitta att anviinda om man har figeln i hand Jag kan se en del paralleller med en tiinkbar ut-
men i princip viirdelosa om man skall bestiimma veckling av insektsintresset. Fram till nyligen har
den i levande livet pi lingt hill. Utover rena jii- det fcir de allra flesta entomologer varit sjiilvklart
gare fanns det fcir hundra 6r sedan heller inte si att f6nga och stoppa alla intressanta kryp i gift-
minga som intresserade sig lor fAglar. D.v.s. om burken, fcir att sen ta reda pi vad man hittat genom
man inte samlade pe agg, vilket egentligen var en att nyckla sig igenom kr6ngliga bestiimningsta-
verksamhet av helt annat slag. beller. Nu bdrjar det komma fina ftilthandbdcker
Nu fcir tiden iir figelskidning niirmast en folk- over olika insektsgrupper - fast texten handlar of-
rorelse. Det finns en uppsjti av figelhandb<icker ta fortfarande i stor utstriickning om karaktiirer
med detaljrika bilder och en text som tar fasta pi som bara syns i handen eller under luppen. Samti-
i
de skiljekarakterer som gAr att se i ftilt, medan s6- digt viixer ute samhiillet ett motstind mot att
dana karaktiirer som krdver att man har figeln i d6da djur, ett motstind som alltmer iiven giiller
handen overhuvudtaget inte niimns i ftilthand- insekter (etminstone stora och ftirggranna) och an-
brickerna. Fflltornitologin fortsatter sttindigt att ut- dra smikryp, Jaghar sjelv tydligt miirkt trenden
vecklas och nya skiljande karaktiirer upptiicks under en riicka av ir dijag lett faunistikkurser vid
137
Ulf Gardenfors Ent. Tidskr. l16 (1995)
Fig. I . Inseldsshidning kan ske mdnga scitt. Man kommer mdnga gdnger ldngt med bara "ett naket dga". Hcir studier
av angrepp av en vedskolbagge pd asp. Foto: Rune Axelsson.
Insect watching on an aspen trunk.
universitetet. I flera liinder p5 kontinenten har fiirekomster och trender hos insekter. Med gott om
bl.a. detta gett sig uttryck i att fler och fler in- insektsskidare skulle vi ocksi kunna komma ifrin
sektsgrupper helt fridlyses. det idag ensidiga utnyttjandet av ktirlviixter och
En skillnad gentemot ornitologins utveckling [r fiiglar vid naturvirdsbedrimningar - flera under-
att man aldrig helt kan - eller bdr - komma ifrin att s<ikningar har ju visat att dessa traditionella grup-
samla in insekter. Vi behdver kontinuerligt tillftira per ofta inte iir siirskilt representativa ftir orga-
insekter till vrira samlingar som beliigg i olika sam- nismviirlden i sin helhet. Vi skulle ocksi ffi en be-
manhang, fiir taxonomisk forskning och kanske ftir vakning av menga fler viirdefulla naturomriden:
kommande milj<ikemiska analyser. Jag vill dtirlor "Ingen fir rdra min iing diir det finns trumgrEis-
inte nedviirdera det traditionella insektssamlandet hoppa och svartfl2ickig blAvinge".
(i synnerhet si lAnge som det ftiljer "Entomologens
budord"; Ent. Tidskr. nr l-2, 1992) utan jag ser in-
sektsskAdandet som en ny nisch som kompletterar
det traditionella samlandet.
Genom att uppmuntra olika former av insekts-
skidning som inte fiirutsiitter ett d<idande tror jag Fig. 2. Apollofiiiril (Parnassius apollo). En insektsmd-
lare kan lyftafram och visa den lilla viirlden som ofta cir
att vi kan ni nya grupper av naturintresserade och
sdfantastiskt vacker. Mdlning: Bjdrn Dal.
diirigenom mingdubbla antalet entomologiskt in-
tresserade mtinniskor. Di kan vi samtidigt fii in Apollo. In insect painting one can show lhe beauty in the
mycket mer naturv6rdsrelevant information om small cosmos ofthe insects and their surroundings.
138
aul' JrPs{r. t ts )toos( lusals1ssltpputuS
L
rt6
Ulf Gardenfors Ent. Tidskr. 116 (1995)
Brist pfl bra fiiltfaunor
Hur kommer det sig att insektsskidning inte redan
iir en populiir och utbredd sysselsiittning? Brist pi
bra fiiltbestAmningslitteratur ar en central orsak.
Och de b<icker som trots allt bcirjar komma iir of-
tast inte kompletta, d.v.s. ett stdrre eller mindre
antal arter saknas. Detta iir en springande punkt:
Man vill kunna kiinna sig siiker pi att det iir en
rddhjon (Pyrrhidium sanguineum) man har fram-
fiir sig och att det inte finns ett antal snarlika arter Fig. 3. Anvdndbara redskap fdr en insektsskddare. Till
som inte finns med i boken. Man vill ocks6 ha en vdnster en pannlupp Till hdger en yattenkikare med elt
total overblick dver gruppens alla arter fcir att veta plexiglas i botten. Dcir inget annat anges c)rfotografier
vilka man sett och inte sett och var man skall leta och teckningar av Ulf Gardenfors.
eatftt e"rk rdyes ssaa"k naardteer aormte rmnaa.n D inette k hiianrn se nm feunllisntgiisnl<diisgt Tbols useful for insect watching. Head-worn
artlista. Fdr en hel del grupper (i synnerhet bland magnifying-glass and a water field-glass
tvivingar och steklar) finns det tinnu inga katalo-
ger eller checklistor 6ver vilka arter som p6triiffats FOr storfierilarnas del har man ganska liinge haft
i landet. tradition med bra bilder. I Sverige fick vi 1941
Alla kringliga latinska namn tycker menga er Svenska firirilar (Nordstrcim m.fl.) som linge var
besviirligt. Jag tror att skall vi fi en folkrcirelse si standardverket.
m6ste vi ha svenska namn pe vira kryp. On<idigt Men ndr det giiller insekter generellt har det va-
och dumt tycker en del. Omiijligt sdger andra. rit diligt iinda tills vi 1988 genom Insekter i Eu-
Men man har lyckats att satta namn pi 2 700 arter ropa fick en bra bilderbok med pilitliga teck-
fi[rilar - ett imponerande jobb! Jag tror dock att ningar. Hiir kan man snabbt orientera sig om vad
namnsiittningen bcir gdras med omsorg. En del av man har framftir sig eller skaffa sig en generell
de namn som iir i svang idag iir viil l6nga och <iverblick av insektsviirlden. Sen kan man vdlja ut
klumpiga. Motstindare till svenska namn blir inte en mindre grupp i taget att studera i detalj. Varftr
omvAnda av namn som Mindre molnbrrimlcnopp- inte starta med trollsliindor med 56 after i landet,
yecklare. Jag tror i vilket fall att de svenska nam- eller hoppriitvingar med 39 arter? Eller ta sig an en
nen starkt har bidragit till att tidigare dAligt kiinda familj eller begriinsad grupp inom de stdrre ord-
grupper som lavar och svampar har fitt ett si fan- ningarna, t.ex. linghorningar (ll5 arter), dag-
tastiskt uppsving bland naturintresserade under fiirilar (knappt 130 arter) eller sociala getingar
senare er, och smi{iirilarna tycks nu iiven vinna (14 arter). Idag tror inte bara vanligt folk utan ofta
terriing bland ! iirilssamlarna. iiven entomologer att det Ar omcijligt att bestiimma
Att det finns 25 000 arter insekter i Sverige och minga insekter i ftilt. Jag gdr mig inga illusioner
sannolikt flera miljoner i viirlden skriimmer ocksA om att vi skall fi fiilthandbricker med anviindbara
menga. Det kiinns om<ijligt att tranga in i en sidan karaktiirer ft)r att kiinna igen varenda insektsart
myriad och skaffa sig en dverblick av den. Fram men vi kan ni mycket liingre iin vad vi hittills
tills nyligen var man ocksi m.e.m. hanvisad till att &iort. Titta pi omitologerna! I minga fall iir det
sAtta sig ned med svira nycklar om man inte alls itminstone m<ijligt att med hjelp av bilder direkt
visste vad man hade ftir insekt framftir sig. Det in- komma fram till riitt sliikte. Genom att sedan
nebar givetvis ett ofantligt hinder fcir att bara niir- nyttja karaktArer i befintliga bestiimningsnycklar
ma sig insekternas viirld. kan man ofta med lupp och insekten i handen eller
Fdr skalbaggar och fiiirilar fanns det visserligen i en burk ockse satta rett artnamn p6 den.
tidigt imponerande illustrerade bricker. TAnk pi
Reitters Fauna Germanica, Kdfer (1908-16, i
nytryck 1982). med gissningsvis ett par tusen Kikare, ultraljudsdetektorer och terrarier
skalbaggsarter ftirniimligt illustrerade. Calwer's Redan idag finns mrijligheterna att skida en hel
Kdferbuch (i flera upplagor under borjan av 1900- del insektsgrupper i ftilt eller i terrarier. Lit oss
talet) hade ockse en l6ng rad fint illustrerade arter. tittaph lite utrustning som kan underlatta detta.
140
Ent. Tidskr. I l6 (1995) Insektsskddning
handigt med en liten och liitt kikare. Zenith 8x22
DWCF har en niirgriins p6 2,3 m och viiger 270 g
(1140: hos Naturbokhandeln pi Oland) och
sro? 3rt&r o! OF Swarovski 8x20B har en niirgriins pi 2,5 m och
v'ager 215 g @aaU:-). Ett alternativ [r en mon-
okullir kikare. Hama 8x20 har en niirgriins pA
27 cm (l) och en vikt pL 120 g (795:- hos Gunnar
Olssons Foto AB i Stockholm). Den kan dessutom
genom en enkelt pisatt medftiljande tillsats an-
viindas som lupp med24x forstoring. Som kikare
coi'lEr? har den dock ett litet synfiilt och iir ganska ljus-
* svag. For t.ex. trollsliindor som sitter pi viixter ute
olrt^iDvr.D DETzdoG Dlio
i en gol eller sjo kan en tubkikare vata anviindbar.
OOaaO Ar man intresserad av livet under vatten (och
9aoc0 inte gillar att snorkla eller dyka) sA Ar en vatten-
OO9o- kikare (Fig. 3) idealisk (kan k<ipas frin t.ex.
ooooC KEBO Lab, Stockholm, for ca 1000:-).
Minga insekter iir nattaktiva. Med en pann-
Iampa (altemativt en ficklampa) kan man studera
livet vid savande trid, doftande buskar, etc. Jag
tror att det finns spiinnande nattaktiviteter i minga
miljcier som vi entomologer 2innu inte upptiickt.
Vad hiinder i en gril eller pi en hdgiirtsang eller en
Fig. 4. Ultraljudsdeteklor av enklaste modell Mer strandiing pi natten? Hur minga har anvtint
avancerade modeller med digital display och s k. vattenkikare pi natten? Man kan med fcirdel ocksi
tidsexpansionfinns riven. Med en ultraljudsdetektor kan hiinga eller satta ut doftbete som attraherar insek-
insekter som producerar stora delar av sitt ljud i hriga ter. Att locka med kvicksilverlampa tir viilkiint
frekvenser ldtl detekteras och identiJieras. men inte desto mindre spiinnande for det.
En hel del insekter har ett singliite (i synnerhet
Ultra-sonic detector. hoppriitvingar, men iiven en del skinnbaggaq stri-
tar, skalbaggar och liirilar) och mflnga kan identi-
fieras pi latet. Fitr hoppriitvingar hnns det band-
Det allra enklaste iir givetvis att bara observera inspelningar att kcipa (se nedan). Dessa tillAter b6-
med blotta ogat. Utrustad med en portion tilamod de direkt jiimlorelse ute i ftilt (om man har en band-
kan man komma lingt med att sitta stilla eller spelare med sig) och att man i lorviig kan liira in de
ligga pi magen pa nigon liimplig plats och bara olika arternas liiten. Med en bandspelare med en
observera. Smi djur kan kriiva (och tilliter ofta) bra riktmikofon kan man sjiilv gcira inspelningar.
att man anvdnder nigon slags florstoringsglas, an- De flesta av de spelande insektema har en stdrre
tingen man betraktar dem pi plats eller plockar eller mindre del av repertoaren i h<iga och fiir virt
upp dem. En pannlupp (Fig. 3) med ett par-tre ora ohcirbara frekvensliigen. En ultraljudsdetektor
gingers ftirstoring (kan k<ipas frin t.ex. Clas Ohls- (Fig. a), som transformerar de hoga frekvenserna
son ftir ca 400:-) Ar ett utmarkt redskap fiir niir- till lAgre, horbara ljud, ar di ett idealiskt instru-
studier. Tyviirr ligger dock fokus ganska nara sa ment. Den enklaste modellen (D-100; har en ma-
man fer ingen strirre overblick. nuell ratt med skala lor frekvens) kostar ca 2 000:-
For skygga insekter kan en kikare vara ett bra (Pettersson Elektronik AB i Uppsala). Det hnns
hjiilpmedel. Niirgriinsen iir hiir viktig. Minga stan- mer avancerade modeller som liven har s.k.
dardkikare har en niirgr[ns pi 6-7 m eller iinnu tidsexpansion, diir ljudet iiven "dras ut" i tiden och
liingre, vilket inte duger om man vill iigna sig it diirfor kan analyseras mer i detalj, vilket underliit-
insektsskidning pi allvar. Man vill helst ned pA tar identifieringen (den enklaste, D-140, kostar ca
Atminstone 3-4 m. I synnerhet om man ocksi slii- 9 400-; en smiickrare modell och med digital dis-
par pi mycket annan utrustning sA ar det be- play,D-240, kostar 12 250:-). Flera virtbitare men
141
Ulf Gardedors Ent. Tidskr. l16 (1995)
I
I
I
BI
142
Ent. Tidskr. ll6 (1995) Insektsskddning
iiven griishoppor och vissa andra insekter iir liittare
att identifiera och inventera med en ultraljudsde-
tektor. Med tilltagande 6lder och successivt fbr-
s[mrad hrirsel hos lyssnaren rikar anvdndbarheten.
Helst bor man kombinera detektorn med en band-
spelare si att man i efterhand i lugn och ro kan
lyssna pi liitena.
Aven insektsskidaren kan givetvis ofta behdva
eller vilja fiinga djuren och ft)r det finns olika slags
hivar (se t.ex. Lindroth 1974). Djuren kan stude-
ras direkt i felt i t.ex. ett trig och di kan en
pannlupp vara bra. Ett altemativ iir att ta insek-
tema med hem och ha dem i terrarium eller akva-
rium. Di kan man iiven ftilja beteenden och ftido-
val och kanske Aven fii dem att reproducera sig.
Detta kan utvecklas ganska lingt. Enkla exempel
ar att ta hem fiirilslarver och fbda upp dem eller
plocka hem vedbitar och se vad som kliicks. En
nigot mer avancerad variant iir att pi viren-fiir-
sommaren ta ned ett pebdrjat getingbo (med drott-
ning, och arbetare om det finns), ta bort ytterhdljet
och fiista sjiilva kakorna under locket i en lSda med
ingingshil och plexiglasgluggar som kan tiickas
ftir (Fig. l0). Har man l6dan pi balkongbordet el-
Fig. 8. En bladluskoloni kan bjuda pd mdnga spiinnande
Fig. 5. Aspfiririlar (Limenitis populi). Insehsviirlden observationer Hrir skogsmyror som mjdlkar barkblad-
bjuder pd stora mdjligheter till vaclcra och spdnnande ldss (Cinara kochiana) pd en liirkstam.
motiv lbr en konstncir - en nisch som fdrvdnansviirt fd
ha upptrickt. Mdlning: Bjdrn Dal. Aphid colony on larch-trunk attended by Formica ants.
Poplar Admiral, a beautiful example of what insect
painting can be like. ler terrassen kan man i lugn och ro studera genom
glaset hur boet och getingsamh6llet v6xer och
Fig. 6. Man kan lcigga ut olika slags lockbeten fdr att fungerar. Det gir iiven utmarkt att sjiilv anliigga ett
attrahera insekter Det fnns emellertid riven en hel del myrsamhiille (se Chinery 1979; i denna rekom-
"naturliga" lockbeten vdrda att skiirskdda, sdsom kada-
ver blommori saufldden, tickor och andra svampar. Hdr mi edndroertatns inLgasaiur sa-avrt etl. emxe.n F doert miiri clEat tafures actat f Ae ltlaegr
en stinksvamp med bl.a. spyflugor.
Myrmica-arter). Fler tips om terrarier fiir humlor
Stinkhorn (Phallus impudicus), a natural bait, here m.m. finns i boken Insekter som hobby.
attended by bluebottles and otherflies. Andra alternativ att fii studieobjekt pi niirhill iir
att i triidgirden griiva ned burkar eller vidhalsade
Fig. 7. Om man vill undersdka exempelvis insekters flaskor ftir humlor, placera ut bamburdr fiir t.ex.
rdrelsemdnster kan man med fArdel miirka en del diur. hilbyggande rovsteklar och bin eller att plantera
Detta kan ske med tusch (t.ex. pdfiiirilsvingar), tipp-ex nektarrika blommor. Hdr finns mycket teknik att
eller genom att klistra pd lappar eller smd tygreJlexer. uppfinna och utveckla.
Hrir grdn hedvdrtbitare (Metrioptera bicolor) miirkl Fotografering av insekter krlver en del utrust-
med ett s.k. bimtirke som fdrselts med en sffia. Foto: ning och knep, men det gir jag inte niirmare in pi
Oskar Kindvall. utan hiinvisar till litteraturen nedan. Videofilm-
A tvvo-coloured bush-cricket marked with a commercial ning ar ett annat altemativ. Genom att siitta pi niir-
bee-mark. This is one ofseveral possible ways to mark bildslinser (som forstorar l-4 x) kan man med da-
insects for various studies. gens liitta videokameror fE bra upptagningar.
143
Ulf Gdrdenfors Ent. Tidskr. 116 (1995)
Fig. 9. Bladldss kan ocksdji besdk av parasilsteklar. Till vcinster en 2 mm ldng bladlusstekel (av arten Ephedrus
niger) som ldgger ett rigg i den levande lusen Till hdger: Parasitstekellarven inuti bladlusen (htir illustrerad med en
annan bladlusart) kan i sin tur rdka ul fdr dtt bli parasiterad qv en annan porasitstekel, i detta fatt en mm-ldng
Allorysta. Liigg mdrke till hur olika de bdda steklarna beter sig nc)r den kigger ett dgg i bladlusen. Bdda teckning-
arna dr giorda efter observationer delvis med hjcilp av lupp, av steklar i aktion ifdlt.
Left: A parasitic wasp ovipositing in an aphid. Right: A hyperparasitoid ovipositing on an (other) aphid parasitoid
larva within an aphid. Note dffirent positions of the wasps. Both drawings based on observations made in jield.
Studiefiilt - kryssa, inventera, mAla
Precis som det iir bland figelskidare kan man ha Detta upprepas och man kan Iiilja ftiriindringar
minga olika inriktningar eller syften med sitt <iver iret och mellan 6ren. Den hiir typen av tax-
insektsskidande. eringar iir dock vtiderkiinslig si det giiller att viilja
En variant ar att helt enkelt ltirsdka se si minga j limfcirbara fcirhillanden.
arter som mdjligt inom en grupp, d.v.s. ett renodlat Man kan uppskatta eller beriikna den totala
"kryssande". Detta kan latt utdkas med irskrys- populationen av en art i ett omride pi flera olika
sande och landskapskryssande. Man liir sig att satt. Ett iir att f6nga ett antal individer och miirka
kiinna igen arterna i ftilt och kanske redan pi hilt - dem med t.ex. nagellack, tipp-ex, tusch eller pi-
nya igenklinningskaraktiirer kan inkluderas i ftilt- klistrade miirken. Efter ett tag iterviinder man till
bcickerna. Snart nog vill man kanske tiven folja samma plats och fingar pi nytt ett antal individer.
populationsstorlekarna hemmakring eller i vissa Av proportionen miirkta/omarkta individer kan
omriden 6r frAn ir, studera fenologi (klackning, man beriikna omridets totala population. F<ir den
flygtider, ankomst ftir migranter, etc.) och lev- som vill fcirdjupa sig i metodiken eller syssla med
nadssatt generellt. mer avancerad forskning finns en uppsjci av tips i
Aven ett enkelt kryssande genererar faunistisk Southwood (1978) och en hel del ster even att
information (utbredningsuppgifter, Itirekomster finna i Fiiltbiologernas Knuffa fcir insekter, del II
<iver tiden) som iir viktig. (1986) samt i Insekter som hobby (1979).
Ju mer man standardiserar och upprepar obser- Ett fiiltjag skulle vilja sli ett slag fiir iir studier
vationerna desto viirdefullare blir de. Uppgifterna av spridning, bide pi lokal nivi och i form av re-
kan bli en del i en miljddvervakning. Aven hiir gelriitt flyttning. Inom bl.a. naturvirden beh<iver
finns en del metodik att lara av ornitologerna. vi mycket mer information om enskilda arters
T.ex. linje- och punkttaxering (Fig. I I ). Man rdk- spridningsformiga och -tendens. Vi behciver veta
nar dA alla individer av den studerade gruppen hur l6ngt t.ex. vedlevande arter klarar att ftirflytta
liings en rutt (linje) eller under nigra minuter frin sig den dag det kniper. Utan sidan kunskap iir det
bestiimda punkter (som iiven kan vara t.ex. sav- svirt att pi ett vettigt satt kunna planera landska-
ande triid, komockor eller blommande buskar). pets utformning fcir att siikerstiilla liimpliga livs-
t44
Ent. Tidskr. 116 (1995) Insektsskddning
miljoer for olika artgrupper. Studier av fcirflytt-
ning kan kriiva miirkning av individer vilket kan
ske med ovan niimnda medel. Arter som iir aktiva
pi natten kan man miirka genom att klistra pi smi
tygreflexbitar och sedan leta upp med hjiilp av
fick- eller pannlampa.
F<irvinansviirt minga insektsarter flyttar re-
gelbundet. Det iir viilkiint att en rad liirilar, t.ex.
amiral, tistelfdril och gammafly, Arligen kommer
in till Sverige i stora miingder. Men hur minga
flyttar tillbaka pi htisten? Hur minga av vira
blomflugearter iir regelbundna migranter? Har de
striick av getingar som setts i Falsterbo om h<isten
varit tillftilligheter, eller [r det ett regelbundet fe-
nomen? Och ar det i sA fall fr6gan om arbetare,
kiinsdjur eller en blandning? Vilka iir vira biista
striicklokaler fcir insekter under vir, sommar och
host? Det f<irsiggir Ziven regelbundet stora passiva
inflriden av insekter med syd- och ostvindar - fe- Fig. 10. Lddafdr getingstudier Sjtilva boet htings i en
nomen som kan studeras med lampa pi natten el- stdltrddsgunga dver en tvcirgdende stdng Lddan har ett
ler i driftrtinder och pi ytvattnet liings havsstriin- ingdngshdl framtill som man stdnger till med ett
aluminiumbleck ndgra dagar i btirjan fdr att finja
derna (se Baranowski & Giirdenfors 1974). getingarna vid den nya boplatsen. Nedtill pd gaveln
Det finns massor av spiinnande beteendestudier Jinns en foderlucka drir man matar (med honung, in-
att gora. Detta sysslade man ganska mycket med sektslarver, etc) under de dagar getingarna hdlls inlds-
pi 1800-talet och under bcirjan av 1900-talet, vil- ta. Runtom och upptill finns fdnster av plexiglas vilka
ket ledde till en rad underbara populiirvetenskap- alla kan tcickas fdr med exempelvis aluminiumluckor
liga bcicker (inte minst av Henri Fabre, men iiven (och som bdr vara stringda ncir man inte studerar dju-
t.ex. Gottfrid Adlerz i Sverige). Trots dessa herrar ren) Teckning efter getingldda konstruerad av Gunnar
och m6nga efterltiljande entomologers studier Sjddin
(med upptdckter som stiindigt fir en att hiipna) si
Boxfor breeding ofsocial wasps. A nest is collectedwith
iir det pi det hela iinnu endast ett fetal arter som iir its queen in early summer and put in the box. The outer
vilstuderade. Och tiinker man pi vilka fantastiska layer ofthe nest is removed. The openings o/ the box are
och varierande anpassningar vi har sett iiven inom shut for a few days to get the wasp accustomed to the
niirbesliiktade grupper av parasitsteklar, myror, place. During this period the queen is supplied with
flugor etc., s6 forstir man hur mycket spiinnande food, e.g. honey and insect larvqe. Then one canfollow
det fortfarande finns att upptacka. Idag har vi ,li:*.r, and function of the colony during the sum-
dessutom en god kunskap f<ir att tolka och forklara
insekternas invecklade beteenden ur ett evolutio-
niirt perspektiv.
Ett trevligt siitt att observera iir siitta sig ned den konstniirlige entomologen har 25 000 arter
med ett skissblock och rita spiinnande beteenden med kraftigt varierande utseende och levnadssatt
som man ser. Jag ser fram emot minga viilillust- att viilja oih vraka bland. Aterigen ser jag fram
rerade artiklar i Entomologisk Tidskrift baserade emot mAnga fina bilder i El i fiilthandbcicker och
pa fiiltstudier! givetvis runtom pi vira konstgallerier.
En idag niistan tom nisch tir insektsmiLlning. Fotografering av insekter iir det redan idag en
Tlink si mAnga duktiga figelkonstniirer vi har i del som sysslar med, men iiven hdr finns stora
Sverige idag. Antalet konstniirer och illustratdrer i miijligheter till utveckling (och inkomster om man
Sverige som regelbundet jobbar med insekter iir iir duktig).
idag lattreknade. Detta trots att figelkonstniirer- Insekter kan iiven studeras genom spir och liim-
nas arbetsmaterial i Sverige omfattar mindre iin ningar. Det giiller i hdgsta grad vedlevande insekt-
450 arter (inkl. de allra siillsyntaste giistema) och ers angrepp, diir det dock idag saknas heltiickande
t45
Ulf Gdrdenfors Ent. Tidskr. 116 (1995)
Vi kommer att fA massor med insektsfotografer
och -konstnerer som standigt civertriiffar varandra.
Arets insektskonstner koras. Siikert anordnas det
skidarresor sdderut och till tropikerna.
Vi kommer siikert ocksi att fi insektsskidare
med stdrre ambitioner som regelbundet invente-
rar, gdr beteendestudier eller mer eller mindre av-
ancerade forskningsprojekt. Insekter kommer att
anviindas som redskap i naturvirden. Vid den stor-
skaliga landskapsplaneringen tas hiinsyn iiven till
insekternas behov. Minga reservat bildas frir att
Fig. 11. Insekter som cir rdrliga eller som har spelliiten skydda sirbara eller intressanta insekter. Fdrhopp-
kqn inventeras med linje- eller punkttaxeringsmelodik. I ningsvis leder det okade intresset iiven till en
fdrstndmnda fellet fdljer man ldngsamt en i fdrvtig ul- uppryckning av entomologin som forskningsiimne
yald route och anlecknar allt man observerar Vid punkt- pi universitet och h<igskolor.
taxering stannar man vid bestdmda punkter och anteck-
Troligen kommer samlandet av strirre och viil-
nar de insekter mon ser under t.ex. en treminuterspe-
riod Bdda metoderna bygger pd att de upprepas och re- kiinda former av speciellt fiiirilar, skalbaggar och
sultaten jtimfdrs trollsliindor att minska. Detta bide diirlor att de
gir att kiinna igen i fiilt och fiir att manga mdnnis-
Principles for line transects and point counts, methods kor kommer att tycka att man inte skall d<ida in-
thal can be used when estimaling insect population sekter. Men till skillnad fr6n utvecklingen inom
density . ornitologin tror och hoppas jag att det klassiska
samlandet inte kommer att upphdra. Vi kommer
alltid att behciva samla in insekter. Ratt menga
bestiimningsbricker. Tyviirr kriiver detta dessutom kommer vi alltid att behriva ta drid pi om vi Over-
ofta destruktiv metodik, i form av barkfliikning huvudtaget skall kunna identifiera dem. Vi beh<i-
och ibland yxhuggning. Galler och minor kan man ver ocks6 heltackande samlingar - inklusive av
diiremot skida och identifiera utan att skada n6- vad vi tror iir liittidentifierade arter - ftir den taxo-
got. Ner det giiller galler finns ocksi en forniimlig nomiska forskningen. Sannolikt kommer vi fram-
bestiimningsbok (Coulianos & Holmisen 1991). over allt oftare ocksi att gi tillbaka till de gamla
samlingarna och analysera insekters innehill av
t.ex. olika miljrigifter. Hiir fungerar samlingarna
som ett slags miljcikemiskt arkiv. Insektsskidan-
Framtidsperspektiv det skall inte i nigon nlimnviird utstriickning er-
Hur kan det di se ut framover nar det giiller in- s6tta samlandet (vi kan inte al.vara minga av de fi
sektssk6dning? Jag riiknar med att vi fir allt fler samlare vi har idag) utan komplettera och i hdgsta
och bAttre ftilthandbcicker som ar viilillustrerade. grad utveckla entomologin.
Multimediatekniken pi CD-skivor gcir frirmodli-
gen ockse stort intig. Det <ikade intresset f<ir
skidning genererar och driver fram kunskaper om Litteraturiiversikt
fler karaktiirer (inkl. beteenden, uppehillsort, fe- Nedan listarjag titlar som innehiller ett stort antal
nologi) som Ar anviindbara ftir ftiltbestiimning. Vi illustrationer, griinsdragningen har ibland dock va-
fir minga fler entomologiskt intresserade mannis- rit svar. Jag gcir inget ansprik pA en fullstiindig
kor dlir kdnskvoten inte iir alls lika sned som idag. fiirteckning. I en del fall har jag sjelv inte sett
Vi fir skidarklubbar som ger ut medlemsblad med bdckerna men har fors<ikt viirdera dem utifrin be-
irsrapporter <iver observationer, inventeringar, skrivningar. N6gra av bockerna gir idag tyvarr en-
ftiltbestiimningstips och -problem. Minga kom- dast att kcipa antikvariskt. Priser i svenska kronor
mer att fara runt och kryssa insekter. Kanske fiir vi om inget annat anges. I <ivrigt fiirekommer DKr:
automatiska telefonsvarare som berattar om de se- danska kronor (lDKr = l:20); f = brittiska pund
naste heta observationerna och kanske detta i sin (lf = l0:-); DM: tyska mark (l DM:4:50), SF:
tur tvingar fram rapport- och raritetskommitt6er. schweiziska franc (lSF = 5:60). Prisema iir hiim-
146
