Inducerad abort och subjektiv hälsa Induced abortion and subjective health

36 Pages·2009·0.2 MB·English

Inducerad abort och subjektiv hälsa
Induced abortion and subjective health

Ina Bengtsson
Sofie Serholt

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Omvårdnad 61-90 hp
Ht 2008
_____________________________________________________________________
Sektionen för hälsa och samhälle
Box 823
301 18 Halmstad
Titel: Inducerad abort och subjektiv hälsa

Författare: Ina Bengtsson, Sofie Serholt

Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box
823, 301 18 Halmstad

Handledare: Ing-Marie Carlsson, Universitetsadjunkt

Examinator: Margareta Rämgård, Universitetslektor

Tid: Höstterminen 2008

Sidantal: 18

Nyckelord: Inducerad abort, omvårdnad, patient, sjuksköterska, subjektiv
hälsa

Sammanfattning: Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige
genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av
sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med
en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan
har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan
och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen
har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både
kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur
kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av
inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den
inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett
spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som
lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam,
skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en
balansgång och en process som återkommer och som påverkar
kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande
i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne
inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes
relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och
ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs
på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens
hälsa efter partners inducerade abort.
Title: Induced abortion and subjective health

Author: Ina Bengtsson, Sofie Serholt

Department: School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box
823, 301 18 Halmstad, Sweden

Supervisor: Ing-Marie Carlsson, Lecturer

Examiner: Margareta Rämgård, Senior Lecturer

Period: Autumn 2008

Pages: 18

Key words: Induced abortion, nurse, nursing care, patient, subjective health

Abstract: Between 30 000 and 40 000 induced abortions have been
performed annually in Sweden in recent years. This indicates that
a large number of healthcare patients have either undergone or
been touched by abortion. It is therefore important that nurses
have thorough knowledge of how induced abortion can impact a
woman and her immediate environment. The role of the nurse in
the abortion process has also become greater. Therefore an in-
depth literature review has been undertaken of both qualitative
and quantitative articles in order to discover how the womens’
subjective health can be influenced, over time, following induced
abortion. The result revealed that many women experience
abortion as a significant life event generating a full spectrum of
emotions, both positive and negative such as relief, inner
maturity, being secure in their decision and grief, shame, guilt
and loneliness. To embrace this life event is revealed to be a
balancing act and a recurring and ongoing process that affect the
women’s ability to create sanity, healthfulness and wellbeing in
their lives. The result revealed emotions and thoughts in the
woman that concerns the core of her. Further more impact related
to her relationships is seen and finally objective signs of health
and unhealth is seen when she and others look on her. More
research is needed exploring a larger sample of women explored
over a longer period of time and on the man’s health after his
partner goes through an induced abortion.
Innehåll

Inledning 1
Bakgrund 1
Historia i Sverige 1
Inducerad abort 2
Skäl till abort globalt 3
Etik, politik och samhälle 3
Följder efter abort 4
Hälsa och omvårdnad 5
Syfte 6
Metod 6
Datainsamling 6
Databearbetning 8
Resultat 9
Hälsan då kvinnan ser inåt 10
Hon upplever sin existens 10
Hälsan då kvinnan ser utåt 12
Hon relaterar till omgivningen 12
Kvinnans hälsa betraktad utifrån 12
Diskussion 13
Metoddiskussion 13
Resultatdiskussion 15
Konklusion 18
Implikation 18

Referenser

Bilagor
Bilaga I Sökhistoria
Bilaga II Artikelöversikt
Bilaga III Modifierad bedömningsmall för studier med
kvalitativ/kvantitativ metod
Inledning

De senaste åren har det totala antalet aborter i Sverige uppgått till mellan 30 000 och
40 000 per år (Socialstyrelsen, 2008c). Under första halvåret år 2008 ökade antalet
aborter jämfört med samma tid år 2007. Den största ökningen per åldersgrupp är bland
kvinnor över fyrtio år. I Sverige görs flest aborter i åldersgruppen 20-24 år och enligt
Sjögren (2005) gör åtminstone hälften av alla fertila kvinnor en abort under sitt liv.
Socialstyrelsens abortstatistik (2007) visar däremot att 37 % av alla aborter som
genomförts under år 2007 gjordes av kvinnor som tidigare genomgått abort. Andelen
upprepade aborter i förhållande till förstagångsaborter har varit mellan 36 % och 39 %
sedan 1989. Den abort som berörs i föreliggande litteraturstudie är den tidiga, alltså som
sker innan vecka 18+0, provocerade aborten.

En stor del av sjukvårdens patienter har genomgått en inducerad abort vilket kan
påverka dem och deras framtida möten med sjukvården. Kvinnans partner, släkt, vänner
och andra närstående i omgivningen, hälso- och sjukvårdspersonal och samhället kan
också antas bli berörda direkt eller indirekt av en abort. Det är därför av betydelse att
allmänsjuksköterskan har kunskap om den eventuella påverkan en inducerad abort kan
ha på kvinnan och hennes närstående. Utbredd forskning av ämnet abort finns att tillgå,
sedan lång tid tillbaka men ur många olika vinklar. Dock har en stor del av den tidiga
forskningen berört till exempel legalitet och illegalitet och konsekvenser med
medicinskt riskfyllda aborter. Det har det blivit vanligare att allmänsjuksköterskan
deltar i själva abortprocessen (Socialstyrelsen (2008a), vilket än mer visar på betydelsen
av kunskap om abortprocessen och denna patientgrupp. Föreliggande litteraturstudie
riktar sig till allmänsjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal för att belysa kvinnors
hälsa efter en inducerad abort och öka kunskapsnivån kring densamma.

Bakgrund

Enligt Svenska Akademiens ordlista (2006) betyder termen abort avbrytande av
havandeskap/graviditet och den medicinska betydelsen kan även vara missfall. Ordet
kommer från latinets abortus och abortera betyder att få eller framkalla missfall
(Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002). Abortus spontaneus, spontan abort är en
ofrivillig abort som också kallas missfall. Detta sker då kroppen stöter ut fostret av olika
anledningar och essentiellt är att inget ingrepp görs för att provocera fram aborten
(Farmen & Hol, 2002).

Historia i Sverige

Inducerad abort, som innebär ett provocerat avbrytande av ett havandeskap, har i långa
tider varit ett olagligt fenomen både globalt och nationellt (Lennerhed, 2008). Lagarnas
funktion har med tiden förändrats. De har berört i vilka fall en abort kan bli aktuell,
proceduren kring hur, av vem och när ingreppet skall utföras. Före år 1938 var abort
olagligt i Sverige (Lennerhed, 2008) och kallades fosterfördrivning, vilket ur ett
historiskt perspektiv är ett olagligt avbrytande av havandeskap (Nationalencyklopedins
ordbok, 1995). Detta brott har åtföljts av olika konsekvenser från dödstraff till
strafftjänst (Odlind, Bygdeman & Milsom, 2008). År 1938 kom en lag vilken gav
tillåtelse till abort under mycket stränga förhållanden (Odlind et al., 2008; Wahlberg,
1
2004). Indikationerna för att legal abort skulle kunna genomföras var humanitära,
rashygieniska och medicinska.

På 1940-, 50- och 60-talet genomdrevs många betydelsefulla disciplinära samt lagliga
förändringar, vilka ökade kvinnans status och bestämmanderätt i samhället (Wahlberg,
2004). Konsekvenserna av neurosedynkatastrofen, i form av missbildade barn, bidrog år
1963 till att abort fick genomföras även av social-medicinska skäl. Då kunde det
bedömas finnas risk för skador orsakade av läkemedel. Graviditet upphörde att vara ett
skäl till avskedande och allmänt barnbidrag infördes samt preventivmedel blev
introducerade.

Den nuvarande abortlagen, som trädde i kraft 1975, föregicks året innan av rätten till
ledighet vid barnafödande, föräldrautbildning och föräldraledighet (Wahlberg, 2004).
Abortlagen innebär fri abort på kvinnans initiativ före utgången av vecka 18+0 (SFS
1974:595).

Inducerad abort

Abortus provocatus, inducerad abort, framkallas medicinskt eller med hjälp av ett
kirurgiskt ingrepp. Abortus completus, fullständig abort är när ingenting av den
fysiologiska graviditeten finns kvar. Uterus har dragit sig samman och blödningen har
slutat (Farmen & Hol, 2002).

En abort kan utföras på ett flertal sätt. Vanligtvis sker det polikliniskt och då antingen
medicinskt eller kirurgiskt (Odlind et al., 2008). I undantagsfall får kvinnan stanna över
natten. I dagsläget kan delar av den medicinska aborten utföras i hemmet efter kvinnans
önskemål. En abort ska helst utföras så tidigt som möjligt för att reducera risker för
kvinnan. Övre gränsen för en tidig abort är vecka 14+0 och därefter räknas aborten som
sen. Vid en tidig abort kan kvinnan välja, tillsammans med läkaren, mellan den
medicinska och den kirurgiska tekniken. En sen abort för ofta med sig mer psykiska och
fysiska konsekvenser för kvinnan och mannen.

En medicinsk abort kan göras före utgången av den nionde graviditetsveckan (Odlind et
al, 2008; Socialstyrelsen, 2008a). Då provoceras med läkemedel en utstötning av fostret
(Wahlberg, 2004). Kvinnan får en blödning ett till två dygn senare och det kan liknas
vid ett kliniskt missfall. En kirurgisk abort, i sin tur, kännetecknas av ett operativt
ingrepp (Odlind et al., 2008; SOSFS 2004:4). Denna metod kan göras till omkring
vecka 14+0 och medför ökad risk för komplikationer. Efter vecka 14+0 kompliceras
abortmetoden och risken för komplikationer ökar och därmed sätts värkarbetet igång
med hjälp av läkemedel och kvinnan stöter ut foster och placenta. Då graviditeten gått
längre än vecka 18+0 och abort är aktuellt av synnerliga skäl görs ansökan till Rättsliga
Rådet (Socialstyrelsen, 2008b). Synnerliga skäl anses oftast vara av medicinsk eller
psykisk art och då risk för kvinnans liv föreligger (Wahlberg, 2004), dock får inte
tillstånd till abort ges efter vecka 18+0 om fostret anses vara livsdugligt
(Socialstyrelsen, 2008a; SOSFS 2004:4; SFS 1974:595).

En viktig del av ingreppet är efterkontrollen som är lagstadgad efter medicinsk abort
och rekommenderad efter ett kirurgiskt ingrepp (Odlind et al., 2008; SOSFS 2004:4).
Vid medicinsk abort måste efterkontroll utföras då en komplikation är att rester av
graviditet inte har stötts ut och finns kvar i livmodern. Att efterkontroller inte utförts är
2
en anledning till de anmälda konsekvenserna som sker (Socialstyrelsen, 2008a). Det
fåtal anmälningar som sker per år till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,
Socialstyrelsen i form av Lex Maria och personskaderegleringen gäller i huvudsak
patientskador som kan vara orsakad av vårdpersonalens bristande information.

Skäl till abort globalt

Litteraturen nämner olika anledningar till varför inducerad abort görs. Medicinska skäl
är i första hand då det föreligger hot mot kvinnans överlevnad och hälsa och vid
eventuell genetisk eller kronisk sjukdom som kan hota barnet, exempelvis HIV (Center
for Reproductive Rights, 2007; Farmen & Hol, 2002; Bengtsson Agostino, 1992; SFS
1974:595). Socioekonomiska skäl kan vara dålig ekonomi, relationsproblem, pågående
utbildning och kvinnans ålder då hon är mycket ung eller har en hög ålder som kan
medföra risker (Odlind et al., 2008, Center for Reproductive Rights, 2007; Wahlberg,
2004). Övriga anledningar till en legal abort är om graviditeten beror på incest, våldtäkt
eller då det är troligt att fostret är missbildat. (Center for Reproductive Rights, 2007).
Vilka anledningar som dominerar beror av faktorer som landets utbildningsnivå,
standard, förutsättningar att få hjälp och stöd samt kvinnans levnadsförhållanden (World
Health Organisation [WHO], 2003).

I världen berörs även genusselektiv abort där ofta flickfoster väljs bort på grund av
samhälleliga värderingar (WHO, 2008). Svensk lag tar inte upp den selektiva aborten
men förutsättningarna för att få veta exempelvis kön ges inte före vecka 18 vilket
försvårar ett sådant utväljande (Wahlberg, 2004). Med hjälp av fosterdiagnostik kan
kromosomrubbning, missbildning eller monogen sjukdom urskiljas. Vissa former av
fosterdiagnostik kan endast göras sent i graviditeten och de inducerade aborter som sker
efter vecka 18+0 är ofta relaterade till vad som hittats vid undersökning (GenSvar,
2004). Enligt Kvinnokliniken på länssjukhuset Halmstad (telefonsamtal, 16 januari
2009) förekommer det dock att könet avslöjas före denna vecka i praktiken. Studier
visar att abort som sker med anledning av missbildning för med sig en annorlunda
sorgeprocess då förlusten ofta är traumatisk (Kersting, Kroker, Steinhard, Lüdorff,
Wesselmann, & Ohrmann et al., 2007; Kersting, Reutemann, Ohrmann, Baez,
Klockenbusch, & Lanczik et al., 2004).

Etik, politik och samhälle

Det globala perspektivet på abortens legalitet eller illegalitet är även beroende av andra
faktorer (WHO, 2003). I världen sker ett stort antal aborter som utförs antingen av
personer med ingen eller ringa utbildning och i en miljö som har en bristfällig
medicinsk standard. Dessa aborter benämns i internationell litteratur medicinskt
riskfyllda (eng. unsafe) och de får stora konsekvenser för kvinnan och samhället. I
samma rapport utgör de medicinskt riskfyllda aborter 19 700 000 per år. Den största
mängden medicinskt riskfyllda aborter utförs i Asien följt av Afrika. I Europa sker
500 000 stycken per år och i Sverige förekommer den medicinskt riskfyllda aborten
statistiskt inte alls. I världen dör årligen 66 500 kvinnor på grund av dåligt utförda
aborter, och av dessa sker mindre än 60 dödsfall i Europa.

Förutom hälsoperspektivet finns även en etisk debatt. Förenta Nationerna har i sin
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna deklarerat varje individs lika värde,
rätt till liv samt rätten att enligt lag räknas som en person (Regeringskansliet, u.å.).
3
Enligt den svenska lagstiftningen har kvinnan suverän bestämmanderätt över sin egen
kropp och vad som händer i den (Sjögren, 2005; SFS 1974:595). Mannens och det
blivande barnets rättigheter nämns inte i lagen. I den globala debatten hörs röster både
för kvinnans hälsa och överlevnad och för det ofödda barnets (Center for Reproductive
rights, 2007).

I den svenska samhällsdebatten finns olika organisationer som framför olika perspektiv
på fenomenet abort. Riksförbundet för sexuell upplysning och Ja till Livet är exempel
på sådana (Farmen & Hol, 2002). Vidare debatteras när ett foster enligt lag definieras
som barn (Wahlberg, 2004). Enligt Sveriges folkbokföringslag 24§ skall ett barn som
har fötts dött eller visat livstecken efter födseln, efter vecka 22+0, anmälas till
Skatteverket och ha rätt till gravplats (SFS 1991:481). Ändringen till vecka 22+0 från
tidigare vecka 28+0 synliggörs i lagen SFS 2008:207 och trädde i kraft år 2008. Detta
har att göra med när ett foster definieras som barn och när fostret kan hållas vid liv ex-
uterus (Odlind et al., 2008). På nationell nivå efterfrågas prevention av oönskade
graviditeter i samhället för att på sikt minska antalet aborter (Regeringskansliet, 2007).
En kartläggning har skett av det befintliga preventiva arbetet och enligt Anna Åberg på
Socialstyrelsen (telefonsamtal, 14 november 2008) är föreskrifter och riktlinjer under
omarbetning.

Förutsättningarna för laglig abort varierar globalt, därmed är graden av illegala aborter
olika (Center for Reproductive Rights, 2007). I världen kan urskiljas grader av legalitet
som berör inducerad abort så som totalförbud, tillåtelse för att rädda kvinnans liv,
fysiologiska hälsogrunder, mentala hälsogrunder, socioekonomiska grunder och utan
restriktioner gällande anledning. I Sverige är den illegala aborten statistiskt obefintlig
(Wahlberg, 2004). En abort får endast utföras av en person som är behörig att utföra
läkaryrket (SFS 1974:595). Delegering av abortutförandet ska ske enligt gällande
föreskrift SOSFS 1997:14, vilken bland annat tar upp att uppgiften kan delegeras från
en person med formell och reell kompetens till en annan person med endast reell
kompetens. I abortsammanhang kan detta få konsekvensen att barnmorska eller
allmänsjuksköterska administrerar läkemedel som framkallar aborten. Förutsättningen
för denna administrering styrs bland annat av paragraf 1, 4, 22 och 26 i läkemedelslagen
(SFS 1992:859). Den som ändå utför abort utanför gällande föreskrifter och
sammanhang ska enligt abortlagen dömas till fängelse eller böter (SFS 1974:595). Då
hälso- och sjukvården ska värna om liv kan etiska dilemman uppstå eftersom
graviditeter avbryts i abortvården, vilket ställer höga krav på personal i denna vård
(Wahlberg, 2004).

Följder efter abort

Komplikationer kan uppstå även om en abort utförs enligt legal standard. Tillstötande
svårigheter efter en inducerad medicinsk abort kan vara att rester av en graviditet
kvarblir i uterus, en abortus incompletus. En ofullständig abort kan mynna ut i utökade
ingrepp och obehag i form av smärta och blödning för den drabbade kvinnan och
resulterar i behov av skrapning. Denna går ut på att slemhinnan i livmodern rensas ut
(Farmen & Hol, 2002). Komplikationer efter en kirurgisk abort kan vara
uterusperforation, cervix-skada, infektion, infertilitet och prematur förlossning vid en
senare graviditet (Odlind et al., 2008). Smärta är en vanlig biverkning i samband med
medicinsk abort beroende av bland annat uteruskontraktioner vilka kan liknas vid
födslovärkar (Socialstyrelsen, 2008a).
4
Psykiska följder efter en inducerad abort kan bestå i en paradoxal känslobild för
patienten. Kvinnan kan känna en stor lättnad efter ingreppet. Aborten kan även föra med
sig en personlig utveckling som resulterat i en insikt och mognad hos kvinnan. En
inducerad abort kan dock även medföra känslor som skam, skuld, smärta, sorg, ångest
och förlust (Kero, 2005; Sjögren, 2004; Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002).
Litteraturen nämner både långvarig och kortvarig hälsa och ohälsa. Odlind et al., (2008)
och Wahlberg (2004) skriver att allvarlig psykisk ohälsa är en sällsynt följd. Törnbom
(1999) konkluderar i sin avhandling att kvinnor som genomgått mer än en abort under
sin livstid upplevde mer psykiska besvär än de kvinnor som fullföljt graviditet eller
genomgått endast en abort. Det paradoxala kan också uttrycka sig i att kvinnan känner
lättnad över aborten och bristen på dåligt samvete kan resultera i en identitetskris över
sin kvinnlighet. Då ingreppet antingen kan ske med en passiv eller aktiv patient blir de
upplevelser kvinnan genomgår olika (Sjögren, 2004; Farmen & Hol, 2002). De psykiska
påfrestningarna ökar om patienten är aktiv och ingreppet liknar en vanlig förlossning då
minnesbilderna kan följa kvinnan genom hela livet. En abort som däremot genomförs
under narkos med en passiv patient får enligt litteraturen lindrigare psykologisk
påverkan (Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002).

En ytterligare följd av abort kan vara påverkan på relationen för båda parter vilket
nämns av Wahlberg (2004). Relationen mellan man och kvinna kan på alla plan
förbättras eller försämras av olika anledningar och Farmen & Hol (2002) nämner
bristande sexuell lust och behov av fysisk och psykologisk återhämtning i detta
sammanhang. Törnbom (1999) beskriver i sin avhandling att kvinnor som fullföljde
graviditeten kände sig mer nöjda med sin relation än dem som hade genomgått
upprepade aborter.

Hälsa och omvårdnad

Då en kvinna är gravid menar Wahlberg (2004) att hon är påverkad i sin hälsa. En
gravid kvinna som genomgår en inducerad abort bör mötas av hälso- och
sjukvårdspersonal med hänseende till hela individen, både fysiskt, psykiskt och socialt.
Den vård som ges ska vara i enlighet med Kompetensbeskrivning för sjuksköterska och
ICN: s koder genom att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra
lidande (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2007; Socialstyrelsen, 2005).

En kvinna som söker sjukvård i abortsammanhang kan uppvisa tecken på tvivel,
skuldkänsla och rädsla för att ha förstört framtida möjligheter att få barn (Farmen &
Hol, 2002). Därför är informationen från barnmorska och sjuksköterska en betydande
del för att minska negativa följder för kvinnan och mannen (Wahlberg, 2004; Farmen &
Hol, 2002). Informationen bör bland annat beröra preventivmedel och vikten av att
avvakta med ny graviditet en tid för återhämtning (Farmen & Hol, 2002). Vid
omvårdnaden av en kvinna som genomgår en abort är essentiella inslag erbjudandet av
emotionellt och psykologiskt stöd och stödsamtal med bland annat kurator (Wahlberg,
2004).

Hälsa definieras av WHO (u.å.) som “a state of complete physical, mental and social
well-being and not merely the absence of disease or infirmity (i.s.).” [Hälsa är ett
tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart
frånvaro av sjukdom eller svaghet (egen översättning).] Det fysiska, psykiska och det
sociala välbefinnandet är de tre aspekter som poängteras. Omvårdnadsteoretikern Katie
5
Eriksson (f. 1943) utvecklar definitionen vidare genom att påpeka hur individen kan ha
hälsa trots objektiva sjukdomstecken (Jahren Kristoffersen, 2005a; Jahren Kristoffersen,
2005b; Eriksson, 1985). Att ha objektiva sjukdomstecken medför inte per automatik ett
försämrat tillstånd av välbefinnande, menar Eriksson. I hälsokorset finns utrymme för
begreppet hälsa som en integration av sundhet, friskhet och välbefinnande. Hälsa är
därmed inte något individen har, utan är. Sundhet och friskhet är aspekter som kan
bedömas både subjektivt och objektivt medan välbefinnande är uteslutande subjektivt.

I föreliggande studie betonas Erikssons aspekter på sundhet, friskhet och välbefinnande
i förhållande till individens subjektiva upplevelse av sin hälsa. Enligt hälso- och
sjukvårdslagen (SFS 1982:763) åläggs hälso- och sjukvårdpersonal att förebygga ohälsa
samt vid lämpligt tillfälle upplysa om metoder för att minska sjukdom eller skada.
Evidensbaserad information och uppföljning i form av efterkontroll och kontakt med
hälso- och sjukvårdspersonal, utgör grund för en god kontinuitet och säkerhet i vården.
Inriktningen på studien är att belysa faktorer som påverkar individens subjektiva hälsa.
Studien utgår från patientens subjektiva hälsa efter en inducerad abort och
hälsoperspektivet granskas utifrån individens tillbakablick på händelsen och den
påverkan den fått i dess liv.

Sjuksköterskan finns med före och efter ingreppet och bör ha stor kännedom om den
möjliga hälsopåverkan och komplexitet en inducerad abort kan innebära. I all form av
hälso- och sjukvård kan sjuksköterskan möta individer som har genomgått en inducerad
abort. En adekvat kunskap om företeelsen kan därmed ha stor betydelse i vårdmötet och
i erbjudandet av trygg vård.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över
längre tid, som en följd av inducerad abort.

Metod

Studien genomfördes som en litteraturstudie enligt Fribergs (2006) metodbeskrivning.
En allmän litteraturstudie har genomförts där både kvalitativa och kvantitativa artiklar
utforskats och granskats. Ansatsen i föreliggande litteraturstudie är induktiv. Den har
genomförts med en kvalitativ antydan då den avser få veta mer om kvinnors
erfarenheter och deras tankar efter inducerad abort. För att en litteraturstudie skall vara
möjlig att genomföra krävs ett mått av aktuell litteratur i det ämne som skall utforskas.
Av denna anledning gjordes en pilotsökning i olika databaser samt övrig litteratur för att
syfte och probleminriktning skulle kunna utformas.

Datainsamling

För att underlätta granskningen av artiklarna utformades en struktur enligt Flemming
(1998) där problemområde, följder och resultat urskiljdes.

6