Table Of ContentHtignordiska iingsflyet, Apamea zeta marmorata (Lepidoptera,
Noctuidae), i Sverige - historik och utseende
LARS IMBY & STIG TORSTENIUS
Imby, L. & Torstenius, S.: Hdgnordiska iingsflyet, Apamea zeta marmorata (Lepidoptera,
Noctuidae), i Sverige - historik och utseende. [The Exile, Apameo zeta marmorata (Lepidop-
tera, Noctuidae), in Sweden - historical background and morphology.l - Ent. Tidskr. I 15 (3):
107- I I l. Uppsala, Sweden 1994. ISSN 00 I 3-886x.
Up to now there have been six records of Apamea zeta mormorota (Zetterstedt) in Sweden.
These are presented together with a description of the morphology, including the genitalia, of
this species and the related A. maillardi (Geyer).
L. Imby, Kvarnhagsgatan 42, S-165 54 Htisselby, Sweden.
S. Torstenius, Skogsliden 6, S-182 74 Stocksund, Sweden.
Inledning och historik
Inom iingsflysldktet (Apamea) fcirekommer ett & Lafontaine 1986) upptiickts en avgdrande skill-
flertal mycket snarlika och diirfcir sviridentifiera- nad vad betriiffar hanama hos A. zeta och A. mail-
de arter, i Sverige framfcirallt kanske de fyra ar- lardi - fcirekomst av coremata eller inte. Dessa
tema A. remissa (Htibner), A. anceps (D&S), A. coremata, ett par herpenslar, kan liitt observeras
furva (D&S) och A. unanimis (Hiibner). Ytterli- vid pensling av bakkroppens friimre sidor mot
gare f<irsvArande omstiindigheter brukar vara den mellankroppen och har helt avgcirande betydelse
stora variationen av det yttre utseendet hos flera eftersom de saknas hos A. zeta och finns vlil utbil-
av artema inom sliiktet. dade hos alla hanar av A. maillardi. Med denna
I Sverige har fjiilliingsflyet (A. maillardi lAttobserverade karaktiir hos hanarna som ut-
(Geyer)) knappast betraktats som nagot stdrre pro- glngspunkt har dven mindre men pilitliga skillna-
blem och de fi antriiffade men helt avvikande ex- der i sjiilva hangenitaliema observerats (Mikkola
emplaren av sk exulis-typ (marmorata) har egent- & Lafontaine 1986). Att ftirekomst av coremata dr
ligen aldrig Agnats nAgon stdrre uppmArksamhet. artspecifikt och sAlunda viil anviindbart inom sys-
Denna typ var fcir civrigt sedan Iange betraktad tematiken har behandlats av Birch (1970 och
som en underart till Apamea maillardi, sAledes A. 1972).
maillardi exulis (Duponchel). Orsakerna till detta Med denna artskillnad blev det pldtsligt latt att
var friimst att skillnadema i hangenitalierna an- reda ut "maillardi-komplexet" och fcir Nordeu-
sAgs alltfcir obetydliga frir att motivera en artupp- ropas del visade sig underarten A. maillardi ssp.
delning. Honomas genitalier iir mycket snarlika exulis i sjiilva verket vara A. zeta. Enligt Mikkola
och i ringa utstrackning unders<ikta. Denna under- & Lafontaine (1986) och Mikkola & Goater
art av fjAlliingsflyet var vad man ansAg den geo- (1988) f<irekommer hcignordiskt iingsfly med tre
grafiska variant som ftirekommer ldngs med flera underarter i Nordeuropa, nlimligen exulis ph, Is-
av Nordatlantens kuster, sisom i Norge, Skott- land, Spetsbergen och Grcinland samt troligen Fii-
land, pA Shetlandsciama samt pA Island och Grcin- rdarna, assimilis (Doubleday, 1850) i Skottland
land. Den i Alperna sedan liinge kiinda arten htig- och pA Orkneyciarna, samt underarter. marmorata
nordiskt Angsfly (A. zeta (Treitschke, 1825)) hade i Skandinavien och pA Shetlandsciarna.
aldrig anf<irts som tdnkbar i Nordeuropa. Denna I Skandinavien dr Apamea zeta marmorata tdm-
art har huvudsakligen skilts ut frln A. maillardi pL ligen allmiint utbredd frAn strax <iver triidgriinsen i
sitt yttre utseende, medan de bAda arternas genita- de hcigre fjiillmassiven i scidra och centrala Norge
lier iir mycket snarlika. upp till Lofoten-Finnmarken, norr om Trond-
Emellertid har under de senaste Aren (Mikkola heim dock endast fitaligt peraffad. I Finland iir
r07
Lars Imby & Stig Torstenius Ent. Tidskr. I l5 ( 1994)
Fig l-8. De sex svenska exemplaren hdgnordiskt iingsJly Apamea zela marmorala (1, 3 och 5 hanar,2,4 och 6
honor) samt hane och hona av fjiilltinqslly A, maillardi schildei (7 och 8).
The six Swedish specimens of Apamea zeta marmorata ( I , 3 and 5 males,2,4 and 6 females) and male and female
of A. maillardi (7 and 8).
A. z. marmorata aldig peheffad. FrAn Sverige fci- L. Imby). Exemplaret av A. zeta med mer tvek-
religger hittills fem sdkra fynd och ett av mer ose- samt ursprung har pAtriiffats av Zetterstedt under
kert ursprung. De fem fynden omfattar tvi exem- 1800-talet och er etiketterat "Lapponia umensis".
plar (hane och hona) frAn Tiinndalen i Hiirjedalen I hans egen publikation "Insecta Lapponia"
l93l (Coll. Zool. Mus. Lund), en hane frAn (1840) siiger han sig sjiilv ha upptAckt exemplaret
Snourittjikka i Torne Lappmark 1964 (leg. S. 1832 i Lapponia Umensis. Troligtvis tog han fjiiri-
Torstenius) och ett par pi samma fjdll 1980 (leg. len pA berget "Brattihsfjell", av vad man kan
108
Ent. Tidskr. 115 (1994) Hdgnordiska tingsJlyet i Sverige
9
Fig 9-10. Hangenitalier av hdgnordiskt dngsfly Apamea zeta (Treitschke) (9) ochfiiilkingsfly A. maillardi (Geyer)
(10).
Male genitalia of Apamea zeta (Treitschke) (9) and A. maillardi (Geyer) (10)'
komma fram till enligt hans anteckningar. maillardi. Bakvingama iir oftast tydligt miirkare
Zetterstedts exemplar flr anses ha ett speciellt in- hos A. zeta (speciellt hos hanama) med vitare och
tresse eftersom det kommit att bli typexemplar ftir diirmed mer framtrddande fransar. Den C-formade
underarten marmorata (artklassades under nam- diskfliicken och tviirlinjen iir dessutom vanligtvis
net Noctua marmorata av Zetterstedt)' tydligare hos denna art.
Vad betriiffar inre morfologin karakteriseras ha-
nen av A. maillardi av dess tidigare omniimnda co-
Morfologi och genitalier remata. Dessa dr beliigna pA vardera sidan av bak-
Mellan de skandinaviska iingsflyna Apamea mail- kroppens frdmsta segment och omfattar varsin
lardi och A. zeta ssp. marmorara skiljer sig det hArpensel med ficka och feromonkdrtel. Stdrsta
yttre utseendet avseviirt och iir dessutom relativt skillnaden i hangenitalien hos A. maillardi i jdm'
konstant inom respektive art. Inget observerat ex- fcirelse med den hos A. zeta hittar man i klaffarna'
emplar har visat sig svflrt att artbestemma pA de Hos A. maillardi iir hcijden av cucullus i ftirhfll-
yttre karaktarema. A. maillardi (Fig. 7-8) iir n6s- tande till dess totala bredd ej mindre iin 1,30
tan alltid avseviirt stiirre med askgrA till tegelriida (Calle 1982, Mikkola & Lafontaine 1986). Vidare
framvingar. I stort sett alla tycks ha en riid eller, striicker sig den borstfdrsedda Asen pA den nedre
fcir de allra mest gre individema, en tydligt violett delen av cucullus bara ungefiir halvviigs ut till
ton. Hlirvidlag tycks det inte fcirekomma nAgon ytterkanten (Fig. 10).
stiirre skillnad mellan kcinen. Hos A. zeta dt ha- Hanen av A. zeta saknar helt coremata. Hos ge-
ne n s framv in ge s v art mef.ljls ?,, :,::1 Ti T,J ,"; dneitna liteomtaala ibirr ehdiidjdeenn e aj vs tcciurrceu laluns 1i, 2fc5i r(hCllalallned 1e9 8ti2ll'
lappmark avviker dock Mikkola & Lafontaine 1986). Vidare Ar hela den
ndfiirg. Honorna (Fig. 2, 4 nedre delen av cucullus iinda ut till ytterkanten
och 6) iir grynigt grlbruna (det grl dominerar of- fijrsedd med en borstfiirsedd As (Fig. 9)'
tast) med ibland svag gulpudring. Mycket typiskt I hongenitalien hos A. maillardi iir sista bak-
for A. zeta (iiven underarterna A. zeta zeta (Al- kroppssegmentets tvAdelat kitiniserade kant vid
perna) och A. zeta e-rulis (Island, Griinland)) iir mynningen av ostium bursae fcirsedd med en pliits-
grynigheten som aldrig tycks fcirekomma hos A. lig bttj (Fig. l2). Motsvarande kitiniserade kant av
109
Lars Imby & Stig Torstenius Ent. Tidskr. ll5 (1994)
Fig ll -12. Hongenitalier av hbgnordiskt iingsfly Apamea zeta (Treitschke) ( I I ) ochfjtilltingsfly A. maillardi (Geyer)
(t2).
Female genitalia of Apamea zeta (Treitschke) ( 11) and A, maillardi (Geyer) (12).
det sista bakkroppssegmentet [r hos A. zeta ndstan vis varit av s?irskilt intresse. F6r lAn eller pA annat sett
rakt eller jiimnt bcijd utefter hela sin liingd (Fig. anskaffande av material harAme Moberg, Bert Gustafs-
l1). Vidare ar genitaliema civerlag mer kitiniserade son, Clas Khllander och Nils Ryrholm varit oss
och proportionellt stdrre hosA. maillardi. Hos den- behjalpliga. Vi tackar dem alla frir deras viilvilliga diins-
na art iir dessutom antrumpartiet mer kraftigt fArat ter.
och den taggfcirsedda delen mer utbredd nedAt An
hos A. zeta. BAda artema har bursan fcirsedd med Litteratur
fyra lAngsmala signa.
Birch, M.C. 1970. Pre-courtship use of abdominal brus-
hes by the noctumal moth Phlagophora meticulosa
(L.) (Lepidoptera, Noctuidae). - Anim. Behav.
Tack
l8:3 l0-3 16.
F<ir att ffl undersdkningen sA tillf<irlitlig som mdjligt har Birch, M.C: 1972. Male abdominal brush-organs in Bri-
exemplar av bAda artema studerats frAn deras flesta tish Noctuid moths and their value as a taxonomic
utbredningsomriden i Europa. Exemplar frAn Norge, Is- character. - The Entomologist 105:185-205, 233-
land och de sex pAtrdffade i Sverige har dock naturligt- 224.
ll0
Ent. Tidskr. 115 (1994) H6gnordiska tingsflyet i Sverige
Calle, J.A. 1982. Noctuidos espanoles. Madrid.430 pp. Hb. -G in Norway (Lepidoptera, Noctuidae). - Norsk
Heinicke, W. 1959. Revision der Gattung Apamea Ent. ridskr. 1l:31-35.
Ochs., l8l6 (Lp., Noctuidae), I Teil. - Deutsch. Ent. Skinner, B. 1984. Colour Identification Guide to Moths
2., N.F.6:100-111. of the British Isles. Beccles and London.
Mikkola, K. & Lafontaine, J.D. 1986. A preliminary South, R. 1977.The Moths of the British Isles, Series I.
note on the taxonomy of the Apamea zeta complex, London (Edition 1961).
with the first report of A. zeta from Fennoscandia Tuxen, S.L. 1956. Taxonomists glossary of genitalia.
(Lepidoptera, Noctuidae). - Notul. Entomol. 66:91- K6penhamn.
95. Yarga,Z. 1976. Die Verbreitung und taxonomische GIi-
Mikkola, K. & Goater, K. 1988. The taxonomic status of ederung von Apamea maillardi (Hubner-Geyer) 1834
Apamea exulis (Duponchel) and A. assimilis und A zeta (Treitschke) 1825 (Lep.: Noctuidae) in der
(Doubleday) in relation to A. maillardi (Geyer) and Balkanhalbinsel. - Acta Biol. Debrecina l0-ll:201-
A. zeta (Treitschke) (Lepidoptera: Noctuidae). - zlL.
Entomologist's Gazette 39:249-257 . Wolff, N.L. 1971. Lepidoptera - The Zoology of
Nordstrcim, F. & Wahlgren, E. 1941. Svenska fjiirilar. Iceland, Vol. ll l, part 45. 193 pp.
Stockholm. Zetterstedt, J.W. 1840. Insecta lapponica. Lipsiae. 1139
Opheim, M. 1959. Apamea (Crymodes Gn.) maillardi pp.
Ftirsta katalogen om vflrldens alla nattflyn
Poole, R.W. 1989. Lepidopterorum Catalo- katalog fdr vardera av de i planeringsskedet ll8
gus (New Series), fascicle ll8. Noctuidae, accepterade familjema fjZirilar. Man kan utgA frAn
parts l-3. E.J. Brill/Flora & Fauna Pub- att eventuella iindringar av antalet familjer givet-
lications, Leiden, New York, Kobenhavn & vis pAverkar antalet kommande kataloger. Serien
Kriln. 1314 sidor i 3 delar. 28,5 x22 cm. publiceras med John B. Heppner som redaktiir.
ISBN 0-916846-45-8. Pris: 950, - DKK Katalogema kommer att numreras i systematisk
(Apollo B/ger). Abonnemang kan tecknas ordning och inte i den ordning volymema ges ut.
p[ hela verket genom fcirlaget: E.J. Brill, Kataloger civer flera familjer ldr vara klara frir tryck-
ning. Hur alla smi familjer ska hanteras framgAr
Leiden, Holland.
inte klart, men enligt planema kommer det att krii-
vas l2- l5 volymer totalt fcir att firdigstiilla verket.
Sv6righetema att f6 ett samlat grepp civer en viss Det kommer att ta ehkilliga lr att genomf<ira hela
stdrre eller mindre grupp av nattfjlirilar p[ viirlds- detta arbete.
basis har varit (och iir!) mycket stora. Dessa sv[- Lepidopterorum Catalogus publiceras nu som en
righeter iir kanske en av de viktigare orsakema till helt ny serie i frirhillande till den ursprungliga
att det fortfarande saknas en samlad systematik fdr katalogserien med samma namn. Originalserien
nattfjiirilarna, Heterocera. Det kan idag tyviirr inte gavs ut under lren l9ll-1939, f<irst i Berlin och
heller skcinjas nigon enhetlig systematik fcir ens senare i Haag i Holland. Serien blev aldrig slut-
de mer kiinda nattfjiirilsgruppema i palearktis iin fijrd och det er lett att se att detta katalogarbete var
pA Atskilliga [r. en produkt av den tid dA sA mlnga andra storslagna
Mot denna minst sagt kaotiska situation i viirlds- verk om fjlirilarna gavs ut. Det skulle alltsA drda
systematiken framstAr detta verk som en stor be- ett halvsekel innan ntgon kiinde sig manad att 6ter-
drift. Aven om det nu gAtt drygt fyra 1r sedan kata- uppta arbetet med att samla nomenklaturen pA
logen gavs ut utgdr den en sAdan "grundbult" fcir viirldsnivA.
vdrldens nattfjiirilsforskare att den verkligen fcir- Nattflyna, Noctuidae, utgdr den avgiort stcirsta
diinar att uppmiirksammas [ven hiir, det Er faktiskt familjen bland nattfjiirilarna. Katalogen omfattar
lite frirvAnande att detta inte skett tidigare. ca 38 000 namngivna arter, underarter och syno-
Den nu utkomna volymen om Noctuidae utgrir nymer. Den bygger pA en redovisning av alla namn-
den fcirsta katalogen av lL8 planerade i serien givna sliikten (med synonymer) som fcirtecknas i
Lepidopterorum Catalogus (New Series) som pla- alfabetisk ordning. Sliikte fcir sliikte upptas i alfa-
neras redovisa fjiirilsfaunan pA global nivA - en betisk ordning alla namngivna arter, underarter och
lll
