Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige

283 Pages·2016·3.72 MB·Swedish

Historisk forskning om rasism
och främlingsfientlighet i Sverige
– en analyserande kunskapsöversikt Martin Ericsson
Historisk forskning om rasism
och främlingsfientlighet i Sverige
– en analyserande kunskapsöversikt
Martin Ericsson
Historiska institutionen vid Lunds universitet
Rapport till Forum för levande historia, 15 april 2016
Bilder på omslaget:
Bokhandel med antisemitisk skylt i Stockholm, 1941. Fotograf: okänd / Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Hamn i Gustavia på den karibiska ön Saint-Bartélemy, som var en svensk koloni 1784–1878.
Centralt i bild syns två slavar. Okänd konstnär / Sjöhistoriska museet.
Flyktingbarn från Finland tas emot av lottor i Sverige, 1944. Fotograf okänd / Wikimedia.
Sorselesamer i Ammarnäs, 1871. Fotograf: Lotten von Düben / Nordiska museet.
Romska barn i Linköping får undervisning utomhus under sent 1950-tal. Foto: ERG arkiv.
Titel: Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige
– en analyserande kunskapsöversikt
Författare: Martin Ericsson
Grafisk design: Direktör Wigg reklambyrå
Tryck: Elanders tryckeri 2016
Forum för levande historia
Stora Nygatan 10–12, Box 2123, 103 13 Stockholm
Tel: [phone]
[email protected]
www.levandehistoria.se
ISBN 978-91-86261-48-1
© Forum för levande historia
Innehåll
Förord 6 Religionskritik eller antisemitism i förklädnad?
”Skäktningsdebatten” .................................................................51
”Arierbevisen” och ”ariseringskampanjerna”
Kapitel 1. Inledning mot svenska företag ...................................................................52
och utgångspunkter 7
Vad hände med de religiösa
antisemitiska föreställningarna? ...............................................55
Ambitioner och avgränsningar .....................................................7
Försvunnen eller övervintrad?
Disposition ....................................................................................10
Antisemitismen efter andra världskriget .................................56
Den revolutionära vänstern och antisemitismen ...................57
Kapitel 2. Rasism, främlingsfientlighet,
Avslutande diskussion ................................................................59
rasifiering eller något annat? 12
Främlingsfientlighet och xenofobi ............................................12
Kapitel 4. Det svenska samhället och samer-
Begreppet rasism. Den idéhistoriska slagsidan ...................14 na 63
Institutionell rasism, strukturell rasism och rasifiering .........18
Tvångskristnande, missionsverksamhet
Avslutande diskussion ................................................................21 och kontroll av samiska sedvänjor ...........................................64
Intrång på lappskattelanden.
Kapitel 3. Antisemitism 23 Svensk ekonomisk expansion ca 1750–1900 .....................66
Det villkorade skyddet.
Begreppet antisemitism ............................................................23
”Lapp-ska-vara-lapp”-politiken växer fram ............................67
Fein och Röhl:
”Lapp-ska-vara-lapp”-politiken
Gemensamma utgångspunkter? .............................................25
i praktiken: Nomadskolan ..........................................................72
Vem är antisemit, och vem är jude? .........................................29
”Lapp-ska-vara-lapp”-politiken
Vägen fram till toleransediktet 1781 .......................................30 i praktiken: Bostadspolitiken .....................................................74
Judereglementet ..........................................................................32 En ny politik växer fram ...............................................................75
Kollektivt antisemitiskt våld mot svenska judar Lika barn leka bäst? Motsägelsefulla
1838–1852 ..................................................................................35 representationer av samer på film ............................................77
”Emancipationsprocessen” 1844–1870. Avslutande diskussion ................................................................78
Men emancipation för vem? ......................................................36
Ansträngda relationer mellan de mosaiska Kapitel 5. ”Zigenarfrågan”
församlingarna och migranterna ..............................................39 och ”tattarfrågan” 83
Antisemitiska stereotyper i pressen ca 1850–1930 ...........42
”Rom”, ”resande”, ”zigenare” och ”tattare”.
Antisemitiska stereotyper på film ca 1920–1940 ...............45 Terminologisk problematik .........................................................84
Trösklar till kulturens finrum. Begreppet antiziganism .............................................................85
Angrepp på judiska kulturutövare ............................................46
De första mötena med det svenska riket.
Försök att skapa antisemitiska organisationer Ca 1500–1650 ...........................................................................88
ca 1880–1915 ............................................................................47
Tidig integration och möten med lösdrivarpolitiken.
Elof Eriksson och ”Nationen” ....................................................49 Ca 1650–1809 ..........................................................................89
Bilden av ”judebolsjevismen”. ”Tattarfrågan” och den kommunala exkluderingen
Antisemitiska tolkningar av kommunismen ............................50 ca 1870–1940 ............................................................................93
HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE 3
Exkluderande våldsaktioner 1872–1955 ..............................95 Kapitel 9. Flykting-
och migrationspolitiken 161
Assimileringspolitiken och
prästernas initiativ i ”tattarfrågan” 1886–1902 ....................96
”Ras”-idéer i emigrationsdebatten ........................................162
Socialpolitikerna tar över ”tattarfrågan”
och ”zigenarfrågan” 1907–1934 .............................................98 Tillkomsten av 1914 års utvisningslag ..................................163
Lokala utredningar om ”tattarfrågan” 1935–1944 ............103 1914 års invandringsförbud för romer ..................................165
Socialstyrelsens ”tattar- och zigenarinventeringar” 1927 och 1937 års lagar ........................................................167
1942–1944 ................................................................................106 Antisemitiska kampanjer mot judisk
”Zigenarfrågan” och utbildningspolitiken flyktingmigration under 1930-talet ........................................168
ca 1930–1970 ..........................................................................109 Diskriminering av judar i flyktingpolitiken 1938–1944 ......171
”Zigenarfrågan”, exkluderingen och bostadspolitiken Flyktingmottagande under andra världskriget
ca 1950–1970 ..........................................................................110 och vid krigsslutet .....................................................................174
”Zigenarundersökningen” 1962–1965 ................................112 Flyktingfientlighetens långa kontinuitet? ..............................177
Fortsatt myndighetsregistrering .............................................114 Avslutande diskussion ..............................................................179
Diskriminering inom steriliseringspolitiken ...........................115
Diskriminering inom barnavården ..........................................120 Kapitel 10. Rasbiologi,
rasforskning och rashygien 183
Mediala och populärkulturella representationer .................122
Avslutande diskussion ..............................................................124 En terminologisk tredelning ....................................................183
Carl von Linné och frågan om
Kapitel 6. Om finska och meänkieli, den mänskliga artens variation ...............................................187
antikatolicism och islamofobi 131 Sven Nilsson och Anders Retzius.
Tidiga kranieundersökningar ...................................................190
Svensk politik mot talare av finska och meänkieli ...............132
Arkeologin, rasforskningen och
Svensk antikatolicism. kritiken mot storutbredningsteorin .........................................193
Fientliga stereotyper på religiös grund .................................134
Den stora inventeringen.
Svensk islamofobi .....................................................................135 Arbetet med Anthropologia Suecica 1897–1902 ............194
Avslutande diskussion ..............................................................138 Återupptäckten av de ”mendelska lagarna” .........................196
1910-talet. Genombrottsår? ..................................................197
Kapitel 7. Sverige
Bärande idéer hos det rasbiologiska nätverket ..................200
och kolonialismen 139
Nätverkets lobbykampanj för ett rasbiologiskt institut .......201
Nya Sverige. Mötet med den
Institutets första stora projekt:
amerikanska urbefolkningen ...................................................140
inventeringen av Sveriges befolkning ...................................203
Slavhandel, slaveri och Sveriges
Institutets andra stora projekt:
koloniala projekt i Afrika och Karibien ...................................142
”rasblandning” bland svenska samer ....................................205
Upptäcktsresande, resenärer
Institutets tredje stora projekt:
och missionärer i kolonialismens tidevarv ............................145
rasbiologiska fototekniker ........................................................207
Avslutande diskussion ..............................................................150
Herman Lundborgs internationella kontakter ......................209
Chefsstriden 1935.
Kapitel 8. Afrofobi 152 Från ”mainline” till ”reform eugenics”? .................................210
I en annan riktning? Rasbiologin
Svenskar med afrikanskt ursprung.
och rasforskningen 1935–1945 ...........................................213
En oväntat lång historia ............................................................153
Rasforskning utanför
Bilden av svarta afrikaner i medierapportering,
Rasbiologiska institutet ca 1900–1945 ..............................215
litteratur och läromedel ............................................................154
Innebar andra världskrigets slut
Populärkulturella representationer av svarta .......................157
en brytpunkt inom svensk rasforskning? ..............................219
Avslutande diskussion ..............................................................159
Institutet som aldrig lades ner ................................................221
4 HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE
Svenska rasforskares insamling av mänskliga kvarlevor ...223
Avslutande diskussion ..............................................................226
Kapitel 11. Rasism
i partip olitiken och i politiska rörelser 230
Rastänkande och antisemitism inom bonderörelsen .........230
Rastänkande och antisemitism inom högern ......................232
Arbetarrörelsen, synen på nationen
och de ”utländska” strejkbrytarna ..........................................233
Socialdemokratin och antisemitismen ..................................235
Nazism, fascism och allt däremellan.
Ideologiska begreppsdiskussioner........................................238
Svenska nationalsocialistiska
och fascistiska organisationer ca 1924–1950 ..................241
Länken mellan då och nu.
Efterkrigstidens nazism och fascism .....................................246
Avslutande diskussion ..............................................................247
Kapitel 12. Analys och utblickar 249
Sammanfattning 253
Rapportens syfte,
genomförande och avgränsningar .........................................253
Vilka generella begrepp har forskarna använt?...................253
Antisemitism ...............................................................................254
Det svenska samhället och samerna .....................................256
Diskriminering av romer och resande ...................................257
Diskriminering mot finska migranter
samt talare av meänkieli ...........................................................260
Islamofobi ....................................................................................260
Sveriges deltagande i kolonialism och slavhandel .............261
Afrofobi ........................................................................................261
Myten om den generösa flyktingpolitiken .............................262
Svensk rasforskning .................................................................263
Rasism och främlingsfientlighet inom partipolitiken ...........265
Rekommendationer för framtida forskning ...........................266
Referenser 268
HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE 5
Förord
Forum för levande historia är en myndighet till Som rapportförfattaren visar har relativt mycket
vars uppgifter hör att främja arbete med demokrati, forskning redan gjorts på många områden. Likväl kan
tolerans och alla människors lika värde med ut- det också konstaterats att det fortfarande finns mer
gångspunkt i Förintelsen. att göra och att det skulle kunna vara fruktbart att
Myndigheten har särskilt till uppgift att infor- prova nya angreppssätt och konceptuella lösningar.
mera om Förintelsen och kommunistiska regimers Jag tror och hoppas att denna rapport kan vara
brott mot mänskligheten och bedriver utåtriktad till stor nytta för alla med ett intresse för de frågor
verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och som rapporten lyfter.
fortbildning. Rapporten är skriven av fil dr Martin Ericsson
I januari 2015 fick Forum för levande historia vid Lunds universitet. Jag vill uttrycka ett varmt
i uppdrag av regeringen att under perioden 2015- tack till honom för det omfattande och noggranna
2017 genomföra en utbildningsinsats om olika arbete som han har lagt ned på att sammanställa
former av rasism och intolerans i historien och idag. denna rapport!
Ett viktigt led i detta arbete har varit att utreda
forskningsläget kring rasism som historiskt fenomen
i Sverige, samt klargöra vad forskningen menar med
”rasism” i olika historiska sammanhang och hur detta
begrepp förhåller sig till andra, i sammanhanget re- Ingrid Lomfors
levanta, begrepp. Då en översiktlig framställning av Överintendent, Forum för levande historia
detta saknats har myndigheten låtit ta fram denna
analytiska översikt av svensk historisk forskning om
rasism och främlingsfientlighet i Sverige.
6 HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE
Kapitel 1. Inledning
och utgångspunkter
Ambitioner och avgränsningar
Världens historia är en historia om ojämlikhet.
Genom olika maktordningar och sociala katego- Men jag tänker mig samtidigt att rapporten kan
riseringar ‒ klass, kön, nationalitet, etnicitet eller fungera som något mer än endast en inlaga till en
påstådd tillhörighet till en viss ”ras” ‒ har vissa grup- statlig myndighet. Som jag hoppas kommer att
per av människor getts resurser, makt och pengar framgå finns det i dag många, många vetenskapli-
medan andra har stått utan. På så sätt har vi byggt ga arbeten som behandlar olika aspekter av rasism
samhällen där vissa är överordnade och andra är och främlingsfientlighet i Sveriges förflutna. Det är
underordnade, förvisso i mer eller mindre hög grad forskning som rör sig om allt från diskriminering
och ofta genom att olika maktordningar skär in i av judar i flyktingpolitiken till diskriminerande
varandra på komplicerade sätt. Alla dessa system av skolformer för samer, från kränkande bilder av
ojämlikheter är historiskt skapade. Inga av dem är människor med svart hudfärg i skolans läroböcker
nödvändiga, eller naturgivna. Alla kan analyseras. till kollektivt våld som riktats mot romer och resan-
Alla kan förstås. Alla kan förändras. de, från rasbiologins skallmätningar till förekomsten
En av dessa maktordningar delar in människor på av antisemitiska föreställningar i politiska partiers
grundval av deras etniska ursprung, deras nationella program och propaganda. För att bara nämna några
tillhörighet, deras språk, deras hudfärg eller deras exempel: forskningsläget är stort, det växer, det hål-
”kultur”. Hur man i vetenskapliga sammanhang ler generellt en hög kvalitet och det förs framåt av
exakt ska benämna denna maktordning har inget engagerade forskare som brottas med frågan om hur
givet svar, men två av de benämningar som använts i och varför vissa människor i Sverige har diskrimine-
Sverige är ”rasism” och ”främlingsfientlighet”. Andra rats på grund av sitt ursprung, sin hudfärg, sitt språk
benämningar är också möjliga, och en del exempel eller sin kultur.
kommer att ges i denna rapport. Rapporten handlar Men det saknas en vetenskaplig sammanfattning
nämligen om denna maktordning, och är resultatet av de viktiga och intressanta resultat som dessa
av ett uppdrag från Forum för levande historia som forskare har kommit fram till. Inom vart och ett av
går ut på att ta fram en kunskapsöversikt om hur forskningsfälten finns det förvisso en del ansatser
den historiskt inriktade forskningen har analyserat, till sådana sammanfattningar, men för fältet i stort
diskuterat, definierat och förstått ”rasism” och ”främ- är avsaknaden, såvitt jag har kunnat se, total. Den
lingsfientlighet” i Sveriges förflutna. Det uppdraget här rapporten är därför tänkt att fylla denna lucka.
är avslutat i och med denna rapport, som härmed Tanken är att Du som läser den ska kunna få en
överlämnas.1 överblick över hur svenska historiskt inriktade fors-
kare har förstått och definierat vissa nyckelbegrepp
exempelvis rasism, främlingsfientlighet, antisemi-
1 Delar av rapporten har tidigare lästs och kommenterats av Lars M
Andersson, Karin Kvist Geverts, David Sjögren och Oscar Öster- tism eller antiziganism, vilka ämnen och teman
berg. Jag vill framföra mitt varma tack till Er för alla kommentarer,
det är som forskarna huvudsakligen har intresserat
tips och synpunkter. Ni har gjort texten så mycket bättre! Alla even-
tuella felaktigheter, missförstånd och okloka formuleringar som kan sig för, vilka resultat och slutsatser de har kommit
finnas i rapporten är dock helt mitt eget ansvar.
HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE 7
tolkningar och förklaringar
fram till och vilka som nalitet finns det en ofantlig vetenskaplig diskussion,
har förts fram i forskningen. Det säger sig självt att och den ska inte redovisas här. Jag nöjer mig med att
rapporten inte kan vara något annat än en intro- konstatera det som jag antydde redan inledningsvis,
duktion till dessa frågor. Tanken är att det ska vara nämligen att det endast är sällan som en maktor-
möjligt att med hjälp av rapporten själv hitta fram dning existerar för sig själv, oberoende av andra
till den vetenskapliga litteraturen, åtminstone de maktordningar. Kategorier som klass, kön, etnici-
mest centrala verken under de senaste decennierna. tet och ”ras” (för att bara nämna några bland flera
Givetvis kan det finnas viktiga arbeten som jag har tänkbara) tenderar att samverka med varandra och
missat, och läsaren kommer säkert att märka att påverka varandra. När jag tycker mig ha identifierat
rapportens författare är mer förtrogen med vissa en sådan intersektion mellan olika maktordningar
forskningslägen än andra ‒ det vore lönlöst att låtsas och kategoriseringar så kommer jag att påpeka det,
något annat. Men jag föreställer mig att rapporten för att inspirera och visa hur ett intersektionalitets-
trots allt kan fungera som en ingång till respektive perspektiv kan berika också historisk forskning.
forskningsläge, och jag hoppas att den kan komma Intersektionalitetstermen har inte använts i någon
till praktisk användning: kanske för uppsatsskrivan- större utsträckning av de svenska historiker som
de studenter, journalister, disputerade forskare eller forskat om rasism och främlingsfientlighet, även
för Dig som helt enkelt är intresserad av Sveriges om den förekommer ganska frekvent i de senaste
historia och av att förstå varför vår egen tid ser ut årens historiska forskning om migrations- och flyk-
inte inte
som den gör. För dagens rasism, diskriminering och tingpolitik.2 Det innebär att andra forskare
ojämlikheter har inte uppstått ur ett vakuum och har gjort analyser som ibland i praktiken ändå kan
saknar inte kopplingar till det förflutna. räknas som intersektionalitetsanalyser; fler forskare
Rapporten är en kunskapsöversikt och saknar än de som explicit har använt denna teoretiska term
helt syntetiserande ambitioner, jag drar inga nya har undersökt hur kategorier som exempelvis klass,
slutsatser och presenterar ingen ny bild av Sveriges kön och etnicitet/ras samverkar, och jag kommer
förflutna. Men det innebär inte att det är en rent att lyfta fram sådana analyser vid flera tillfällen i
deskriptiv framställning utan, som titeln visar, en denna rapport. Men annars är termen framför allt
analyserande kunskapsöversikt. Jag jämför olika använd inom den moderna samhällsforskningen,
perspektiv, pekar ibland på möjliga definitioner och bland annat inom genusvetenskapen ‒ ett exempel
tolkningar, diskuterar styrkor och svagheter, möjlig- på ett samhällsvetenskapligt ämne som ofta präglas
heter och problem med de begrepp och förklaringar av teoretisk nyfikenhet och nyskapande. Till viss
som tidigare forskning har presenterat. Ibland gör skillnad från historievetenskapen, vill jag hävda att
jag det mer, ibland mindre. Mest gör jag det kanske en av de idéer som jag kommer att driva i rappor-
i kapitel 10, där jag själv presenterar förslag till hur ten är att den svenska historiska forskningen om
de komplexa och svåra begreppen ”rasbiologi”, ”ras- rasism och främlingsfientlighet skulle må bra av att
forskning” och ”rashygien” skulle kunna definieras. gå i närmare dialog med den samhällsvetenskapliga
Här hoppas jag givetvis på att få mothugg, och att forskningen om samma ämne, både genom att låta
mina förslag dissekeras, kritiseras och testas. Något sig inspireras till att använda nya teoretiska begrepp
som jag också genomgående försöker göra ‒ med och metoder och givetvis även till att utsätta dessa
vilken framgång får läsaren avgöra ‒ är att analysera för en kritisk prövning.
vissa fenomen och forskningsresultat ur ett inter-
2 Som några exempel på historiker som har använt termen kan näm-
sektionalitetsperspektiv. Om begreppet intersektio-
nas Brunnström 2014; Johansson 2008; Svanberg 2010.
8 HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE
Rapporten innehåller flera avgränsningar, som formella disciplintillhörigheten. Det innebär också
alla innebär att även om Du som läsare förhopp- att jag i vissa fall har valt att behandla också jour-
ningsvis får veta mycket när du läser den så är det nalistiska verk, under förutsättning att de uppfyller
också mycket som Du inte får veta. Den mest up- ovanstående kriterier om primära källstudier (och
penbara begränsningen är att den bara omfattar som anger dessa källor på ett sätt som gör deras
Sverige, och svenska förhållanden. Med några un- undersökningar intersubjektivt prövbara) och dialog
dantag görs inga komparationer med andra länder, med tidigare forskning, och att de i någon mån be-
och Sverige sätts inte in i det internationella sam- handlar ämnen som är outforskade eller behandlade
manhang som vårt land i själva verket alltid har varit på ett mindre uttömmande sätt av akademiska fors-
en del av. Inte heller diskuterar jag den omfattande kare. Det finns ett antal journalistiska arbeten som
internationella forskningen om hur exempelvis ett håller mycket hög klass och som har bidragit med
begrepp som rasism kan förstås och definieras. Den- värdefull information ‒ Ola Larsmos undersökning
na avgränsning är inbyggd redan i själva uppdraget, av antisemitisk antiflyktingpropaganda i 1930-talets
som anger att rapporten ska handla om svenska för- Sverige och Maja Hagermans biografi över rasbio-
hållanden. Läsaren kan förhoppningsvis använda de logen Herman Lundborg är två exempel. Det finns
svenska arbeten som finns i rapportens referenslista ingen anledning att inte ta med dessa arbeten i en
för att genom dessa hitta fram till relevanta interna- kunskapsöversikt av detta slag.
tionella forskningslägen. En annan avgränsning är En svårare avgränsning är den temporala ‒ hur
ämnesmässig. Kunskapsöversikten gäller rasism och långt bakåt i tiden bör kunskapsöversikten sträcka
främlingsfientlighet ‒ begrepp som i sig förstås inte sig, och hur långt fram i tiden? Här har jag re-
har en given innebörd. Det är givet att dessa feno- sonerat på följande vis. Termer som ”rasism” och
men på olika sätt är kopplade till andra fenomen, ”främlingsfientlighet” används endast undantagsvis
nationalism.
exempelvis Det finns mycket forskning i den svenska forskning som rör förhållanden före
om hur den svenska nationalismen, och föreställ- år 1700, och det är ingen överdrift att påstå att
ningarna om ”svenskhet” och ”det svenska”, har forskningsläget som sådant domineras av under-
konstruerats och vuxit fram från tidig modern tid sökningar som tar avstamp i 1700-talet även om
och fram till i dag. Denna forskning behandlas inte undantag givetvis finns. I rapporten är det också de
i rapporten, men förhoppningsvis går det att hitta tre senaste århundradena som särskilt står i fokus
vidare till relevanta arbeten också om den svenska även om exempelvis kapitel 4 och 5, som handlar
nationalismen genom de verk om rasism och främ- om den svenska samepolitiken respektive politiken
lingsfientlighet som jag tar upp. gentemot romer och resande, sträcker sig tillbaka
Ytterligare en avgränsning är ämnesdisciplinär. till 1500-talet. Men här finns också en vetenskapligt
Svensk ”historisk” forskning har jag valt att förstå svår nöt att knäcka: ”ras” och ”etnicitet” är i mycket
som all slags forskning som berör historia och som hög grad föreställda kategorier som skapats under
bygger dels på primärstudier av historiskt källma- de senaste århundradena. ”Nationalitet” och ”natio-
terial, dels diskuterar frågor och resultat i dialog nalism” är äldre kategorier än så, men många forska-
med tidigare forskning. Det innebär att akademis- re har påpekat att de knappast fylldes med samma
ka forskare av olika ämnestillhörighet finns med innehåll i, låt oss säga, 1400- och 1500-talens Sveri-
i rapporten, exempelvis historiker, idéhistoriker, ge och i 1800-talets. Går det att tala om rasism och
etnologer och forskare i socialt arbete. Ämnet och främlingsfientlighet under tidsåldrar då våra mo-
tillvägagångssättet har ansetts vara viktigare än den derna uppfattningar om ”ras”, ”etnicitet” och ”nation”
HISTORISK FORSKNING OM RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET I SVERIGE 9