GÖTEBORG AFRICANA INFORMAL SERIES NO 2 SVENSK-KINYARWANDA ORDBOK ...

180 Pages·2003·1 MB·Swedish

by  Jouni Maho

GÖTEBORG AFRICANA INFORMAL SERIES
NO 2
SVENSK-KINYARWANDA ORDBOK
Översättningar av
Moise Mugabo Ntïhabose
Redigerad och sammanställd av Jouni Filip Maho
2003
Institutionen för orientaliska och afrikanska språk
Göteborgs universitet

FÖRORD
Moise Mugabo Ntïhabose påbörjade det ursprungliga arbetet med ordboken under
1990-talet genom att översätta de svenska upplagsorden i Svensk-tigrinskt lexikon
(sammanställd av Kiros Fre Woldu och utgiven i serien “Lex-in: språklexikon för
invandrare” av Statens Institut för Läromedel, 1989).
Ntïhabose tog sedermera kontakt med professor Tore Janson vid Göteborgs
universitet med en förfrågan om ett eventuellt samarbete. Ansvaret för detta överläts
så småningom till Jouni Maho, och resultatet föreligger nu i denna preliminära utgåva
av Svensk-kinyarwanda ordbok .
Ntïhaboses ursprungliga ordbok har något reviderats, bla med ett tusental
kompletterande uppslagsord, samt några hundra hänvisningar. I sin nuvarande form
innehåller Svensk-kinyarwanda ordbok lite över 5.700 svenska uppslagsord. Till grund
för de svenska förklaringarna har utöver ovannämnda Svensk-tigrinkt lexikon även
Svensk ordbok, utarbetad vid Språkdata vid Göteborgs universitet (och utgiven av
Esselte Studium, 1986), kommit till stor användning.
Svensk-kinyarwanda ordbok är i första hand tänkt att tjäna som hjälpmedel för
rwandier bosatta i Sverige, men kan även användas som ett allmänt referensmedel av
de som håller på att lära sig kinyarwanda.

Inledning
SPRÅKET
Kinyarwanda är, jämsides med engelska,
nationalspråk i det östafrikanska landet
Rwanda. RWANDA
Språkgenetiskt tillhör kinyarwanda
de så kallade bantuspråken, en grupp
språk som talas av uppemot 200 miljoner
afrikaner söder om en tänkt linje från
Kamerun till Kenya, och omfattar mer än
300 språk, t ex Swahili, Zulu, Xhosa,
Shona, Kikongo, m fl.
Kinyarwanda talas som modersmål
av mer än 9 miljoner människor i och
kring Rwanda, och är jämsides med det
sydafrikanska språket Zulu, således det
bantuspråk som har flest modersmåls-
talare.
NÅGRA FÖRKLARINGAR TILL ORDBOKEN
Varje post i ordboken börjar med ett uppslagsord i fetstil. Detta efterföljs av olika typer
av information, såsom i följande exempel:
abonnera (verb) ~r ~de ~t • beställa och betala i förväg gutumira ibintu
ukishyura mbere y’igihe
Därtill finns ett antal interna hänvisningar (korsreferenser) av typen:
ATP • se allmän tilläggspension
Botsett från de interna hänvisningarna, så kan ordbokens poster enkelt sammanfattas
enligt följande:
6 Svensk-kinyarwanda ordbok
uppslagsord (ordklass/grammatisk kategori) grammatiska böjningsformer
• svensk förklaring kinyarwanda-
tillägg till den svenska förklaringen
översättning och/eller förklaring
Uppslagsord
Uppslagsordet ges alltid i fetstil. Notera att varje uppslagsord har definierats
grammatiskt i denna ordbok. Detta betyder att om två (eller flera) ord tillhör samma
ordklass samt böjs utefter samma grammatiska mönster, så upptas de i samma post
(dvs efter samma uppslagsord). De enskilda ordbetydelserna/förklaringarna ges efter
var sin fetpunkt “•”.
accent (subst.) ~en ~er ~erna • betoning (av ett ord eller en del av ord),
tonvikt uburyo umuntu avuga ijambo cyangwa urulimi runaka
bitewe n’akarere akomokamo mu gihugu runaka • främmande sätt
att tala, brytning uko umuntu agobeka urulimi avuga
Om orden däremot skiljer sig åt vad gäller deras ordklass och/eller grammatiska
böjningsformer, men ändock stavas lika, så återfinns de i separata poster (dvs efter
olika uppslagsord). Dessa åtskiljs med små upphöjda löpnummer, såsom i följande
exempel:
intern1 (adj.) ~t ~a • som finns inom organisation; inre, inhemsk ikintu
kiri mw’ishyira hamwe kidasohokangokijye hanze
intern2 (subst.) ~en ~er ~erna • person i fängelse, fånge umuntu ufunse
muri (gereza)
En del uppslagsord kan förekomma i alternativa stavningar. Sådana varianter
separeras med kommatecken, såsom i nedan exempel:
sprej, spray (subst.) ~en ~er ~erna • mycket finfördelad vätska umwuka
umuntu afuhirira ukaza umeze nk amazi
Den stavningsvariant som inte står först har getts en hänvisning av typen:
spray (subst.) • se sprej
Svensk-kinyarwanda ordbok 7
Ordklass/grammatisk kategori
Den information som ges inom parentes direkt efter uppslagsordet omfattar
uppslagsordets ordklass samt varierande information rörande dess grammatiska form
och/eller kategoritillhörighet. Följande förkortningar förekommer:
adj. adjektiv pers. pron. personligt pronomen
adv. adverb pl. pluralis
best. art. bestämd artikel poss. pron. possessivt pronomen
best. form bestämd form pres. presens
dem. pron. demonstrativt pronomen pret. preteritum
förk. förkortning pron. pronomen
interj. interjektion refl. pron. reflexivt pronomen
int. pron. interrogativt pronomen rel. relativpronomen
komp. komparativ räkn. räkneord
konj. konjunktion subst. substantiv
ob. art. obestämd artikel superl. superlativ
obj. objektsform sup. supinum
oböjl. oböjligt verb verb
ordn. ordningstal
TABELL 1. FÖRKORTNINGAR FÖR ORDKLASSER
Grammatiska böjningsformer
Med “grammatiska former” åsyftas olika böjningformer av uppslagsordet (utöver det
som redan getts som uppslagsord). Denna information ges i form av en uppsättning
grammatiska ändelser.
Vilka grammatiska ändelser som listas upp skiftar från ordklass till ordklass. Tabell
2 som följer nedan innehåller en sammanfattande uppställning av de olika grammatiska
ändelser som återfinns i posterna. (Beteckningarna “en-form” samt “ett-form”
hänvisar till genusen utrum respektive neutrum.)
Parenteserna i tabell 2 betecknar information som eventuellt kan förekomma, dvs
de förekommer efter vissa uppslagord men inte alla. Således finns även poster utan
någon angiven grammatisk information.
Den del av uppslagsordet som ändelserna ska fogas samman med avkiljs (där det
behövs) med ett vertikalt streck “|”, såsom i följande exempel. (Notera tilde-tecknet
“~” vid ändelserna som symboliserar uppslagsordets basform. )
8 Svensk-kinyarwanda ordbok
sad|el (subst.) ~eln ~lar ~larna • sits på häst eller cykel kwicara ku
indagobe cyangwa kw’igare
träffa|s (verb) ~s ~des ~ts • råkas, mötas, samlas guhura
Substantivet sadel har således följande grammatiska böjningsformer: sadel (obestämd
form, singularis = uppslagsform), sadeln (bestämd form, singularis), sadlar (pluralis),
sadlarna (bestämd form, pluralis), medan verbet träffas har de grammatiska
böjningsformerna träffas (infinitiv = uppslagsform), träffas (presensform), träffades
(preteritumform), samt träffats (supinumform).
ORDKLASS UPPSLAGSORDET GRAMMATISKA FORMER
pronomen en-form (ett-form), (pluralis)
personligt pron. subjektsform objektsform
possessivt pron. en-form ett-form, pluralis
demonstrativt pron. en-form ett-form
substantiv obestämd form bestämd form, pluralis, bestämd form pluralis
räkneord grundtal ordningstal
verb infinitiv presens, preteritum, supinum
adjektiv en-form ett-form, pluralis; (komparativ), (superlativ)
adverb grundform —
konjunktion grundform —
preposition grundform —
interjektion grundform —
TABELL 2. SAMMANFATTNING AV BÖJNINGSFORMER
En del uppslagsord består av flera ord. Detta gäller speciellt vissa verb med så kallade
verbpartiklar. I sådana fall så ska ändelserna sammanfogas med uppslagsordet första
ord.
apa efter (verb) ~r ~de ~t • härma inguge
I ovan exempel är således de grammatiska böjningsformerna som följer: apa efter
(infinitiv = uppslagsform), apar efter (presens), apade efter (preteritum) samt apat
efter (supinum).
I vissa fall är t ex pluralisformen identisk med singularisformen. Således finns
ingen ändelse att sätta ut. Detta markeras med ett ensamt tilde-tecken:
attentat (subst.) ~et ~ ~en • våldsdåd, mordförsök gushaka kwica,
cyangwa kugera geza kwica undi muntu runaka
Svensk-kinyarwanda ordbok 9
Ibland kan det vara enklare att skriva ut den fullständiga böjda formen, istället för
enbart böjningen, såsom i nästa exempel. (Notera avsaknaden av tilde-tecknet vid slet.)
slit|a (verb) ~er slet ~it • nöta ikintu cyononekaye • dra, rycka gukurura •
arbeta hårt, knoga gukora ukoresheje ingufu nyinshi kuburyo
bishobora kukuviramo indwara
Det finns även ord vilka i praktiken aldrig används i en viss grammatisk form, vilket
markeras med ett litet streck:
glasögon (subst., pl.) – ~ ~en • slipade glasskivor som ger bättre syn
amadarubindi
Således markerar det strecket “–” att någon singularisform inte existerar.
Svensk förklaring
De svenska förklaringar som ges till uppslagsorden kommer ursprungligen från
Svenskt-tigrinskt lexikon samt Språkdatas Svensk ordbok (dock med en del smärre
justeringar i förekommande fall).
I en del fall har de svenska förklaringarna kompletterats med smärre
kommentarer och tillägg. Dessa ges i ett något mindre typsnitt än själva förklaringen,
såsom i följande exempel:
jour (subst.) ~en ~er ~erna • tjänstgöring för dag eller dygn
särskilt om
abantu bakora nyuma y’amasaha,
personal vid sjukhus, polis, brandkår etc
cyane cyane nk’abakora kwa muganga, muri polisi, cyangwa se
abazimya umuliro, n’ibindi n’ibindi
Kinyarwandaöversättning
Kinyarwandaöversättningarna ges alltid i kursiv stil. Dessa är i många fall direkta
översättningar av de svenska uppslagsorden. Då ingen direkt översättning alltid är
möjlig att åstadkomma, så har kinyarwanda-översättningen istället baserats på den
svenska förklaringen.
10 Svensk-kinyarwanda ordbok
SAMMANFATTNING
Uppslagsord Ordklass (se tabell 1) Kinyarwandaöversättning
Markerar
Böjningsformer
böjningsform
(se tabell 2)
som är
identisk med
uppslags-
formen
Svensk
Böjningsform
förklaring
saknas
Markerar
Markerar
början av de
olika ord
svenska
som stavas
förklaringen
likadant
Tillägg till
den svenska
förklaringen
Strecket
markerar var
böjningarna ska
sammafogas
med uppslags- Böjningsform
ordet som ersätter
hela uppslags-
formen
Hänvisning
till annat
uppslagsord
Alternativa
stavningar av
samma ord