Genus och Företagande

209 Pages·2017·2.05 MB·Swedish

by  Greta Linder

http://www.diva-portal.org

This is a published version of a book published by Svenska Sällskapet för Antropologi och
Geografi (SSAG).

Citation for the original published book:

Bonow, M., & Rytkönen, P. (Eds.). (2017).
Genus och företagande : Ymer 2016. Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och
Geografi.

N.B. When citing this work, cite the original published book.

Permanent link to this version:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32345
Genus och
företagande
Svenska Sällskapet för
Antropologi och Geografi
YMER 2016
Genus och företagande
genus och företagande

Genus och
företagande

YMER 2016
ÅRGÅNG 136
SvENSka SällSkapEt föR aNtRopoloGi och GEoGRafi
© Svenska Sällskapet för antropologi och Geografi
Redaktör: Madeleine Bonow och paulina Rytkönen
Omslag framsida: ingun hjalmarsson och hästen k2 ken
Foto: Joakim Engstrand © 2017
Baksida: tidningen idun sidhuvud 1920
Försättsblad: karta till 1913-års adresskalender
https://stockholmskallan
Eftersättsblad: Man spolandes häst. Foto: paulina Rytkönen ©

Sättning / formgivning: Bokpartner
Tryck: Danagårdlitho, ödeshög 2017
iSSN 0044-0477:136
iSBN 978-91-982150-2-1
Innehåll
paulina Rytkönen
Genus, företagande och politik 7
therese Nordlund Edvinsson
fåfänga till salu: manikyrister i 1910-talets Stockholm 33
Marcus Box & tommy larsson Segerlind
Genus och grundarteam
Nya företags överlevnad i Stockholm under 1900-talets första hälft 51
paulina Rytkönen
”Jag är en fäbodjänta” – arbetsdelning, institutioner företagande och
identiteter inom gårdsnära mejerihantering igår och idag 79
Ursula hård
Resurscentra för kvinnor som samhällsentreprenörer och företagare
inom regional utveckling och politik 109
Malin Gawell
Socialt entreprenörskap för kvinnors rättigheter 129
carin Nordström
hur ser företagande kvinnor på företagandet? 145
Madeleine Bonow, Monica hammer, Mona petersson
hästföretagande i storstadens närhet 159
författarna 183
Årsberättelse 184

Titel
författare
Genus och företagande
=
Genus, företagande och politik
paulina Rytkönen
Under de senaste decennierna har genusforskningen blivit alltmer
framträdande både som en egen vetenskaplig disciplin och som ett
bidrag till utvecklingen av exempelvis historia, ekonomisk historia,
statsvetenskap, psykologi, litteratur, geografi, sociologi och antropo-
logi. Genusforskningen har bidragit till att belysa strukturella eller
andra faktorer som påverkar kvinnors och mäns livsutrymmen och
maktpositioner (eller bristande sådana). De diskussioner som uppstått
har gett upphov till nya forskningsfält med egna institutioner i form av
regler, positioner och organisationer (hasselberg, 2005). Ett forsknings-
fält skapas utifrån gemensamma nämnare, normer och värderingar
som fältets aktörer accepterar och blir delaktiga i (Göransson, 1987;
hasselberg, 2005). Göransson (1987) menar att för att ett fält ska uppstå
krävs att formella och informella nätverk bildas genom tillfälliga och
återkommande möten, publikationskanaler, samt organisationer. Det
krävs dessutom en kärna av gemensamma centrala frågeställningar,
gemensamma forskningsproblem, angreppssätt och ett gemensamt
empiriskt fokus. forskningen om genus och företagande uppfyller
samtliga ovan nämnda kriterier.
i detta kapitel presenteras en genomgång av några av bidragen inom
fältet genus och företagande utifrån ett tematiskt och i viss mån krono-
logiskt perspektiv 1. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktig-
aste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att
7
Ymer 2016 = Genus och företagande
främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. att studera genus och före-
tagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som for-
mar vår historia, vår samtid och vår framtid. Då utrymmet är begrän-
sat och syftet här är att endast kortfattat introducera läsaren till ämnet
och några av de viktigaste frågorna, inleds detta kapitel med en presen-
tation av några av de tidigaste bidragen. Efter detta följer en framställ-
ning av dagens diskussioner och begrepp och kapitlet avslutas med en
något utförligare presentation av två teman som har varit särskilt fram-
trädande och som på olika sätt ramar in temat för denna, nämligen
osynlighet och underordning, samt genusinslagen i politiken främst
under senare decennier.
översikten avgränsas till i huvudsak svensk forskning om genus och
företagande och i den mån det är möjligt kommer ett försök att göras
att inte utelämna någon viktig referens. om detta ändå skulle ske hand-
lar det inte om ett avsiktligt utelämnande. trots att många författare
gör skillnad mellan begreppen företagande och entreprenörskap, samt
företagare och entreprenör, kommer de i denna text att användas syno-
nymt och inte problematiseras annat än ur ett genusperspektiv.
Några föregångare
Ett av de tidigaste bidragen inom fältet utgjordes av professor Gunnar
Qvists forskning som år 1960 publicerade sin doktorsavhandling Kvin-
nofrågan i Sverige 1809–1846. Studier rörande kvinnans näringsfrihet
inom de borgerliga yrkena, där han belyser hur villkoren för kvinnors
företagande förändrades och hur lättnader infördes i början av 1800-
talet (Qvist, 1960). Ett av Qvists viktigaste argument, även efter avhand-
lingsarbetet, var att kvinnor emanciperas inom ramen för regler och
villkor som männen satte upp.2 Qvists postulat kom delvis att komplet-
teras av professorn i nationalekonomi, Siv Gustafsson. hon började sin
bana som forskningsassistent på handelns Utredningsinstitut år 1967,
där hon samlade in data om fusioner inom svensk industri. Men det är
främst genom det arbete som ledde till hennes doktorsavhandling,
8