Table Of ContentGamiani
Vertigos erotiska klassiker:
001. Pauline Réage, Berättelsen om O
002. Georges Bataille, Ögats historia
003. Markis de Sade, Filosofin i sängkammaren
004. Guillaume Apollinaire: De elvatusen spöna
005. Köttets poesi: könslemmarna i svensk text från
Stiernhielm till Almqvist
006. Gunnar Blå: Klumpigheten redux
007. Leopold von Sacher-Masoch: Venus i päls
008. Pietro Aretino: Samtal
009. Alfred de Musset: Gamiani
010. Pierre Louÿs: Mammas tre flickor
011. Per Meurling: Ögat i pottan
012. Octave Mirbeau: Lidandets lustgård
013. Louis Aragon: Irenes fitta
014. Andrea De Nerciat: Djävulen i kroppen
015. Priapea
016. A.C. Swinburne: Flossie
017. Jean de Berg: Bilden
018. Närstrid: Vanessa
Alfred de Musset
Gamiani
eller
En orgie i två nätter
Illustrationer: Achille Déverias
Översättning och efterord: Carl-Michael Edenborg
VERTIGOS EROTISKA KLASSIKER 009
VERTIGO FÖRLAG
sala/södermalm 2008
Alfred de Musset
Gamiani
eller
En orgie i två nätter
Översättningen bygger på 1932 års anonyma svenska utgåva, av
vilken delar återfinns i sin ursprungliga form i texten.
www.vertigo.se
© Vertigo förlag 2008
Form: Eric Persson
Ombrytning: Carl Johansson, V.A.&P.
Korrektur: Hanna Hård
Tack till Anna Holmström för textredigering.
Omslagsfoto: C-M Edenborg
Modeller: A. Frank, Odonata, Gamla Bettan
isbn tryckt utgåva: 978-91-85000-53-1
isbn e-bok: 978-91-85000-66-1
första natten
första natten
Tolv klockslag ljöd, det var midnatt, och ljusen i grevinnan Ga-
mianis salonger strålade i all sin glans.
I uppsluppna turer dansades fransäs och kadrilj till en orkes-
ters eggande toner. Aftontoaletterna blottade sannskyldiga un-
derverk av skönhet, och smyckena glänste i gnistrande facetter.
Balens behagfulla och livliga härskarinna tycktes glädja sig åt
sin lyckade och påkostade fest. Man såg henne tacksamt småle åt
allt det smicker, alla de fadda fraser man uppvaktade henne med
som betalning för nöjet att vara hennes gäst.
Fast i min vanliga roll som iakttagare hade jag redan fällt mer
än ett yttrande som befriade mig från plikten att vidare erkänna
grevinnan Gamianis förtjänster. Jag hade snabbt bildat mig ett
omdöme om henne som världsdam, och nu återstod bara för mig
att dissekera hennes moraliska väsen, att föra in min skalpell i
hennes hjärta; men något sällsamt, något jag vet inte vad höll
mig till baka och hindrade denna undersökning. Det var oändligt
svårt för mig att utforska vad det egentligen var för sorts liv denna
kvinna förde, om vilket hennes beteende inte sade något alls.
Ännu ung, i besittning av en ofantlig förmögenhet och en-
ligt flertalets smak mycket vacker, tedde sig denna kvinna utan
släk tingar och nära vänner som en verkligt oberoende individ i
världen. Hon levde i ensamhet ett liv som av allt att döma skulle
ha rymt mer än en.
7
Alfred de Musset
Onda tungor fällde omdömen om henne som inte var vidare
för delaktiga; men hon var och förblev oåtkomlig på grund av
brist på bevis.
Av somliga kallades hon en Feodora, en kvinna utan hjärta
eller känsla; andra trodde sig veta att hennes själ blödde ur djupa
sår och att hon för framtiden försökte undgå fler grymma miss-
räkningar.
Jag ville jaga bort mina tvivel: jag tog all min logik till hjälp;
men förgäves, jag nådde ingen tillfredsställande slutsats.
Missmodig ville jag ge upp hela saken, då jag bakom mig
hörde en gammal vällusting upphäva sin röst och utropa: ”Äsch!
hon är ju tribad!”
Ordet slog ner som en blixt: allt passade plötsligt ihop, allt
för klarades, alla motsägelser upplöstes.
En tribad! Å! detta ord gav först en underlig genklang i mina
öron; sedan väckte det hos mig jag vet inte vad för idéer om ut-
svävningar av överflödande vällust. Det är njutnings raseri, ursin-
nig slipprighet, fruktansvärd lusta som inte kan tillfredsställas.
Förgäves försökte jag undfly dessa tankar, på ett ögon blick
hade de fyllt min fantasi med excesser. Jag föreställde mig grevin-
nan naken, i armarna på en annan kvinna, med utsläppt hår, skäl-
vande, förkrossad, kvidande i en missbildad njutnings kval.
Mitt blod brann, det svindlade för mig, jag sjönk som bedö-
vad ihop på en soffa.
När jag återfått självkontrollen räknade jag kallblodigt ut vad
jag skulle göra för att få tillfälle att överraska grevinnan: det var
nödvändigt att göra det till varje pris.
Jag beslutade att spionera på henne under natten och gömma
mig i hennes sängkammare. Glasdörren till omklädningsrummet
befann sig mitt emot sängen. Jag insåg genast vil ken fördel jag
kunde vinna av detta; sedan jag gömt mig bakom en del kläder
8
Gamiani
som hängde där gjorde jag mig redo att tålmodigt invänta häxsab-
batens begynnelse.
Jag hade knappt hunnit krypa ihop i mitt hörn förrän grevin-
nan visade sig och ropade till sin kammarjungfru, en brunett
med svällande former: ”Julie, i kväll behöver jag er inte. Gå och
lägg er … Ah! och om ni skulle höra något buller från mitt rum,
låt det inte störa er, jag vill vara i fred.”
Dessa ord gav löfte om ett drama. Jag lyck öns kade mig till
min djärvhet.
Så småningom tystnade rösterna i salongen, och grevinnan
blev ensam kvar tillsammans med en av sina väninnor, fröken
Fanny B***. Strax därpå kom båda in i rummet och befann sig
inom synhåll för mig.
fanny:
”Ett sådant avskyvärt väder! Regnet står som spön i backen, och
ingen vagn kan man få.”
gamiani:
”Jag är lika ledsen för det som ni; olyckligtvis är min vagn hos
vagn makaren.”
fanny:
”Min mor kommer att bli orolig.”
gamiani:
”Oroa er inte för det kära Fanny. Er mor har ju blivit underrät-
tad, hon vet att ni sover över hos mig i natt. Nu är ni min gäst.”
fanny:
”Ni är alldeles för snäll mot mig. Jag är bara till besvär.”
9
Alfred de Musset
gamiani:
”Ett rent nöje. Det är ett äventyr som roar mig … Jag tänker inte
skicka bort er till något annat rum, utan vi sover här båda två.”
fanny:
”Varför då? Jag kommer att störa er sömn.”
gamiani:
”Ni är alldeles för ceremoniell … Se så! låt oss vara som två unga
väninnor, ett par skolkamrater!”
Grevinnan beseglade denna hjärteutgjutelse med en ljuv kyss.
gamiani:
”Jag skall hjälpa er att klä av er. Min kammarjungfru sover re-
dan, vi behöver henne inte … Så vacker ni är! lyckliga flicka! jag
beundrar er midja!”
fanny:
”Tycker ni om den?”
gamiani:
”Underbar!”
fanny:
”Ni smickrar mig …”
gamiani:
”O! den är fantastisk! Vilken vithet! Jag avundas er!”
10