fulltext - DiVA

42 Pages·2006·0.26 MB·Swedish

Institutionen för Tema
Campus Norrköping

Miljökommunikation
- från kunskap till förbättring?

En studie av hur kunskap från en
miljöutbildning kan möjliggöra en förbättrad
kommunikation i tillverkande företag
Eva Malmros
C-uppsats från Miljövetarprogrammet, 2006

Linköpings universitet, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping
Institution, Avdelning
Datum
Department, Division
Date
Tema vatten i natur och samhälle,
Miljövetarprogrammet
Department of Water and Environmental Studies,
Environmental Science Programme

Språk Rapporttyp ISBN
Language Report category _____________________________________________________

ISRN LIU-TEMA/MV-C--06/10--SE
X Svenska/Swedish Licentiatavhandling
Engelska/English Examensarbete _________________________________________________________________
AB-uppsats ISSN
X C-uppsats _________________________________________________________________
________________ D-uppsats Serietitel och serienummer
Övrig rapport Title of series, numbering

________________

URL för elektronisk version

Handledare
http://www.ep.liu.se/index.sv.html Tutor
Victoria Wibeck
Titel
Miljökommunikation – från kunskap till förbättring? En studie av hur kunskap från en miljöutbildning kan möjliggöra en förbättrad
kommunikation i tillverkande företag

Title
Environmental communication – from knowledge to improvement? A study of how knowledge from an environmental education can make an
improved communication in manufacturing industry possible.

Författare
Author
Eva Malmros
Sammanfattning
Den här studien behandlar hur två stora företag ser på kunskap, kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjälp överföra
miljökunskap från en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks både från företagens synvinkel och från utbildarhåll.
Undersökningen baseras dels på kvalitativa intervjuer med två miljöansvariga som deltagit i en ettårig miljöutbildning på konsultbasis, och dels på
enkäter besvarade av medarbetare i företagen.

Utbildning förväntas ge den miljöansvarige nya synsätt som på sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den
miljöansvarige vid kommunikation använda ett språk som förstås av de berörda. Miljöarbetet bör präglas av enkelhet, tydlighet och
lättåtkomlighet. Både företag och utbildare måste ta ställning till vilket mål respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att
kunna välja vilken typ av kommunikation som ska användas. Den enskilde miljöansvariges roll är tillsammans med synen på kommunikation de
viktigaste delarna i företagets möjlighet att lyckas med miljöarbetet.

Abstract
Nyckelord
Kommunikation, Kunskap, Miljöarbete, Miljöförbättring, Utbildning

Keywords
Förord
Jag vill härmed tacka alla de som på ett eller annat sätt har del i denna uppsats. Först ett
särskilt tack till WSP Environmental i Linköping för den hjälp jag har fått med ämnesval,
material och personkontakter. Ett stort tack även till er ute i företagen som med kort
varsel ställde upp på intervjuer och som sedan har hjälpt mig i mångt och mycket
beträffande enkäterna. Tack även till er alla ute i företagen som tagit er tid att svara på
mina enkäter. Utan er hjälp hade denna undersökning inte kunnat genomföras. Sist men
inte minst vill jag rikta mitt tack till er som funnits i min närhet som ett stort stöd i alla
tänkbara situationer.

Norrköping 2006-05-27

Eva Malmros
Sammanfattning
Den här studien behandlar hur två stora företag ser på kunskap, kommunikation och
möjligheten att med kommunikationens hjälp överföra miljökunskap från en person till
en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks både från företagens synvinkel
och från utbildarhåll. Undersökningen baseras dels på kvalitativa intervjuer med två
miljöansvariga som deltagit i en ettårig miljöutbildning på konsultbasis, och dels på
enkäter besvarade av medarbetare i företagen.

Utbildning förväntas ge den miljöansvarige nya synsätt som på sikt kan leda till
företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation
använda ett språk som förstås av de berörda. Miljöarbetet bör präglas av enkelhet,
tydlighet och lättåtkomlighet. Både företag och utbildare måste ta ställning till vilket mål
respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna välja vilken typ
av kommunikation som ska användas. Den enskilde miljöansvariges roll är tillsammans
med synen på kommunikation de viktigaste delarna i företagets möjlighet att lyckas med
miljöarbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning................................................................................................................................1
1.1 Syfte/Frågeställning.....................................................................................................................2
2 Teori.......................................................................................................................................3
2.1 Kommunikationsprocesser...........................................................................................................3
2.1.1 Monologism.............................................................................................................................3
2.1.2 Dialogism................................................................................................................................3
2.2 Kommunikation i organisationer...................................................................................................4
2.3 Miljökommunikation.....................................................................................................................5
2.3.1 Kommunikation mellan människor...........................................................................................5
2.3.2 Miljökommunikatören..............................................................................................................6
2.3.3 Miljökommunikation – för vem?...............................................................................................6
3 Metod.....................................................................................................................................8
3.1 Metodval......................................................................................................................................8
3.2 Avgränsningar..............................................................................................................................8
3.3 Den kvalitativa forskningsintervjun...............................................................................................8
3.4 Genomförande - Intervju..............................................................................................................9
3.4.1 Intervjuguiden..........................................................................................................................9
3.4.2 Respondenten.......................................................................................................................10
3.5 Analysmetod- intervju.................................................................................................................10
3.6 Enkätstudier...............................................................................................................................11
3.7 Genomförande - enkät...............................................................................................................12
3.7.1 Frågorna................................................................................................................................12
3.7.2 Distributionen........................................................................................................................12
3.7.3 Svaren...................................................................................................................................13
3.8 Analysmetod – enkät.................................................................................................................13
3.9 Reflektion - metod och litteraturval.............................................................................................14
4 Resultat och diskussion....................................................................................................15
4.1 Intervju.......................................................................................................................................15
4.1.1 Rollen som miljöansvarig......................................................................................................15
4.1.2 Moderföretagets inställning till miljö -pengar -utbildning........................................................15
4.1.3 Kommunikationskanaler........................................................................................................16
4.1.4 Kommunikation mellan utbildare och företag........................................................................17
4.1.5 Företagets organisation.........................................................................................................17
4.1.6 Erfarenhetsutbyte..................................................................................................................18
4.2 Enkät..........................................................................................................................................18
4.2.1 Förändringar hos den miljöansvarige....................................................................................18
4.2.2 Företagets miljöarbete...........................................................................................................19
4.2.3 Nyttan med utbildning............................................................................................................20
4.2.4 Kunskapsförmedling och kommunikation..............................................................................21
5 Slutsatser och avslutande reflektion................................................................................23
5.1 Kommunikation eller information?..............................................................................................23
5.2 Kommunikation och engagemang..............................................................................................23
5.3 Miljöansvarsrollen......................................................................................................................24
5.4 Fråga och svar...........................................................................................................................24
5.5 Vad kan utbildare lära av detta?................................................................................................25
5.6 Avslutande reflektion..................................................................................................................26
5.7 Fortsatta studier.........................................................................................................................26
6 Referenser...........................................................................................................................27
6.1 Tryckta källor..............................................................................................................................27
6.2 Artiklar........................................................................................................................................28
6.3 Övriga källor...............................................................................................................................28

Bilagor
1 Intervjuguide
2 Enkät
3 Enkätresultat
1 Inledning
Kraven på ett medvetet miljöarbete hos företag kommer idag från globala, nationella,
regionala och lokala håll.1 Det finns många lagar och förordningar som kräver ett visst
handlande, vid rätt tidpunkt och med rätt styrka. Företag i Sverige arbetar ofta med miljö
på någon nivå och syftet till detta arbete kan skifta. Det kan komma krav från
myndigheter eller från moderföretag om att miljöarbetet ska utvecklas, eller från personer
inom verksamheten som har ett grundläggande intresse. Vissa företag anser att
miljöarbete kan ge vinster. Andra företag gör det inte.2 Vilken eller vilka anledningar
som än föreligger miljöarbetet kan vägen för att uppfylla dessa syften se ut på olika sätt.

Tillräckliga kunskaper för att genomföra detta arbete på ett tydligt och riktigt sätt saknas
idag hos många företag.3 Att lyckas med detta på egen hand är inte lätt. Ett sätt för
företagen att komma tillrätta med delar av dessa problem är att se till att personalen är
utbildad och uppdaterad på området. En miljöutbildning i någon form, för den som
ansvarar för företagets miljöarbete, kan vara lämplig och många företag lägger ner både
tid och pengar på miljöutbildningar för att ge möjlighet att vidareutvecklas inom
området.

Ger då tidskrävande och kostsamma utbildningar någon verklig företagsnytta? Om nyttan
med en utbildning av denna typ blir synlig ger det även möjligheter för utbildarna att
förändra och förbättra sin kursverksamhet där mesta möjliga positiva återkoppling i form
av nöjda kunder och ett bra rykte kan generera nya kunder och en större lönsamhet för
utbildningsföretaget.

Utbildarna finns i det här specifika fallet på ett internationellt konsultföretag i Linköping
som heter WSP Environmental och som arbetar med många olika delar inom
miljöområdet. WSP Environmental har bland annat en stor kursverksamhet där en mängd
kurser inom miljöområdet erbjuds. En av de utbildningarna som ges är för att bli
diplomerad miljöchef/miljösamordnare. Denna utbildning har erbjudits i två omgångar
och en tredje är just påbörjad. Utbildningen tar ett tjugotal dagar, under sammanlagt ett
år, i anspråk för sammankomster med föreläsningar och övningar, enskilt och i grupp.
Inom utbildningens ramar ingår även ett projektarbete som ska utföras i deltagarnas egna
företag. Utbildningen är tänkt som en hjälp för att bli en bättre
miljöchef/miljösamordnare.4 De kunskaper som erhålls vid utbildningen kan sedan
användas direkt i miljöarbetet eller vidareförmedlas ytterligare till andra personer i
samma företag, som ska ta ställning till eller arbeta efter dessa premisser.
Kommunikationsleden kan därmed bli både långa och invecklade vilket leder till
funderingar om den miljökunskap som kommuniceras, ofta i flera led, kan ge företaget
något mer än extra kostnader. Ger utbildning bara ett fint diplom att hänga på väggen och
ytterligare en pärm att ställa i bokhyllan?

Är det alls möjligt att kommunicera kunskap och kan kommunicerad kunskap leda till
förbättringar i ett företag eller är det bara den enskilde individen som blir kunnigare? Kan

1 Rubenson, Stefan (2002). Miljöbalken. Den nya miljörätten. Nordstedts Juridik AB, s.15-20.
2 Ammenberg, Jonas (2004). Miljömanagement. Studentlitteratur, s.153-154.
3 Nielsen, Birgitte B (2001). Manuals for Environmental Dialogue. Corporate Environmental Strategy,
8:217-218.
4 WSP, Linköping 2005, Diplomerad miljöchef – miljösamordnare 2005, kursdokumentation.
1
den miljökunskap som en person har verkligen vidareförmedlas så att den får någon
praktisk nytta hos någon annan än den personen?

För att ta reda på något om detta måste det undersökas hur kommunikationsprocesser
fungerar. Det är inte säkert att det som ursprungligen förmedlades tolkas på samma sätt
som det var tänkt eftersom sanningen alltid ligger i betraktarens öga.
1.1 Syfte/Frågeställning
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kunskap, främst rörande miljö, kan
vidarekommuniceras från en person till en annan. Undersökningen kommer att utföras
med hjälp av en fallstudie i två större tillverkande företag i södra Sverige. När ett
antagande görs att ovan nämnda kunskap kan erhållas genom miljöutbildning kommer
undersökningen även att beröra frågan om miljöutbildning påverkar möjligheten att
kommunicera miljöfrågor.

Frågeställningen lyder
Kan den miljökunskap som finns hos en person kommuniceras vidare så att den får
miljöarbetet i ett företag att förbättras?

Den kommer att diskuteras med hjälp av följande underfrågor

- Är det möjligt att kommunicera kunskap?
- Är det möjligt att kommunicera miljökunskap i ett företag?
- Vad är viktigt för en miljöansvarig i rollen som miljökommunikatör?
- Hur kan miljöarbetet i ett företag förändras genom att den miljöansvarige utbildar
sig?
- Hur kan utbildare förbättra sina utbildningar utifrån detta?

2
2 Teori
I detta kapitel kommer kommunikationsteorier att presenteras ur några olika synvinklar,
eftersom det är det ämne som kan anses ligga närmast miljökommunikation sedd som
vetenskaplig disciplin.5
2.1 Kommunikationsprocesser
Kommunikation kan ses ur två olika synvinklar, monologisk och dialogisk.6
Monologismen kommer att presenteras kort, men det är det dialogiska synsättet på
kommunikation som ligger till grund för analysen av kommunikationsprocesserna i
uppsatsen.
2.1.1 Monologism
Monologismen kan sägas representera kommunikation som ett sätt att överföra
information från en person till en annan i en envägskommunikation. Inlärning ses enligt
monologismen som den enskilde individens mer eller mindre framgångsrika försök att ta
till sig information/fakta, mer än en ökande förmåga att lösa problem i samförstånd med
den psykosociala miljön. Vårt intellekt ses enligt monologismen mest som en plats där
man kan förvara eller söka information.7 Ingen större vikt läggs vid samverkan mellan
sammanhang.8
2.1.2 Dialogism
Linell anser att kommunikation bör ses från ett dialogiskt håll där kommunikationen kan
ses som samverkan mellan olika individer, förstånd, organismer eller system.9
Kommunikation kan indelas i olika kategorier enligt intrapersonell kommunikation där
kommunikationen sker inom oss själva t.ex. när vi tänker, interpersonell kommunikation
när vi kommunicerar med andra öga mot öga eller i telefon, gruppkommunikation när vi
kommunicerar med fler personer i små eller lite större grupper i t.ex. ett företag samt
masskommunikation när vi kommunicerar med väldigt många personer på ett icke
personligt plan t.ex. vid en stor konsert.10

Kommunikation är ett inlärt beteende11 och med den finns alltid ett syfte.12 Målet med
kommunikationen kan vara väldigt olika, allt från att överleva, att samarbeta för att
komma överens med andra eller för att tillfredsställa våra personliga behov. Vi kan
försöka övertala någon genom reklam, eller att få någon att göra det vi vill att de ska göra
genom att utöva makt över andra människor. Kommunikation sker även för att få våra

5 Hallgren, Lars & Ljung, Magnus (2005). Miljökommunikation: aktörsamverkan och processledning.
Studentlitteratur, s.23-24.
6 Linell, Per (1998a). Approaching Dialogue – Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives.
John Benjamins Publishing, cop. s.17-21.
7 Linell, Per (1998a). s.17-21.
8 Linell, Per (1998a). s.32-33.
9 Linell, Per (1998a). s.17-18.
10 Dimbleby, Richard & Burton, Graeme (1999). Kommunikation är mer än ord. Studentlitteratur, s.14-15.
11 Dimbleby, Richard, et al. (1999). s.13.
12 Dimbleby, Richard, et al. (1999). s.29.
3
organisationer och vårt samhälle att fungera och för att ta och ge information.13 Det är
tydligt att kommunikation kan ha många betydelser och inte nödvändigt med samma
innebörd för alla inblandade.14 Som James Watson säger ”/…/can we ever be sure that we
have understood a message or conveyed a message as we intended?”15 Här finns det
stora risker för missuppfattningar.

Linell anser att kommunikation inte kan likställas med informationsöverföring, där ett
budskap förs från en person till en annan utan att budskapet påverkas, speciellt inte i de
situationer då människor direktkommunicerar med varandra t.ex. under ett samtal.16
Informationsöverföring fungerar ganska bra om syftet är att just sprida information i
samhällen och organisationer, men fungerar dåligt om det är innehållsförmedling i
kommunikation och människors handlande som eftersöks.17

Kommunikation handlar alltså om att ge och ta emot tecken med en speciell betydelse.
För att budskapet ska komma fram krävs det att mottagaren vet vad tecknen betyder i
detta sammanhang.18 Linell hävdar att ord och handlingar tolkas på olika sätt i olika
kulturer, där kulturer kan betecknas som olika samhällssektorer, verksamheter och
professioner. Tolkningarna är knutna till sina specifika kulturer och är därmed
svårförståeliga för dem som inte ingår eller är införstådda i den kulturen. Betydelsen av
ord och uttryck kan vara helt skilda beroende på vilket sammanhang eller i vilken kultur
man befinner sig, där orden har en betydelsepotential med många tolkningsmöjligheter
snarare än en fast betydelse. Det är här i dessa möten mellan kulturer som många
förståelseproblem uppstår.19 Kommunikation i sig är därmed aldrig helt neutral och inga
budskap eller innebörder kan passera kommunikationsprocesser utan att påverkas.20
2.2 Kommunikation i organisationer
En förutsättning för att en organisation ska fungera är att kommunikationen mellan
berörda parter är effektiv. Utan denna kommunikation är det svårt för personer som
arbetar i organisationen att nå organisationens uppsatta mål, vilka de än är.21 Om målet är
att synliggöra miljöarbetet och genom detta ta nya marknadsandelar måste detta tydligt
framkomma genom kommunikation.22 För att kommunikationen ska bli effektiv är det
viktigt att se på den enskilde personens rollkrav och dennes färdigheter i och utanför
rollen. En person blir inte bra på att utföra ett speciellt arbete bara för att denne har fått
yrkesrollen tilldelad.23 Kunskap och verktyg för hur man bäst lyckas med
kommunikation saknas ofta i företagen.24

13 Dimbleby, Richard, et al. (1999). s.19-23.
14 Dimbleby, Richard, et al. (1999). s.33.
15 Watson, James (1985). What is communication studies? Edward Arnold, s.1.
16 Linell, Per (1982). Modeller och metaforer för kommunikation. Tema K, Linköpings Universitet, s.5-6.
17 Linell, Per (1982). s.29.
18 Dimbleby, Richard, et al. (1999). s.35-37.
19 Linell, Per (1998b). Discourse across boundaries. Text & Talk, 18:144-149.
20 Linell, Per (1995). Kommunikation bortom den egna världens gränser: om ord, begrepp och argument
som flyttas mellan samhällets meningsprovinser. Tema K, Linköpings Universitet, s.17-22.
21 Dimbleby, Richard et al. (1999). s.143-145.
22 Nielsen, Birgitte B (2001). 8:217.
23 Dimbleby, Richard et al. (1999). s.151.
24 Nielsen, Birgitte B (2001). 8:217.
4
Fungerande kommunikation är dubbelriktad och för att få denna dubbelriktning att
fungera är det viktigt med feedback. Feedback ger uppmärksamhet till mottagande
person i kommunikationssammanhanget och respons på budskapet som sänts iväg,
antingen verbalt eller ickeverbalt. Den ickeverbala feedbacken är den mest inflytelserika
kanalen till att påverka våra känslor och attityder gentemot någon annan.25 Feedback kan
enkelt sammanfattas som ”/…/vår reaktion på andra människors kommunikation, och
deras reaktion på vår”.26 Det finns dock stora problem med feedback vid tillfällen där
kommunikation ska ske med många personer samtidigt (masskommunikation) eftersom
sändaren sällan har möjlighet till återkoppling med mottagaren.27 Det är även mycket
svårt med kommunikation när det gäller miljöfrågor.28
2.3 Miljökommunikation
De handlingar som leder till miljöproblem har alltid föregåtts av kommunikation mellan
olika personer. Genom att kommunicera upptäcks miljöproblem som annars ej blivit
synliga för den enskilda personen och med hjälp av kommunikation finns möjligheter att
hantera dessa problem.29
2.3.1 Kommunikation mellan människor
För att kunna förstå varför någon lyssnar och någon annan inte lyssnar så måste bilden av
det specifika fallet klargöras. Detta kan ske med hjälp av de begrepp som Hallgren och
Ljung använder i sin bok om miljökommunikation. Begrepp som handling, scen, aktör,
medel och syfte fungerar som verktyg för att kunna ställa frågor om varje specifik
situation. Begreppen kan inte stå för sig själva utan kompletterar varandra och bildar
tillsammans ett meningsfullt sammanhang. Det gäller dock att komma ihåg att
verkligheten kan ses ur många olika perspektiv som alla har samma grad av sanning även
om de uppmärksammar olika delar av sammanhanget.30 Det är människans förmåga att
växla perspektiv som gör att vi kan förstå och kommunicera med varandra.
Kommunikation sker mellan människor, inte bara från en människa till en annan, och
bygger på ömsesidighet där det är viktigt att både kunna lyssna och förstå samt att tala
och göra sig förstådd.31 Det viktigaste är inte att kommunicerande parter blir överens
utan att de förstår varandra.32 Förståelsen är en förutsättning för en fungerande
kommunikation.33 Ett sätt att underlätta vid kommunikation är att ställa frågor av olika
karaktär. Det kan vara frågor för förtydligande, frågor för fördjupning eller frågor som
ifrågasätter, allt för att undvika missförstånd.34 Denna typ av samtal tar mycket tid i
anspråk, men är i gengäld effektivare med hänsyn till den kunskap som utvecklas och
som kan komma att användas i beslutsfattandet där kunskapen är förankrad mellan de
samtalande.35

25 Dimbleby, Richard et al. (1999). s.44, 73-74.
26 Dimbleby, Richard et al. (1999). s.74.
27 Palm, Lars & Windahl, Sven (1989). Kommunikation - teori i praktiken: Hur modern
kommunikationsteori kan användas av informatörer i det dagliga arbetet. Konsultförlaget, s.11-12.
28 Nielsen, Birgitte B (2001). 8:218.
29 Hallgren, Lars et al. (2005). s.21.
30 Hallgren, Lars et al. (2005). s.29-43.
31 Hallgren, Lars et al. (2005). s.48 samt Linell, Per (1998a). s.79-80.
32 Hallgren, Lars et al. (2005). s.51-52.
33 Linell, Per (1995). s.22.
34 Hallgren, Lars et al. (2005). s.55-56.
35 Hallgren, Lars et al. (2005). s. 62.
5