Frandsen, avhandling

256 Pages·2004·1.15 MB·Swedish

Ann-Christine Frandsen
Rum, Tid och Pengar
– en studie om redovisning i praktiken
1
2
Tillägnad Erling och Joyce
3
©Ann-Christine Frandsen och Bokförlaget BAS
Allt mångfaldigande utan skriftligt tillstånd förbjudet.
Bokförlaget BAS
Handelshögskolan
Box 610
405 30 Göteborg
Tel. [phone]
Fax [phone]
E-post: [email protected]
ISBN 91-7246-211-6
Layout och redigering: Henny Östlund
Omslag: Pernilla Albinsson
Printed in Sweden by
Grafi kerna Livréna AB, Kungälv, 2004
4
ABSTRACT
SPACE, TIME AND MONEY –
A STUDY OF ACCOUNTING IN PRACTICE
Accounting numbers affect people in many ways. This is an important research issue. This
thesis attempts to problematise the relation between accounting numbers and what they
refer to; a relation that is typically taken-for-granted. This is done through fi eld studies of
accounting in practice and also through conceptualising accounting as a chain of transla-
tions. This conceptualisation focuses on how relations between people, things, movements
and numbers are created in accounting documents, and on how accounting and its effects
are then brought back to places of work. These associations are traced in three settings
where accounting is taken for granted to a varying degree: the fi rst is a psoriasis centre, the
second a public transportation company and the third an investment company. Three pictu-
res emerge, each with its own complexities and ambiguities – in themselves typical contem-
porary phenomena.
The practice of accounting in the fi rst setting is theorised as creating particular spatial for-
mations. In the second, accounting shapes time as a way to produce space, that is, a parti-
cular spatial dynamics. In the last setting, accounting is claimed to produce value, or rather
particular forms of valuing in space and time. These pictures form a ground for a theory
that conceives of accounting in practice as a time/space/value machine. A theory is construc-
ted around four concepts: The character of the associations, The integration of associations
and the delimitation of movements, Order and its relation to change, The production of
other spaces.
Further, accounting in practice is claimed to go through three modes or phases. In the fi rst,
accounting enables construction of revenue and cost-focussed space/value relations. In a
second, accounting enables revenue and cost-focussed time relations to reconstruct space
and spatial dynamics. The last and fi nal mode or phase is when accounting becomes taken
for granted: time and space are “in place”, value becomes coterminous with space and time.
All this makes it possible to produce ever more abstract values, where things, people, and
situations can be exchanged for one another or substituted by numbers.
The thesis suggests that the practice of accounting produces new forms of space/time/value
relations at the heart of everyday life and work. Tracing how this practice (re)translates
numbers into money and vice versa, reveals accounting as a way of approaching the world
in a subtle manner, and yet shaping that which can be thought, and even delimiting exis-
tence. The space/time/value relation created by accounting is a powerful base of personal
and professional identities. Besides being a disciplinary force this relation permits certain
experiences to emerge and excludes others.
5

FÖRORD
Så håller jag äntligen avhandlingen som bok i min hand. Jag har vänt och vridit på den.
Ja, till och med luktat på den har jag gjort. När jag öppnade boken var det med spänning
– ett magiskt ögonblick. Jag strök med handen över sidan fylld med svarta symboler, min
text, och kände på pappret mellan mina fi ngrar. Äntligen! Här ligger avhandlingen så
självklar i min hand. Arbetet med avhandlingen har varit roligt, lärorikt och arbetsamt.
Det har inte gått en enda dag utan att avhandlingsarbetet har varit närvarande och upp-
tagit mina tankar. En avhandling gör man dock inte ensam – många är de som har bidra-
git till att den nu är klar. Jag vill med några rader tacka alla ni som har hjälpt mig. Jag
börjar med mina handledare.
Thomas Polesie har givit mig allt utrymme mina idéer har krävt. Det har varit viktigt
för mig. När det har känts tungt har han alltid haft uppmuntrande ord som hjälpt mig
att orka vidare. I våra diskussioner har hans kunskaper i ämnet redovisning lyst igenom
och bidragit till att jag fått en allt djupare inblick i ämnet. Hos Barbara Czarniawska har
jag mött en person med ett gott och varmt hjärta. Jag har fått stöd i svåra stunder och i
andra har hon varit både rättfram och krävande, vilket har inneburit att jag har lärt mig
massor men också inspirerats i mitt arbete. Tack för allt!
Inga-Lill Johansson har på nära håll följt mitt avhandlingsarbete. Hennes kritiska blick,
och frågor som kräver svar, har stimulerat mig att förbättra mina argument. Som kol-
lega har jag fått hennes stöd och vänskap som har varit betydelsefullt för mig. Även Sten
Jönsson har ställt kluriga frågor att grunna på, men du har också lockat mig till skratt.
Något som har behövts ibland.
Jag vill rikta min uppskattning till Wai-Fong Chua och Jessie Dillard som var mina oppo-
nenter och mentorer på min första IPA konferens (2000). Jag fi ck ett bemötande som
bara lockade mig att fortsätta på den väg jag hade valt. Jag vill också tacka Keith Hoskin
som jag har diskuterat tid, rum och pengar med. Diskussioner som har varit av stor bety-
delse för mig.
Från min ”plats” på Handelshögskolan vill jag naturligtvis tacka alla mina forskar- och
lärarkollegor på avdelningen för redovisning. Jag vill dock nämna Gudrun Baldvinsdottir
och Kristina Johansson där jag har känt oavkortat stöd. Anne Herling har alltid haft en
hjälpande hand när jag har behövt. Andra kollegor som jag vill nämna och tacka särskilt
är Kajsa Lindberg, Ann-Louise Petersen, Petra Adolfsson och Mikael Wickelgren.
Där jag har haft mitt skrivbord, Övre Fogelberget, var (och är) en plats där fl itens lampa
lyste men där det alltid fanns plats för roliga historier, spontana julbord och bords-
hockey, en nog så viktig källa för inspiration och fortsatt energi. Tack alla ni som har
medverkat till denna härliga vardagliga atmosfär.
7
Jag vill också nämna min tacksamhet mot: Valera som alltid har haft vänliga ord att
säga men också för att du har städat mitt rum, Ella på Handelshögskolans tryckeri och
tjejerna som svarar i universitets växel. Tack alla ni andra i min nära omgivning som har
hjälpt mig i vardagen.
Längre söderut i Sverige har kollegan Ulla Johansson varit en diskussionspartner och
vän. Jag bugar och tackar alla som har läst olika versioner av min text och bidragit med
värdefulla synpunkter som exempelvis, Hervé Corvellec, Annmarie Olsson, Maria Tull-
berg, Allan Schürer och Darush Yazdanfar. Tack alla ni övriga som har tagit er tid att
läsa min text och gett mig väsentliga kommentarer.
Jag vill också passa på att rikta ett särskilt stort tack till alla på PSO, Swebus, och Invest-
ment AB. Tack för att ni har låtit mig komma, avsatt tid för mig, er vänlighet och att ni
har berättat om era tankar och erfarenheter. Tack till alla ni andra på ”fältet” som har
låtit mig få ta del av era erfarenheter.
Mitt avhandlingsarbete har också möjliggjorts genom stipendier, framförallt från Adler-
bertska forskningsfonden. Detta har givit mig möjligheten att få jag göra det jag vill, att
forska. I gengäld hoppas jag att min avhandling kan ge nya insikter när diskussion om
”Uthållig utveckling” är aktuell.
En tack riktas också till Margareta Samuelsson, som med nitisk blick har granskat språ-
ket och underlättat för mina läsare. Skulle ändå något fel i texten kvarstå, vilket är tro-
ligt, skall ingen skugga falla över henne, den person som skall stå till svars för eventuella
fel är ingen annan jag.
Tack alla mina vänner som har stöttat i vått och torrt. De har varit många och utan dom
hade det varit svårt och tråkigt. En särskild tanke vill jag ge Mona, Liz, Barbro och Boel.
Jag vill också tacka Inez och Åke för att ni har stöttat mig genom åren.
De allra närmaste hamnar sist utan att för den skull betyda minst. Mina kära fem bröder
Erling, William, Jens, Nicklas och Anders, med familjer, har gett mig trygghet och stadga
i livet. Det är skönt med en stor familj när avhandlingsarbetet upptar så mycket av ens
liv. Mina föräldrar som jag minns med värme och kärlek har hela tiden funnits i mina
tankar och varit ett stöd för mig. Jag minns särkilt några visdomsord min pappa hade
”Skjut inte upp saker till morgondagen det du kan göra idag”!
Till sist vill jag lyfta fram den person som jag håller så kär, min underbara dotter Pamela,
denna fantastiska tjej, som håller mig på jorden och som är min stora inspirationskälla.
Tack sötnos!
Nu vill jag ut och spela golf. Är det någon som vill hänga med?
Göteborg i april
Ann-Christine Frandsen
8
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning HUR SKAPAR MAN EN RELATION MELLAN SIFFROR,
SAKER & MÄNNISKOR?......................................................................13
Kapitel 1 REDOVISNING I PRAKTIKEN .............................................................21
1.1 Några studier av redovisning i praktiken.........................................22
1.2. Andra studier som bidrar till förståelse av redovisning
i praktiken ......................................................................................27
1.3 Vidare forskning om redovisning i praktiken ..................................29
1.4 Att forska om redovisning i praktiken.............................................30
Kapitel 2 NÅGRA HUVUDBEGREPP....................................................................33
2.1 Översättning....................................................................................34
2.2 Förbindelser.....................................................................................35
2.3 En svart låda....................................................................................36
2.4 Aktör, aktant och makt....................................................................37
2.5 Utgångspunkter i avhandlingen .......................................................38

Kapitel 3 FÄLTARBETE OCH TOLKNING ..........................................................39
3.1 Att följa den andre – inspiration från antropologin..........................39
3.1.1 Symmetrisk antropologi.......................................................39
3.1.2 En forskare och ”främlingar/infödingar” ............................40
3.2 Att utveckla en teori från fältet........................................................43
3.2.1 Fall ett – En vårdenhet – PSO...............................................44
3.2.2 Fall två – Ett bussföretag......................................................45
3.2.3 Fall tre – Ett investmentbolag...............................................47
3.3 Att arbeta på fältet...........................................................................48
3.4 Från ett fält till en teori....................................................................50
3.5 Att välja stil och att strukturera en text...........................................52
9
FÄLTSTUDIE I RUM
Kapitel 4 PSORIASISAVDELNINGEN – EN PLATS DÄR MAN
BEHANDLAR PSORIASIS .....................................................................53
4.1 Rum för vård...................................................................................53
4.2 Rörelser i rummet ...........................................................................57
4.2.1 Något om psoriasis..............................................................58
4.2.2 Psoriasis binds till en person, som skickas till PSO...............61
4.2.3 Att behandla psoriasis .........................................................64
4.2.4 Åren går – behandling igen, igen och igen............................68
FOTON/BILDER........................................................................73-76
Kapitel 5 VÄGEN MOT SIFFROR OCH TILLBAKA ...........................................77
5.1. Ett hyresavtal...................................................................................78
5.2 En faktura blir till ...........................................................................81
5.3 Fakturans resa ................................................................................84
5.4 Retur – Maria tolkar siffrorna och handlar vidare...........................93
5.5 Några refl ektioner om redovisning i praktiken ................................95
Kapitel 6 RUM........................................................................................................99
6.1 Teoretiskt om rum...........................................................................99
6.2 Redovisning i praktiken som översättning och produktion av
rum/plats ......................................................................................110
6.2.1 Förbindelsens karaktär.......................................................110
6.2.2 Förbindelsers integrering i och avgränsning av
vardagens rörelser..............................................................112
6.2.3 Ordning och dess förändring .............................................113
6.2.4 Andra rumkonstruktioner..................................................115
6.3 Avslutning – några insikter om redovisning i praktiken.................116
10