Från Nyens skans till Nya Sverige : Språken i det Svenska Riket under 1600-talet

385 Pages·2012·4.44 MB·Swedish

by  Bo Andersson

kungl. vitterhets historie
och antikvitets akademien
konferenser 78
FR Å N N Y ENS SK A NS
TILL N YA SV ER IGE
språken i det svenska riket under 1600-talet
kvhaa konferenser 78

Från Nyens skans till Nya Sverige
Språken i det Svenska Riket under 1600-talet
Redaktörer: Bo Andersson & Raimo Raag
Konferenser 78
kungl. vitterhets historie och
antikvitets akademien
Från Nyens skans till Nya Sverige. Språken i det Svenska Riket under 1600-talet. Kungl. Vitterhets
Historie och Antikvitets Akademien, Konferenser 78. Stockholm 2012. 380 s.
Abstract
The papers in this volume are based on presentations given at a symposium at Uppsala University
in 2007. In the 17th century, Swedish was the everyday language of a majority of the population in
Sweden proper and the main language of government, but several other languages were also used in
speech, in writing, or in both.
The population of Sweden proper included speakers of language varieties now considered dia-
lects of Swedish, but also indigenous minority groups speaking entirely different languages, such as
the Saami. There were also groups inhabiting territories that had been part of Sweden for several
centuries, like Finland, and territories that gradually had been incorporated into the Swedish realm
when Sweden emerged as a great European power. Numerous immigrants contributed not only to
the development of the growing administrative and military apparatus, to economy, research, and
higher education, but also to the linguistic diversity of 17th century Sweden.
Keywords
Sweden, 17th century, multilingualism, historical sociolinguistics, Swedish, Danish, Scanian, Got-
land dialect, Saami language, Finnish, Latin, German, Dutch, French, English, Karelian, Estonian,
Votic, Ingrian, Latvian, Livonian, Russian, Polish, Lenape
© 2012 Författarna och Vitterhetsakademien
ISBN 978-91-7402-409-8/pdf
ISSN 0348-1433
Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien,
Box 5622, 114 86 Stockholm
www.vitterhetsakad.se
Distributör eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby
http://vitterhetsakad.bokorder.se
Omslag, typografi Lars Paulsrud
Grafisk form Bitte Granlund/Happy Book
Tryck Danagård LITHO, Ödeshög, 2012
Innehåll
Bo Andersson och Raimo Raag, Inledning 7
Stig Strömholm, Språk och kultur i 1600-talets Sverige – en barock historia 10
Aleksander Loit, Sveriges stormaktstid 19
Gun Widmark, Svenska 40
Stig Örjan Ohlsson, Danska och svenska i Skåne 55
Lars Wollin, Gutniska 70
Lars-Gunnar Larsson, Samiska 88
Erling Wande, Finska 104
Hans Helander, Latin 122
Bo Andersson, Tyska 137
Ingrid Wikén Bonde, Nederländska 163
Sigbrit Swahn, Franska 182
Daniel Ogden, English 193
Tapani Lehtinen, Karelska 207
Raimo Raag, Estniska 222
Virve Raag, Votiska och ingriska 249
Pēteris Vanags, Lettiska 260
Riho Grünthal, Liviska 281
Ulla Birgegård, Ryska 296
Lennart Larsson, Polska 315
Kim-Eric Williams, Laughing with the Lenape 335
Avbildningar ur handskrifter och äldre tryck 350
Författarförteckning 353
Personregister 355
Ortregister 367
Inledning
Bo Andersson och Raimo Raag
När man ägnar sig åt det förgångna är det lätt att förbise språkets viktiga roll; historia
handlar oftast om politik, religion, handel och ekonomi, sociala förhållanden, kanske
också lite om folklig kultur, litteratur, arkitektur, konst och musik. Språket och språ-
ken däremot, människans främsta medel för tänkande och kommunikation, glöms
däremot lätt bort.
När man börjar intressera sig för frågan vilka språk som talades i 1600-talets Sve-
rige blir man genast förvånad över mångfalden. Sverige hade genom omfattande geo-
grafisk expansion sedan andra hälften av 1500-talet blivit till det som historiker kallar
en konglomeratstat: riket bestod av en kärna och en rad provinser som alla uppvisade
stora kulturella, språkliga och rättsliga olikheter sinsemellan. Dessutom hade ett bety-
dande antal människor invandrat till landet. Dåtidens stat, med en enorm militärap-
parat, en expanderande förvaltning och ett dynamiskt näringsliv, hade stort behov av
”experter” på olika områden. Både den geografiska utvidgningen och den stora invand-
ringen ledde till att en rad språk kom att talas inom det dåvarande Sveriges gränser.
Men kanske ännu mera påfallande än det stora antalet språk i sig är hur problemfri
användningen av olika språk verkar ha varit i det svenska stormaktsväldet. Det vikti-
gaste skälet finner man i den dåtida synen på vad som egentligen håller en nation sam-
man.
Om man ställer upp ett enkelt schema över de föreställningar som alltsedan slutet
av 1700-talet har bildat utgångspunkt för tänkandet kring konstruktionen av nationer,
så kan man konstatera att språklig och etnisk enhet har ansetts vara en förutsättning
för ett välfungerande samhälle. Om man försöker beskriva detta tänkande med hjälp
av ett enkelt schema ser det ut så här. Man tänker sig att en modern nationalstat nor-
malt sett präglas av följande:
8 kvhaa Konferenser 78
Homogen Heterogen
Språk + –
Nationell härkomst / etnicitet + –
Religion – +
Politik – +
Till föreställningen om den moderna nationalstaten knyts alltså förväntningen att
denna har en språkligt och etniskt homogen befolkning, även om detta i praktiken
knappast någonsin är fallet. I vår tid av etniska konflikter har vi dock sett sprängkraften
i nationalistiska slagord som ”en nation – ett folk – ett språk”. Medborgarna i en mo-
dern nationalstat förväntas dock ha frihet att välja religion och att hysa och framföra
olika politiska åsikter. Mot homogeniteten i språkligt och etniskt avseende står en
heterogenitet när det gäller religion och politik
Om man ställer upp ett liknande schema för en tidigmodern stat, exempelvis Sve-
rige på 1600-talet, blir resultatet ett helt annat:
Homogen Heterogen
Språk – +
Nationell härkomst / etnicitet – +
Religion + –
Politik + –
Under 1600-talet ansåg man alltså att det fanns andra faktorer än ett gemensamt språk
och en gemensam kultur som bidrog till sammanhållningen i en stat. Det viktigaste
fundamentet för en harmonisk statlig gemenskap var i stället enighet i religionen; en-
dast en konfession kunde vara tillåten. I 1600-talets politiska teori talar man om reli-
gionen som samhällets kitt – religio vinculum societatis. I Sverige bestod detta vinculum
bo andersson & raimo raag 9
självklart av en evangelisk-luthersk religiös uppfattning. Vad gäller de politiska förhål-
landena präglades den tidigmoderna staten av en stark bundenhet till fursten, till hans
eller hennes dynasti. Inget utrymme fanns för avvikande religiösa uppfattningar eller
ifrågasättande av furstens legitimitet. Varje undersåte måste vara beredd att med all
kraft stödja och försvara monarkens och regeringens religiösa och politiska mål. Om
undersåten i fråga var av svensk härkomst eller talade svenska någorlunda väl var
där emot sekundärt. Religiös och politisk lojalitet var den avgörande faktorn.
I månadsskiftet februari/mars 2007 samlades arton språkforskare till ett interna-
tionellt symposium vid Uppsala universitet, arrangerat vid Institutionen för moderna
språk. Efter inledande föredrag av universitetets förre rektor, professor Stig Ström-
holm, och av professor em. Aleksander Loit gav varje forskare en presentation av sitt
språk och vilken roll det spelade i 1600-talets mångspråkiga och mångkulturella Sve-
rige. På ett mycket intressant sätt belystes de olika språkens ställning och funktion, och
föredragen gav upphov till många intressanta diskussioner. Vi är glada över att vi nu
kan lägga fram föredragen som uppsatser i bokform.
Symposiet hade inte kunnat genomföras utan frikostiga bidrag från Kungl. Vitter-
hets Historie och Antikvitets Akademien och Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Sam-
fundet i Uppsala. Till dessa båda institutioner vill vi framföra vårt varma tack. Ett sär-
skilt tack riktar vi dessutom till Vitterhetsakademien för vänligheten att ge ut volymen
i sin konferensserie och till Anna Forsling och Martin Rundkvist för all hjälp i sam-
band med publiceringen. Vitterhetsakademien och Institutionen för moderna språk
vid Uppsala universitet har genom generösa bidrag möjliggjort tryckningen.