Föreställningen om den ideala uppteckningen

276 Pages·2012·40.23 MB·Swedish

Föreställningen om
den ideala uppteckningen
AGNETA LILJA

FÖRESTÄLLNINGEN OM DEN IDEALA UPPTECKNINGEN
PUBLICATIONS OF THE INSTITUTE OF DIALECT AND
FOLKLORE RESEARCH, UPPSALA
Ser. B: 22
THE NOTION OF THE
IDEAL RECORD
A Study of Idea and Practice at
Tradition-Collecting Archives—a Case
from Uppsala 1914-1945
By
AGNETA LILJA
Distributed by
Dialekt- och folkminnesarkivet
UPPSALA
SKRIFTER UTGIVNA GENOM
DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
Ser. B: 22
FÖRESTÄLLNINGEN
OM DEN IDEALA
UPPTECKNINGEN
En studie av i& och praktik vid
traditionssamlande arkiv
— ett exempel från Uppsala 1914-1945
Av
AGNETA LILJA
Distribuerad av
Dialekt- och folkminnesarkivet
UPPSALA
Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen i etnologi
framlagd vid Uppsala universitet 1996
ABSTRACT
Lilja, A., 1996: Föreställningen om den ideala uppteckningen. En studie av idé och prak-
tik vid traditionssamlande arkiv — ett exempel från Uppsala 1914-1945. (The Notion of
the Ideal Record. A Study of Idea and Practice at Tradition-Collecting Archives—A Case
from Uppsala 1914-1945.) Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Upp-
sala. Ser. B: 22.268 pp. ISBN 91-85540-74-9.
This dissertation deals with the work of documenting Swedish folk culture at the Institute
of Dialect and Folldore Research in Uppsala. This work is analyzed as a scholarly field
and from the perspective of power and resistance structures. The investigation has to do
with the gathering of material from the perspective of ideas and of practice. On the ideo-
logical plane the purpose of the work of the Archive was to create true and objective
historical documents conceming folk culture, factual and linguistic information taken
directly from the people, representative parts that could be brought together in larger,
functional units. Reality was to be investigated in all its range.
In practice, on the basis of their special competence and interests, researchers by
making a subjective choice decided exactly which factual areas were to be investigated.
No unified investigation was therefore achieved. Instead, traditional rural culture was
chosen for investigation. Certain factual and/or geographical areas were given priority
while others were rejected. By means of various strategies the researchers tried to influ-
ence the collectors in the field to gather the sort of information that the Archive wished to
have. What was collected, however, was also influenced by the interests and knowledge of
the collectors and was therefore the result of an agreement between the researchers and
the collectors.
The whole enterprise was primarily conducted as a rescue operation, in which the
oldest, the most threatened and the most popular cultural elements were to be collected.
The old tradition was made to represent stability and continuity. What was modern,
leamed or literary was eliminated in favour of what was regarded as traditional and
genuine. The enterprise entailed a sort of cultural criticism by the researchers of their own
turbulent, contemporary world and of the working classes, which were made to represent
modern and artificial culture. The material that was gathered, therefore, was not primarily
a contribution to an understanding of the popular culture of the 19th century, but rather
commentaries on and criticisms of culture at the moment of recording it. It therefore tells
us more about the modern human being of the early 20th century that about rural life in
the 19th century.
Keywords: swedish folk culture, peasant culture, dialect and folklore research, archivists,
collectors, informants, oral tradition, construction, power and resistance, modemity, cul-
tural critique.
Agneta Lilja, Department of Ethnology and Folklore, Uppsala University, Åsgränd 1,
S-75235 Uppsala, Sweden
Omslagsbilden: Foto från ULMA:s lokaler i Carolina Rediviva.
Bilden föreställer fr.v. Gerda Grape, Lars Levander, Herman Geijer (i det inre rummet),
Manne Eriksson, Johan Götlind och Dagmar Holmkvist.
Foto: Henry Buergel-Goodwin 1930. (ULMA 28529 s. 9.)
Samtliga diagram i boken har framställts av Martin Tauman, Uppsala
@ Agneta Lilja 1996
ISSN 0348-4483
ISBN 91-85540-74-9
Innehåll
Förord 9
Inledning 11
Problem, material och metod 13
Syfte 13
Teoretisk inspiration 13
Källor och metodiska överväganden 18
Valet av tid 20
Vetenskapssyn och idéer 22
Från fornminne till folkminne 22
Några förutsättningar för grundandet av arkivet och för genom-
förandet av arbetet 29
Vetenskapens ställning 29
Nationalism och hembygdskänsla 31
Moderniteten: framstegsberusning och nostalgiskt
återblickande 36
Positivistisk forskning 41
Vetenskap — en kort definition 45
Fältet och de intellektuellas kultur 47
Från idealism till vetenskap — idéer om en verksamhet 51
"En hvar med kärlek för vår sak kan värka för hänne"
— de första idealisterna 52
Arkivfrågan i riksdagsdebatt och press 54
"Räddandet av den tradition, som dagligen dör" 58
"Ett stort engångsföretag" 65
Ord och sak 67
Från kvantitet till kvalitet 69
Moderniteten som traditionens fiende 76
"I en tid av sådan traditionsupplösning som vår" 79
Den ideala uppteckningen ur idéperspektiv 85
Vetenskapen och verkligheten 87
"Verkstaden i Upsala" — det faktiska arbetet 87
Uppordning och registerläggning 87
Bearbetning och nyinsamling via frågelistor 93
Folkminnesundersökningen 100
Verksamheten utvärderas 106
Etnologin och frågelistmetoden 108
Karteringsmetoden och atlasarbetet 120
Filmen som dokumentationsmetod 124
Från fonograf till grammofon: inspelningar 126
Internationellt samarbete 135
Slutet på en epok 137
Stadstraditioner och lapska undersökningar 139
Nya former för insamling 142
Den ideala uppteckningen i praxis 144
IV. Konstruktion av verkligheten 147
Några perspektiv på urvalet 147
"Vanskligheten av allt vårt värk" 147
"Välj, o människa, välj " 153
Urvalsprinciperna vid insamlingen 154
Realkatalogen som verklighetsmodell 161
Realkatalogens framväxt 161
Götlinds allmänna sakregister 163
Omarbetningen av sakregistret 165
Sven Liljeblads systemförslag 168
Den nya realkatalogen 169
Katalogens funktioner 174
Modellbygget och dess konsekvenser 178
Makt och motstånd, dominans gentemot underordning? — En
studie av förhållandet mellan arkivet och ortsmeddelarna. . . 188
Maktens uttryck 189
Motståndets former 202
"Ett mönster för en god bygdemeddelare" 212
"Huvudsaken att svaren bli så fullständiga och tydliga som
möjligt" — Håll Nils Mattsson (1877-1959) 213
"Min högsta önskan är att få egna mig åt skriverier" —
Johan Möller (1869-1940) 216
"Då jag tydligen saknar förmåga att göra nöjaktiga
uppteckningar" — Nils Eriksson (1901-1980) 218
"Hör alltid efter med dem, om de sett visan i tryck" —
Viktor Svensk (1869—) 220
"Eder samling var ej särskilt tungt vägande" — Jonas Hjalmar
Höglundh (1893—) 222
"Gives någon instruktion tages sådan med nöjje" 224
"Vissa uppteckningar te sig för oss rent av som falsarier" . . 228
"Kännedomen om allmogekulturen är kännedomen om
grundbeskaffenheten hos vårt eget folk" 233
Den ideala uppteckningen på individnivå 235
V. Avslutande resonemang 237
Räddningsaktionen — insamlaretik och professionell strategi 237
Kulturell kritik 242
Summary 248
The Notion of the Ideal Record — A Study of Idea and Practice
at Tradition-Collecting Archives — A Case from Uppsala
1914-1945 248
Introduction 248
View of Research and Ideas 249
Research and Reality 251
The Construction of Reality 252
Concluding Remarks 253
Källor och litteratur 255
Förkortningslista 268
J_-!P'."' •