Table Of ContentFjirilsfaunan i Sveriges nordligaste fjiillmassiv, Piltsan och
Duoibal - unik och hotad?
uATnN ELMQUIST, HANS HELLBERG, LARS IMBY & GORAN PALMQVIST
Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G.: Fjiirilsfaunan i Sveriges nordligaste
fjiillmassiv, Piiltsan och Duoibal - unik och hotad? (The lepidopteran fauna of the Piiltsa and
Duoibal mountain area in northernmost Sweden - unique and threatened?) - Ent. Tidskr. 115
(l-2): l-10. Uppsala, Sweden 1994. ISSN 0013-886x.
En dvergripande, dokumenterad kunskap om vdra fjrillfitirilars biologi, ut-
bredning och status saknas idag. En sddan rir viktig fi)r att kunna fdlia upp
all den pdverkan som sker genom kemiskt nedfall, exploatering, dver-
betning av renar med flera hot mot den biologiska diversiteten i fitill-
vtirlden.
Fjtillet Pciltsan i vdr nordligaste landscinda har en mycket intressant
fjtiritsfauna beroende pd framfdrallt den mosaik qv naturtyper som den
omvcixlande och delvis rika berggrunden ger forutstittning fdr. Ytterligare
en spiinnande omstcindighet kring detta bergsmassiv dr att det ligger vtil
isolerat frdn dvriga svenska hdglfidU.
H. Elmquist, Aspbacken, Hedlandet, 5-647 00 Mariefred, Sweden.
H. Hellberg, Lofotengatan 16, S-164 33 Kista, Sweden.
L. lmby, Kvarnhagsgatan 42, S-165 54 Htisselby, Sweden.
G. Patmqvist, Svartbiicksgrdnsen 651, S-136 59 Haninge, Sweden.
Inledning Omrfldesbeskrivning
Trots att insamlingar bedrivits pfl m&nga hAll i vAra Douibal (tidigare Tuoipal) iir ett lAgfjiillsomr[de
fjiilltrakter iir fjiirilsfaunan diir tamtigen deligt mellan 800- 1000 m ci h. Dess centrala del utgdrs av
kiind. NAgra omrAden, bland annat vid Tome triisk skollberggrund med graniter och syeniter som bil-
och i vdstra Hiirjedalen iir nAgot biittre underscikta, dar underlag ftir magrare ris- och griishedar fcir-
men civersiktliga sammanstiillnin gar saknas. utom ddr blockmarkerna tar vid. Kring flyttblock
Sommaren 1990 bescikte fcirfattarna tillsam- med innehAll av kalk kan en kalkkriivande flora
I i
mans med Lars-Ove Harrysson och Martin Gas- utvecklas. skollgriinsen, sluttningarna mot
coigne-Pees Piiltsan och Duoibalomridet i nordli- bjcirkskogen, ger lokalt skiffrar och amfibolit en
gaste Sverige (Fig. l). Tidigare underscikningar i rikare flora med t ex vityxne ( Leucorchis albida).
omrAdet har plvisat en mycket intressant fjiirils- Piiltsan med den karakteristiska profilen av den
fauna (Johansson & Svensson 1968, Bengtsson et spetsiga sydtoppen (1404 m ri h) dominerar land-
al. 1980). Syftetmed vflrexpedition varatt fortsatta skapsbilden (Fig. 2). Berggrunden besttr av am-
studiema och dokumentationen. Det iir vAr fcir- fiboliter och kalksten. Block- och hiillmarkerna
hoppning att nedanst6ende rapport kan komma att med torrare griishedpartier, rasbranter och tiver-
inspirera mAnga andra att gcira inventeringar i Sve- silningsmarker ger en mycket varierande och in-
riges fjiillviirld. tressant geomorfologi (Fig. 5 och 7). Den extremt
Hdkan Elmquist m fl Ent. Tidskr. 115 (1994)
Signaldalen
ilpisjdrvi",,
\:
.. rooz \:- '. 1006 :
\.. -'.- DUoTBAL
,ooo\.
"(TuoiPal)
FINLAND
NORWAY
e7A
\ Kummavuopt o
888
SWEDEN
Fig. l. Karta 6ver undersbkningsomrddet.
Map of the area investigated.
rika viixtligheten iir tydligt kalkgynnad. Fcir all- Undersiikta platser samt vdderlek
mdnheten iir vAl Piiltsan mest kAnd fcir de rikliga Via Finland och bAttur <iver Kilpisjiirvi den 26 juni
fijrekomsterna av Laestadius v allmo (Papaver laes- 1990 startade vi vandringen utefter den markerade
tadianum) (Fig. 3), som her har sina enda vAxtplat- leden till Piiltsastugoma, 6ver de till stora delar
ser i landet. sndteckta ligfjiillen Rappisatjek och Douibal, med
OmrAdet mellan Piiltsan och Paltsastugoma do- meterdjup snci i legoma. Vi letade fjiirilar pl de
mineras av mektiga glacifluviala sandavlagringar framsmdlta vindblottoma och i sydsluttningama,
pi vilka friska rishedar med dviirgbjork (Betula men i den hArda blAsten med nAgra fA plusgrader
nana) dominerar. Omreden med iingsbjcirkskog gav vi snart upp. Vi kunde emellertid notera blom-
och sankare videpartier fcirekommer norr och 6s- mande lappviol (Viola rupestris relicta) i en
ter om Piiltsastugoma. Fcir en utftirligare beskriv- sydvlind sluttning samt sntisparvar (Plectrophe-
ning av omradet hdnvisas till Johansson & Svens- nax nivalis) och fjiillpipare (Charadrius morinel-
son (1968) och Bengtsson et al. (1980). Floran har /zs). SA snart vi kommit fram till dalgflngen ned
behandlats av Hedberg et al. (1952) och Rafstedt mot Paltsastugorna var det som att vandra frAn
(1985) ger en kortfattad sammanstallning av viixt- senvinter till fOrsommar. Eftersom det var blAsigt,
geografin i omridet. Numera finns ocksA en vege- mulet och ganska svalt stannade vi de ftirsta da-
tationskarta med beskrivningar river omrldets garna i Paltsastugornas omgivningar och i slutt-
vegetationsfcirhAllanden (Sydow I 983). Geomor- ningama mot Vaurakeive (Duoibalmassivet). Ef-
fologin har beskrivits av Ulfstedt ( 198 I ). ter nigra dagar skedde en viss viiderfiirbiittring
2
Ent. Tidskr. l15 (1994) Fjcirilsfaunan i Ptiltsan och Duoibal
Fig.2. Ptittsan med den karakteristisko sydtoppen (1404 m ii h). Foto H. Hellberg.
The mountain Pdltsan with its characteristic peak.
varfiir vi nu isdllet inriktade oss pA S-SV slutt-
ningarna av Pdltsan. Viidret fortsatte dock att vara
mestadels mulet, cirka 8-10 grader, med en ihiir-
dig frisk N-vind, men under flera eftermiddagar
drev molnen isiir river bl a S-SV sluttningen av
Piiltsan. Detta gav oss tillfiillen till insamlingar pA
de snabbt uppvdrmda markema. Vid tillbakafiir-
den den 13 juli hade vi planerat insamlingar pA
Duoibalmassivet, men tyviin omcijliggiordes des-
sa Anyo av det hArda fjiillviidret med hArd N-vind,
nlgra plusgrader och regn.
Resultat
Under vflr vistelse i Piiltsa- och DuoibalomrAdet Fig.3. Den endemiska Laestodius vallmo (Papaver lae-
kunde vi befiigga l22fjnilsarter, varav 22var nya stadianum) har rika bestdnd pd Ptiltsans sluttningar.
fcir omrfldet. Tillsammans med de tidigare art- Foto L. Imby.
listorna (Johansson & Svensson 1968, Bengtsson
et al. 1980) iir nu 167 arter kiinda frfln denna nord- The endemic Arctic poppy (Papaver laestadianum) has
ligaste del av landet (Tab. 1). F<ir iren 1954 och rich stands on the slopes of Ptiltsa.
1956 har endast storfjiirilar redovisats. Nlgra ftir
omredet speciellt intressanta eller typiska arter fyndet av arten inom omrfldet. Arten som dr bun-
kommenteras nedan. den till lappvide (Salix lapponura) borde kunna an-
Phyllonorycter rolandi Svensson, 1966' lappvi- triiffas pA myrarna vid Piiltsastugorna. Arten flyger
deguldmal. Holotyp-exemplaret frAn Kumma- normalt tidigt i juni och har en stiirre utbredning i
vuopio i omrAdets syddstra del iir det enda kiinda norra Sverige (Svensson et al. 1987).
Hdkan Elmquist mfl Ent. Tidskr. 115 (1994)
DTaubo.i bI.a lF (dTruteocipkanl)in-Pgd 6ltvsearo mfjtridrdileatr (pLeerpioiddoepnt e1r9a5) 4f u-1n9n9a0 .i Art (species) 1954 1956 t9g 1978 1990
Systematiken fbljer Svensson et al. (1987) och de
svenska namnen pd fjtirilarna Svensson & Palmqvist Coleophoro glitzello + + ++
(1990). +++ talrik, ++ tlera, + enstaka. Coleophoro thulea ++ + ++
Coleophoro svenssoni + + ++
Lepidopte ra fo und in t he D uo iba I (Tuoipal )- P dltsa-area Coleophoro virguoreae +
during the period 1954 - 1990, +++ numerous, ++ Coleophora sp. +
rather common, + rare. Celechiidae, stevmalar
Aris t ote I i o h e I i ace ll o .H +++
Art (species) r954 1956 1964 t978 r990 Athrips pruinosella +
Bryotopha gqlbonella +
++
Chionodes viduella ++
Nepticulidae, dviirgmalar
+ ++ Chionodes lugubrello +
Stigmella dryadella +++
++ Chionodes luctuello +
Eclodemio minimello +++
Chionodes continuella +
Heliozelidea, bladhllmalar ++.H
++ Chionodes nubilella +++
Nemophora esmarkella
Neofaculta infernello + +
I nc u rva rio oe h I man i e llo +++ + Sophronio gelidello ++ +++
lPnrcoudorvxaidraiae , vebtrueldevlliangemalar Ap roa e re ma an t hy I lide I la ++ ++
+ Altenio persper.rella + ++
Lampronio ruhella +++
Tortricidae, vecklare
Psychidae, s?ickspinnare ++++
Dahlica chorlottae ++ C ho r i st on e u ra lo pp o no n a
Aphelio viburnona ++
Taleporio tuhulosa + +++++
Tineidae, ekta malar LEouzlioot ameniinoi sftoornstoerana ++ ++ ++
Monopis laevigello + + +++
Eona osseono +++
Monopis weaverella +++ Aethes deulschiana +++ + +++
Monopis spilotella
Cochylis dubitona +
Gracillariidae, styltmalar ++++
PPaorrcorrnnixit pboetlyuglareamella ++ + SS ppaarrggaa nnoolth his i .r prurahie cc ua nndao na +++++++
P hy I Io nory c te r j unoi e I lo + O le threules dol ecarl ia no ++ +++
PP hhyy Il lI oonn oorryy cctt ee rr aro nlad en rdi diae ++++ OOO llleee tl t hhhrrreeeuuu tlte ee sss ano qhou sr iio c lIao e nnI aaonnaa +++ ++ +++++++++
Douglasiidae, skeckmalar #++
Tinagma dryadis +++ ++ +++ O I e t h re u t e s bi punc tana ++ ++
Yponomeutidae, spinnmalar O le t h re ules sc h u lz i s na + ++
PAargrya rsewsta hm i ae c or dnaj um g iea I lca on sper se I lo ++++ ++++++ +++ AOO plleeo tIt hho rrmee uui s It eemss ocs eco snhl aoce nrefaf et o rna ana ++ ++++++
Plutella xylostella
P lutel la hyperhoreel la ++ ++ +++ Apotomis boreana +
Glyphipterigidae, hakmalr AAppoottoommisis flreomtenrcisuclaatnaans ++++
G ly ph i p t er i g ido e howort hana + Apotomis algidana ++
Oecophoridae, plattmalar ++
+ ++ Apotomis demissono
Denisia stipella +++
Ancylis unguicella +
Pleurota bicostella ++
Elachistidae, griisminerarmalar Epitonio cruciona (l ) +++
+++ Gypsonoma nitidulano +
Elachista kilmunella ++++
Elochista parasello ++ ++ +++ EErpioihplesmelaa sqiumapdlroannioano +++++
Elochista ingvorello ++ ++
Cydia aureolono ++
Elachista krogeri +
Sesiidae, glasvinga
Coleophoridae, sdckmalar
Synanthedon polaris
C o I e ophora v imi net e I la +++ + Pterophoridae, fj,idemott
Coleophora unigenella
CC oo lI ee oopphh oorroa pvalucmcinh ei ell aI la +++ + PS t lea ntyo pp tt ii II ii oa ci sa l Ia o nddo cic uty sla ++ ++#+ ++
Le iopt i I i u s t e p hrodac t ! la ++
4
Ent. Tidskr. 115 (1994) Fjtirilsfaunan i Priltsan och Duoibal
Art (species) 1954 1956 1964 1918 t990 Art (species) 1954 1956 1964 1978 1990
++ +++ #+
Pyralidae, moti Enlephria byssata
Polopeustis altensis + +++ #+ Entephria nobilaria +++
Cqtostio morginea + Eulithis populata (l\ +
Calastis kistandella +++++ Hydreomena t uberalo +
Cotoptria furcotella +++++ Rheumaplera haststo +++ +
Myelopsis tetricella + Rhe umaptera suhhoslata +++ ++
Eudonia olpina ++++ Epirrits outumnata (l) +++ +++ +++ ++
Eudonia murana ++++ Psychophora sabinii + + ++ + +++
Eudonia sudetica + Perizoma affinilata ++ ++ ++
Metumesle schrankiana +++++ Perizoma minordla ++ ++ ++
Loxostege ephippiolis ++++ Eupithecia analogo + +
Udea inquinatolis +++++ Eupilhecio intricota + +
Udea decrepitalis ++ +++ + Eupithecia salyrata +
Zy gaenidze, bastudsvemare Eupithecia gelidata +
ZHPPPyyieyegrsrrgagpidueueasnsr ei aiacd, aeenveixnd,t fujtrAdooloroumiclnakrheresuod veaud ee n +++++++ ++++++++++++++ +++ ELPPP yysuo cgoprimdiioteo ohts laeeo nrchpiaaipiar ol favuvniits naarcgraoiaor i uar(elo) to ++++++++ + ++++++++ ++++++++ ++++++++++++ ++#+++++++
Pieris napi ++ Lasiocampidae, egentliga
Colios paloeno + +++ splnnare
Colias nostes +++ ++ + +++ ++ Poecilocompa populi (l) +
colias hecla +++ #+ + +++ ++ Trichiuro crataegi (l\ +++
Nymphalidae, praktfjerilar Arctiidae, oiikta spinnare
Nympholis antiopa + Parqrctica lapponica (2) +
++ +++
Cynthia cardui ++ Grammia qvenseli
Aglais urticoe + Noctuidae, nattflyn
Boloria aquilonaris + +++ ++ Syngropha parilis + +
BCCClollooolsssosssriiiiaoaonnn aana o fpperoeuoepiljaahorriossyne ++++ +++ + +++++++++ ++++++ CSSS yyya mmmlopp pp ii sisIs tutitississ i ahzla eeh ptloliepoc o rphsnhe ti iecnlawad toirt hi ++++++++++ + +++++++ +++++++++ +++++++++ +#+++
CClloossssiiaannao cthhoarreicleo ++ ++++++++++ + AAnnoarrtlaa mcoerldaingoeprao ++ ++ ++++++
Clossiano frigga + Anortomina hohemani ++++
Clossiano improba + + Hoda staudingeri +
Euphydryas iduna ++ +++ ++ Polia richardsoni + ++
Oeneis norna + ++ ++ Diarsia mendica +
EOErreeenhbeiiiaas plbigaoneredarose ++++++ +++++++ +++ ++++++ +++ XXXeeessstltiiiaoa sltyeancjoglaneai +++ +++++ ++++++ +++++
Lycaenidae, juvelvingar Xestio alpicolo ++ ++ +++++
Vacciniina oplilele ++ ++
Plebejus idos ++ + I Endast petreffad som larv.
Agriad.es glondon ++ ++ 2 Endast pltriiffad som puppa/kokong.
Geometridae, metare
Scopula terndlo ++ ++
Xanthorhoe obrosario ++
Xonthorhoe munilolo
Xonthorhoe spadiceoria ++ ++
Xanthorhoe monlanalo ++
Xanlhorhoe fluctuata ++
Xanthorhoe onnotinato ++ +++ ++
Entephria polata #+ + +++ +
5
Hdkan Elmquist mfl Ent. Tidskr. ll5 (1994)
Fig.5. Biotopfdrfjiillntibbmal (Sophronia gelidella) och stenblocksmott (Catastia kistrandella). Blockmorker pd ca
1000-1100 meters hdjd. Foto G. Palmqvist.
The habitat of Sophronia gelidella and Cataslia kistrandella at levels of 1000-1 100 a s I on the SW slope of Ptiltsan.
Fig. 6. Kopulerande stenblocksmott (Catastia kistran-
della). Dennafjriril tir barafunnen vid Pdltsan och ndgra
fii lokaler i Norge och Finlond. Sitter grirno pd sot-
uppvrirmda stenblock. Foto G. Palmqvist.
C op ulat i ng C atastia kis trande lla.
Fig.4. Fjdllndbbmal (Sophronia gelidella) (hane ovan, Tinagma dryadis Staudinger, 1872, fjdll-
hona under). Arten dr i Sverige endast ktind fr,in sippeskiickmal (Fig. 8). Piiltsan var liinge den enda
Ptiltsan i anslutning till bestdnd av lapsk alpros (Rho- kiinda lokalen i Sverige. Den fcirekommer der
dodendron lapponicum). Foto H. Hellberg. mycket rikligt och fjiirilarna sitter oftast i blom-
M ale ( o bov e ) and fe ma I e ( unde r ) of S o p hro nia g elidella. moma av verdvexten fjiillsippa (Dryas octopetala).
This species is in Sweden only knownfrom Pdltsan and in Arten iir numera iiven funnen i Torne triisk-omril-
connection with stands of Rhododendron lapponicum. det.
6
Ent. Tidskr. l15 (1994) Fjririlsfaunan i Piiltsan och Duoibal
)
L
Fig. 8. FjAUsippesl<ickmal (Tinagma dryadis), som i
Sverige hittats hlott vid Pdltsan och vid Torne trtisk, i
blomma av vtirdv(txten fjrillsippa (Dryas octopetala).
Foto G. Palmqvist.
The moth Tinagma dryadis in a flower of mountain
ave ns ( Dryas oclopetala).
Fig.7. SO-stuttningen av Ptiltsans sydtopp ca I 100 m d
h, med omvdxlande stup och rasbranter. Foto L Imby.
The SE-slope of Ptiltsan with clffi and steep slopes.
Elachista parasella Traugott-Olsen, 1974, pa'
rasgresminerarmal, er som namnet anger beskri-
9. Hdg,nordisk hi;fjtiril (Colias hecla). Flyger i Skandi-
ven pe exemplar frAn det narbelegna norska fjiillet navien i norra delen av fitillkedjan. Fi)rekommer all-
Paras. Vi fann arten anmerkningsvart talrikt Pe mdnt vid Pdltson. Foto L. Imby.
llgdrtiingar vester om Piiltsans sydtopp, cirka 800
m ii h. Arten har spridda ftirekomster pi myrmark The butterfly Colias hecla occurs commonly at Pciltsan.
och fjiilliingar i tivriga Norrland, huvudsakligen i
fjiillkedjan.
Elachista krogeri Svensson, 1976, iilvgriismine- (Dryas octopetald). Piiltsan iir typlokalen. I civriga
rarmal. Ett hanexemplar funnet pA myren nedanftir landet endast funnen i Hiirjedalen.
Piiltsastugorna 12.7 1978 (leg. B-A. Bengtsson). Coleophora thulea Johutsson, 1967, hjortron-
Denna art, vars vdrdvdxt dr okiind, fdrekommer pA siickmal. Fjiirilen petreffas ej ovanligt i framfrir
fllvstriinder och myrar i Norrbotten och Tome allt anslutning till myrmarkema vid Piiltsa-
lappmark. stugorna. Aven ftir denna art iir omridet serskilt
Coleophora unigenella Svensson, 1966, fjell- intressant eftersom Duoibal ar typlokal, men den
sippesiickmal, fdrekommer allmAnt i S-SV-slutt- iir kiind utefter hela fjiillkedjan i siider frAn Da-
ningama av Piiltsan. Artens viirdviixt iir fjiillsippa lama. Hjortron (Rubus chamaemorus) iir viirdviixt.
Hdkan Elmquist mJl Ent. Tidskr. ll5 (1994)
Coleophora sp., piiltsasiickmal. TvA honexemp- finns diir och som troligen iir viirdviixt fdr polaris.
lar av denna obeskrivna art insamlades 1990, det Arten dr endast funnen 1954 nlgonstans nolr om
fcirsta 1.7 och det andra 5.7 i S-SV-sluttningen av hdgsta punkten pA Duoibal, antagligen ndra nors-
PAltsan pA ca 900 m ti h. Arten har kortfattat pre- ka grf,nsen (R. Johansson muntl. medd). I iivriga
senterats och avbildats av Svensson (1991). Av allt Sverige kiind frAn en handfull platser stjderut till
att dcima iir arten ej kiind fcir vetenskapen varftir en Lule lappmark.
beskrivning fcirbereds (Palmqvist & Hellberg, in Lycia lapponaria (Boisduval, 1840), lapsk vin-
preP.). termetare. PA den friska risheden runt Piiltsastu-
Sophronia ge I ide lla Nordman, I 94 I, fjiillniibb- goma konstaterades rikligt med larver pA dviirg-
mal (Fig. 4), iir i Sverige endast kiind frAn Piiltsan. bjork (Betula nana). Tidigt pA vlren, dA endast
I civriga Fennoskandien f[taligt patraffad pA niir- dviirgbjdrk och andra ris flAckvis iir framsmlilta,
liggande fj?ill i Norge och Finland (fiiillet Saana). sviirmar hanama pA jakt efter de vingkisa honoma.
Vi fann arten glest pt blockmarkerna ca 1000- Grammia qvenseli (Paykull, 1791), alpigelkott-
ll00 m ii h (Fig. 5). Fjiirilama flcig aktivt under spinnare (se omslaget). Denna siillsynta och loka-
kv[llen och natten men kunde ocksA pitriiffas sit- la art petr5ffades i flera exemplar i Pdltsans ras-
tande pA de uppvArmda mtjrka stenblocken under branter. I iivrigt dr qvenseli kiind frAn flera platser
eftermiddagen. Vi sijkte ocksi arten utan fram- i srider ner i Lule lappmark och larven lever pi di-
gAng p[ 700-800 meters nivin i anslutning till verse rirter.
stcirre bestflnd av lapsk alpros (Rhododendron lap-
ponicum) diir Johansson & Svensson (1968) fann Diskussion
gelidella tiimligen allmiint 1964. Antagligen iir det Ftirsiktighet meste iakttas vid jiimfcirelser mellan
sA att arten flyger mycket tidigare pl de liigre nivA- olika Ar huruvida arter har cikat eller minskat i an-
ema, f<irmodligen i samband med alprosens blom- tal under den redovisade perioden I 954- I 990. Ar-
ning. Vid vAr vistelse dhr 1990 var alprosen i stort temas antal liksom flygtidema kan variera mycket
sett tiverblommad pi de liigre nivAerna, men 6ven till fdljd av det viixlande fjiillviidret. Generellt kan
pA 1000 meters nivAn var flertalet alprosor iiver- segas att fjiillfjiirilama iir sA kallade opportunister,
blommade. d v s de 5r anpassade till att snabbt utnyttja gynn-
Catastia kistrandella Opheim, 1963, sten- samma viiderperioder till fortplantning och iigg-
blocksmott (Fig. 6). Aven fcir denna art iir Piiltsan liiggning. I arternas strategi ingAr ocksA att larver-
den enda kiinda lokalen i Sverige och i civrigt finns nas diapaus kan intriffa i olika stadier beroende pA
n6gra fA fdrekomster i Norge och Finland. Den vddret och ogynnsamma somrar kan larvema
flyger pA liknande blockmarker som S. gelidella. rivervintra ytterligare ett Ar, liksom troligen ocksA
Vlirdviixt iir ej kiind. C. kistrandella flyger under puppoma (fr Krogerus 1972, Mikkola 1992).
eftermiddagen i solsken och sitter giirna pi de av Av artlistan kan utldsas att detta fjiillomrAde hy-
solen uppviirmda blocken. ser mAnga unika och intressanta arter. Hiir framgAr
Nymphalis antiopa (L., 1758), sorgmantel. Vid ocksA att flertalet tycks fcirekomma allm[nt till
Plltsastugoma ar arten funnen i tvA exemplar 7.7 talrikt under de flesta Ar. Faktorer som kan fram-
och 12.7 1990. Sedan 1960-talet dA arten ndstan hAllas fcir att fcirklara detta iir den kalkhaltiga mar-
var fcirsvunnen frAn stora delar av landet har den ken, den fliickvis extremt rika viixtligheten och det
sedan 1970-talet Ater cikat och under de senaste gynnsamma lokalklimatet med lig Arsnederbdrd
Aren [ven observerats i de norra delarna av och relativt hrig solinstrAlning, siirskilt pA Piiltsans
Sverige bl a vid Abisko (Palmqvist 1990, 1991). branta S-SV-sluttningar. Aven vid molnigt viider
C y nt hi a c a rdui (L., I 75 8 ), tistelfj iiri l. Tiilfalliga kunde vi ofta iaktta hur molnen drev isdr civer
fynd av ca 15 exemplar 1978 i samband med den Piiltsan under eftermiddagarna. Av siirskilt intres-
massmigration arten hade under senare hdlften av se dr den obeskrivna Piiltsasiickmalen (Coleopho-
juni och i juli (fr Palmqvist 1979). ru sp.) samt fjiillniibbmalen (Sophronia gelidella)
Clossiana polaris (Boisduval, 1828), hirg- och stenblocksmottet (Catastia kistrandella), som
nordisk piirlemorfjiiril. Trots stora anstrengningar alla fortfarande i Sverige endast ar kiinda frin
1990 misslyckades det att Aterfinna arten i S-SV- Piiltsan. Detta nordligaste fiiillomrAde dr ocksA ett
sluttningama av Duoibal I anslutning till de stora av de fA i Sverige ddr underscikningar av fjell
J-.e-
bestlnd av kantljung (Cassiope tetrag,ona) som rilar giorts och artlistor publicerats. Som jiimfri-
8
Ent. Tidskr. 115 (1994) Fjtirilsfaunan i Priltsan och Duoibal
relse kan namnas att frAn de mest niirbelligna fiiill- blick liingre bak ger dock vid handen att renstam-
omrldena i Finland, d v s Kilpisjiirvi, Saana, Mal- men iiven vid tidigare tilfiillen, bl a under 1930-
la och Annjalonji har 337 fjiirilsarter antriiffats talet, varit lika stor som 1990. Man kan dA frAga
(Krogerus 1972, V[isiinen & Somera 1988). Den sig varfrir just PiiltsaomrAdet (liksom Hlrjedalen)
stora skillnaden i artantal kan troligen f<irklaras av drabbats sA hArt av riverbetning under slirskilt se-
att de finska lokalerna iir mer liittbescikta och nare lr. Enligt WWFs Renbeteskonferens 1992 ir
diirmed betydligt biittre undersrikta. Speciellt glil- grundorsaken till detta att renarna triingts ihop i
ler detta Saanafjiillet och omrAdena kring det lilla omrAden med regnskugga, d v s Hiirjedalen och
samhiillet och den biologiska forskningsstationen norra Lappland, under sommarbetet. De torrare
vid sjrin KilpisjArvi. Jiimfcirelsen visar tydligt pA omrAdena 5r niimligen mycket mer kiinsliga fcir
de stora luckor som fortfarande finns om vilka ar- tramp och bete iin de fuktiga under denna tid. Att
ter som fcirekommer inom det av oss redovisade effekten av trampskadoma fdrvf,rras ytterligare
underscikningsomrAdet. Ncidviindigheten av fort- under just hcigsommaren beror pi att renarna
satt dokumentation iir uppenbar. Detta giiller ftir stressas att rrira sig mer pA grund av stickande in-
<ivrigt hela den svenska fjAllkedjan. Ett handlings- sekter, frdmst mygg. En naturlig vdg ur detta pro-
program borde utarbetas med klara riktlinjer fcir blem vore att vidga betesomrAdena och stdngsla in
hur inventeringama skall genomfiiras och samord- speciellt kiinsliga ytor.
nas. En annan hotfaktor av mer svArbedrimd om-
Fjiillfjerilama har hittills alltid behandlats som fattning lir de tilltagande luftfciroreningarna i nor-
ohotade och dr dlirfrir inte upptagna i hotlistor ra Sverige. Eventuell plverkan fr{n de ryska in-
(Ehnstrcim et at. 1993). Ett tenkbart hot iir dock dustriutsliippen pA Kolahalvcin iir dock oklar. Ty-
riverbetning av fdr stora renstammar, vilket indi- viirr saknas mycket av de baskunskaper som skul-
rekt plverkar arterna genom att vardvaxternas till- le behdvas fcir att siikert vAga uttala sig om de po-
giinglighet minskar p g a trampskador eller att pulationsfciriindringar som pA sikt kan drabba fj[l-
vexterna helt enkelt betas bort. I PiiltsaomrAdets lartema och om nAgra av dessa kan komma att bli
mer frodiga delar s[g vi talrika exempel pl detta hotade genom miinsklig miljcipAverkan.
och dessvdrre verkade det som att endast de mest
svlrAtkomliga rasbrantema var nlgorlunda fcir- Tack
skonade frAn renbetet. De tidigare si blomrika Ett hjertligt tack riktas till Nils Ryrholm och Sven-Ake
dngsmarkerna var helt nedbetade likt hart ansade Berglind fdr viirdefulla synpunkter pA manuskriptets ut-
grasmattor och fcirefcill skriimmande fj[rilstom- formning.
ma. Denna individfattigdom pA fjiilliingarna kun-
de inte fcirklaras av ett allmiint d6ligt flygAr, efter- Litteratur
som fjiirilsnumeriiren fcirefcill viil sA normala i ste- Bengtsson, B. A., Hellberg, H.,Imby, L. & Palmqvist, G.
niga, frAn renbetet mer skyddade platser som ras- 1980. Piiltsan och Tuoipal, Sveriges tvA nordligaste
och blockmarker. Kanske mer pAtagliga bevis var fj?illmassiv. - Fauna och Flora 75 (6):277-282.
nAgra ihjiiltrampade fizirilar vi fann. En linjetaxe- Hedberg, O., MArtensson, O. & Rudberg, S. 1952. Bota-
ring river ett antal fjiirilsarters numerdr i olika ha- nical investigations in the Piiltsa region of northern-
bitat pe ett niirliggande finskt fj[ll antyder ocksA Johmaonssts oSnw, eRde. n&. -S vBeonts.s Nono, tiIs.e 1r 9S6u8p. pPl.? i3lt s(2a)-.expeditionen
riverbetning som en negativ faktor (Somerma & 1964 (Lepidoptera). - Opusc. Ent. 33 (l-2): I l9-128.
Viiisiinen 1993) Krogerus, H. 1972. The invertebrate fauna of the Kilpis-
Om man studerar den svenska renstammens po- jiirvi area, Finnish Lapland. 14. Lepidoptera. - Acta
pulationsutveckling finner man att statistiken om Soc. Pro Fauna et Flora Fennica 80: 189-222.
renarnas antal alltid har varit op6litlig och p6ver- Mikkola, K. 1992. Tunturiperhosten opportunistnen var-
kats av ekonomiska och sociala intressen. AndA haislento (The opportunistic early-season fl ight of the
bcir den officiella statistiken relativt viil iterspegla fjeld-Lepidoptera. - Baptria l7 (l): 1-5.
de numeriska trenderna i hela landet och pA liins- Nyman, L., Jennersten, O. (red.) 1992. WWFs Renbetes-
nivin (Nyman & Jennersten 1992). I exempelvis Paklmonqfevriesnt,s .G V.l r1ld9s7n9a.t uInrftorensdseann tWa WfyFn,d U atrvik sMdaalcsr oSleloptti-.
Norrbotten var renstammen enligt officiell statis- doptera i Sverige 1978. - Ent. Tidskr. 100: 85-89.
tik cirka 100 000 Lr l9l5 fcir att femton Ar senare Palmqvist, G. 1990. Intressanta fynd av Macrolepidop-
vara dubbelt sA stor, d v s cirka 200 000. En Ater- tera i Sverige 1989. - Ent. Tidskr. I I l: 6l-68.
Hdkan Elmquist mll Ent. Tidskr. I l5 (1994)
Palmqvist, G. 1991. Intressanta fynd av Macrolepidop- gical conditions are also more favourable, with
tera i Sverige 1990. - Ent Tidskr. l12:'73-78. predominating amphibolite and limestone bed-
Rafstedt, T. (red.) 1985. Fjillens vegetation. Norrrbot- rock. Due to the rich ground the flora is since long
tens lin. NaturvArdsverket, Stockholm. known for its high diversity, and perhaps most
Somerma, P., Viiisiinen, R. I993. Annjalonjin luonnon-
suojelualueen perhoslinjalaskenta kesiillli 1992. - renowned for the large occurrence of the arctic
Baptria l8 (3):81-90. poppy (Papaver laestadianum). At some levels
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., fresh heaths with dwarf birch (Betula nana) is
Imby, L. & Palmqvist, G. 1987. Catalogus Lepidop- dominating, at other mountain birch forests with
terorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska riksmu- undergrowth of tall herbs. The Piiltsan massive is
seet & Entomologiska frireningen). also the only known site in Sweden for the moths
Svensson, I. 1991. Anmiirkningsviirda fynd av Micro- Sophronia gelidella (Gelechidae) and Catastia
Svleenpsidsoopnt,e rIa., i PSavlemriqgvei s1t,9 9G0. .- 1E9n9t.0 T. iFd6skrtre. cIk ln2i:n6g5 -7ri2ve.r kistandella (Pyralidae). In summer 1990 the
Svenska fjlirilsnamn. Stockholm (Naturhistoriska authors made a new tour to this region. Due to
variable and partly unsuitable weather the out-
riksmuseet och Entomologiska frireningen).
Sydou U. von. 1983. Vegetationskarta iiver de svenska come of the trip was relatively small. However, an
fjiillen. Kartblad nr I Treriksrtiset/Naimaka (3lI/3lKl apparently new Coleophora species was disco-
32r/32K.) vered, from which two females were captured in
Ulfstedt, A-C. 1982. Geomorfologiska kartbladen 32J the first days of July.
Treriksrijset 32K Kummavuopio 3lJ RAstojaure 3lK One other possible reason for the low number of
Naimaka- beskrivning och naturverdesbestiimning. observed Lepidoptera this summer might have
NaturvArdsverket, Rapport, Pm 1555.
been the severe overgrazing caused by the massive
Viiisiinen, R. & Somerma, P. 1988. Kaksi uutta perhosten reindeer herds occurring within the area. The in-
kannalta merkitteviie suojelualuetta - Saana ja Annja-
lonji. - Baptria l3 (4): 75-89. creased size of reindeer management in some of
the alpine regions in Sweden obviously is
Summary threatening both flora and fauna at present. Other
The Duoibal-Pdltsa mountainuos region in the threats that seem to become larger are increased
tourism and the influence of air pollutants, the im-
extteme north of Sweden is known for its interes-
ting Lepidopterous fauna. Several expeditions pacAt to fp trheessee nfat c1to6r7s asrpee ncoiet sy eot ff uLlleyp iudnodpetresrtoao da.re
have been made to the region during the last 40
known from the region, many of these being more
years. There are relatively big differences between or less unique for Swedish conditions. When
the Duoibal and the Pdltsa massives. Duoibal
comparing with the adjacent, well investigated
mountains are comparably low with maximum
Kilpisjiirvi area in Finland where more than 300
altitudes around 1000 meters and lacking steep
slopes. The ground is relatively nutrient poor species are found it is however obvious that there
is still a number of interesting species to detect.
except for some spots with amphibolites, most of
the area is hence covered with dry- and grass Hopefully this article will lead to a higher degree
of understanding of the problems occurring in the
heaths. The Piiltsa massive is higher, the highest
northern mountains today and to further investi-
peak reaching 1444 melec above sea level, and has
gations of the fauna in this magnificent region.
more distinct and partly steep slopes. The geolo-
l0
