Table Of Content. ,
OCH
samhällskunskap kurs
Mats Andersson
Michaela Arlc
FuacDeniz
Kjell E11gelbrekt
Hanns von Hofer
Ci Holmgren
Fredrika Lagergren Wahli11
Rolf Lidskog
Börge Ring
An11ika Sve11sson
HenrikTham
Li ber
0
INNEHALL
SAMHÄLLSVETENSKAPENS GRUNDER 9
Den moderna samhällsvetenskapens framväxt 9
Aktör och strul<tur
10
Det kollektiva handlandet och allmänningens tragedi
12
Det vetenskapliga studiet av samhället 14
San1hällsvetenskaphga förklaringsmodeller 15
San1hällsvete11skapliga forskningsmetoder 17
INDIVIDEN 25
MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN 26
Förändrade uppväxtvillkor 27
Vi tillhör grupper 30
Ohka kulturer 32
Kt1lturmöten 37
ARBETE OCH PENGAR 48
Arbetsn1arl<naden 49
Arbetslöshet 52
En arbetsmarknad i förändring 56
Inl<omster och utgifter 58
Att spara pe11gar? 60
Att låna pengar 64
Det kostar att flytta l1emifrån 67
Försäkringar ger trygghet 69
Att tänka på som konsument 72
Olika stadier i livet 74
LAG OCH RÄTI 8
2
Vad är brott? 82
Varför utdöms straff? 85
Synen på straff i den svenska krin1inalpohtil<en 86
Från brott till straff 87
Vill<a är brottsoffren? 94
Vilka begår brott? 97
3
Hur ser brottsligheten ut idag? 98
Hur har brottsligheten utvecklats?
100
Hur ser brottsligheten ut i andra länder?
101
Hur m ånga brott klaras upp?
103
Kan man förutsäga vem som blir brottslig?
104
Kan brott föreb)rggas? 106
SAMHÄLLET 115
MASSMEDIER
116
Mass1nedier - medier som når n1assor11a
116
Massmediernas uppdrag
119
Vad gör en nyhet till en nyhet? 120
Vilka intressen styr medierna?
129
Skulle demokratin vara möjlig utan fria medier? 132
Etik- är det något för journalister?
138
Massmedierna påverkar oss alla - och vi dem 141
SOCIAL VÄLFÄRD 5
14
Vad är social välfärd? 145
Välfärd i Sverige 146
Olika välfärdsstater - olika välfärd
153
Den svenska välfärdsstatens framväxt 157
Jämställdhet och jämlil<het
164
Världens välfärd 170
Välfärd i förändring
173
DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER
176
Vad är demokrati?
176
De1nokratins utveckling 178
De1nokratins utn1aning 181
Politiska ideologier 183
De klassiska ideologierna
184
De totalitära ideologierna
190
Postmoderna ideologier 194
Ideologi och praktisk politik i Sverige
201
Riksdagspartierna 203
4
DET SVENSKA STATSSKICKET 211
Sveriges grundlagar 212
Det svenska valsysytemet 219
Statsorganen 225
Statschefen 225
Riksdagen 225
Regeringen 2 3 o
Förvaltningen 233
Don1stolar och rättsväsende 236
Landsting ocl1 kom1nuner 237
DET CIVILA SAMHÄLLET 4 7
2
I11dividen och sa1nhället 24 7
Det offentliga och det privata 24 7
Det svenska civila samhället - folkrörelsernas framväxt 250
Folkrörelserna och staten 25 5
Det civila sa1nhället möter 2000-talet 257
SAMHÄLLSEKONOMI 6 6
2
Omättliga behov - begränsade resurser 266
Ekonomi innebär val 269
Mark:nadsel(onomi 269
Planekonomi 274
Blandekonomi 2 7 5
Kapitalism och socialism 277
Ett lands produktion 2 78
Ekonomis!( tillväxt 280
Ekonomisk politik 286
5
••
OMVARLDEN 297
INTERNATIONELL POLITIK 298
Vad är internationell politik? 298
Vem är vem i internationell politil{? 302
Staten 304
Mellanstatliga internationella organisationer 316
Icke-statliga internationella organisationer 319
FN 329
Vill{a mål l1ar FN? 330
Hur fungerar FN? 335
FN son1 mal{tfaktor 340
Sverige ocl1 FN 342
FN:s fran1tid 344
EU 347
Vilka n1ål l1ar EU? 347
Hur fungerar EU? 354
EU so1n maktfaktor 3 61
Sverige och EU 363
EU :s framtid 365
SVERIGES UTRIKESPOLITIK 36 9
Biståndspolitik 369
Säkerhetspolitik 372
INTERNATIONELL POLITIK I FRAMTIDEN 376
6
MASSMEDIER 379
MASSMEDIERNAS PÅVERKAN 38 o
Ska nyheter roa eller oroa? 380
Kvinnors och mäns olika roller i media 387
Krig och katastrofer i medierna 395
EKONOMI 403
DET SAMHÄLLSEKONOMISKA KRETSLOPPET 404
Finansiella n1arknader 405
De11 offentliga sektor11 407
Ett utvidgat kretslopp 415
EKONOMISK POLITIK 419
Att motverka konjunktursvängningar 420
Penningpolitik och räntebildning 426
Sveriges ekonomiska utveckling 431
Svensk ekonomisk politik i framtiden 4 38
INTERNATIONELL EKONOMI 442
Sverige - en liten öppen el(onomi 443
Betalningsbalansen 445
Varför handlar länder med varandra? 446
Frihandel 447
Utrikeshandelns l(onsekvenser 451
Globalisering 455
Vad innebär globaliseringen för svensk del? 460
Internatio11ellt sa1narbete 462
7
MAKT OCH POLITIK 469
DEMOKRATI I OLIKA STYRELSESKICK
4 70
Hur undersöker man ett styrelseskick? 471
Parlamentarism 4 77
Presidentstyre 480
Federation, konfederation och t1nion 484
Demokrati och diktatur 488
Västerländsk demokrati - den enda rätta? 489
INTERNATIONELL POLITIK 494
Internationell politik och demokrati 494
Två synsätt om internationellt beslutsfattande 498
ETT STÖRRE, STARKARE, MER DEMOKRATISKT EU? 508
Östutvidgningen 508
En europeisk arme? 512
EU :s demokratisering 514
INTERNATIONELLA RELATIONER 52 1
Välfärd och ekonomisk utveckli11g 522
Säkerhetspolitik, terroristbekämpning, krishantering 532
Statens roll förändras 540
GLOBALA FRÅGOR 551
DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET 55
2
Vi och de andra 5 53
Staden och det urbana livet 560
Mångkulturalism 563
Värdetolerans ocl1 de1nokratins gränser 568
MILJÖ OCH DEMOKRATI 57 4
Vad är ett miljöproblem? 576
Miljö och demokrati - vänner eller fiende? 579
Vilka är dagens aktörer och i11stitutioner? 583
Tre modeller för globalt miljöstyre 588
REGISTER 594
8
••
•
DEN MODERNA SAMHÄLLSVETENSKAPENS FRAMVÄXT
en moderna san1hällsvete11skapen har sina rötter i
1700-talets upplysningstänl<.:ande. Enligt upplysnings
idealen skulle religiös och politisk n1akt byggd på blind tro
och underkastelse ersättas med förnuftiga reso11ema11g
där varje påstående prövas genom t.ex. observationer eller
logiska resonemang som bygger på tidigare bevisad ku11skap.
"The Boston Tea Party"ses som en symbol i sk händelse som Ledde
fram ti LL det nordamerikanska frihetskriget. nr 1776 förklarade
kolonisterna Amerikas förenta stater som självständiga. I sam
band med detta skrevs oavhängighetsförklaringen - Declaration
of Independence - som i stora delar byggde p§ ideer frän upplys
ningens tankar om individens frihet.
9
- SAMHÄLLSVETENSKAPERNAS GRUNDER
Under 1800-talet förändrades san1hällslivet i hela västvärlden. Allt
fler människor flyttar från landsbygden till nybyggda industristäder
där nya samhällsgrupper eller klasser formas. De europeiska länder
nas ekonomisl<.a n1al<.t ökar i världen och de stora l<.olonierna som
grundats under 1600- ocl1 1700-talens "upptäcktsfärder" i Afrika,
Asien ocl1 Amerika blir viktiga ekono1niska ocl1 politiska m al<.tbaser
för 1nånga av Europas länder.
D e stora politiska förä11dringarna i kombinatio11111ed upplysnings
idealen leder till att e11 ny t)'P av empirisk dvs. verklighetsbaserad
samhällsforskning växer fram för att kunna hantera de nya frågor som
väcks. Samhällsvetenskaplig forskning kom därmed att spela en vik
tig roll i utvecklandet av de västerländska demokratiska välfärdssta
terna.
Samhällsvetenskap utvecklas under 1900-talet till att omfatta
många olika ämnen eller discipliner: nationalekonomi, företagseko
nomi, kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap, psykologi, pedago
gik, media- och kommunikationsvetenskap. Samhällsvetenskaplig
forskning har också i hög grad bidragit till framväxten av nya tvärve
tensl<.apliga forskningsområden såsom genusvetenskap och miljöve
tenskap.
AKTÖR OCH STRUKTUR
Samhällsvetensl<.aplig forskning handlar idag om att med stöd i teo
rier, modeller ocl1 metoder hitta nycklar som bidrar till att lösa de
stora utmaningarna som bl.a. globaliseringen ocl1 klimatförä11dring
ar ställer oss inför. För att åstadkomma detta tar saml1ällsvetenskap
liga forskare utgångspunl<.t i klassiska frågeställningar on1 1nännis
kans natur och förmåga att handla som individ och sa1nhällsvarelse.
Vad är ett sa1nhälle? Frågan kan verka enkel men är egentligen
mycket l<.01nplicerad eftersom "samhälle" handlar om sociala feno
men. Samhällsforskare är inte såsom naturvetare i första hand intres
serade av människan som fysikaliskt fenomen utan hur vi 1nänniskor
interagerar eller samspelar när vi t.ex. ska fatta beslut i gemensamma
frågor.
Samhällsvetare skiljer mellan vad so1n kännetecknar människan
när hon handlar som individ eller aktör och när hon handlar som en
del av ett kollel<.tiv eller struktur.
10
