Table Of ContentBn ny tickgnagare i Sverige, Dorcatoma minor Zahradnik
(Coleoptera: Anobiidae), och dess vilrdval.
MATS JONSELL
Jonsell, M.: En ny tickgnagare i Sverige: Dorcatoma minorZahradnik (Coleoptera: Anobi-
idae) och dess viirdval. [A new anobiid-beetle for Sweilen: Dorcatoma minor Zahradnik
(Coleoptera: Anobiidae) and its host preference.l - Ent. Tidskr. ll9 (2): 105- 109. Lund,
Sweden 1998: ISSN 0013-886x.
Dorcatoma minor Zahradnft 1993, a new anobiid-beetle to northern Europe, was found in
eastem Sweden (Bitfors, Sdderfors, province ofUppland). Eleven specimens were reared
from three fruiting bodies of the polypore Fomes fomentarius. The species is externally
similar to D. substriata Hummel (= serra Panz.), but can be recognised by the male genita-
lia. The two species seem to develop in different hosts - D. minor tses Fomes fomentarius
and D. substriata uses Inonotu.s spp. Despite many samples (n= 8l 1) of Fomes fomentarius
fruiting-bodies spread over Sweden D. minor was only found in Bitfors (where n=78). The
Bitfors nature-reserve is one ofthe largest remnants ofnatural forest in the southern halfof
Sweden, suggesting that D. minor requires unmanaged forests.
M. Jonsell, Dept of Entomology, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Box
7044, S-750 07 Uppsala, Sweden: e-mail [email protected]
Bakgrund Insamlingsmetodik
Arterna i skalbag gsfamilj en triignagare (Anobii- Fcir att studera insektsfaunan i tickor har jag
dae) utvecklas med fi undantag i diid ved. Sjiilva kliickt fram insekter ur insamlade fruktkroppar
triignagandet gtirs av larverna, som ofta kan pul- av olika arter. Materialet bestir av 8l I fruktkrop-
verisera stora delar av det angripna virket under par av fn6skticka (Fomes fomentarius),30 frukt-
sin utveckling frin iigg till puppa. I sliiktet Dor- kroppar av al-, 5 av rdv- och 4 av spriingticka
catoma lever de flesta arterna i en speciell nisch (Inonotus radiatus, I. rheades resp. L obliquus).
av den d6da veden - i tickor. Arterna brukar diir- Fndsktickorna dr insamlade frin flera lokaler i
f6r kallas tickgnagare pA svenska. Larverna ut- Uppland (n=339, l0 lokaler), Ostergdtland
vecklas antingen i fruktkroppar eller i starkt r6tad (n=390, 13 lokaler varav 6 inom Bjiirka-Siiby
ved, och arterna iir specialiserade pi vissa arter omrfldet) och Dalarna (n=82, 3 lokaler). Altick-
eller sldkten av tickor (Palm 1955, Kaila et al. orna samlades in i Uppland (n=29, 14 lokaler)
1994). Sju Dorcatoma-arter iir hittills kiinda frin och Ostergdtland (n=l). Av rdvtickorna samlades
Sverige (Lundberg & Gustavsson 1995), men hiir ett ex vardera frin Uppland, Sddermanland och
presenterar jag en ittonde arti Dorcatoma minor Lammi i Finland, samt tvi frin en lokal i Dalar-
Zahradnk (Fig. l) samt uppgifter om dess, och na. Spriingtickorna kom frin Uppland (n=3, 3 lo-
den ndrstiende arten D. substriata,s, vdrdval' kaler) och Lammi, Finland (n=l). Insamlingar
som gjordes i Bitfors naturreservat, skedde med
titlstind frfln Liinsstyrelsen i Uppsala liin.
105
Mats Jonsell Ent. Tidskr. I l9 (1998)
Fynddata
Ur tre av 78 fndsktickor insamlade i Bitfors i
norra Uppland kliicktes totalt I I exemplar av en
lilen Dorcatoma-afi som jag ursprungligen
identifierade som D. substriata Hummel (= ser-
ra Panzer). Vid jiimf6relse av hanarnas aedea-
gus visade sig dock detta vara en art som inte
fanns bland de kiinda svenska artema (Baranow-
ski 1985). Arten iir istiillet den ifrin ljeckien ny-
beskrivna Dorcatoma minor (Zahradnft 1993).
Vid frirfrigan visade det sig att Rickard Anders-
son aven hade tvi honor frin Bitfors som antag-
ligen iir D. minor dA de kliickts ur fncisktickor
och dessutom avviker en aning frin D. substria-
/a i utseende. Under vflren 1998 har ytterligare
exemplar av D. minor kliickts ur en fndskticka
frfln Bitfors (Lasse Wikars, pers. medd.). Arten
har iinnu inte pitriiffats pi nigon annan svensk
lokal, trots attjag kltickt insekter frin totalt 733
fn6sktickor frin andra platser i landet (Tab. l).
Hade arten varit lika vanlig dverallt vore det
mycket osannolikt att samtliga tre tickor med D.
minor var frfln Bitfors. Andelen tickor med D.
Dorcatoma minor hhradnik, hona. Skalstrecket rir minor dr signifikant hcigre i Bfltfors rin pi de an-
I dra lokalerna sammantaget (Fishers exakta test
mm.
(Zar 1984): p=0,0009). Bjiirka-Saby omridet i
Dorcatoma minor, female. Scale bar is I mm. eOns terirkgc viteladnidn sderk tesnfa aunnnaa.n H loiikr ahl asro jma gii rs kaiminlda tf Oinr
172 tickor och iiven jiimfdrt med enbart denna
Insamlingen av fndsktickor skedde genom att Iokal iir andelen tickor med D. minor signifikant
olika lokaler genomsdktes efter stammar med hdgre i Bfltfors (p=0,030, Tab. l).
tickor, varpi fruktkroppar togs frin vruannan Tickorna som arten fanns i var alla nyligen
patraffad stam. Endast var tredje ticka samlades dcida och vdxte pfl bjOrk. Tickorna var relativt
in frin stammarna fdr att undvika att berdva de stora och stack ut 8-9 cm frin stammen mitt ef-
ticklevande insekterna deras livsmilj6. Altickor- ter undersidan. De satt l, I ,5 resp 6 m civer mar-
na har samlats in pi liknande systematiskt vis. ken. Den hdgst beliigna var den som det kliicktes
Av de tvi andra Inonotu.r-afierna har jag endast flest exemplar ur (7 st). Tvi av tickoma var rela-
genom subjektivt urval plockat in nflgra frukt- tivt solexponerade i kanten mot cippnare omr6-
kroppar som sett intressanta ut. Ofta iir det lltt den. I samtliga tickor fanns iiven flera andra in-
att konstatera tregnagarangrepp genom att det sektsarter. Svartbaggen Bolitophagus reticula-
finns kliickhil i liimplig storlek. De insamlade /us och trddsvampbonaren Ropalodontus stran-
fruktkropparna lades inomhus in var fiir sig i di fanns i alla tre. I en av tickorna, den med flest
kartonger av plastat papper (mjdlkpaket) med Dorcatoma minor- exemplar, fanns tre rtidlista-
ett glasr6r instucket. Kliickta insekter rdrde sig de arter: rcidhalsad svartbagge Oplocephala
ut mot ljuset i rciret och kunde enkelt samlas in haemorrhoidalis (6 ex), tickgnagaren Dorcato-
och artbestiimmas. Nomenklaturen fciljer Lund- ma robusta (16 ex) samt angrepp efter j6tte-
berg & Gustavsson (1995). svampmal, Scardia boletella Fabr. Ytterligare
en ticka innehdll ett ex av en annan Dorcatoma-
art, D. dresdensis. Triidsvampbonaren Cis ja-
106
Ent. Tidskr. l19 (1998) Ny tickgnagare i Sverige
Tab. l. Antal fudsktickor med resp utan fiirekomst av tvi altickor frin olika alar; S. Up. Uppsala, Ultuna,
Dorcatoma minorfrdn tre utvalda lokaler samt totalt januari 1997, mer iin l0 ex frin spriingticka pi alm; S.
frir resp. landskap. Up. Uppsala, Ultuna 2.4 1998, ca 60 ex i resupinat
ticka i ihilig poppel (arten gir ej att identifiera, tillhrir
Number offruiting bodies of Fomesfomentarius with ej sl. Inonotus). Alla bestdmningar iir verifierade ge-
or without occurrences of Dorcatoma minor from
nom genitalpreparat av hanar. Datumen avser insam-
three chosen localities and total from each province.
lingsdag f<ir tickan.)
Antal tickor Antal tickor Kdnnetecken
Lokal med fcirekomst utan f<irekomst Dorcatoma minor ar till det yttre mycket lik D.
No of fruiting No of fruiting substriata, och de tve arterna kan skiljas frin
bodies with bodies without andra svenska arter pfl samma yttre karaktArer
Incality occurrence occurrence (fr Baranowski 1985). I beskrivningen anges
inte nigra yttre karaktiirer frir att sYilja D. minor
Bitfors (Up.) 3 l7ll5 och D. substriata it (Zahradnft I 993). Diiremot
Nyvallen (Up.) 0 iir skillnaden i aedeagus mycket tydlig (Fig. 2).
Bjiirka-Saby (Og.) 0 172 Nigra vaga yttre skillnader kan dock ses mellan
Summa Uppland J 336 arterna pi de exemplar jag studerat. D. minor
Summa Osterg0tl. 0 390 har nigot liingre behiring pi halssk<ild och tiick-
Summa Dalarna 0 82 vingar och ser diirmed lite lurvigare ut. Tiick-
Totalsumma 3 808 vingarnas behiring iir ocksi nigot tydligare ord-
nad i rader. Slutligen dr D. minornigot smalare i
kroppsformen, vilket btist ses di man jiimftir
bredd och liingd av tiickvingarna. Eftersom ka-
quemarti fanns i tvi av tickorna medan Cis bi- raktiirerna dr vaga och kriiver jiimfcirelsemateri-
de ntatu s och malfj iirile t Arc hin e map o g on y i ldi - al och antalet exemplar jag studerat dr begriinsat
zae Kocakfanns i en. (Fynddata: S. Up. Sdderfors, bcir man ha hanens genitalier frir att gtira tillfdr-
Bitforsomridet 16.10 1995, 2 honor var frin tvi litliga bestiimningar.
fntjsktickor pi bjtirk; S. Up. S0derfors, Bitforsomri-
det 10.4 1996,4 hanar och 3 honor frin fn<iskticka pi
bj6rk. Datumen avser insamlingsdag f<ir tickan.)
Dorcatoma substriata har jag aldrig kliickt ur
fndskticka. Diiremot har jag petraffat arten sam-
manlagt 8 ginger i tre tickarter av sliiktet Inono-
rus (Tab. 2). Dessutom har den kliickts ur en re-
supinat ticka som inte gflr att artbestamma, men
som inte tillh<ir sliiktet Inonotus (Svengunnar
Ryman, pers. medd.). D. substriata iir signifi-
kant mer frekvent pi alticka iin fntiskticka (de
tick-arter som samlats in slumpvis) (Fishers
exakta test, p<0,0001). (Fynddata: S. Up. Bro,
Svalgarn 26.1 1992,5 ex frin spriingticka pi alm; S. bF)i gD. 2o.r cAaetdoemagau ss uabvs atr)i aDtao rcHautommmae lm (firndonr ZTaahhrraaddnniikk,,
Up. Uppsala, Lurbo,7.3 1992, 15 ex frin spriingticka
pi bjdrk; S. Sii. Huddinge, Flemingsberg, 1 l.l0 1992' 1993).
7 ex frin riivticka pi asp; S. Up. Lena, Salsta, 20.4 Aedeagus of a) Dorcatoma minor Zahradnik, b)
1993 I hane i alticka pi al; Finland, Ta: Lammi, sep- Dorcatoma substriata Hummel (from Zahradnik,
tember 1993, I 1 ex frin springticka pi bjdrk; S. Up.
1993).
Liiby, Kvarnbo, mars 1996, en hane frin vardera av
107
Mats Jonsell Ent.Tidskr. ll9(1998)
Tab. 2. Antal insamlade tickor av olika arter med resp utan forekomster av Dorcatoma substriata och D. minor.
Number of collected fruiting bodies of different species with or without occurrences of Dorcatoma substri.ata
and D. minor. D. substriata is significantly more frequent on Inonotus radiatus than on Fomes fomentaius
(Fisher's exact test, p<0.0001 ).
D. substriata D. minor
Tickart med utan med utan
Polypore-species with without with without
Alticka, Inonotus radiatus 3 27 0 30
Riivticka, Inonotus rheade s I 4 0 5
Sprlngticka, Inonotus obliquus 4 0 0 4
Fnriskticka. F ome s foment a riu s 0 811 3 808
Viirdtickor
Utbredning Dorcatoma-anterna iir ofta mycket specifika i
Ftir en alldeles nybeskriven art dr naturligtvis sitt vrirdval (Kaila et al. 1994, pers. obs.). Aven
utbredningen inte fullt kiind. Typexemplaren de tvi hiir behandlade arterna tycks viilja olika
hiirrtir frin tre lokaler i Moravia i Tjeckien (runt vdrdar: Dorcatoma substriata pe Inonotus-afier
Brno) och en lokal i Rumiinien. Efter detta har och D. minor pil fndskticka (Fomes fomentari-
arten ocksi pfltraffats i Tyskland, niira Karlsruhe as). Tidigare uppgifter om viirdticka for D. sub-
(Zahradnk, in litt.). Fynden i Sverige medfrir striata stdmmer viil med detta (Lundblad 1954,
silunda en rejiil utvidgning av den kiinda utbred- Kaila et al. 1994) (man ska dock minnas att be-
ningen. Det finns ingen anledning att anta att stiimningen av tickorna i gamla arbeten ofta kan
detta dr en art under spridning, sisom dr fallet vara osdkra). Kaila et al. (1994) niimner dock
med minga andra sentida svenska nyfynd av ar- aven att ett antal exemplar hittats i en fcinsterfiil-
ter som lever i komposter och liknande habitat la intill en fnciskticka, vilket man kan misstiinka
(t.ex. Andersson 1993). dr D. minor. Vid kontroll av dessa djur visade sig
Dorcatoma minor torde vara en sparsamt f<i- dock alla vara honor (10 stycken), som dock
rekommande och lokal art i Sverige. Trots attjag snarast liknande D. substriata, riven om de ej
underscikt ett stort material av fndsktickor fanns kan bestiimmas siikert. De Dorcatomor som
arten endast i tickor frin Bitfors, som sedan tidi- fingas i fdnsterfiillor iir oftast honor, beroende
gare iir kiint fdr sin rika vedinsektsfauna (Bara- pi krinens olika roller vid koloniseringen av nya
nowski 1977, Ehnstr<jm & Wald6n 1986). An- platser (Jonsson et al. 1997). vid klzickning iir
ledningen till att D. minor frnns just i Bitfors kdnskvoten diiremot ndra ett.
kan vara att det d[r finns ovanligt stora naturviir- Bland de identifierade exemplaren av D. mi-
den i form av kontinuitet av liimpliga dtida triid nor dr fynden frin Tyskland giorda ph, F. fomen-
med fncisktickor i landskapet. Eftersom arten tarius (Zahradnft, in litt.). Diiremot anges "ni-
liknar D. substriata kan den dock ha fdrbisetts, gon Phellinus-art" som viird i beskrivningen
och mcijligen diiljer sig fler exemplar i svenska (Zahradnft 1993). Nigra kvantitativa uppgifter
samlingar. Uppgifter om sidana fynd skulle jag rrirande dessa fynd redovisas dock ej, varfcir det
med stort intresse mottaga. iir svirt att bedrima styrkan i dessa data. Det
mesta pekar pi att D. substriata och D. minor
anvrinder helt olika viirdtickor.
108
Ent. Tidskr. 1 19 (1998) Ny tickgnagare i Sverige
Tack Jonsson, M., Nordlander, G. & Jonsell, M. 1997. Phe-
Rickard Andersson (Baranowski) kontrollerade djur romones affecting flying beetles colonizing the
som han sjiilv tagit i Bitfors tidigare och ordnade lin polypores Fomes fomentarius and Fomitopsis pi-
av material frin Entomologiska museet i Lund. Lauri nicola.-Ent. Fennica 8: 161-165.
Kaila linade ut exemplar frin understikningar i Fin- Kaila, L., Martikainen, P., Punttila, P. & Yakovlev, E.
1994. Saproxylic beetles (Coleoptera) on dead
land. Bengt Ehnstriim kontrollerade bestiimningen
birch trunks decayed by different polypore spe-
och gav tillsammans med Lasse Wikars synpunkter cies. - Ann. Zool. Fennici 3l: 97 -10'l .
pi manuskriptet. Robert Glinwood korrigerade engel- Lundberg, S. and Gustavsson, B. 1995. Catalogus
skan. Fynden gjordes inom ett projekt som delvis fi- Coleopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhisto-
nansierats av WWF, delvis av SLUs skogliga fakultet. riska riksmuseet).
Lundblad, O. 1954. Studier 6ver insektsfaunan i Upp-
sala universitets naturpark vid V6rdsiitra. -
Litteratur: Kungl. sv. vetenskapsakad. avh. i naturskydds-
Andersson, B. 1993. Kortvingen Trichiusa immigrata iirenden Nr 8.
Lohse funnen pi Oland - ny ftir Sverige. - Ent. Palm, T. 1955. Bidrag till kiinnedomen om svenska
Tidskr. l14:58. skalbaggars biologi och systematik. 4. Dorcato-
Baranowski, R. 1977. Natur vid Nedre Dal[lven. 2. ma- arema(Anobiidae). - Ent. Tidskr. 76:20-25.
Insektsinventering. SNV PM 849. Stockholm Zahradnik, P. 1993. New species ofthe genus Dorca-
(Naturvirdsverket). toma from Central Europe (Coleoptera: Anobii-
Baranowski, R. 1985. Central and Northern European dae). - Folia Heyrovskyana l: 80-83.
Dorcatoma (Coleoptera: Anobiidae), with a key Zu, J. H. 1984. Biostatistical analysis. Second edi-
and description of a new species. - Ent. Scand. tion. Englewood Cliffs, New Jersey (Prentice-
16:203-207. Hall).
Ehnstr6m, B. & Wald6n, H. W. 1986. Faunavird i
skogsbruket - den liigre faunan. J<ink0ping
(Skogsstyrelsen).
Linn6s l2irjungars livsgdrningar listade
Sandermann Olsen, S.-8., 1991. Biblio- kom i hans fotspir och pi egen hand ar inte alltid
8 rcgrap- lika viilklint - men fdrtjiinas likviil att uppmiirk-
h us. K6- sammas. Carl Peter Thunberg (1743' 1828) ar
p dock ett undantag, som pi senare tid uppmiirk-
en-Erik
S sammats med bl.a. ett eget teveprogram
8, DK-
(Nordenstam, B., Eivergird, M. & Hallberg, B.
28400 Holte, Danmark). 468 sidor, 1 (Red.), 199'7, Nordiska upptcicktsresanden, del
svartvit illustration. Format: 17 x24 cm. 2, Frdn Ji)nkdping till lapan, Utbildningsradi-
Hiiftad, ISBN 87 -986457-0-6, pris DKR on). Ar 1989 pflbcirjades i Danmark ett projekt
400:-. med att insamla litteratur frin Linn6 och hans
i
liirjungar Kdpenhamns universitetsbibliotek.
Carl von Linn6s (1707-1778) linga liv och Detta fick namnet Bibliotheca Linnaeana Dani-
minga natur- och kulturhistoriska giirningar iir ca ochdenna bok dr ett resultatet av detta arbete.
v[lk[nda och behtiver knappast nigon vidare Den tidens forskare var generalister (i motsats
presentation. Vad hans minga liirjungar istad- till dagens specialister) med bred vetenskaplig
109
